Idrotten gör skillnad

Idrotten gör skillnad En idrottspolitisk rapport 2014 Markus Andersson (ordförande) Hans Olsson Madeleine Andersson Inger Söderbergh Nina Lagh

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Mål och tillvägagångssätt... 3 1.3 Dessa personer har besvarat följande frågor:... 3 1.4 Rapportens analys... 3 2. Inledning... 6 2.1 Rapportens syfte och upplägg... 6 2.2 Idrotten i Sverige... 6 2.3 Kan idrotten göra skillnad?... 7 3. Idrottens roll för folkhälsa, jämställdhet och arbetet mot utanförskapet... 8 3.1 Bakgrund... 8 3.2 Behovet av en ny skolidrott... 8 3.3 Vikten av daglig fysisk motion... 9 3.4 Idrottsprogrammen... 10 3.5 Idrott och fritids... 10 3.6 Behovet av fler idrottsanläggningar i kommunerna... 11 3.7 Flickor och pojkars idrottande... 11 3.8 Den uppdelade idrotten - två sätt att betrakta verkligheten... 13 3.9 Handikappidrott... 14 3.10 Det ni inte såg- behovet av att certifiera alla idrottsledare... 15 3.11 HBTQ och idrott... 15 3.12 Privata aktörers möjlighet att driva privata idrottsanläggningar... 16 3.13 Argument mot vår nuvarande lagstiftning... 16 3.14 Idrottspeng... 17 3.15 Debatten om mervärdesskatt... 17 3.16 Idrottslyftet... 18 4. Idrott och integration... 19 4.1 Bakgrund... 19 4.2 Brottsförebyggelse... 19 4.3 Ungdomstjänst och idrottens sociala ansvarstagande... 20 4.4 Idrottens roll exemplet Fryshuset... 20 Externa medverkande i rapporten... 21 1

1. Sammanfattning Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. (Citat hämtat från Riksidrottsförbundets gemensamt beslutade värdegrund). 1.1 Bakgrund Länsförbundsstämman 2013 beslöt att tillsätta en idrottspolitisk arbetsgrupp. Gruppen fick till uppgift att vid ordinarie förbundsstämma 2014 redovisa en rapport med idéer till politiska ställningstaganden på de av förbundsstyrelsen prioriterade områdena. Till detta fick arbetsgruppen till uppgift att sammanfatta rapportens konkretion i form av en motion till förbundsstämman. Arbetsgruppen har bestått av Markus Lagerquist (ordförande), Hans Olsson, Madeleine Andersson, Inger Söderberg och Nina Lagh. Gruppen har besökt olika idrottsföreningar och samrått med skola, representanter för idrottsrörelsen, kommunal- och landstingsråd samt partiledningen i Stockholm. Arbetsgruppen har genomfört två större seminarier i ämnena idrott och hälsa respektive idrottens framtid där gäster med stor erfarenhet och kunskap bjudits in. Sammanlagt har gruppen träffat och talat med drygt hundratalet ledare, rektorer, politiker, tjänstemän, lärare, barn och ungdomar. Arbetets prioriterade områden har varit följande: Integration Folkhälsa med tydlig koppling till skolidrott. Jämställdhet Brottsförebyggelse Mångfald 2

1.2 Mål och tillvägagångssätt Gruppen har träffat; Drygt 50 olika idrottsföreningar/ förbund/företagare i träningsbranschen Ett tjugotal olika skolledare/idrottslärare Ett drygt hundratal barn och ungdomar Gruppen har arrangerat två seminarium med förtroendevalda och andra för uppdraget intressanta personer 1.3 Dessa personer har besvarat följande frågor: Allt fler unga människor rör på sig allt mindre. Detta är långsiktigt ett stort folkhälsoproblem. Vilka lösningar ser du på denna viktiga samhällsutmaning? Tycker du skolgymnastiken gör tillräcklig skillnad för barn som inte idrottar på sin fritid? Lista tre viktiga politiska förändringar för dig och din verksamhet som du skulle vilja se under nästkommande mandatperiod. Hur ser din verksamhet ut år 2020? 1.4 Rapportens analys Det viktigt att slå fast att idrotten bidrar med omistliga värden för samhället. En studie på Uppsala Universitet visar att räknat i 100 kronors ersättning per timme genererar ideellt arbetande idrottsledare ett värde motsvarande 20 miljarder kronor årligen till samhället. Detta hindrar dock inte att det fortsatt finns saker som kan förbättras. Våra slutsatser är att idrottsrörelsen på ett mer systematiskt sätt bör samverka med fritidshem, socialtjänst och skola. Exemplet Fryshuset i Stockholm, som driver skola, fritidshem, kultur- och idrottsverksamhet där barn och unga från socialt utsatta miljöer är särskilt prioriterade, visar på den kraft som finns när dessa samarbetar på daglig basis. Detta förutsätter att samhället, gärna tillsammans med näringslivet, hittar nya finansieringsformer. Det är inte rimligt att idrottsrörelsen, som till största del bärs upp av ideellt arbete, förväntas delta i det arbete som sker på förskolor, skolor och fritidshem utan ökat finansiellt stöd. Forskning och erfarenhet visar dock på långsiktigt stora samhälleliga vinsten med denna form av samverkan. 3

Rapporten presenterar inga skarpa detaljerade förslag kring hur ett sådant samarbete skall se ut. Istället lyfts idrottens potential att nå barn och ungdomar från socialt utsatta miljöer fram. Idrott är mycket mer än bara träning och tävling. Stall och klubblokaler fungerar som fritidsgårdar för unga tjejer och killar. Det finns grupper av barn och ungdomar som har det tufft i livet med utsatthet i skolan och hemmet. För dessa betyder timmarna i stallet, klubbhuset och på träningen en möjlighet att komma bort och hämta kraft. När man samtalar med människor som arbetar inom idrottsrörelsen och med skolidrott lär man sig mycket om det nya Sverige. Det berättas om unga människor i de så kallade miljonprogramsområdena. Dessa definiera sig idag inte i första hand som turkar eller kurder utan som exempelvis gottsundabor. Det finns en distans och en stark identifiering kring ett tänk att vi är alla som bor i området och dom är det övriga Sverige. Detta är i grunden destruktivt. Behovet av att bygga broar in till samhället är stort. Här kan idrotts- rörelsen bidra. Idrottsklubbar bör i ökad utsträckning ta hand idrottsanläggningar förutsatt att detta sker i samarbete med samhället i stort. Kommunerna behöver långsiktigt investera i idrottsanläggningar för att vara attraktiva platser dit människor flyttar och företag etableras. De kostnader detta genererar kan delvis hanteras genom ett fördjupat samarbete med de lokala föreningarna. En modell där föreningar, mot en viss ekonomisk ersättning, själva målar, städar, kritar, spolar och klipper gräs öppnar nya möjligheter för viktiga investeringar i kommunal infrastruktur. Betygssättningen av ämnet idrott och hälsa bör reformeras. Hälsodelen bör bli mer vägledande. Ett nytt betygsystem innebär att fler ges möjlighet till högre betyg. Detta innebär inte att kunskapskraven sänks. Ett högt betyg i ämnet hälsa och idrott skall i likhet med alla andra ämnen även fortsättningsvis kräva gedigna kunskaper, fullständig närvaro på lektionerna och en stor arbetsinsats. Syftet med ämne idrott och hälsa är att ge alla elever tillräckliga kunskaper för att lägga grund för en god hälsa som vuxna. Att tydligare betona hälsodelen i ämnet innebär bättre förutsättningar att nå de elever som behöver detta ämne mest. Studier på mindre grupper barn säger att mellan 15 till 20 procent av alla tioåringar är överviktiga och att andelen barn med fetma ligger mellan 3 och 5 procent. Mellan 1980 och 2000 ökade antalet barn med fetma och övervikt kraftigt. Övervikt och fetma är vanligare i områden med socioekonomiska problem och låg köpkraft. 4

Moderaterna vill vara ett parti som ser samhällsproblem och presenterar relevanta lösningar för dessa. Vi kan som parti aldrig acceptera att barn föds in i sociala mönster som hindrar dem att leva ett friskt liv som vuxna. Kampen mot barnfetma är i detta perspektiv en viktig frihetsfråga. Idrotten måste fortsätta sitt arbeta med att bli mer jämställd och tolerant. Det har under de senaste tjugo åren skett en positiv utveckling kring flickor och pojkars möjlighet att idrotta på lika villkor. Det återstår dock fortsatt mycket arbete inte minst kring attityder mot sexuella minoriteter. Det ekonomiska stödet till idrottsrörelsen behöver reformeras. En idrottspeng där varje barn och ungdoms egna val styr hur medel fördelas bör införas. Detta stöd bör även komma privata aktörer till del, vilket förutsätter en viss förändring av kommunallagen. De idrottsföreningar som tar stort socialt ansvar bör premieras ekonomiskt. Det skall löna sig för en klubb att aktivt arbeta med frågor kopplade till brottsförebyggelse och integration. Samhällets stöd till idrottsrörelsen motiveras bland annat av dess betydelse för socialt utsatta grupper barn och ungdomar vilket gör ett tydligt ekonomiskt incitament rimligt. Sammanfattningsvis hoppas vi att rapporten skall bidra till att lyfta idrottsfrågor och inkludera dem i den valrörelse som ligger framför oss. Idrottsrörelsen kan naturligtvis inte lösa alla samhälleliga problem. Denna stora folkrörelse, som vilar på hundra tusentals ideellt arbetade timmar, har dock en stor och delvis outnyttjad potential att kunna bidra till ett mer sammanhållet, tryggt och integrerat samhälle. 5

2. Inledning 2.1 Rapportens syfte och upplägg Moderaternas övergripande politiska fokus är arbetet mot utanförskap och bidragsberoende. Detta inkluderar utmaningar kopplat till jobb, välfärd och människors sociala arv. Idrotten spelar i detta sammanhang en stor och viktig roll som bättre bör belysas i den politiska debatten. Ett barn eller ungdom som har en illa fungerande skolgång och trasiga hemförhållanden löper en betydande risk att hamna i ett permanent utanförskap som vuxen. Missbruk, livslångt bidragsberoende och brottslighet ligger nära till hands för dessa människor som genomgående upplever att samhället är till för andra. Det sociala arvet är starkt. Här finns det många exempel på att en idrottsledares uppmuntran och stöttning gjort stor skillnad. Detta behöver vi tala mycket om när utanförskapet diskuteras. 2.2 Idrotten i Sverige 3,5 miljoner svenskar är på olika sätt är engagerade inom idrottsrörelsen. Detta borde innebära ett stort politiskt intresse för idrottsfrågor. Men så ser det inte ut. En och annan toppolitiker dyker upp på stora idrottsevenemang. Den idrottspolitiska debatten tenderar att inskränkas till att handla om finansieringsfrågor, dopning eller huliganism. Sällan eller aldrig talar man om idrottens potential för att göra Sverige till ett mer jämställt, integrerat och tryggt samhälle. Att potentialen förbises är svårt att förstå mot bakgrund av den stora roll som idrotten spelar i många barn och ungdomars liv. Idrotten är den i särklass största folkrörelsen. 2,6 miljoner svenskar tillhör ett RF-förbund. Till detta ska läggas alla hundratusentals svenskar som regelbundet besöker t.ex. gym och simhallar. Såväl antalet specialförbund som antalet RF- föreningar ökat stadigt, uppdelat på 2,2 miljoner aktiva idrottsutövare, 400 000 förtroendevalda och 900 000 passiva stödmedlemmar. Ingen annan folkrörelse kan mäta sig med idrotten avseende storlek och bredd. Kategorin kulturföreningar ligger med sina 800 000 medlemmar på en andra plats. Miljörörelsen har mindre än 300 000 medlemmar. Detta till trots får idrotten sällan plats i den politiska debatten. 6

I jämförbara tal är fotbollen den största svenska idrotten, med en miljon medlemmar. Herrfotbollen är globalt den i särklass största idrotten 1. Intresset för det gröna fältets schack, som fotboll ibland kallas, tycks omättligt. Den publikt sett näst största idrotten i Sverige är ishockey. Mätt i antalet utövare, tävling- och träningsaktiviteter är bland annat gymnastik, innebandy och golf större. Det publika intresset för hockey på elitnivå, NHL 2 och SHL 3, gör dock att sporten brukar benämnas som den näst största i Sverige. 2.3 Kan idrotten göra skillnad? Idrott är mycket mer än bara en stunds förnöjelse och spänning för utövare och publik. Idrotten fostrar och dess betydelse för unga människor som under uppväxtåren söker mening och identitet kan inte nog betonas. För de grupper av ungdomar som rör sig i riskzonen att hamna i ett permanent utanförskap kan en idrottsledare vara den direkta skillnaden mellan ett liv i missbruk och kriminalitet och ett ordnat socialt liv. I folkrörelsernas Sverige handlar berättelserna genomgående om idrottsframgångar kopplat till engagerade svenska kärnfamiljer. Sentida exempel är Carolina Klyft och Charlotte Kalla som stöttas av generationer släkt på läktarna. Dessa delar ut privata foton till media föreställande exempelvis farfar som hjälper en 6-årig Charlotte Kalla i hennes första tävling. Det är på detta sätt man bygger ett varumärke. Bilden av engagerade föräldrar ingår i berättelsen om Sverige och är ett självklart inslag i den svenska idrottskulturen. Dessa berättelser har under senare år kompletterats med berättelsen om en lång man från Rosengård med rötterna på Balkan. Efter en bitvis tuff uppväxt är Zlatan Ibrahimovic idag världens mest kände svensk, lika stor idol bland fattiga barn i afrikanska slumstäder som bland de rika klubbägarna i Europa. Zlatans liv är en berättelse om det nya Sverige. Identifikation är mycket viktigt för människor under uppväxtåren. Sannolikt har barn från trasiga familjer svårt att känna igen sig i traditionella svenska kärn- idrottsfamiljer. En bild som är vanlig i media och därmed normbildande. Idrotten ger, i form av personer som Zlatan, en breddad bild av det nya Sverige där alla kan känna igen sig. Det svenska herr - U17 landslaget blev i november 2013 bronsmedaljörer i U 17 VM i fotboll. Laget var en bild av den nya och moderna Sverige. Traditionella svenska efternamn blandades med för oss med svenska som modersmål mer svåruttalade namn. Detta enkla exempel visar att idrotten, i gynnsamma fall, lyckas med integration. Idrotten får i detta sammanhang en viktig symbolisk betydelse. 1 Vilket bland annat uttrycks av att SVT 1,2, TV3, TV4 och TV5 sänder 170 timmar fotboll. Till detta tillkommer Viasats dagliga sändningar från champions League och La Liga, Canal + Premier League sändningar, kanal 6 och 9- sändningar från italienska ligan, Eurosports repriseringar av viktiga matcher samt ESPN visning av tidigare större mästerskap. 2 NHL betyder National Hockey League och är världens bästa hockeyliga där lag från Canada och USA spelar. 3 SHL betyder Svenska hockeyligan. 7

3. Idrottens roll för folkhälsa, jämställdhet och arbetet mot utanförskapet 3.1 Bakgrund Fysisk inaktivitet och onyttig kost kostar svensk sjukvård sex miljarder kronor årligen. Stora grupper svenskar har en livsstil som allvarligt försämrar deras livskvalité. Att vara överviktig som barn präglar livet som vuxen. God fysisk hälsa grundläggs i tidiga år. Överviktiga barn riskerar överviktigt som vuxna. Detta innebär att de kommer vara mer sjuka, leva kortare och har svårare att få barn. Deltagande i en idrottsförenings aktiviteter kräver ofta engagemang från föräldrarna kopplat till skjutsande, bakning och försäljning. Dessa på många sätt rimliga krav tenderar dock att gynna barn från resursstarka hems idrottande. Det finns genom det sociala arvet en tydlig koppling mellan de stora politiska frågorna kring folkhälsa och utanförskap. Att barn inte gör som vuxna säger utan som vuxna gör är en gammal sanning. Forskning visar, naturligt nog, att barn med motionerande och kostmedvetna föräldrar har en kraftigt ökad benägenhet att växa upp till motionerande och kostmedvetna vuxna. En nyligen publicerad studie berättar att de barn och unga som börjar röka i väsentligt högre utsträckning har föräldrar som röker. Den rimliga analysen är att förståelsen av begreppet utanförskap måste tydligt inkludera folkhälsofrågor. Studier på mindre grupper barn säger att mellan 15 till 20 procent av alla tioåringar är överviktiga. Andelen barn med fetma ligger mellan 3 och 5 procent. Mellan 1980 och 2000 ökade antalet barn med fetma och övervikt kraftigt. Övervikt och fetma är vanligare i områden med socioekonomiska problem och låg köpkraft. Moderaterna vill vara ett parti som ser samhällsproblem och presenterar relevanta lösningar för dessa. Vi kan som parti aldrig acceptera att barn föds in i sociala mönster som hindrar dem att leva ett friskt liv som vuxna. Kampen mot barnfetma är i detta perspektiv en viktig frihetsfråga. 3.2 Behovet av en ny skolidrott Ett kvalitativt folkhälsoarbete grundläggs i tidiga år. Givet detta blir skolidrottens ställning viktig. Bristande kvalité i undervisningen, oklara uppdrag till skolidrotten och betygssystemets utformning har skapat en negativ diskussion kring skolidrotten. 8

Ämnet idrott och hälsa utgår från varje barn och ungdoms förutsättning. Varje tävlingsmoment inom idrottsämnet riskerar att bli en bekräftelse på icke idrottsaktiva barns oförmåga. Ämnet idrott och hälsa är särskilt viktigt för de barn och ungdomar som inte idrottar på fritiden men tenderar alltjämt att gynna de som redan idrottar. Detta motsatsförhållande behöver långsiktigt förändras. Utvecklingen går dessbättre åt rätt håll. Det är idag mer ovanligt att en idrottslektion består i att dela upp eleverna i två lag. Istället försöker lärarna arbeta med olika alternativ för att kunna nå alla elever. Detta är en bra och rimlig utveckling. Det finns dock behov av att reformera betygskriterierna i ämnet hälsa och idrott. Hälsodelen bör ges en större tyngd. En ny modell bör bygga på att kriterierna för ett högt betyg skall förutsätta fullständig närvaro med engagemang på idrotten. Det som i slutänden skall avgöra betyget är elevens provresultat i ämnet hälsa. Vinsten med ett reformerat betygsystem är att fler ges förutsättning att få ett högre betyg. Detta innebär inte att kunskapskraven sänks. Ett högt betyg i ämnet hälsa och idrott skall i likhet med alla andra ämnen även fortsättningsvis kräva gedigna kunskaper och en stor arbetsinsats. Vinsten med ett reformerat betygsystem är att förutsättningen för att kunna nå de elever som behöver detta ämne mest förbättras. 3.3 Vikten av daglig fysisk motion God hälsa handlar om likaledes goda gener och goda livsvanor. Genernas betydelse visas inte minst av att det finns människor som lever långa liv trots rökning, fet kost och alkohol. Hälften av alla som röker genom livet dör i förtid. Politisk är det intressant att mycket av en människas hälsa styrs av hennes egna livsval. Det handlar i detta sammanhang inte om att leva ett asketiskt liv där fokus i livet är att undvika njutning och genomlida dagliga timslånga träningspass. God hälsa handlar om en vettig kost och dagliga fysiska aktiviteter såsom exempelvis promenader och cykelturer. Detta brukar man benämna som goda och hälsosamma levnadsvanor. Givet detta blir kravet på daglig fysisk aktivitet i skolan rimligt. Detta innebär inte med nödvändighet dagliga gymnastiklektioner med ombyte och dusch. Skolans timplaner medger sannolikt inte detta. Varje skoldag bör istället innehålla en gemensam obligatorisk fysisk aktivitet såsom promenad eller BRAK träning (enkla övningar för bröst, rygg, axlar och knä). Denna modell finns redan idag i Danmark med gott resultat. Även dessa skall vara en del i betygssättningen för ämnet idrott och hälsa. Två gymnastiklektioner i veckan bör vara ett minimum. 9

Idrottsrörelsen besöker redan idag skolor för att ge ungdomar chansen att testa olika idrotter. Exempel på detta är golf och hästsport (där skolgårdar besökts av ridskolepersonal och hästar). Det finns sannolikt minst en idrott för alla barn. Detta förutsätter att vi långsiktigt bryter ner gamla föreställningar att vissa idrotter är till för ett visst kön eller socialgrupp. Alla vinner på en sådan utveckling. Forskningen är entydig i detta att regelbunden fysisk träning innebär bättre studieresultat. I en tid när PISA- mätningar visar på sjunkande skolresultat är en satsning på mer fysisk aktivitet i skolan i förlängningen en investering i bättre resultat i exempelvis matematik och svenska. 3.4 Idrottsprogrammen Det finns två parallellt pågående processer i samhället avseende barns- och ungdomars idrottande. Grupper av barn blir allt mer fysiskt inaktiva med timmar av datorspelande. Samtidigt har det sannolikt aldrig funnits en sådan flora av idrottsaktiviteter i samhället. Nya kampsporter och privata dansstudios är verksamma sida vid sida med traditionella aktiviteter som ridning och fotboll. Ett uttryck för detta är idrottsprogrammen på gymnasienivå. Det största idrottsgymnasiet i Sverige är Celsiusgymnasiet i Uppsala. Denna skola lyckas förena daglig idrott med goda studieresultat. Den fråga man dock bör ställa är varför detta goda exempel inte fått ett större genomslag i alla gymnasieskolor. Givet den kunskap vi idag har kring betydelsen av fysisk rörelse för hälsa och studieresultat är det obegripligt att det endast är gymnasieskolor för redan fysiskt topptränande elever som har daglig fysisk träning på schemat. Detta borde vara en självklarhet på alla svenska skolor. 3.5 Idrott och fritids De svenska fritidshemmen har gått igenom en stor förvandling under de senaste decennierna. Dessa var från början en plats för barn vars föräldrar jobbade efter barnens skoltid, detta för att ge de så kallade nyckelbarnen 4 bättre förutsättningar. Fritidshemmen skapades under en tid när kvinnor, om de arbetade under barnens yngre skolår, ofta jobbade deltid. Fritidshemmen blev synonymt med en verksamhet där ett begränsat antal barn deltog. Idag är fritidshemmen integrerade i skolverksamheten och de flesta barn deltar i dess verksamhet. I debatten har antalet pedagoger i relation till mängden barn diskuterats. Kritiker menar att dessa timmar efter skoltid, som kunde användas till exempelvis läxstöd och idrottsaktiviteter, har utvecklats till några timmar fri lek. 4 Begreppet Nyckelbarn var de barn som hade en nyckel till hemmet runt halsen och efter skoldagen kom hem till en tom bostad. Dessa barn blev stigmatiserade i relation till alla barn som togs emot av en vuxen i hemmet efter skoldagens slut. 10

Idrottsrörelsen har i detta sammanhang väckt frågan om ett fördjupat och mer systematiskt samarbete och ser härvidlag stora möjligheter. Detta kräver dock att kommunerna tillskjuter resurser. Detta skall ställas i relation till att en fritidspedagog kostar cirka en halv miljon kronor per år. En kraftigt förbättrad personaltäthet inom verksamheten genererar stora kostnader för kommunerna. En modell där utbildade pedagoger samarbetar med olika idrottsföreningar är till gagn för såväl föreningarnas ekonomi som verksamheten i stort. 3.6 Behovet av fler idrottsanläggningar i kommunerna En attraktiv kommun bör erbjuda sina invånare en god infrastruktur. När barnfamiljer väljer bostadsort är bra skolor, goda pendlingsmöjligheter, trygga bostadsområden samt goda möjligheter för barn och ungdomar att utöva fritidsintressen viktiga parametrar. Satsningar på idrottsanläggningar är en långsiktig investering i en kommuns utveckling och framtid. Få svenska idrottsföreningar har resurser att bygga egna anläggningar. 5 Det finns dock många föreningar som med ideella krafter kan driva sina egna anläggningar. Dessa kan, med visst kommunalt stöd, sköta sina egna planer, hallar, förråd och grönområden. Det finns även här stora möjligheter till ett mer systematiskt samarbete mellan idrottsrörelsen och kommunerna. Detta för att gemensamt hitta lösningar för nödvändiga framtida investeringar i infrastrukturen kopplat till idrotten. Den så kallade spontanidrotten har delvis försvunnit under de senaste decennierna. Idrotten har blivit allt mer organiserad vilket onekligen är både på gott och ont. Det finns ett värde i att unga människor ges möjlighet att idrotta på egna villkor utanför vuxnas organisationer med seriespel, domare, taktiktavlor och spelövningar. Antalet platser där barn och ungdomar inom ramen för lek kan idrotta behöver bli fler. Spontanidrottsplats med exempelvis mål- och klätterställningar bör vara en lika naturlig del i kommunernas arbete med boendemiljöer som cykelvägar, grönområden och lekplatser för de allra minsta barnen. 3.7 Flickor och pojkars idrottande Pojkar och flickors idrottande skall ges samma möjligheter. Det är viktigt att varje kommun återkommande gör relevanta analyser kring vilka idrotter som lockar flickor respektive pojkar samt hur det ekonomiska stödet fördelas. Plan- och halltider skall fördelas lika mellan pojkar och flickor. Idrottsföreningar skall medvetet arbeta med dessa viktiga rättvisefrågor för att kunna erhålla ekonomiskt stöd. 5 Exempel på idrottsföreningar som driver sina egna anläggningar är Uppsala tennisklubb, Heby ridklubb och Uppsala ridhus. 11

Idrotten bidrar i sina bästa stunder till ökad jämställdhet i samhället. Ett exempel på detta är damfotbollen. När Tina Nordlund tog emot diamantbollen, priset för årets bästa svenska kvinnliga fotbollsspelare år 2000, konstaterade hon lakoniskt att detta var ju kul- att få ett pris alltså. Detta sades med hänvisning till att herrfotbollen hade priser för såväl bästa spelare som försvarare/ mittfältare/ anfallare/ tränare/ hederspris mm. Efter denna sofistikerade gliring ändrade fotbollsförbundet sin praxis. Numera går självklart årets kvinnliga och manliga spelare i respektive kategori tillsammans upp på scenen för att motta pris. När Malmö FF och Malmös damlag i fotboll båda vann SM- guld 2013 delade denna scen i samband med stadens traditionella hyllningar. En till synes banal med också historisk händelse. Fotbollen åskådliggör dock svårigheten att bedöma hur väl idrotten lyckas med sitt jämställdhetsarbete. Om man med jämställdhet menar att damoch herrfotbollen ska tilldelas lika mycket resurser är fotbollen kanske den minst jämställda av alla idrotter. Zlatan Ibrahimovich årslön i PSG är mångdubbelt större än alla svenska damspelares löner tillsammans. Är det då relevant att jämföra herr- och damfotboll? Svaret i denna del är nej. Dessa skillnader beror på faktorer som politiken inte kan påverka kopplat till antalet åskådare och miljardinkomster från TV- rättigheter. Debatten bör istället fokusera på de faktorer som politiken kan påverka. Så länge idrott handlar om barn och unga ska villkoren vara lika. Kommer vi åt orättvisor inom barn- och ungdoms- idrotten kommer detta på sikt att påverka även elitidrotten. Det gäller härvidlag att se var politiken kan göra skillnad. Utvecklingen går dessbättre framåt. Det är mindre än 20 år sedan den berömda fadäsen när Sveriges mest prisade idrottsjournalist, Mats Olsson 6, beskrev den tidens mest kända friidrottsprofil, häcklöperskan Frida Johansson, med orden Frida Johansson gjorde säsongsdebut med en ganska medioker tid. Att se henne springa ger uttrycket 400 meter häck en helt ny innebörd. Johansson blev, fullt förståeligt, arg och ledsen. Olsson bad sedermera om ursäkt. Idag undviker sportjournalister generellt denna form av klavertramp. Liknade attityder kring sexualiseringen av kvinnors idrottande lever dock kvar i internationella sammanhang. Den ryska tennisspelaren Anna Kournikova var aldrig i närheten av att vinna en stor turnering. Detta till trots var hon under några år världens mest omskrivna tennisspelare detta tack vara sitt vackra yttre och påstådda romanser med diverse välbetalda ryska NHL proffs. 6 Bland annat belönade med stora journalistpriset. 12

Jämställdheten har kommit relativt långt i Sverige. Detta syns i rapporteringen kring svensk idrott. Höjdhopparna Stefan Holm och Kajsa Bergkvist tävlade sida vid sida under ett drygt decennium och de var båda världsettor under långa perioder. Den mediala uppmärksamhet som dessa båda fick under sina respektive karriärer är jämförbara. Glädjande nog handlade rapporteringen i allt väsentligt om idrottsrelaterade frågor såsom form, framgångar och skador. Kvinnlig idrott tenderar fortsatt att handla om för idrotten ovidkommande saker som utseende, partners- och klädval. Den moderna elitidrotten är lika mycket show som idrott. Idrottsmän och kvinnor är idag levande varumärken. I en allt mer kommersialiserad idrottsvärld måste varje idrottsutövare på elitnivå synas i mängden. Alla vet, inte minst media, att sex säljer. Givet detta blir idrottsmän och idrottskvinnor val att klä sig i dräkter som visar muskler och hud förståeligt. Det är när utseende och påstådda romanser blir mer intressant än själva idrottsprestationen som det finns anledning att fundera kring vilken bild som förmedlas inte minst till unga tjejer. Det är svårt att bortse från att kombinationen av ett fördelaktigt yttre och en framgångsrik idrottskarriär är en oslagbar framgångsfaktor för en idrottsutövare, man som kvinna. Ett välkänt eget varumärke är en säker väg att gå för den idrottsutövare som vill uppnå ära, berömmelse och ekonomisk rikedom. Världens mest kände friidrottare, Usain Bolt, är ett av de mest iögonfallande nutida exemplen på detta. Den finns dock en underliggande tendens att mindre iögonfallande och utåtriktade manliga idrottare har bättre förutsättningar att nå ut medialt. Det faktum att kända kvinnliga idrottsutövare återkommande väljer att vika ut sig för att stärka det egna varumärket stämmer till viss eftertanke 7. 3.8 Den uppdelade idrotten - två sätt att betrakta verkligheten Pojkar och flickors idrottande skiljer sig åt. Av de idrotter som granskas i denna rapport är det i princip bara basketsporten där styrkeförhållandena mellan flickor och pojkar sett till antalet utövare, ekonomiska resurser och medial uppmärksamhet är lika fördelad. Den svenska idrottsrörelsen är fortsatt segregerad i att flickor dansar och rider och pojkar spelar hockey, fotboll och boxas. Det skall dock tilläggas att mycket har förändrats under de tio senaste åren. Denna förändring gäller framförallt flickor och kvinnors intåg inom traditionellt manliga idrotter som fotboll, hockey, stavhopp och boxning. Det går dock inte att se motsvarande utveckling i traditionellt kvinnliga idrotter. Det är fortsatt mycket få förortskillar i svenska stall. 7 Den kända konståkerskan Catharina Witts utvik i herrmagasinet Playboy och det norska damlandslaget i utförsåknings kalenderutvik är två kända exempel. 13

Det finns två sätt att se på dessa skillnader. Ett sätt är att inte lägga någon värdering i det faktum att flickor och pojkars idrottande skiljer sig åt. Fokus skall, enligt detta synsätt, ligga vid att se till att idrotter som attraherar flickor respektive pojkar får en rättvis fördelning av bland annat ekonomiska resurser. Ett alternativt förhållningssätt är att betrakta det faktum att pojkar och flickor engagerar sig i olika idrotter som något vi långsiktigt bör ändra på. I denna analys skiljer sig pojkar och flickor bara åt på individnivå. Skillnaderna beror på något annat än kön, exempelvis våra gemensamma föreställningar om vad som är normalt och önskvärt hos pojkar respektive flickor. Hårda tacklingssporter för tuffa pojkar och vacker dans och omsorg om hästar för flickor. Vår analys av dessa två synsätt är att det ena inte utesluter det andra. Samhället bör med självklarhet eftersträva en rättvis fördelning av resurser mellan olika idrotter. Det är ett viktigt långsiktigt arbete att öppna dörrar för flickor och pojkar att utvecklas i idrott utifrån intresse snarare än kön. Svensk idrott har under de senaste trettio åren förändrats till kvinnors fördel. Traditionellt manliga idrotter som boxning, fotboll och stavhopp är idag idrotter för alla. 3.9 Handikappidrott Handikappidrott är samlingsnamnet för sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. De tävlande delas in efter kön och grad av funktionsnedsättning i olika klasser, ungefär som viktklasser i brottning. Världskrigen och det höga antalet skadade personer där ökade intresset för handikappidrott som rehabilitering. Handikappidrott har för många med funktionsnedsättning blivit en väg till att synliggöra handikappade i samhället. De tre kategorier av idrottare som räknas till handikappidrotten är idrottare med rörelsehinder, utvecklingsstörning eller synskada. Handikappidrott har blivit allt mer medialt uppmärksammade. Stjärnor som den tidigare slalomåkaren Thomas Fogdö, bragdguldmedaljören Jonas Jacobsson och simmarna Anders Olsson och David Lega är alla exempel på detta. Handikappidrotten åskådliggör den positiva kraft som idrotten innebär för samhället i dess helhet. För oss moderater är fortsatta satsningar på att tillgängliggöra idrotten för alla människor viktiga frihetsfrågor. 8 Ett exempel på en sådan utbildning är Idrottens himmel och helvete där SISU arrangerar utbildningar om barn och ungdomsidrottens förutsättningar. Detta är också titel på ett URprogram om samma ämne. 14

3.10 Det ni inte sågbehovet av att certifiera alla idrottsledare Patrik Sjöbergs bok Det ni inte såg slog 2011 ned som en bomb i idrotts Sverige. Hans beskrev i boken ingående hur han som ung idrottsutövare utsattes för sexuella övergrepp av sin tränare tillika styvfar. Tränaren Yannick Tregaro bekräftade att även han blivit utsatt av tränaren ifråga. Patrik Sjöberg är en av Sveriges genom tiderna bästa idrottsmän. Men det är förmodligen genom sin självutlämnande bok som han bidragit mest inför framtiden. Idrotts - Sverige talar numera på ett nytt sätt om hur man skall förhindra att ledare förgriper sig på sina adepter. Ett tidigare dolt problem som man ogärna talat om kom fram i ljuset. Rätt hanterat kan detta på sikt förhindra att pojkar och flickor i framtiden skall behöva uppleva det samma som Sjöberg. Trygghet är ett nyckelord i allt socialt arbete. Friidrottstränaren som förgrep sig på Sjöberg och Tregaro tränade även trestegshopparen Christian Olsson. Denna kom i motsats till de två övriga från stabila sociala hemförhållande. Olsson blev chockad när sanningen kom fram då han aldrig blivit utsatt för någon form av närmanden. Sjöbergs analys är att tränaren aktivt sökte osäkra ungdomar som han erbjöd sovplats, kläder och kärlek. Detta är sannolikt ett vanligt mönster och visar på behovet av att idrottsledare bör certifieras genom utbildning 8. Vidare bör ledare alltid visa utdrag ur brottsregistret som säkerställer att de inte är dömda för övergrepp på barn. Det finns stor kunskap inte minst ute på de regionala idrottsförbunden. Dessa kan med fördel ges uppdraget att utbilda blivande ledare i fråga om att se och förstå barns utsatthet. 3.11 HBTQ och idrott Flera av det senaste decenniets största kvinnliga idrottsstjärnor är öppet homosexuella 9. Motsvarande utveckling finns inte inom den manliga idrotten. När fotbollsspelaren Anton Hysén 2012 berättade att han var homosexuell var han den förste öppet homosexuelle elitfotbollspelaren på herrsidan i Sverige. Givet att det finns åtskilliga tusen elitspelare stämmer även detta till eftertanke. Lagidrotter erbjuder en viktig social fostran i form av en stöttande men också konkurrensutsatt gemenskap. Jargongen i omklädningsrum och vid matchsituationer kan vara hård. Det finns en baksida av lagidrott på herrsidan där styrka hyllas och svaghet föraktas. Svaghet blir ofta synonymt med sexuell avvikelse eller schabloniserade bilder av kvinnlighet. 9 Pia Sundhage, Anja Pärsson, Viktoria Svensson 15

De olika förbunden är medvetna om detta och det pågår ett arbete med att stävja de värsta avarterna. När Djurgården mötte Färjestad i en SM final i hockey på åttiotalet sjöng djurgårdsklacken återkommande sången Håkan Loob är homosexuell om karlstadsklubbens stora stjärna. Detta hade sannolikt inte varit möjligt idag, men rasistiska och kränkande tillmälen förekommer alltjämt. De stora svenska lagsporterna bygger hela sin rekrytering av framtida elitspelare på stöd från stat och kommun varför krav på föreningarna från samhällets sida att arbeta aktivt med värderingsfrågor är rimliga och relevanta. 3.12 Privata aktörers möjlighet att driva privata idrottsanläggningar Idrottsanläggningar och föreningar som drivs i aktiebolagsform har inte rätt till kommunalt stöd. Detta innebär att idrotter som engagerar många kvinnor, exempelvis dans och ridsport, inte får samma ekonomiska stöd som fotboll och ishockey. 10 När exempelvis ridskolor eller dansstudios bedrivs i privat regi som näringsverksamhet med vinstintresse hindras dessa av kommunallagens krav på likställighetsprincip. Stöd kan utgå till privata dansstudior och ridhus om verksamheten bedrivs av en förening. Föreningen ska rent geografiskt höra hemma i kommunen. Verksamheten i princip ska vara ideell och öppen för alla intresserade på lika villkor. Därutöver kan kommuner uppställa kriterier 11 där det exempelvis krävs att föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer, arbeta aktivt mot diskriminering, våld, rasism, alkohol eller droger. 12 Utöver kontanta bidrag kan även andra typer av stöd utgå. Det kommunala stödet ska fördelas på ett ur likställighetssynpunkt godtagbart sätt så att inte en viss organisation obehörigen gynnas eller missgynnas framför någon annan. 13 3.13 Argument mot vår nuvarande lagstiftning Det kan förefalla logiskt att privata företag inte får kommunalt stöd ovanpå verksamhetsintäkterna. I ett nationellt perspektiv blir dock detta märkligt. Framgångsrika ishockeyklubbar som Färjestad BK och HV 71 (båda för herrar), med en omsättning på många hundra miljoner, erhåller olika former av direkt och indirekt stöd i deras fall från Karlstads respektive Jönköpings kommuner. Det är både troligt och rimligt att Uppsala skulle göra motsvarande arrangemang om fotbollslaget Sirius skulle få ett lag med kapacitet att gå upp i allsvenskan. Betydelsen för kommun och region att kunna erbjuda elitfotboll går knappast att överskatta. Oavsett riktigheten i en sådan satsning går det inte att komma runt inkonsekvensen i detta. Privata stall eller dansstudior drivna i aktiebolagsform och med en i jämförelse med herrelitfotbollen blygsam omsättning förvägras denna möjlighet. 10 Se bilaga ett 11 Exemplet är hämtat från Stockholms stad. 12 Bidrags- och föreningsstöd, Stockholms stad, Bidragsregler - stockholm.se 13 SOU 2007:72 s. 226 16

Stora privata vård- och skolföretag drivs i aktiebolagsform. Företag har i många fall en omsättning på många hundra miljoner och dess intäkter består av skattemedel genom systemen med skol- och vårdpeng. Dessa företag har betytt mycket för utvecklingen av vår gemensamma välfärd. Idrotten, med sina möjligheter att påverka bland annat integration, jämställdhet och brottsförebyggande, borde betraktas som en del av denna välfärd. Förbudet mot att ekonomiskt stötta exempelvis privata stall med offentliga medel är orimligt. Dessa tar ett stort socialt ansvar för unga tjejer. Vår nuvarande lagstiftning drabbar unga kvinnors idrottande varför man på goda grunder kan ifrågasätta denna lagstiftning ur såväl rättvisesynpunkt som ur ett jämställdhetsperspektiv. Lagen bör därför som en konsekvens av detta ändras. Länets moderata riksdagsmän bör arbeta för att denna förändring kommer till stånd. 3.14 Idrottspeng I det moderna Sverige lever, som tidigare sagts, de gamla och nya idrotterna sida vid sida. Den svenska modellen att fördela pengar till idrotten har dock inte hängt med i denna utveckling. Det statliga stödet till idrotten fördelas fortfarande enbart via RF vilket utesluter flera moderna kampsporter, gym och privata dansstudios. De kommunala medlen präglas av samma eftersläpning varför fördelningen av medel behöver moderniseras. En ny modell snarlik skolpengen bör införas även inom idrottens område. En sådan modell bör vara tudelad i ett mer generellt bidrag, snarlikt dagens modell, och en idrottspeng som tillfaller den eller de föreningar i vars verksamhet den unge väljer att delta. Idrottspengen bör, i likhet med skolpengen, tillfalla verksamheten oavsett om denna drivs kommunalt, ideellt eller privat. Detta gör fördelningssystemet mer relevant, modernt och anpassat till den tid vi lever i. Barn från ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. I syfte att förbättra möjligheterna för dessa barn införs den 1 juli 2014 en fritidspeng riktat till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen regleras i socialtjänstlagen. 3.15 Debatten om mervärdesskatt Mervärdesskatt, vanligen kallat moms, ger varje år intäkter till EU:s medlemsländer på runt 7000 miljarder kronor. 2011 tog EU-kommissionen ett initiativ för att göra momsreglerna modernare och mer enhetliga i Europa. EU-kommissionen vill i linje med de finns. Detta inkluderar bland annat de svenska regler som tillåter ideella föreningar att slippa undan den omvittnat krångliga hanteringen av moms på till exempel korvförsäljning på fotbollsmatcher. Frågan bereds fortfarande. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth kommenterade risken för den svenska idrottsrörelsen på följande sätt. 17

Det blir väldigt svårt att rekrytera personer som vill ta på sig ett så pass tungt uppdrag som kassör för en idrottsförening. Vi har 20 000 idrottsföreningar i Sverige. Ska man börja ersätta människor slår man undan benen för mycket av det som är den ideella idrottsrörelsen. Det är framförallt det vi velat lyfta och oroar oss för. Finansminister Anders Borg svarade i samband med en interpellationsdebatt i riksdagen att han hoppades att förnuftet skulle segra i EU men att regeringen såg det som prioriterat att oavsett utgång säkerställa att idrotten inte drabbas då idrottsrörelsen är viktig för Sverige. Frågan oroar idrottsverige. Regeringens långsiktiga arbete med frågan är i detta sammanhang viktig. Moderaterna är det stora europapartiet med en tydlig idé att Eu skall handla om frihandel och samarbete kring frågor kopplade till bland annat miljö och kriminalitet. Det är samtidigt vår genuina övertygelse att EU skall undvika att lägga sig i detaljfrågor på nationell nivå. Frågan om momsfrågan kopplat till den svenska idrottsrörelsen är ett bra exempel på just detta. Mervärdesskatten är därför en viktig principiell fråga inför EU- valet i juni 2014. 3.16 Idrottslyftet Idrottslyftet, som startade 1 juli 2007, är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten årligen avsatt 500 miljoner kronor. Syftet med satsningen är att stimulera föreningar att bredda sin verksamhet och nå ut till fler ungdomar. Idrottslyftet har inneburit en enorm kreativitet bland många förbund och föreningar. Nya och spännande projekt har sjösatts vilket vitaliserat idrotten i stort och stimulerat en långsiktig utveckling som innebär att gamla mönster gällande rekrytering brutit upp. Värderingsmässigt bygger satsningen på FN:s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att de satsningar som genomförs i Idrottslyftet ska ha ett barnrättsperspektiv. Idrotten och social myndigheter förenas i en gemensamma ambition att bryta utanförskap. Dessa bör ges bättre förutsättningar att gemensamt utforma framtidens välfärd där folkhälsomålen om delaktighet och inflytande i samhället är extra viktigt att lyfta fram. 18

4. Idrott och integration 4.1 Bakgrund Den svenska integrationspolitiken har gått från idén om ett folkhemsideal med en folkkyrka, ett folkhem, ett folk, till drömmen om ett mångkulturellt samhälle. 14 Skillnaden mellan vår svenska vision om ett samhälle där alla får plats, och den faktiska verkligheten, är dock fortfarande stor. I bland annat storstädernas förorter finns idag en känsla hos många unga människor av utanförskap och diskriminering. Ur denna känsla av hopplöshet sker en ständig ny- rekrytering till missbruk och kriminalitet. Idrotten har i detta sammanhang visat prov på stor förmåga att kunna nå ungdomar från socialt utsatta miljöer. Vissa idrotter, där forskning visar att olika kampsporter, basket och fotboll på olika sätt är särskilt framgångsrika, har visat förmåga att bidra till en bättre integration. Framgångsfaktorerna är, vid sidan av ungdomarnas egna ansträngningar, ansvarstagande vuxna ledare. 4.2 Brottsförebyggelse I kretsar av företrädesvis unga män i förorten sprids en föreställning att kriminalitet är den enda vägen för unga andra generationens invandrare att nå materiell och social status. All kriminologisk forskning visar att detta är en myt. Kriminalitet kan ibland kortsiktigt ge ekonomiska vinster. I längden innebär dock en kriminell livsstil alltid fängelsestraff och ett liv där droger, stress och en för tidig död är vanligt. Inom sociologin talar man om en särskilt utsatt grupp ungdomar 15 som har det tufft hemma, en skolgång som inte fungerar och brist på vettiga fritidsintressen. För att kunna hjälpa dessa in i samhället behöver man i bildlig mening en krok att hänga upp samhällets hjälpinsatser. Detta kan vara en engagerad vuxen förebild som når igenom den unges skal av aggression och nonchalans. Boxningstränare såväl som stallchefer vittnar gemensamt om hur de gör skillnad i unga pojkar och flickors liv. Dessa ledares engagemang förhindra ett i värsta fall livslångt utanförskap. Detta är genomgående en av de starkaste drivkrafterna för ideella idrottsledares arbete. Det senaste kända exemplet på idrottens förmåga att hjälpa MMA 16 stjärnan Alexander Gustafsson. Denne dömdes som mycket ung vid upprepade tillfällen, bland annat till ett och ett halvt års fängelse för grov misshandel. Vid sexton års ålder kom han i kontakt med MMA träning. Miljön öppnade möjligheter men tränarna krävde samtidigt att han tog ansvar, kom i tid och skötte sig. Han berättar att det var som att hitta hem, plötsligt fick mitt liv ett mål. Mina föräldrar grät när de insåg att den förändring deras strulige son genomgick var på allvar. Idag är han en av Sveriges mest kända internationella stjärnor i en sport som, sin brutalitet till trots, är den idrott som växer snabbast över världen. 14 I debatten beskrivs dessa strävanden i termerna assimilering och integrering 15 Avser forskning kring begreppet trippeldisfunktionalitet och den utsatthet som dessa ungdomar känner. 16 MMA- mixed martial arts- en kampsport där allt, undantaget sparka mot skrev, peta i ögon etc., är tillåtet. Kritiserad för att vara brutal. 19

4.3 Ungdomstjänst och idrottens sociala ansvarstagande Redan idag tar idrottsklubbar emot unga människor som dömts till ungdomstjänst. 17 Påföljden är ny och det har bitvis varit svårt att få igång ett samarbete mellan rättsvårdande myndigheter och idrotten. Idrottsrörelsen finansieras delvis genom stats- och kommunbidrag. Det är fullt möjligt att använda finansieringssystemet för att uppmuntra socialt ansvarstagande. Samhället subventionerar idrottsrörelsen med skattepengar. Detta motiveras av att idrotten ger vinster för samhället i dess helhet. Ungdomar som idrottar hamnar mer sällan i kriminalitet och missbruk. Det är mot denna bakgrund rimligt att idrottsklubbar som tar ett stort socialt ansvar belönas när bidragen ska fördelas. Ett sådant system skulle på ett bättre sätt tydliggöra vad samhället förväntar sig från idrottsrörelsens sida. Detta i utbyte mot att offentliga medel satsas på idrotten, pengar som annars kan tillfalla exempelvis skola eller äldreomsorg. 4.4 Idrottens roll exemplet Fryshuset Fryshuset vänder sig till alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i utanförskap i tron på att alla kan lyckas och är värda en chans till. Fryshusets verksamheter sträcker sig från kultur och nöjen till projekt som direkt adresserar vår tids svåraste sociala problem. Varje månad möts 15.000 unga medlemmar Fryshuset inom ett 50-tal olika verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom riksnätverket Fryshusandan, som finns representerat på över hundra orter, har organisationen relationer till långt fler ungdomar. I denna smältdegel av verksamheter och möten finns en oändlig potential för unga människor att växa och utvecklas, oavsett bakgrund. Genom att möta och satsa på unga vill Fryshuset bidra till ett kreativt samhällsklimat som vågar tänka nytt och hitta nya lösningar. Ledord för verksamheten är att lyssna och bygga relationer med unga där deras passioner skapar gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Detta stärker deras självkänsla. Barn och ungdomar som lever eller riskerar att hamna i utanförskap har särskild prioritet. 18 17 Sedan 1 januari 2007 är ungdomstjänst en fristående påföljd för unga lagöverträdare under 21 år. Till ungdomstjänst döms i första hand de ungdomar som inte är i behov av vårdinsatser inom socialtjänsten. Ungdomstjänst består av oavlönat arbete och programverksamhet, som mest 150 och som minst 20 timmar. Syftet är att förebygga fortsatt kriminalitet hos den unge. 18 Fryshusets verksamheter finansieras i dag genom bidrag från stiftelser och fonder, skolpeng, och försäljning av tjänster. Bidrag utgår också från Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad samt ekonomiskt stöd från generösa företag och engagerade privatpersoner. 20

Externa medverkande i rapporten Maria Johansson, Enköpings gymnastikförening. Lars Englund, Enköpings IBK. Håbo Ridklubb. Maria Tegerhag, Mikael Junebro Bålsta boxningsklubb. Jörgen Norman, rektor Celiusgymnasiet. Omar Hijazi rektor JB gymnasiet. Anders Wasberg, SDF Golf Uppsala. Henrik Gaddeford, Idrottens hus. Christina Almskoug, Sportchef Uppsala Flickorna. Mats Remon, Stefan Ståhl, Uppsala golfdistrikt. Zlatan Hadzinesic, Knivsta Basket. Angelica Källström, Uppsala Bugg och Swing. Peter Englund, Ultimate Performance. Görel Adelborg, Sigtunabyggdens Ryttarförening. Hanna Lundin, Heby ryttarförening Elisabeth Ekholm, Gimo ridklubb Eva Olsson, Lötens Förskola Lars Nordström, Mats Pettersson, Obaida Abrahami, Åke Eriksson, Uppsala tennisklubb. Jessika Wilhelmsson, riksdagsledamot, Enköping. Kent Persson, partisekreterare, Moderaterna. Matyas Keresztesi, policychef Moderaterna. Lars Skytt och Jessika Wennerström -Älvkarleby ridklubb. Kenneth Holmström, Oppositionsråd, Älvkarleby. Lennart Owenius, Oppositionsråd, Östhammar. Jan Eklund. Gluntens Montessori (grundskola). Anna Wiklund, kommunalråd, Enköping. Cecilia Forss, kommunalråd, Uppsala. Camilla Andreasson, Lurbo ridklubb. Ulrica Söderström, Tierps ridklubb. Stefan Berlin, Sirius Fotboll. Jan Hagman, Tiundaskolan. Erik Ojala. Ekebygymnasiet. Elin Dahm Jällagymnasiet. Emma Sjöö, Fyrisfjädern. Stig Rådahl, NHD. Samt många barn och ungdomar 21

Inger Söderberg, Hans Olsson, Nina Lagh, Markus Lagerquist (ordförande), Madeleine Andersson 22