Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och utmaningar foto: Petter Bolme, Global Reporting Tomas Dahlman Departementsråd EUI-sekretariatet, 2009-11-26 26
1Glblli 1. Global livsmedelsförsörjning dlfööji situationen idag 1.02 miljarder hungrande/undernärda i juli 2009 Ca 100 miljoner har tillkommit p.g.a. höga livsmedelspriser och ekonomiska krisen Den tidigare trenden med framsteg mot att nå millenniemål 1 har brutits (dvs antalet hungrande ökar igen) Livsmedelskrisen dlk har förvärrat situationen: ökat antal lhungrande redan före krisen, men nu negativ trend i både antal och andel
1Glblli 1. Global livsmedelsförsörjning dlfööji situationen idag
Livsmedelskrisen Livsmedelspriserna steg kraftigt under 2006 och 2007 för att nå en absolut topp 2008 Under perioden januari 2006 till juni 2008 steg priserna totalt med drygt 75 % De höga priserna hade såväl strukturella som tillfälliga orsaker, bl.a. höga råvarupriser, torka och sjunkande dollarkurser
Offer för livsmedelskrisen Den överväldigande majoriteten av fattiga hushåll både i urban miljö och på landsbygden är nettoköpare av mat och de påverkas i störst utsträckning av de stigande livsmedelspriserna (i många utvecklingsländer lägger hushållen ca 80% av sin disponibla inkomst på livsmedel) Hushåll utan mark och hushåll som leds av kvinnor är mest utsatta Hushåll på landsbygden som äger mark och som specialiserat sig på jordbruk har klarat de höga matpriserna bättre
Regional fördelning I ett globalt perspektiv är läget kritiskt med 1,02 miljarder hungrande och undernärda Ca 60% av alla hungrande/undernärda finns i 7 länder: Kina, Indien, DRK (Kongo- Kinshasa), Bangladesh, Indonesien, Pakistan och Etiopien i Regional fördelning: Asien och Medelhavsländerna 642 miljoner (+ 11% sedan 2008) Afrika söder om Sahara 265 miljoner (+ 12 %) Latinamerika och Karibien 53 miljoner (+13 %) Mellanöstern och Nordafrika 42 miljoner (+13 %) utvecklade länder 15 miljoner (+ 15 %)
Regional fördelning
Food and Agriculture Organization of the United Nations - FAO FAO är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. FAO bidrar med kunskap och kunskapsöverföring om jordbruk, skogs- och fiskefrågor inom ramen för en hållbar utveckling Huvuduppgift: att trygga tillgången till mat för att människor världen över ska få leva ett friskt och aktivt tliv Foto: Riita Jonsson
2. Den multilaterala institutionella kontexten FN:s struktur och FAO:s plats i systemet: När FN bildade fanns ursprungligen: g - Generalförsamlingen - Sekretariatet - Säkerhetsrådet - Ekonomiska och Sociala Rådet (ECOSOC) (FAO placerat under ECOSOC) - Förvaltarskapsrådet - Internationella Domstolen - Sedan dess har Rådet för mänskliga rättigheter samt ett stort antal fonder och program tillkommit - Skillnader mellan fonder/program (frivilliga bidrag) och fackorganen (uttaxerade bidrag)
2. Den multilateral institutionella kontexten (forts.) Frågor rörande tryggad livsmedelsförsörjning faller under ECOSOC:s ansvarsområde Många sektorer och aktörer är inblandade: UNDP, WFP, IFAD, WB, UNEP, OCHA, WHO, UNFPA, UNICEF, UNAIDS etc. - samordning är därför central ECOSOC sammanträder årligen På landnivå arbetar FN utifrån modellen One UN : UNDP:s landrepresentant har huvudansvar för att samordna alla FNorgan som ingår i ett UN Country Team Samordningen på landnivå resulterar i ett UN Development Assistance Framework (UNDAF) målet är att tydliggöra roller, undvika dubbelarbete, dvs maximera effektiviteten
3. Agerande från internationella samfundet Millennieutvecklingsmålen (MDG): MDG 1: Halvera andelen fattiga och hungrande mellan år 1990 och 2015 UN High Level Task Force (UN-HLTF) Initiativ från FN:s Generalsekreterare 2008 Producerade d det s.k. Comprehensive Framework for Action (CFA) en policymeny för enskilda länder att bemöta livsmedelskrisen EU:s Food Facility EUR 1 Mdr för primärt kortsiktiga insatser (s.k. Barrosomiljarden)
3. Agerande från internationella samfundet (forts.) G8 /L Aquila betonade vikten av ökade satsningar på u-ländernas jordbruk (vilket inkluderar även skog, fiske och landsbygdsutveckling) närvarande länder förband sig att mobilisera 20 miljarder dollar på tre år till förmån för jordbruksutvecklingen i u-länderna G20-möte i Pittsburgh september 2009 betonade vikten av ökade investeringar, ökat samarbete och ökad samordning för att främja global livsmedelsförsörjning WSFS i Rom 16-18 november 2009 Visade åter att frågekomplexet står högt på internationella agendan Stöd åt CFS-reformen unikt instrument i arbetet mot världshungern Samsyn om att ökade privata och offentliga resurser måste kanaliseras till jordbruk och landsbygdsutveckling i u-länderna
Det svenska bidraget Substantiell ökning av det reguljära bidraget till FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) och International Fund for Agricultural Development (IFAD) Särskild livsmedelssatsning i BP 2009 100 miljoner Fortsatt inriktning mot det humanitära spåret, WFP och UNICEF primära verktyg
4. Den internationella debatten om jordbrukets roll Ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning innebär inte automatiskt succé källan till tillväxt har stor betydelse Jordbruket kan minska fattigdomen i de u-länder som lyckats bäst med att bekämpa fattigdomen de senaste 25 åren var tillväxt inom jordbruket ofta den viktigaste faktorn. Världsbanken presenterade 2008 en rapport som visade att satsningar på jordbruket genererar mer tillväxt än andra sektorer. De flesta av de länder som lyckats bekämpa fattigdomen har det gemensamt att de allt mer låter marknadskrafterna slå igenom, och dessutom satsar på forskning inom sektorn
Några exempel från Afrika Några lyckade framgångsexempel i Afrika: Ghana, Kongo, Nigeria, Mocambique och Malawi samtliga med stark tillväxt i sina jordbrukssektorer Bland de 14 länder i Afrika som inte lyckats minska andelen hungrande finns: DRK, Eritrea, Burundi, Etiopien och Zimbabwe samtliga har upplevt minskad jordbruks-produktivitet Foto: Rigmor Engerstam
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar Ökad befolkning 2050 beräknas jordens befolkning uppgå till 9,1 miljarder människor, 34 % fler än idag Fler lever längre p g a ökad välfärd Nästan hela ökningen kommer ske i u-länder Ökad urbanisering År 2050 väntas 70 % leva i städer jämfört med knappt 50 % idag, detta p g a dåliga försörjningsmöjligheter på landsbygden
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar (forts.) Ökad tillväxt Tillväxten kommer att fortsätta till 2050 i genomsnitt 2,9% Ökad efterfrågan på mat nya kostvanor Efterfrågan på mat styrs av en avtagning i befolkningsökningen, ökad urbanisering och ökade inkomster Människors diet förändras, ökad köttkonsumtion med negativ miljöpåverkan Livsmedelsmarknaderna i u-länderna kommer successivt att mättas Efterfrågan ökar inte i samma höga takt men i absoluta tal är ökningen stor Produktionen av mat kommer att behöva öka med 70% till år 2050!
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar (forts.) Möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på mat: Det är möjligt att möta den ökade efterfrågan om nödvändiga investeringar vidtas och jordbruksproduktionsstimulerande åtgärder införs Men ökad produktion är inte tillräckligt för att nå en tryggad livsmedelsförsörjning, den måste kompletteras med åtgärder för att bekämpa fattigdomen och etablering av sociala skyddsnät
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor Åtgärder behöver vidtas omedelbart: 1. ökade investeringar i 2. ökad satsning på forskning och utveckling 3. effektiv global marknad
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor Investeringar i jordbruket För att öka produktionen 70% krävs att man: skyddar, bevarar och bygger upp naturresursbasen utvecklar och introducerar nya produktivitetshöjande (miljövänliga) teknologier fokuserar på att öka produktiviteten Ökad produktivitet itet och uppodling U-länderna har högst potential att öka produktionen 90% av ökningen genom ökad arealavkastning eller intensivare odling 10% genom ökad uppodling u-länderna: 80% resp. 20% Landreserverna finns i begränsat antal länder: Latinamerika och Afrika söder om Sahara stora begränsningar på kort sikt
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor (forts.) Internationell handel Handeln med jordbruksprodukter förväntas öka avsevärt u-ländernas importbehov av spannmål förväntas att öka kraftigt, från dagens 135 miljoner ton till 300 miljoner ton 2050 fortsatt stort beroende av spannmålsimport i Mellanöstern och Nordafrika; Latinamerika och Karibien är självförsörjande behov att införa ett globalt handelssystem som är rättvist och konkurrenskraftigt fortsatt reform mot minskat jordbruksstöd för OECD-länder
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Risker och utmaningar Hunger trots adekvat utbud av mat det största hotet mot eliminering av hunger adekvat utbud av mat på global eller nationell nivå är ingen garanti för att alla människor har tillräckligt att äta och att hungern elimineras Klimatförändringar betydande risk för livsmedelstryggheten minskade skördar och extremare väder de gröna näringarna behöver anpassas till klimatförändringarna, men de kan också bidra till minskade utsläpp av växthusgaser krävs incitament för regeringar och jordbrukare för att åstadkomma adaptering
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Risker och utmaningar (forts.) Biobränsle produktionen trefaldigades 2000-2008 ger ökad inkomst till jordbrukarna men risker för livsmedelstryggheten småskalig gproduktion mindre riskfylld än storskalig ger möjlighet till inkomster samt egen energiförsörjning riktlinjer för att minska konkurrens och intressekonflikter mellan matproduktion och biobränsleproduktion behöver utformas (EU har t ex hållbarhetskriterier)
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji MEN Undernäring idag och 2050 trots att det finns tillräckligt med mat idag finns det en miljard undernärda, människor har p g a fattigdom inte tillgång till mat saknar inkomst och produktionsmöjligheter saknas effektiva sociala skyddsnät även om produktionen av mat ökar med 70% till 2050, kommer fortsatt 370 miljoner, 5%, vara undernärda 2050 krävs breda satsningar för att utrota hungern mat bör ses som en rättighet!
5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Globala styrningen På internationell nivå måste styrningen av den globala livsmedelsförsörjningen förbättras CFS kommittén för tryggad dlivsmedelsförsörjning l ö i stärks och en vetenskaplig panel linrättas Det Globala Partnerskapet för Jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition har lanserats Kraftigt agerande från internationella samfundet frågekomplexet högt på agendan måste leda till konkret handling i paritet med politiska åtaganden ökade långsiktiga investeringar i jordbruk och landsbygdutveckling ökad livsmedelshjälp och humanitärt stöd är nödvändiga instrument för att hantera det omedelbara problemet
6Rflkti 6. Reflektioner av åtgärder åtäd för att nå åtryggad dlivsmedelsförsörjning dlfööji 2050 Den tekniska möjligheten att globalt kunna producera tillräckligt med mat 2050 innebär inte nödvändigtvis att världen kommer att vara utrotad från hunger - hunger är ett fattigdomsproblem. Om inte fattigdomen minskar kommer hungern bestå! Jordbruk kan utgöra ett viktigt element i fattigdomsbekämpningen krävs åtgärder som gör jordbruket mer produktivt dktitoch hlönsamt Jordbruket kan inte på egen hand utrota hungern investeringar inom jordbruket måste åtföljas av investeringar i bl.a. infrastruktur och institutioner samt stödjas av ett gott styrelseskick, regeringarna i utvecklingsländerna måste själva sitt ansvar
6Rflkti 6. Reflektioner av åtgärder åtäd för att nå åtryggad dlivsmedelsförsörjning dlfööji 2050 (forts.) Prisvolatiliteten inom jordbruket kommer att öka på grund av bl. a. klimatförändringar och ökad spekulation - jordbruket måste bättre kunna stå emot dessa externa variabler Framtida strategier för utveckling och utrotad hunger måste vara lands- och kontextspecifika Stärkta rättigheter till mark i utvecklingsländerna är en nödvändighet