Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)



Relevanta dokument
Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 12 december 2014

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM51. Meddelande om revidering av EU:s policy för utvecklingssamarbete. Dokumentbeteckning.

Utrikesministrarnas möte den 25 juni 2018

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015

På väg mot ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

15571/17 anb/ss 1 DG C 1

Strategi hållbar fred

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM18. Förordning om en fond för hållbar utveckling inom ramen för den externa investeringsplanen

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

12880/15 KH/ss 1 DG C 1

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Säkerhetspolitik för vem?

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Policy för Hållbar utveckling

Vår rödgröna biståndspolitik

Barnens Rättigheter Manifest

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan 1

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM71. EU:s relation med Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter Cotonouavtalet. Dokumentbeteckning

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Remissvar Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017

Förslag till RÅDETS BESLUT

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Remissvar avseende Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Policy för hållbar utveckling

Lagstiftningsöverläggningar

inom hållbar social utveckling

Kommenterad dagordning för ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänsten (RIF-rådet) i Bryssel den 21 september 2009

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Politik för hållbart företagande

Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den maj 2005

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Bistånd för hållbar utveckling

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2017 (OR. en)

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM42

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Överenskommelsen Värmland

Svenska Röda Korsets yttrande över Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning

9101/16 /ss 1 DG C 1

Policy Fastställd 1 december 2012

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Strategi fö r Sveriges humanita ra bista nd genöm Styrelsen fö r internatiönellt utvecklingssamarbete (Sida)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

RÅDET FÖR YTTRE FÖRBINDELSER

Resultatstrategi för Bangladesh

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld

Viktigapunkter. Års EUROPEISKAKOMMISSIONEN

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Transkript:

REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas möte 1. Godkännande av den preliminära dagordningen 2. Godkännande av A-punktslistan 3. Post-Cotonou/relationen EU-AVS Ett första tillfälle för biståndsministrarna att diskutera frågan om EU:s framtida relation till länder i Afrika, Karibien och Stillahavsregionen efter det att Cotonouavtalet löper ut år 2020. Frågan diskuterades kort av utrikesministrarna den 12 oktober. Regeringen avser förorda att ett bredare politiskt partnerskap etableras mellan EU och AVS-länderna efter 2020 för att bidra till att skapa jämbördiga relationer baserat på ömsesidiga intressen. Samarbetet bör spänna över samtliga politikområden. Regeringen anser att Cotonou-avtalet inte bör förnyas i sin nuvarande form, vilket dock inte innebär en nedprioritering av relationerna. Ett framtida partnerskap bör bland annat bygga på genomförandet av Agenda 2030 (de nya hållbarhetsmålen) som inte bara inkluderar AVS-länderna utan också EU. EU behöver tydliggöra en differentiering som beaktar ländernas olikheter. Hur detta bäst bör göras kommer att diskuteras senare i processen. Politisk dialog med AVS-länderna kommer fortsatt att vara viktig. Regeringen anser vidare att det är viktigt att AVS-länderna konsulteras löpande under processen så att deras ägarskap säkerställs. Viktigt att EEAS och KOM har ett nära samarbete för att säkerställa att ansatsen blir bred. 1

4. Humanitära frågor (förberedelse inför världshumanitära toppmötet (WHS) och presentation kring FN:s generalsekreterares högnivåpanel om humanitär finansiering) Det av FN:s generalsekreterare utlysta världshumanitära toppmötet (World Humanitarian Summit, WHS) äger rum i Istanbul 23-24 maj 2016. En två år lång inkluderande förberedelseprocess avslutas i Genève den 14-16 oktober då de globala konsultationerna hålls. Diskussionen vid FAC (utv) är första diskussionen på ministernivå i EU-kretsen och avsikten är att den ska ta formen av en policydebatt under vilken medlemsstaterna förväntas presentera sina respektive prioriteringar. EU:s roll i den fortsatta förberedelseprocessen förväntas också bli föremål för diskussion. Rådsslutsatser förväntas antas senare under hösten. Vidare ska kommissionär Georgieva informera om arbetet med högnivåpanelen för humanitär finansiering. Hon förväntas beskriva vilket fokus panelens slutrapport kommer få. Slutrapporten är ett officiellt inspel till generalsekreterarens rapport inför WHS och som presenteras i januari 2016. Sverige är det enda land som har en minister i panelen (utrikesminister Margot Wallström som deltar i personlig kapacitet) och får därmed en särskilt viktig roll i diskussionen. Regeringen vill understryka vikten av att det världshumanitära toppmötet utnyttjas till fullo för att komma vidare i arbetet med att bemöta de utmaningar som det humanitära systemet står inför. Arrangörerna bör tillämpa ett tydligt ledarskap och ge besked om uttryckliga mål för toppmötet, annars kommer substansdiskussionerna att försvåras ytterligare. WHS är också en möjlighet att inkludera fler icke-traditionella aktörer och uppmuntra redan aktiva givare att göra mer. Regeringen önskar se att EU i dialog med FN verkar för en tydlig process fram till toppmötet och främjar en substansdiskussion i syfte att WHS blir en inkluderande plattform för humanitära diskussioner. Regeringens prioriteringar är en reformerad finansieringsstruktur, respekt och efterlevnad av de humanitära principerna och internationell humanitär rätt samt att stärka drabbade befolkningar och öka lokala aktörers delaktighet, inte minst kvinnors deltagande. Det är också viktigt att reformeringen av det humanitära systemet sker i linje med den nya 2030-agendan och att ett hållbart utvecklingsperspektiv följer åt diskussionerna. 2

5. Migration och utveckling Externa aspekter av migration diskuterades vid FAC (utrikes) den 12 oktober. Vid FAC (utveckling) den 26 oktober kommer diskussionen troligtvis att handla om kommissionens plan för uppföljning av rådsslutsatser om migration och utveckling från december 2014. Utvecklingsrelaterade aspekter av förberedelserna för högnivåkonferensen i Valletta i november kan även komma upp. Regeringen framhåller vikten av att intensifiera arbetet på europeisk och internationell nivå med att angripa grundorsakerna som driver människor på flykt. Biståndet kan i detta avseende bidra till fattigdomsbekämpning, stärka det konfliktförebyggande arbetet, förbättra skyddet för mänskliga rättigheter och demokrati och satsa mer på institutions- och kapacitetsbyggande. Det är viktigt att i flykting- och migrationssammanhang vara tydlig med att bistånd inte ska villkoras utanför länders utvecklingsplaner, dvs i enlighet med tidigare internationella åtaganden om biståndseffektivitet. Centralt är att säkerställa att biståndsmedel går till att minska grundorsakerna till fattigdom, konflikter och migration, inte till att finansiera kortsiktiga migrationsstävjande åtgärder som exempelvis olika typer av säkerhetsåtgärder för gränsbevakning. Därtill är regeringens inställning att migration utgör en stark drivkraft för utveckling och är ett verktyg för att bekämpa fattigdom, t.ex. genom remitteringar och kunskapsöverföring. Regeringen bereder för närvarande frågan om eventuellt stöd till EU Trust Fund Valletta för insatser som avser stabilitet, utveckling och att öka kapaciteten för att hantera migration i delar av Afrika, inklusive Nordafrika. Regeringen bereder även ett eventuellt stöd till den sk Madadfonden för insatser med anledning av krisen i Syrien. Regeringen anser att EU:s förvaltningsfonder (EU Trust Funds) ska ha ett tydligt mervärde om de upprättas, att de inte bör duplicera redan existerande instrument, att medlemsstaterna inte bör förlora kontrollen över medlen, att administrativa kostnader ska hållas nere och att biståndsmedel ska används i enlighet med OECD-DAC:s regelverk. 6. EU:s handlingsplan för jämställdhet och utveckling och beslutspunkt En ny handlingsplan för jämställdhet antogs nyligen inom EU 1. Rådsslutsatser som syftar till att välkomna handlingsplanen och säkerställa ett effektivt 1 Gender Action Plan 2016-2020 3

genomförande förväntas antas utan diskussion vid mötet. Med anledning av den nya handlingsplanen ges biståndsministrarna möjlighet att göra inlägg på temat jämställdhet och utveckling. EU:s jämställdhetsplan för 2016-2020 är ett viktigt genombrott för EU:s jämställdhetsarbete. Jämställdhet och alla kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive SRHR, ska vara en integrerad del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och i allt EU-arbete, det gäller inte bara utvecklingssamarbetet. Regeringen vill verka för ett effektivt rättighetsbaserat genomförande av den nya handlingsplanen och lägger stor vikt vid uppföljning och utvärdering av planen. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter att ledarskap och ansvarsutkrävande stärks på alla nivåer och tillräckliga resurser, finansiella liksom personella, avsätts för jämställdhetsarbetet. Regeringen vill betona vikten av att EU:s arbete för jämställdhet vägleds av ett samstämmigt agerande, internt och externt, i enlighet med 2030-agendan och de globala målen för hållbar utveckling. I anslutning till FAC (utveckling) men ej på rådets dagordning Gemensam arbetslunch med miljöministrarna för att diskutera Agenda 2030 I samband med FAC (utveckling) har biståndsministrarna en arbetslunch med miljöministrarna. Överlag finns Sveriges och EU:s prioriteringar mycket väl representerade i 2030-agendan, där de globala målen för hållbar utveckling inkluderas. Avsikten är att diskutera genomförandet av agendan. Inga förhandlingar eller beslut sker vid arbetslunchen. Regeringen har en hög ambition för genomförandet av Agenda 2030. Regeringen vill se ett brett engagemang för genomförande både på nationell och internationell nivå där deltagande från en bredd av aktörer främjas. Sverige var med att driva igenom att bland annat målen om fredliga samhällen, miljö, jämställdhet, och delmålen om SRHR finns med och kommer med kraft verka för dess genomförande. Sveriges politik för global utveckling (2002/03:122) kommer vara ett viktigt verktyg för genomförandet av Agenda 2030 och dess mål, i det att den betonar vikten av samstämmighet mellan politikområden och hållbarhetsaspekter för en global rättvis hållbar utveckling. Också det nya policyramverket för utvecklingssamarbete formuleras nu för att följa Agenda 2030. 4

Regeringen vill även betona att EU: s medlemsstater och EU-institutionerna måste stå fast vid sina ODA-åtaganden men också att ODA endast är ett av flera medel för genomförandet av agendan. EU:s samstämmighetspolitik (Policy Coherence for Development, PCD) måste vara ett nyckelverktyg i genomförandet. Regeringen framhåller att det är viktigt att upprätthålla ett integrerat angreppssätt när vi går mot genomförandet. 5