skola +bibliotek = skolbibliotek Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket

skola +bibliotek = skolbibliotek Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket Elin Lucassi, Kungl. biblioteket

Bakgrund Vi lever i ett allt mer språkligt och kulturellt heterogent samhälle vilket även reflekteras i skolan. Lagar, riktlinjer och styrdokument visar tydligt att också skolbiblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska. Arbetet med mångspråkighet i skolan är en viktig del av det individanpassade arbetssätt som ska genomsyra hela skolans verksamhet inklusive skolbiblioteket. Mångspråkighet eller flerspråkighet? I denna text används både uttrycken mångspråkighet och flerspråkighet. Med mångspråkighet avses miljön eller kontexten (såsom skolan, skolbiblioteket, kulturen) medan flerspråkighet används gällande en person och dess förmåga att obehindrat använda sig av flera olika språk. Varför mångspråkighet? Vi vet att tillgång till media på modersmålet är ett stöd för lärandet, ökad måluppfyllelse, självkänsla och därmed också samhällsutvecklingen. Det går dessutom att finna stöd för det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet i många av de lagar, riktlinjer och styrdokument som är relevanta för skolan inte minst i kurserna för modersmål. Eftersom skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet och ska jobba mot de för skolan uppsatta målen blir detta även relevant för den egna verksamheten. 2 lagar, styrdokument och riktlinjer Både i läroplanerna och i kursinnehåll återkommer skrivningar om mångspråkighet som skolbiblioteket måste förhålla sig till. I Lgr11 står att elever som läser modersmål ska få möjlighet att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften 1. I det centrala innehållet för gymnasiekursen Modersmål 1 står bland annat att kursen ska ta upp texter på modersmålet valda med hänsyn till elevernas intressen och studieväg. Modern litteratur, bilder, konst och musik som tar upp vardagsliv, relationer och livsfrågor. 2. I språklagen 3 stipuleras att den som har ett annat modersmål [ ] ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Sveriges officiella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. I den nya bibliotekslagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild 1 http://modersmal.skolverket.se/images/stories/utdrag_lgr11_modersmal.pdf 2 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/moe?tos=g y&subjectcode=moe&lang=sv&coursecode=moex XX01#anchor_MOEXXX01 3 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs- 2009-600/

Foto: Sam Teigen Central Library: West Lobby Floor Seattle/CC uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska. Detta gäller inte bara folk- och skolbiblioteken utan hela det allmänna biblioteksväsendet. Skolinspektionen kräver att biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. För att kunna individanpassa för elever som talar fler språk än svenska krävs således tillgång till sådan litteratur. I det mångkulturella biblioteksmanifest som IFLA, internationella biblioteksfederationen, tagit fram står att alla bibliotek ska avspegla, understödja och främja kulturell och språklig mångfald på internationell och lokal nivå. 3 Vidare står att varje individ i vårt globala samhälle har rätt till ett fullständigt utbud av biblioteks- och informationstjänster. I arbetet för kulturell och språklig mångfald skall biblioteken: betjäna alla samhällsmedborgare utan diskriminering på grund av kulturellt och språkligt ursprung tillhandahålla information på tillämpliga språk och i ändamålsenliga skriftformer ge tillgång till ett brett urval av material och tjänster som avspeglar alla grupper och behov anställa personal som återspeglar ett mångkulturellt samhälle och som är utbildad för att samverka med och tillhandahålla tjänster för ett sådant samhälle

Foto: Beth Jusino/CC Sammantaget är det tydligt att skolbiblioteket som en aktiv part i skolans arbete måste jobba med mångspråkighet för att fullt ut kunna uppfylla sitt uppdrag gentemot eleverna och därmed bidra till deras måluppfyllelse. Forskning Forskningen ger tydligt stöd för att jobba mångspråkigt i skolbiblioteket. Många studier visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig nya språk än den som bara har ytkunskaper i det. Barn som får utveckla sitt modersmål ordentligt brukar också nå bättre resultat i andra skolämnen än barn som inte får det. Den kanadensiska flerspråkighetsforskaren Ellen Bialystok har till exempel sett att flerspråkiga barn har bättre arbetsminne än sina jämnåriga 4 kamrater. 4 Denna kognitiva flexibilitet håller i sig genom livet och har dessutom visat sig fungera som något av en buffert mot demens. 5 Utmaningar Våren 2014 skickade Internationella Biblioteket (IB) ut en enkät till ett antal svenska gymnasieskolor. Avsikten var att kartlägga det mångspråkiga arbetet på gymnasiebibliotek runt om i landet. Genom att fråga om vilken typ av stöd biblioteken önskade från IB centralt kunde man få en överblick över var utmaningarna finns. Drygt 58% önskade litteraturvägledning (tex bokpresentationer och tipslistor) 52% önskade inköpsvägledning 4 http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/ S0885201412000652 5 http://www.neurology.org/content/75/19/1726. short

42% önskade kompetensutveckling kring flerspråkighet och lärande 29% önskade praktiskt stöd (som informationsmaterial, skyltar och knubb på olika språk) Utmaningarna finns alltså till stor del på en ganska grundläggande nivå. Dessbättre erbjuder Internationella biblioteket och flera andra instanser redan stöd på samtliga dessa punkter. Hur har andra gjort? De flesta skolbiblioteksintressenter är ganska överens om vilket innehåll och vilka aktiviteter som sammantaget utgör god skolbiblioteksverksamhet. Detta blev tydligt redan i kartläggningen rörig tillvaro som berör som Kungliga biblioteket gav ut 2013 6 där en sammanställning av skolbiblioteksintressenters tankar sammanfäller väl med de åsikter som även framkommer i förarbetet till detta projekt. För att man ska ha en fungerande skolbiblioteksverksamhet bör man utforma denna utifrån följande rubriker: Pedagogisk verksamhet Läsfrämjande Tillgänglighet Bemanning 6 http://www.kb.se/dokument/bibliotek/referensgrupper/skolbibliotek/en%20r%c3%b6rig%20tillvaro%20som%20ber%c3%b6r.pdf 5 Listan kan fungera som ett stöd i arbetet oavsett vilket område det gäller. Genom att kontinuerligt checka av, i detta fall arbetet med månspråkighet, mot den kan man lättare säkerställa att man verkligen tagit alla delar i beaktande och säkerställer på så sätt kvalitet och hållbarhet. samordning - lokalt Det är vanligt att kostnadsfrågan hamnar på bordet när man pratar om arbete med mångspråkighet. Medier ska väljas ut, köpas in och hanteras. Verksamhet ska planeras, genomföras och följas upp. Detta är något som kräver både tid och kompetens. Särskilt mindre skolor eller skolor med en stor mängd olika språk representerade (som kanske bara talas av ett fåtal av elever) kan uppleva att bördan blir stor. Även arbetet med att hitta leverantörer och göra ett relevant urval kan kännas svårt och belastande. Att alla ska äga, kunna och göra allt är sällan särskilt effektivt eller ens möjligt. Att samordna arbetet inom en region eller kommun är därför en bra lösning. Det är vanligt med olika typer av (skol)bibliotekscentraler som kan jobba med övergripande service för alla bibliotek i området. Att dessa verksamheter även kan ta ansvar för visst stöd kring mångspråkigt arbete är då logiskt.

En vanlig lösning är att stödet består i att ha överblick över vilka språk som finns representerade i region samt att ombesörja inköp av ett centralt bestånd på dessa språk. Exempel på samordning kring medieinköp finns bland annat i Skåne där man under 2013-14 satsat särskilt på just mångspråkighet 7. Här valde man att fördela ansvaret för de olika språken på olika bibliotek (i detta fall folkbibliotek, men det är möjligt att göra likadant mellan skolor) Sammantaget möjliggjorde detta arbetssätt ett brett och varierat utbud för alla. I Västerås har man skapat ett miniinternationellt bibliotek via IDA Enheten - Inkludering Delaktighet Aktivitet 8. Idag är den en lånecentral som sorterar under tillhör Enheten för skolstrategiskt stöd och kommer att användas av alla grundskolor i Västerås. Skåne har delat in sitt projekt i tre delar: Inköp, leverans och målgrupper Tillgängliggörande Mötet på biblioteket 9 7 http://www.skane.se/sv/webbplatser/kultur-skanesamlingsnod/kultur_skane/regionbibliotek_skane/ Regionalt-mediesamarbete-i-Skane/Utvecklingsprojekt-regionalt-mediesamarbete-2013/#mångspråk 8 http://www.idaenheten.se/ 9 http://bibliotekbildningochmedia.blogspot. se/2014/04/utvecklingsarbete-kring-mangsprakig.html Upplägget korrelerar väl med de resultat som framkommit i Regionbibliotek Stockholms arbete Förstudie om nationella minoriteter & bibliotek 10. Där presenteras tre olika arbetsområden gällande mångspråkighet som biblioteken själva önskar satsa på. Informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället Tillhandahålla medier, kultur & programverksamhet på minoritetsspråken i samråd med de som identifierar sig som någon/några nationella minoriteter Bidra till en revitalisering av språken och kulturerna framförallt för barn och unga I Stockholm gjorde man 2013-2014 genom Medioteket en satsning på mångspråkigt skolbiblioteksarbete. 11 Huvudsyftet var att öka skolans tillgång på medier på andra modersmål än svenska. Medioteket stöttade de skolbiblioteksansvariga genom att köpa in och förmedla litteratur efter deras önskemål om språk, nivå och innehåll. Pengarna till inköp kom från det statliga litteraturbidraget. 10 http://regionbiblioteket.se/publicerat/forstudieom-nationella-minoriteter-och-bibliotek/, Bengtsson Cecilia 11 http://bit.ly/1nkzlfo 6

Ansvaret för att sprida information, skapa samarbeten med modersmålslärare och andra pedagoger togs av skolbibliotekarierna. I Mölndal har man startat Modersmålsbiblioteket, ett läsfrämjande projekt där Skolförvaltningens Modersmålsenhet, skolbiblioteken och Biblioteken i Mölndal samarbetar. Projektet är delfinansierat av Statens kulturråd. Syftet är att bygga upp en verksamhet kring Modersmålbiblioteket för att stärka barn och ungas språkkunskaper och verka lässtimulerande. 12 Som vanligt måste alla insatser och samordningsupplägg formaliseras. Inblandade parter ska tillsammans bestämma vad man vill åstadkomma och hur. Ju tydligare man är med innehåll och ansvarsfördelning desto enklare blir det att genomföra. samordning nationellt Internationella biblioteket (IB) är, utöver sin roll som lånecentral, nationellt kompetenscenter för kommunala bibliotek när det gäller mångspråkig media. Man har dessutom en anställd person med särskilt ansvar för att jobba nationellt mot gymnasiebibliotek. Det betyder inte att IB löser enskilda skolors behov av till exempel inköp av mångspråkig litteratur. Uppdraget är snarare att i samverkan med målgruppen planera och utforma tjäns- 12 http://bibliotek.molndal.se/web/arena/modersmalsbiblioteket ter för konsultativt stöd samt metod- och kompetensutveckling kring arbete med mångspråkiga media. IB är ansvariga för den mångspråkiga delen av Bibblan svarar, en gratis svarstjänst på nätet. Här kan du fråga biblioteket om vad som helst på flera olika språk och få svar med e-post inom två dygn. 13 En tjänst som kan användas av såväl bibliotekarie, pedagoger, föräldrar och eleverna själva. tillgängliggörande En stor del av det mångspråkiga biblioteksarbetet går ut på att göra information och medier tillgängliga för de som behöver utnyttja dem, det som i tidigare nämnda projekt sorterar under rubriken tillgänglighet. Internationella biblioteket tillhandahåller en hel del praktiskt material som kan hjälpa till att lyfta det mångspråkiga beståndet. Via deras hemsida kan man gratis ladda ner mångspråkiga skyltar, affischer, knubbtexter och biblioteksbroschyrer. medier & information Det kan vara svårt att bygga upp ett bestånd eller hitta information på språk som man själv inte behärskar. Men det finns hjälp och stöd att få. Mest självklart är kanske att använda de modersmålslärare som är kopplade till skolan som inköpsstöd. På köpet får man medier som är väl anpassade till innehållet i den undervisning som eleverna faktiskt 13 http://www.bibblansvarar.se/ 7

tar del av. Internationella bibliotekets tillhandahåller även tipslistor på inköpsställen, dessa hittar man under avselningen för bibliotek. Det går dessutom alltid att på förfrågan få hjälp med litteraturhandledning direkt från deras språkansvariga och via avdelningen om Barnboksveckan kan man hitta en del tips på litteratur. Medieleverantören Bibliotekstjänst har en särskild internationell redaktion som följer den globala utgivningen av medier på invandraroch minoritetsspråk. De titlar som motsvarar bibliotekens behov och efterfrågan presenteras i ett särskilt häfte som man kan prenumerera på. 14 Biblioteksplaner Alla kommuner måste ha en politiskt antagen biblioteksplan där samtliga offentligt finansierade biblioteksverksformers verksamhet ska finnas beskrivna. En högkvalitativ biblioteksplan är ett bra verktyg för utveckling och kvalitetssäkring för verksamheterna. I de fall skolbibliotek och folkbibliotek inte är två fullständigt separerade verksamheter ska relationen dem emellan beskrivas tydligt. Den kommunala biblioteksplanen ska bestå av mätbara mål samt vara uppföljningsbar. Biblioteksverksamheten ska vara kopplad till relevanta lagar och styrdokument (som skol- 14 http://corp.btj.se/?id=797 lagen och skolans verksamhetsplan) 15 När man formulerar en biblioteksplan är det lämpligt att ta med formuleringar kring mångspråkighet och minoritetsspråk. Ansvarsfördelning Skolan äger frågan. Verksamheten ska jobba mot skolans mål och det är framförallt i skollagen som regleringarna finns. I ett samarbete mellan skola och folkbibliotek kan ansvaret alltså inte överlämnas helt till exempelvis ett folkbibliotek. Att däremot skapa formaliserade samarbeten för att ta del av expertis på området är självklart något som bara är till gagn för elever och medarbetare. Checklista Kartlägg - Vilka språk talas på skolan? Vilken nivå behöver litteraturen ha? Vad har eleverna för intressen? Vad behövs för modersmålsundervisningen? Fördela ansvar - Finns det stöd i kommunen? Hur kan du samarbeta med modersmålslärare? Kan Internationella biblioteket hjälpa till med något? Kan flera skobibliotek samarbeta? Formalisera Formulera mål och upplägg i relevanta planer (t.ex. kommunens biblioteksplan, skolbibliotekets verk- 15 Biblioteksplan 2.0, www.kb.se 8

Foto: wbvilla/cc samhetsplan osv) Läsa mer Skollagen SFS 2010:800 http://www.riksdagen.se/ sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/ Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Bibliotekslagen SFS 2013:801 http://www.riksdagen.se/ sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/ Bibliotekslag-2013801_sfs- 2013-801/ 9 IFLAs mångkulturella biblioteksmanifest http://www.ifla.org/files/ assets/library-services-tomulticultural-populations/ publications/multicultural_library_manifesto-sv.pdf Språklagen SFS 2009:600 http://www.riksdagen.se/ sv/dokument-lagar/lagar/ Svenskforfattningssamling/ Spraklag-2009600_sfs-2009-600 Internationella biblioteket http://www.interbib.se Mångspråkigt gymnasiebibliotek på Facebook https:// www.facebook.com/groups/5 23219061061854/?fref=nf#!/ groups/318480348288380/ Mångspråkiga medier flerspråkig personal bilingual benefit, bibliotek och sommarjobbare med annan språklig bakgrund http://www. ltv.se/imagevault/images/

id_18536/scope_0/imagevaulthandler.aspx Gustafsson Chen, Anna (2011). Utmaning och inspiration: mångspråkigt biblioteksarbete för barn och ungdomar. Stockholm: Stockholms stadsbibliotek, Internationella biblioteket Skolverkets sida Tema modersmål http://modersmal. skolverket.se/index.php Skolverkets stödmaterial kring minoritetsspråk. http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/ minoritetssprak 10 KONTAKT Elin Lucassi 010-709 36 38 elin.lucassi@kb.se Om biblioteksplaner. Biblioteksplan 2.0 www.kb.se/dokument/biblioteksstatistik/skriftbiblioteksplan.pdf http://www.kb.se/bibliotek/bibliotek/skolbibliotek/skolbiblioteksmaterial Kungl biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Produktion: Kungl. biblioteket 2014 Dnr 1.4.4-2015-10