Materiallära TEXTILKUNSKAP För att rätt kunna sköta våra kläder och hemtextilier måste vi veta något om hur de är tillverkade och vad de innehåller för material. För 100 år sedan räckte det att känna till de textilmaterial som finns i naturen (naturfibrer). Naturfibrer Konstfibrer Idag framställs många material på konstgjord väg (konstfibrer) och textil materialkunskap är ett stort och komplicerat område. Det finne två olika typer av konstfibrer, dels rayon eller regenatfibrer som framställs av cellulosa, dels syntetfibrer som framställs med kol eller petroleum som utgångsmaterial. SYNTET polyamid (nylon) polyester polyakryl modakryl polyuretan polyvinylklorid poly olefln Antron Dacron Acrilan Dynel Dorlastan Rhovyl Meraklon Perlon Diolen Courtelle Kanekalon Lycra Vinyon Rilsan Tergal Crylor Terylene Dolan Tetoron Dralon Trevira Orlon Vestan Leacril 1
2
Växtfibrer LIN Linfibrer i förstoring. Halvlinne: Vävnad med varp av bomull och inslag av lin. Cottolin: Garn i blandmaterial av lin och bomullsfibrer. Exempel på andra växtfibrer: hampa, jute, kokos, nässla. Lin är en av våra äldsta spånadsväxter. Under slutet av 1800-talet fanns betydande linodlingar i Sverige. Själva växten är en anspråkslös, tunnstjälkig och blåblommig gräsväxt. Fibrerna - lintågorna - finns i plantans stjälk. Linberedningen består av många tidsödande processer: rötning, bråkning, skäktning och häckling. Linfibern har stor förmåga att suga upp fukt, men den är känslig för höga tvättemperaturer. Tyger av lin skrynklar kraftigt. Idag används lin huvudsakligen till dukar och servetter på grund av fiberns vackra glans. 3
Bomull Bomullsbusken växer i länder med varmt klimat, t.ex. Egypten, USA och Sovjetunionen. Bomullsfibrer får man av bomullsväxtens fröhår. I utländska bomullsplagg finner du dessa ord för bomull: cotton (engelska) Baumwolle (tyska) coton (franska) Bilderna visar exempel på vad man kan använda bomull till. 4
5
Djurfibrer Natursilke Silketillverkning var länge en kinesisk hemlighet. Enligt sägen lyckades en prinsessa smuggla ägg från silkesfjärilen i sitt hår till Syrien. Där gömde två munkar äggen i sina ihåliga bambustavar och reste till Europa. Silke kommer från silkesfjärilens larv. Vid förpuppningen utsöndrar larven ett sekret och spinner in sig i en kokong. Kokongen (puppan) innehåller 100-1 000 m tråd. För att kunna haspla av tråden, som redan är en färdig tråd, lägger man kokongen i varmt vatten. Odlat silke: Silkeslarven lever av mullbärsträdets blad - mullbärssilke. Vildsilke: Silkeslarven lever av ekblad - tussahsilke. Natursilke betecknas "pure silk'' eller äkta silke och anses mycket fint och eftertraktat. Silke har god förmåga att ta upp fukt, värmer när det är svalt och svalkar när det är varmt. Tyger av silke är känsliga för hög värme och kan vara svåra att tvätta. I många fall är kemtvätt att föredra. 6
Ull Förr i tiden spann man ull till garn på en spinnrock eller slända. Numera använder man maskiner. I utländska ylleplagg finner du dessa ord för ull: woll (engelska) Wolle (tyska) laine (franska) Antalet får i Sverige har ökat de senaste åren. Ull importeras från Sovjetunionen. Australien, Nya Zeeland och Irland med flera länder Ullfibern är krusig. Ett plagg av ull innehåller därför mycket luft och fungerar nästan som en termos. Ylleplaggkrymper lätt. Tvätta därför försiktigt i handvarmt vatten. 7
Konstfibrer 8
Konstfibrer Regenatfibrer Regenatfibrer i förstoring Regenatfibrerna var de första fibrer man framställde på konstgjord väg. Råmaterialet är träcellulosa från gran och björk eller bomullscellulosa från korta bomullsfibrer. Med hjälp av olika kemikalier behandlas cellulosan och övergår till en trögflytande vätska som pressas genom en spinndysa. Varje stråle blir då en tråd. Olika typer av regenatfibrer: Viskos Fibern har stor förmåga att ta upp fukt och är därför inte statisk. Dåliga egenskaper är krympning och låg skrynkelhärdighet. Modal Fibern är starkare och mer lik bomull än viskos. Fiberns användning har ökat under senare år. Regenatfibrerna tillverkas i bl a USA, England, Västtyskland, Frankrike och Sverige. Regenatfibrerna är starka i torrt tillstånd men blir svagare när de är våta. Material av regenatfibrer måste tvättas varsamt. 9
Konstfibrer Syntetfibrer Syntetfiber i förstoring Syntetfibrer tillverkas på kemisk väg av i huvudsak olja och stenkolstjära. En trögflytande vätska framställs. Genom en spinndysa pressas vätskan och stelnar till fibrer. Syntetfibrerna har stor likhet med plasterna. Genom att variera tillverkningsmetoderna kan utseende och egenskaper förändras. Syntetfibrer tillverkas i bl a USA, England. Japan, Västtyskland, Schweiz och Frankrike. Det finns många namn på syntetfibrer t ex Acrilan, Dacron, Lycra, Terylene. De flesta är firmanamn och inte typnamn. Syntetmaterial är i jämförelse med naturfibermaterial billigt att framställa. Syntetfibern är stark. Den tar upp fukt dåligt och blir därför statiskt elektrisk. På grund av detta smutsas den fortare än andra fibrer. Material av syntetfibrer är lätt att tvätta och torkar snabbt. Vad kan man göra för att minska den statiska elektriciteten? 10
11
TYGER Beteckningen tyg användes egentligen om de vävda textilierna - de som framställes med två trådsystem (varp och inslag). Trikåvarorna - de som är stickade - framställes med en tråd som bildar maskor. Idag kan det vara svårt att skilja de båda produkterna åt och i dagligt tal använder vi mer och mer ordet tyg som gemensam beteckning. TYG De vävda tygerna består av varptrådar och inslagstrådar som korsar (binder) varandra på olika sätt. Tuskaft (tvåskaft) kypert och satin är grundbindningar. Det finns ett stort antal variationer - du kanske har hört namn som rips, pana ma, gåsögon, fiskben eller twills. Man kan också göra varpen så tät att den helt döljer inslagstråden. Poplin rips och gabardin är exempel på tyger med varpeffekt. De vävda tygerna kan framställas tunna eller tjocka, glesa eller täta beroende på vävsätt och material men de är alltid stadiga och formfasta. TRIKÅ Den enklaste trikån är framställd genom slätstickning (som när vi stickar för hand med räta maskor på en sida och aviga på den andra). I kulirtrikå (väfttrikå) bildas maskorna av en tvärgående tråd, men i varptrikå löper trådarna i längdriktningen och bildar maskor genom att gripa in i varandra från sidorna. Det är varptrikån som ger oss de "masksäkra" varorna. Trikåvarorna är elastiska och följsamma och användes därför speciellt till underkläder och strumpor. De senaste årens utveckling har gett oss formfastare och stadigare trikåvaror som passar till skjortor, klänningar och även till kostymer och ytterplagg. Kläder av t. ex. jersey (bomull, ull, syntet) är behagliga att bära och lätta att sköta och kommer säkert att bli allt vanligare. FROTTÉ OCH SAMMET Tyg och trikå kan framställas med lugg. Man använder då ett extra trådsystem som bildar öglor vid vävningen t. ex. frotté och boucle. Skär man upp öglorna får man en luggyta som på sammet, velvetin och plysch. Pile och teddy framställs på samma sätt men på trikåbotten.
Genom denna teknik får man fram produkter med skiftande egenskaper. Velvetin, sammet och frotte känns mjuka och sköna. Frotté suger dessutom åt sig vatten. Plysch är mycket slitstarkt och pile och teddy är mjuka och värmande. 13
Tyglexikon 14
Skötselråd 15
Sköt om dina kläder på rätt sätt Överkorsad symbol= får ej strykas Bomull, cotton, Baumwolle, coton Ull, wool, Wolle, laine 16
Tvättmärkning 17