2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.
Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning. Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Grundläggande behörighet har den som: 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan (läs mer på nästa sida!) 2. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A (före den 1 juli 2015) 3. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt engelska A och matematik A (före den 1 juli 2015) 4. fått slutbetyg från ett nationellt/specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Observera att betyget måste vara utfärdat (före den 1 januari 2010) 5. fått slutbetyg från ett reducerat nationellt/specialutformat program i gymnasieskolan eller har ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning, men som ändå uppfyller kraven i punkten 4. Observera att betyget måste vara utfärdat (före den 1 januari 2010) 6. har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, har ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning 7. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts samt har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget E i svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1a, b eller c, alternativt lägst betyget Godkänd i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, engelska A, samt matematik kurs A 8. har en avslutad utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet till högskolestudier i det land där den fullföljts och som före den 1 juli 2013 har kunskaper i svenska, engelska och matematik som motsvarar lägst betyget Godkänd i svenska kurs B/svenska som andraspråk kurs B, engelska A samt matematik kurs A 9. har intyg om fullgjord grundläggande behörighet från folkhögskola (eller intyg om allmän behörighet från folkhögskola) 10. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (läs mer under avsnittet Reell kompetens och SUHF:s rekommendationer).
Grundläggande behörighet till högskolan (dagens regler som följer GY 2011) Kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier överensstämmer med kraven för gymnasieexamen på de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå har den som 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, 2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan (dvs Sv 2 och 3 och Eng 6). För elever som har betyg från ett nationellt högskoleförberedande program i gymnasieskolan som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska högskoleförberedande examen utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng (svenska 1-3, alternativt svenska som andraspråk 1-3), engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng (engelska 5 och 6), matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c), och gymnasiearbetet. För elever som har betyg från ett nationellt yrkesförberedande program i gymnasieskolan som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng ska yrkesexamen utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste det ingå en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (svenska 1, alternativt svenska som andraspråk 1), engelska om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (engelska 5), matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1a), och gymnasiearbetet. Elever som gått ett yrkesprogram läser obligatoriskt bara 100 poäng i svenska/svenska som andraspråk och 100 poäng i engelska med två undantag. På Barn- och fritidsprogrammet läser eleverna obligatoriskt 200 poäng svenska (svenska alternativt svenska som andra språk kurs 1 och 2) och på Hotell- och turismprogrammet läser eleverna obligatoriskt 200 poäng engelska (kurs 5 och 6). Elever som gått ett yrkesprogram ska erbjudas möjlighet att läsa ytterligare svenska/svenska som andraspråk (2 och 3) och engelska (6) så att de uppfyller kraven för grundläggande behörighet. Dessa elever kan komplettera inom vuxenutbildningen i ett senare skede för att få grundläggande behörighet och kommer då att prövas i grupp I (direktgrupp) när de söker till högskolan, trots denna komplettering. (Kan även kompletteras inom folkhögskolan.) En gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste ingå kurserna svenska 1-3, alternativt svenska som andraspråk 1-3, engelska 5-6, matematik 1b eller 1c, och gymnasiearbetet. Denna gymnasieexamen ska även innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap samt i förekommande fall matematik i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen (2010:800), när det gäller det högskoleförberedande program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Betyg på kurser i naturkunskap får ersättas med betyg på kurser i biologi, fysik och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan examen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i ett och samma nationella högskoleförberedande program i gymnasieskolan.
En gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng. I de godkända betygen måste kurserna svenska 1, alternativt svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a, och gymnasiearbetet ingå. Denna gymnasieexamen ska även innefatta betyg på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, samt betyg som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. För att bli grundläggande behörig genom en yrkesexamen på gymnasial nivå från komvux krävs även godkänt betyg i kurserna svenska 2 och 3, alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och engelska 6. OBS! Man kan inte komplettera med enstaka ämneskurser från folkhögskola för att få en examen eller ett slutbetyg. Man kan inte heller på folkhögskola öka totalsumman av poäng i ett slutbetyg, dvs nå det omfattningskrav som krävs för att bli grundläggande behörig enligt gymnasieskolans/komvux-modell. Folkhögskolan ger varken betyg eller poäng. Folkhögskolan kan bara intyga särskilda behörigheter som komplement till ett slutbetyg eller en examen som redan ger grundläggande behörighet. Nya namn på intyg från gymnasiet Examensbevis: Fullgjord examen (kan vara antingen en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen). Studiebevis: Får den studerande som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen, som t ex har F (icke godkänt) eller streck i ett antal ämnen så att man inte når upp i kravet på minst 2 250 godkända poäng. Utdrag ur betygskatalog: Får den studerande som avbrutit, dvs ej fullgjort och ej fullföljt studierna. Grundläggande behörighet från folkhögskola Universitets- och högskolerådet föreskriver vad som gäller för att de folkhögskolestuderande ska vara grundläggande behöriga till högskolan, samt hur studieomdömet meritvärderas. Se UHRFS 2014:1 och Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Reell kompetens En sökande kan räknas som behörig trots att han eller hon inte uppfyller de formella behörighetskraven. Detta kan ske om universitetet eller högskolan bedömer att den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen med hjälp av tidigare kunskaper och erfarenheter. Den sökande anses då ha så kallad reell kompetens. Reell kompetens handlar bara om behörighet. Många sökande som förklarats behöriga genom reell kompetens saknar betygsmeritvärde och då är det viktigt att göra högskoleprovet för att kunna delta i ett eventuellt urval. Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, har fastställt rekommendationer för hur högskolorna kan bedöma reell kompetens för grundläggande behörighet. REK 2009-2: Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan. I korthet: 3 års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder, Svenska 1, 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 5 och 6, Matematik 1a, b eller c, Samhällskunskap 1b alternativt 1a1 och 1a2 (eller Sv A+B / Sv som andraspråk A+B, Eng A, Ma A, Sh A). Övriga bedömningar görs individuellt.
Övergångsregler för grundläggande behörighet De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet fortsätter att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning före den 1 juli 2015. Sökande som före den 1 januari 2010 uppfyllde de dåvarande kraven för grundläggande behörighet kommer även i fortsättningen att vara behöriga. Det gäller även den som har ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och slutbetyg med reducerat program från gymnasieskolan. Bestämmelserna för utländska gymnasiebetyg om svenska B / svenska som andraspråk B, engelska A och matematik A gäller den som före den 1 juli 2013 uppfyller dessa krav. Den folkhögskolestuderande som är fullständigt grundläggande behörig enligt gamla modellen med kärnämnen före den 1 juli 2015 kommer också att vara grundläggande behöriga in i framtiden. Observera att den som behöver komplettera något i innehållskravet för att bli grundläggande behöriga måste dock efter den 1 juli 2015 göra det enligt den nya modellen (d.v.s. med tillägg av Svenska 3, Engelska 6 och Hi 1a1.) Särskild behörighet För många utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver grundläggande behörighet. För att vara behörig till en sådan utbildning ska man ha läst kurser som ger relevanta förkunskaper för just den utbildningen, och ha minst godkänt betyg i dem. Det kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten anges vanligtvis som områdesbehörighet. Det finns 20 olika områdesbehörigheter. Områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. Meritkurser berör inte de folkhögskolestuderande. Dessa används endast i urvalsgrupperna för gymnasiet/komvux. Ämneskurser intygade på folkhögskola kan inte ge meritpoäng i urvalsgruppen för gymnasiet/komvux. Saker att beakta: Skillnad mellan yrkesexamensutbildningar och andra utbildningar Universitets- och högskolerådet beslutar om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. För utbildningar som leder till en yrkesexamen, som tex läkare, socionom m fl, bestämmer Universitets- och högskolerådet vilken områdesbehörighet som ska gälla. För vissa utbildningar finns flera områdesbehörigheter. För kurser och program som inte leder till yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda. Högskolorna kan själva påverka behörighetskraven Lärosätena har möjligheter att anpassa behörighetskurserna inom områdesbehörigheterna. Om det finns särskilda skäl kan de besluta om undantag från något eller några av behörighetskraven. De kan också höja kraven, efter tillstånd från Universitets- och högskolerådet. Det är därför viktigt att alltid kontrollera respektive lärosätes krav för en viss kurs eller ett visst program och inte bara informera sig om kraven i områdesbehörigheterna.
Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda områdesbehörigheter Det gäller Chalmers, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. Men det är bara Handelshögskolan som avstår från att använda områdesbehörigheter och har egna behörighetsregler. Folkhögskolestuderande bör vända sig direkt till dem för att få information om behörighet och urval till deras utbildningar. Yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan föreskriver hur behörigheten till yrkeshögskolan ska se ut. Den överensstämmer med kraven för en gymnasieexamen. En yrkesexamen räcker därmed. Föreskrifterna för folkhögskolan följer denna modell. Se MYHFS 2013:4 och Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Observera att det inte finns gemensamma regler för hur urvalet till yrkeshögskola ska gå till om det finns fler sökande än platser. Detta beslutar varje enskild yrkeshögskoleanordnare om. Folkhögskolestuderande får vända sig direkt till respektive yrkeshögskola för information. Polisprogrammet Folkhögskolestuderande kan bli behöriga till Polisprogrammet. Rikspolisstyrelsen (RPS) och Rekryteringsmyndigheten följer samma regler för grundläggande behörighet som högskolan gör. Men observera att RPS har våren 2014, utan förvarning, beslutat att inte meritvärdera studieomdömet och inte heller högskoleprovet detta får till följd att de folkhögskolestuderande i dagsläget inte har något att konkurrera med om plats i första steget i urvalsprocessen. Högskolor i utlandet Folkhögskolestuderande som vill söka till högskola/universitet i andra länder kan göra på detta sätt för att underlätta övergången: 1) Be om folkhögskolans behörighetsintyg på engelska, finns i Avanti 2) Bifoga ett informationsblad om folkhögskolan som utbildningsform på engelska, finns på http://www.folkhogskola.nu/tryckt-material/ 3) Be UHR om ett Intyg för utlandsstudier på engelska: http://www.uhr.se/sv/studier-och-antagning/studier-utomlands/intyg-forutlandsstudier/ Är man behörig till högskolan i sitt hemland är det vanligt att man betraktas som behörig även i annat land, därför är det bra att komplettera folkhögskolans intyg med UHR:s intyg om att man är grundläggande behörig till svenska högskolor. Behörigheten torde därmed inte vara något problem. Men är det konkurrens om platser måste den sökande vidta lite extra åtgärder då någon egen urvalsgrupp för studieomdömet inte finns. Man kan t ex skriva ett personligt brev och beskriva både sig själv och folkhögskolan och be att de gör en särskild bedömning vid urvalet bland de sökande - och kanske också skicka med ett rekommendationsbrev.