Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Rapport från projektet: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting är ett projekt som genomförts av Hörselskadades distrikt i Uppsala län under 2006. Projektet syftar i sin helhet till att förbättra tillgängligheten för hörselskadade patienter inom såväl öppen som sluten vård. Målet är att en hörselskadad patient ska känna trygghet inom vården. Detta kan uppnås dels genom att all personal har kunskap om hörselskador och vet hur hörselskadade personer bör bemötas dels genom att både personal och patienter känner till vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå vid behov. De slutsatser man kan dra av projektet är att Akademiska sjukhuset inte är tillgängligt för hörselskadade. Personalen saknar de kunskaper som behövs och hörseltekniska hjälpmedel saknas genomgående. Vi förstår att detta huvudsakligen beror på bristande kunskap och har i detta projekt tagit fram förslag till bättre tillgänglighet. Eftersom många av bristerna beror på bristande kunskap om hörselskador är vi mycket glada över det samarbete vi inlett med Akademiska sjukhusets och landstingets informationsavdelningar. Särskilt uppskattar vi den artikel om hörsel som infördes i sjukhusets personaltidning Ronden nr 6:2006. Den var väl skriven och full med viktiga fakta. Projektet består av 4 delprojekt, varav delprojekt 1-3 redovisas i denna rapport (dec 2006). Delprojekt 1: Kartläggning Kartläggning avseende tillgång till hörseltekniska hjälpmedel och bemötande av hörselskadade patienter vid ett urval av avdelningar och mottagningar på Akademiska sjukhuset Delprojekt 2: Kravspecifikation Förteckning över hörseltekniska hjälpmedel lämpliga för sjukvården Delprojekt 3: Information och utbildning till personal Förslag till information som bör spridas till all personal inom vården Delprojekt 4: Ansvar, skötsel och utbildning avseende tekniska produkter Delprojektet kommer att redovisas när beslut fattats angående vilka produkter som ska upphandlas. 1 (13)
Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Inledning, Sammanfattning 1 Kartläggning, Delprojekt 1... 3 1. Patientupprop... 3 2. Befintliga tekniska hjälpmedel... 3 3. Ansvar... 4 4. Möjlighet att låna utrustning... 4 5. Tolk... 4 6. Information till berörd personal... 5 7. Hörapparat... 5 8. Bemötande... 5 9. Telefon, TV och radio... 5 10. Personalens synpunkter... 6 Kravspecifikation, Delprojekt 2...7 1. Slinga i reception... 7 2. Patienttelefon... 8 3. Samtalshjälpmedel mellan personal och patient... 8 4. TV-slinga i dagrum... 8 5. Slingor i samlingssalar... 9 6. Nummerdisplay i mottagning... 9 Information och utbildning till personal, Delprojekt 3...10 Vad vårdpersonal behöver veta om hörsel... 11 För dig som vill veta mer om hörsel... 12 Tekniska hjälpmedel för hörselskadade... 13 2 (13)(
Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Delprojekt 1 Kartläggningen Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Kartläggning avseende tillgång till hörseltekniska hjälpmedel och bemötande av hörselskadade patienter vid ett urval av avdelningar och mottagningar på Akademiska sjukhuset Arbetsgruppen beslutade att koncentrera kartläggningen till Akademiska sjukhuset eftersom resultatet där lätt skulle kunna implementeras även vid andra typer av vårdinrättningar. De avdelningar och mottagningar som valdes ut var olika med tanke på patienternas behov av hörseltekniska hjälpmedel. Tre avdelningar (Avd 30 med mottagning, Avd 70 B1 och 79 F) och fyra mottagningar (Akuten, Ögonmottagningen, Infektionsmottagningen och Provtagningen (klin kemi)) besöktes av representanter för Hörselskadades distrikt. En enkät hade tagits fram för respektive typ av inrättning. Frågorna skulle ge information om vilken typ av hörselteknisk utrustning som förekommer samt ge en bild av rutiner kring hanteringen av hörselskadade patienter. Vi valde att göra personliga besök istället för att skicka ut enkäten till avdelningar/mottagningar. Avsikten var att få möjlighet att ställa kompletterande frågor, att få tillfälle att förklara de hörselskadades problem samt att skapa en nyfikenhet inför de kommande delarna av projektet. av kartläggning 1. Patientupprop Hörselskadade har svårt att uppfatta information när man inte har ögonkontakt med den som talar. Muntligt patientupprop kan vara svårt för en hörselskadad att uppfatta. Dessutom vet man inte varifrån personalen kommer vid patientupprop. Det kan vara svårt att placera sig så att man säkert ser den personen. Det innebär att patienten under hela tiden i väntrummet måste vara på sin vakt och koncentrera sig för att uppfatta namnet när patientupprop sker. Det blir en onödigt stressande situation och om patienten missar uppropet kan det i värsta fall leda till att en ny tid måste bokas, med försenad behandling som följd samt ökad kostnad både för patient och sjukvård. På tre av fyra mottagningar skedde uppropen via nummerdisplay, vilket är ett mycket bra resultat. Nummerdisplay bör finnas på samtliga mottagningar eller liknande där patienter kallas in. 2. Befintliga tekniska hjälpmedel Befintliga hjälpmedel saknades genomgående. Någon form av samtalsförstärkning måste kunna finnas vid behov. Det är inte nödvändigt att varje avdelning har sådan utrustning. Men personalen ska veta 3 (13)
vad som finns och var utrustningen kan hämtas. Informationen måste också nå hörselskadade patienter, som även bör göras medvetna om att de själva ska tala om att hjälpmedel behövs. Det är viktigt att patienten, framför allt vid samtal om medicinering och behandling, uppfattar all information korrekt. Som ett komplement kan skriftliga instruktioner lämnas, men dessa får inte ersätta patientens möjlighet till kommunikation med personal. På de sju undersökta enheterna fanns inte någon hörselteknisk utrustning. På en avdelning kunde man vid behov låna utrustning från Audiologen. En kravspecifikation över lämpliga hörselhjälpmedel har tagits fram (delprojekt 2). Rutiner för att sprida information om vilka hörseltekniska hjälpmedel som finns måste tas fram. Informationen ska nå både personal och hörselskadade patienter. 3. Ansvar Om hörselteknisk utrustning finns på avdelningar eller mottagningar måste det finnas särskilt ansvariga som kan hantera utrustningen och ansvara för att den alltid är klar att använda. Samma sak gäller om sådan utrustning förvaras centralt. Någon måste ansvara för att hjälpmedlen sköts och veta hur de fungerar. Ingen av enheterna har utsett någon speciellt ansvarig person eftersom man inte har någon utrustning. Ansvaret bör fastställas i samband med beslut om var hörselteknisk utrustning ska finnas (delprojekt 4). 4. Möjlighet att låna utrustning Om det inte är praktiskt möjligt att varje avdelning/mottagning har en egen utrustning bör man veta vart man ska vända sig för att låna utrustning vid behov. Sex av sju enheter vet inte om det finns teknisk utrustning att låna. En enhet lånar vid behov från Audiologen. All personal ska ha information om var utrustning kan lånas. 5. Tolk Det är viktigt att all personal känner till att det går att beställa tolk till hörselskadade/döva personer och hur man gör det. (Se Delprojekt 3, Information). Två enheter av sju känner inte till att man kan beställa tolk. En enhet har inte svarat på frågan. All personal ska ha information om att tolk kan beställas och hur man beställer. 4 (13)(
6. Information till berörd personal All personal som kommer i kontakt med en hörselskadad patient bör ha kännedom om patientens funktionshinder för att kunna bemöta patienten på ett korrekt sätt. Sex av sju enheter hänvisar till journaldatasystemet. En enhet har inte svarat. Ingen. Noteringen i journaldatasystemet är troligtvis den mest effektiva åtgärden under förutsättning att noteringen ligger väl synlig tillsammans med uppgifter om namn och födelsedata. 7. Hörapparat Gamla och sjuka patienter kan ha svårt att själva hantera sin hörapparat. Personal bör kunna hjälpa till vid enkla moment som att slå på/stänga av och byta batteri. Tre - fyra enheter kan utföra enklare moment. Två har inte svarat och en har aldrig råkat ut för problemet. Det måste alltid finnas någon personal tillgänglig på dagtid som kan hantera enklare åtgärder. För att upprätthålla kunskaperna bör aktuell personal regelbundet få möjlighet till utbildning och träning. 8. Bemötande En hörselskadad patient ska bemötas på ett korrekt sätt för att kommunikation mellan patient och personal ska fungera utan missuppfattningar. Det är vanligt att den hörselskadade själv inte påtalar problemen, att information inte uppfattas eller missuppfattas. En hörselskada syns inte utanpå! Personalen bör alltid vara uppmärksam, oavsett om man vet att en patient är hörselskadad eller inte, och få bekräftat att patienten uppfattat rätt. Tre av fyra är medvetna om vikten av att tala tydligt. En vet också att en lugn miljö behövs. All personal bör ta del av information om bemötande av hörselskadade (se delprojekt 3). Dessutom informerar HRF:s representanter gärna vid exempelvis avdelningsmöten. 9. Telefon, TV och radio En hörselskadad patient måste, precis som alla andra patienter, ha möjlighet att kommunicera med anhöriga, vänner och andra via telefon. Det förutsätter för de flesta hörselskadade en telefon med ljudförstärkning och teleslinga (endast för hörapparatbärare) och även att man kan föra samtalet i en tyst miljö. Radio och TV kan göra tillvaron på sjukhuset mer uthärdlig och bidra till en social gemenskap med andra patienter, vilket troligtvis inverkar positivt på tillfrisknandet. Hörselskadade har mycket svårt att uppfatta ljud från radio och TV utan någon form av ljudförstärkning t ex teleslinga eller hörlurar. 5 (13)(
Bara en av fem enheter har (troligen) tillgång till telefon med teleslinga. Två enheter har inte svarat. På avdelningarna finns telefon vid sängen men det är oftast flerbäddsalar. På mottagningarna är telefonen placerad i väntrummet. Två av tre enheter uppger att teleslinga saknas till TV: n. En av tre enheter uppger att hörlurar finns. Telefon med teleslinga och möjlighet till ljudförstärkning bör finnas tillgänglig på varje mottagning och avdelning. Telefonen bör vara bärbar så att patienten kan välja att föra samtalet i ett lugnt rum. Teleslinga bör vara kopplad till TV och det ska vara möjligt att använda hörlurar. 10. Personalens synpunkter Personalen var mycket positiv till kartläggningen av tillgängligheten och ville gärna få mer information om hörselteknisk utrustning, bemötande och tolkhjälp. Av den anledningen arrangerade Hörselskadades Förening onsdagen den 18 oktober kl 10 och 14 föredrag om hörsel och hörseltekniska hjälpmedel i Grönvallsalen på sjukhuset. Föredragen hölls av Gun-Britt Ohlsson, kurator på Audiologen och tidigare Hörcentralen samt audionom Gunilla Lindholm med medarbetare från Arbetsförmedlingen Hörsel. Programmet ordnades i samarbete med Blå Rummet och annonserades i både Upsala Nya Tidning och på sjukhusets intranät. Tyvärr var intresset nog större i teorin än i praktiken. Endast ett fåtal ur vårdpersonalen grep detta tillfälle att lära sig mer om hörsel och hörselskadade patienter. 6 (13)(
Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Delprojekt 2 Kravspecifikation Förteckning över hörseltekniska hjälpmedel lämpliga för sjukvården. Förteckningen är uppdelad efter typ av produkt som HRF anser bör finnas inom vården. Företag inom hörselteknikbranschen har fått lämna förslag på dessa produkter inom sina respektive sortiment. Företrädare för HRF har därefter gjort en bedömning utifrån egna erfarenheter, vilka också redovisas. 1. Slinga i reception 2. Patienttelefon 3. Samtalshjälpmedel mellan personal och patient 4. TV-slinga i dagrum 5. Slingor i samlingssalar 6. Nummerdisplay i mottagning För att göra Akademiska sjukhuset i Uppsala tillgängligt för hörselskadade behövs åtgärder på följande punkter: 1. Slinga i reception De flesta mottagningar behöver teleslinga och mikrofon i receptionen. GN Resound rekommenderar: Reception loop art nr 202147 Pris 1.690 kr -30 % = 1.183 kr Conference art nr 4150404 Pris 1 st 3.600 kr/5 st 1.990 kr Receptionsslingan är inbyggd i ett skrivbordsunderlägg Bo Edin AB rekommenderar: Univox CTC-120 Hörslingesystem för reception slingförstärkare, mikrofon och slingkudde Comfort Audio rekommenderar: Comfort Duett samtalsförstärkare CD 1500 Pris 1.980 exkl. moms. Mängdrabatt Laddställ, hörlur och halsslinga för hörapparatbärare ingår HRF Uppsala rekommenderar Univox CTC eller GN Resounds Reception loop. 7 (13)
2. Patienttelefon a) Dels behövs patienttelefon i mer allmänna utrymmen dels telefon som kan rullas in på sal. Båda måste ha lurförstärkning samt inbyggd teleslinga. b) Många hörselskadade och döva har egen mobiltelefon. Hörselskadade kan prata i sådan med halsslinga, döva med sms eller 3G-mobil med bild. Önskvärt är att sådana telefoner tillåts inom sjukhuset om inte uttrycklig risk finns för negativ påverkan på viktig utrustning. c) Vuxendöva och döva kan behöva texttelefon. Enklast är att ringa Telias förmedlingstjänst 90 165 från vanlig telefon till den döve med texttelefon. Möjligheten att låna texttelefon från audiologen eller receptionen (ing 70) till döv patient behöver undersökas. Endast Bo Edin AB har lämnat förslag på patienttelefoner. Man måste veta om sådana telefoner går genom sjukhusets växel och i så fall har digitala telefonjack. En ny telefon Ampli DECT med slinga kan vara en lösning. HRF föreslår diskussion med Hörteknik AB, Hör Bra eller Hörcentralens tekniker för optimala lösningar. 3. Samtalshjälpmedel för samtal mellan personal och patient IR-sändare + mottagare med halsslinga laddningsbar väska för 1-2 hörselskadade. Gärna också med hörlur för en hörselskadad utan hörapparat. Fler alternativa hjälpmedel kan föreslås till denna situation. Comfort Audio föreslår Comfort Conference IR-sändare med 1 mottagare kopplad till antingen hörlurar eller hörselslinga. Sändare och mottagare laddas i väskan och är alltid färdiga för användning. God räckvidd på mikrofonen. Pris 23.226 exkl moms. Comfort Audio föreslår som alternativ 2 Comfort Duett samtalsförstärkare CD 1500 med laddställ, hörlur och halsslinga Pris 1.980 exkl moms Bo Edin AB föreslår: Okayo konferens/guidesystem. Trådlöst, laddningsbart system med sändare och mottagare i gemensamt laddningsställ. Hörtelefon eller halsslinga. Finns även med myggmikrofon. Nackdel: batterier som måste tas ur för att laddas. Gn Resound föreslår: Conference art nr 4150404 Pris 3.600 kr för 1, 5 st 1.990 kr per st Samtalsförstärkare med två mikrofoner och en teleslinga inbyggda i konferensmapp. Hörslinga ingår men hörapparatbärare kan även höra direkt från den inbyggda slingan. Inspelningsmöjlighet. Batteridrift. HRF Uppsala rekommenderar Comfort Duett som bra och prisvärd och Comfort Conference som ypperligt hjälpmedel, dock väl dyrt. Gn Resounds Conference kan också vara ett bra alternativ men där måste batterier bytas. 4. TV-slinga i dagrum Här kan det ofta räcka med stolsslinga alternativt mobil slinga. Gn Resound föreslår: TS-150 slingförstärkare art nr 2001023 Pris 1 st 1.315 kr, 5 st 1.195 kr/st Detta är en kraftigare slingförstärkare som kan användas i lokaler upp till 150 kvm. Antingen slingkudde eller slinga runt rummet. 8 (13)(
Auto Mini set inkl stolslinga art nr 2002181 Pris 774 kr Kan utöver scartanslutning till TV även användas i TV:ns högtalaruttag eller via mikrofon på TV:n. Fungerar även ihop med video och digitalbox. Bo Edin föreslår: Univox DLS-30 med inbyggd autoscart och Univox 2A slingförstärkare för små ytor. HRF Uppsala rekommenderar Gn Resounds Auto Mini. 5. Slingor i samlingssalar Sjukhuset har ganska många samlingslokaler. Mellanstora sådana används främst internt för personalinformation och utbildning. Här kan en mobil slinga vara lösningen. Stora samlingslokaler som även erbjuds allmänheten bör ha fasta slingor. Gn Resound föreslår: Transett 32 slingförstärkare art nr 2001018 Pris 1.960 kr TS-150 slingförstärkare art nr 2001023 Pris 1.315 kr, 5 st 1.195 kr/st Comfort Audio erbjuder ett antal mycket bra portabla och trådlösa mötes- och föredrags hjälpmedel med mikrofon för den som talar och mottagare för den som lyssnar. Systemet lämpar sig inte för större rum och många lyssnare. Sändaren Comfort Conference och 3 mottagare Selcta R20 kostar 27 650 kr exkl moms. Bo Edin AB är bra på slingor och kan erbjuda slingväskor med slingor som läggs ut för stunden (p-loop som täcker 150 kvm). Man har också fasta slingor där man mer eller mindre löst problemet med överhörning (SLSsystem). Edins har också ett slingpaket med trådlösa mikrofoner, Mentor. Inga prisuppgifter. HRF Uppsala rekommenderar Edins som är erkänt bra på slingor men Gn Resound kan också vara ett bra alternativ. 6. Nummerdisplay i mottagning Hörselskadade har svårt att uppfatta namn som ropas upp. Vi föredrar nummerlappar med visuell display. Nummerlappar är dessutom att föredra ur sekretessynpunkt. Inga anbud har inkommit från hörselföretagen. Lösningar måste sökas på annat håll - Turnomatic m fl. 9 (13)(
Projektrapport: Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting (dec 2006) Hörselskadades distrikt i Uppsala län Tillgänglighet för hörselskadade inom Uppsala läns landsting Delprojekt 3 Information och utbildning till personal Delprojektet består av förslag till information som bör spridas till all personal inom vården: Vad vårdpersonal behöver veta om hörsel Ett kortfattat blad med de viktigaste råden som all personal bör känna till. Texten bör finnas lätt tillgänglig och delas ut till nyanställda. Informationen kan också tas fram när man får in en hörselskadad patient samt vid genomgång av bemötanderutiner. För dig som vill veta mer om hörsel Här finns mer utförlig förklaring till olika typer av hörselskador och de kommunikationsbehov de olika grupperna har. Informationen bör finnas lätt tillgänglig i pärm eller dator på expedition. Här kan personalen läsa på för att få mer information. Tekniska hjälpmedel för hörselskadade En förteckning över de hjälpmedel som hörselskadade kan vara i behov av inom vården. 10 (13)
Vad vårdpersonal behöver veta om hörsel Var tionde människa du möter hör dåligt - De finns överallt - både som patienter och arbetskamrater. Alla hörselskadade har problem att höra även om det inte verkar så - En hörselskada kanske inte märks på tu man hand i tyst lokal men på avstånd, utan ögonkontakt eller med bakgrundsljud kan det vara mycket svårt att höra. Tala tydligt i normal ton - Prata inte tyst och viskande. Det krävs en klang i rösten för att hörapparater ska fungera. - Prata inte med för hög röst. Hörselskadade är ofta ljudkänsliga. Örat uppfattar flest nyanser vid normal talnivå. Skym inte munnen - håll inte handen för munnen, vänd ansiktet mot personen, sitt/stå inte i motljus. Hörselskadade läser på läpparna. Undvik bakgrundsljud - Tala en i taget. Sitt gärna i avskilt rum. Bakgrundsljud uppförstoras i en hörapparat. Den kan inte, som ett friskt öra, sortera ut ljuden man vill höra. 11 (13)(
För dig som vill veta mer om hörsel Det finns flera olika sorters hörselskadade: Lätt hörselskadade klarar sig ofta utan hörapparat om du talar tydligt och vänder dig mot personen. De kan behöva telefon med förstärkning i luren. För tv-tittande kan det behövas hörlurar. Måttligt och gravt hörselskadade har oftast hörapparat. Den fungerar bra på tu man hand och med tydligt tal men i en miljö med bakgrundsljud förstoras även dessa ljud. En hörapparat är ett hjälpmedel. Den kan inte sortera och filtrera ljudet som ett friskt öra kan. Denna stora grupp hörselskadade har nytta av teleslinga i reception och helst nummerlappar med digitalt upprop på mottagningar, apotek m m. De behöver telefon med ljudförstärkning och teleslinga i luren eller egen mobiltelefon med slinga. De kan behöva samtalshjälpmedel för att prata med läkare vid ronder eller på mottagning. För inneliggande patienter behövs slinga till tv. Vuxendöva kallas de som förlorat hörseln, men hunnit få ett välutvecklat tal dessförinnan. Dessa personer kan behöva Tecken som stöd (TSS)-tolk eller skrivtolk. Tolk beställs från landstingets tolkcentral. Vuxendöva kommunicerar ofta via texttelefon, e-post, sms, fax eller papper och penna. Texttelefon finns att låna i Akademiska sjukhusets växel. För att ringa till en döv med texttelefon fungerar Telias förmedlingstjänst 90 165 bra. En del vuxendöva har lite hörselrester kvar och kan ha hörapparat och klara sig som gravt hörselskadade. Barndomsdöva kallas de traditionellt döva som inte hör alls sedan barndomen och därför inte fått vanligt talspråk. De kommunicerar med de dövas teckenspråk och dövtolk. Teckenspråket är deras modersmål och det skiljer sig i många avseenden från svenskan. Barndomsdöva kan kommunicera med texttelefon. Många yngre har dock mobiltelefoner och använder med sms, mms eller bildtelefon. Såväl döva barn som vuxna som förlorat hela eller nästan hela hörseln opereras numera ofta med cochleaimplantat (ci). Operationen innebär inte att de blir helt normalhörande. De kan i bästa fall uppfatta tal igen med hjälpmedel. För barn är det extra viktigt med tidig operation för att språkutvecklingen ska bli normal. Nyfödda testas redan på BB för att hörselskador ska upptäckas snabbt. De som har cochleaimplantat kommunicerar alltså som måttligt till gravt hörselskadade. I enstaka fall kan de tillhöra gruppen lätt hörselskadade. 12 (13)(
Tekniska hjälpmedel för hörselskadade Teleslinga i reception Behövs på mottagningar, på apotek, i kassor och liknande Digitala turnummer Behövs på mottagningar och liknande i stället för namnupprop Samtalshjälpmedel Mikrofon och mottagare behövs både på mottagningar och avdelningar vid viktiga samtal med patienten. Telefoner med förstärkning i luren samt teleslinga. Behöver finnas på varje avdelning, på akutmottagningen och entréhallar. Teleslinga till TV Behövs till inneliggande patienter. En slinga kan antingen läggas ut fast i dagrum eller vara bärbar för TV som finns på sal. Slingan kan eventuellt också användas till radio. För hörselskadade som inte har eller kan använda hörapparat kan hörlurar vara ett sätt att höra bättre. Nedanstående text kan infogas under förutsättning att HRF:s förslag till åtgärder accepteras. Hörlurar och samtalshjälpmedel kan lånas från receptionen på Akademiska sjukhuset, ing 70. Audiologen eller Hörcentralen kan svara på frågor och ge råd. Tolkbeställning: 018-611 67 34 eller tolkcentralen.1@lul.se. Mer information om hörsel och hörseltekniska hjälpmedel finns på sjukhusets interna nätverk. Här finns också namn på företag som kan hjälpa till med utrustning och skräddarsy lösningar. 13 (13)(