sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 19 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat

sfi Uppföljning av nationellt sfi-prov 19 Kortfattad rapport med reaktioner och resultat Grazyna Bartholdson, Sofia Engman och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket 2006

Innehållsförteckning 1. INNEHÅLL OCH UPPLÄGG 4 1.1 Inledning 4 1.2 Utgångspunkter vid provkonstruktionen 4 1.3 Provets delar och teman 5 1.4 Provets receptiva delar 5 1.4.1 Häfte A och C 5 1.4.2 Häfte B 6 1.5 Provets produktiva delar 7 1.5.1 Häfte C och D 7 1.5.2 Häfte E 7 2. INSÄNT MATERIAL 8 2.1 Beställda prov 8 2.1.1 Skolverkets rapport: Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi 8 2.1.2 Skolverkets rapport: Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie 10 2.2 Inskickat material 11 3. RESULTAT 11 3.1 Kort om testtagarna i urvalet 12 3.2 Resultat för provets receptiva delar 13 3.2.1 Häfte A och C 13 3.2.2 Häfte B 14 3.3 Resultat för provets produktiva delar 15 3.3.1 Häfte C (skrivuppgiften) och D 15 3.3.2 Häfte E 16 3.3.3 Resultat på hela provet 18 3.3.4 Jämförelse resultat utbildningsgrupp 19 3.3.5 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp 21 4. ÅSIKTER OM PROVET 22 4.1 Provets receptiva delar: Häfte A och C 22 4.2 Provets receptiva delar: Häfte B 23 4.3 Provets produktiva delar: Häfte C (kort skrivuppgift) och D 23 4.4 Provets produktiva delar: Häfte E 23 4.5 Övergripande frågor i enkäten 24 4.6 Skolverkets rapport: Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie 24 2

5. SAMMANFATTNING 25 REFERENSER 27 3

1. Innehåll och upplägg 1.1 Inledning Sfi-prov 19 började distribueras till sfi-anordnarna i november 2005 och användes sedan åtminstone fram till april 2006 då prov 20 blev tillgängligt för beställning. Prov 19 som inte är bundet till en viss tidsperiod utan kan användas närhelst behov föreligger, är sekretessbelagt i tre år (sekretesslagen 4 kap. 3 ) d.v.s. fram t.o.m. 31 december 2008. Syftet med rapporten är att ge en återrapportering till de lärare som använt provet, provkonstruktören och Skolverket, samt att, så långt det är möjligt p.g.a. sekretessbestämmelser, föra ett didaktiskt resonemang kring provet. I rapporten beskrivs provets uppläggning och de uppgiftstyper som finns representerade. Vidare redovisas en uppföljning baserad på insänt material i form av elevprov och lärarenkäter. Lärarnas reaktioner finns redovisade i form av en sammanställning. De insända provresultaten kommenteras och jämförs med tidigare provversioner. Dessutom kommenteras information som framkommit i två rapporter från Skolverket, Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi (2006a) och Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie (2006b). 1.2 Utgångspunkter vid provkonstruktionen Utgångspunkter för provkonstruktionen är de styrdokument som reglerar sfi-undervisningen 1. Sfi-provets roll är att utgöra ett stöd för lärare vid bedömning och betygsättning. Provresultatet ska tillsammans med andra belägg för den studerandes prestationer som dokumenterats under kursens gång fungera som ett av flera underlag för betygsättning. Av de fyra mål som kursplanen för kurs D ställer upp är det huvudsakligen förmågan att kunna kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv (SKOLFS 2002:19) som prövas genom provet. Till grund för provkonstruktionen ligger en syn på språk som meningsskapande verktyg som används på ett varierande sätt i enlighet med krav och förutsättningar i olika sociala sammanhang och situationer. Språket ses som en flexibel resurs som ger språkanvändaren möjlighet att göra socialt relevanta och adekvata språkliga val i förhållande till den aktuella kommunikativa situationen. Därför är det väsentligt att inlärarnas språkbehärskning prövas på ett mångfasetterat sätt. Intentionen är också att provuppgifterna ska vara så naturliga som möjligt, d.v.s. att de är så utformade att de ska likna uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv, som t.ex. att delta i både informella och formella samtal, att läsa annonser för att söka efter viss information eller skriva ett brev eller ett meddelande till någon. En strävan efter verklighetsanknytning tar sig också uttryck i den tematiska uppbyggnaden av provet (häfte A och C) genom att de uppgifter som följer på varandra är innehållsmässigt sammanlänkade. Flera olika aspekter på språkbehärskning är integrerade i provets olika uppgifter som har ett samhällsorienterat innehåll. Provet är alltså i princip inte uppbyggt för att isolerat i sina olika delar pröva grammatisk kunskap för sig, sociolingvistisk kunskap för sig o.s.v. Grundtanken är att uppgifterna genom sin integrerade karaktär blir mer verklighetsnära än om de enskilda uppgifterna enbart fokuserar på isolerade kunskaper och 1 Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare 1994: 895, Kursplan i svenskundervisning för invandrare SKOLFS 2002:19 och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för betyget Godkänd SKOLFS 2004:10. 4

färdigheter. En utförlig beskrivning av den modell för den språkbehärskning som ligger till grund för provkonstruktionen finns i provets lärarhandledning (s. 5 14). 1.3 Provets delar och teman Provet består av fem häften: Häfte A Tema: Människors förhållande till tid Läsförståelse, ordkunskap och samhällsorientering. Häfte B Hörförståelse, ordkunskap och samhällsorientering. Häfte C Tema: Kommunikation på arbetsplatsen Läsförståelse, ordkunskap, samhällsorientering och skriftlig produktion. Häfte D Skriftlig produktion. Häfte E Muntlig interaktion och produktion. 1.4 Provets receptiva delar 1.4.1 Häfte A och C 2 I häfte A och C integreras läsförståelse och ordkunskap. För att kunna läsa, förstå och tillgodogöra sig texter måste man ha kunskap om grammatik, ha ett relevant ordförråd och också veta hur texter byggs upp. Intentionen är att texterna skall vara så autentiska som möjligt och vara exempel på texter man möter i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Uppgifterna är konstruerade för att ge underlag för en bedömning av testtagarnas förmåga att kunna läsa utifrån olika syften: att förstå innehållet, att förstå övergripande tankegångar, att ta ställning till innehåll, att söka information, att hitta detaljinformation, att tolka diagram och tabeller etc. I prov 19 har tre olika uppgiftsformat använts: Kortsvar (SAQ: Short answer questions), d.v.s. frågor där testtagaren själv formulerar sitt svar. Det kan handla om att hämta information från eller svara på frågor om en text, en tabell eller ett diagram, men också om att fylla i en blankett. Flerval (MCQ: Multiple-choice questions), d.v.s. uppgifter där testtagaren väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ till varje fråga. Matchning, d.v.s. uppgifter där testtagaren ska para ihop ett antal enheter (ord, fraser, delar av meningar, textsnuttar etc.) med ett givet antal andra enheter (ord, fraser, rubriker, genrer, syften etc.). 2 Häfte C innehåller en produktiv del i form av en kort skrivuppgift som ingår i häftets tema, men som inte tas upp här (se vidare s. 7, Provets produktiva delar). 5

Tabell 1: Texttyper, uppgifter och uppgiftsformat häfte A och C Texttyp Uppgift Kortsvar Flerval Matchning Tidningsartikel att besvara frågor på textens 2 2 innehåll Faktatext att besvara frågor på textens 1 innehåll Utdrag från att förklara betydelsen av 5 tidningsreportage speciella ord och uttryck Intervjuer/svar på fråga att läsa och tolka intervjuade 2 personers uttalanden Kalender att läsa och hämta information 4 Vykort att läsa och förstå avsändarens 3 information Skyltar från att tolka information 5 arbetsplatser Dagordning att läsa och kategorisera 3 innehållet i diskussionsinlägg Intervju att läsa och förstå frågor och 3 svar Ett lönebesked att läsa och förstå en blankett 4 E-post, inkorg att läsa och kategorisera 4 innehållet i e-brev Intervjuer/svar på fråga att tolka intervjuade personers 2 inställning 16 8 16 1.4.2 Häfte B Häfte B fokuserar främst på hörförståelse. Förståelse av talat språk förekommer åtminstone i två typer av situationer, dels när vi lyssnar på sammanhängande tal, t.ex. ett radioprogram eller högtalarutrop där vi inte kan påverka situationen, dels i samtal med andra personer där vi måste förstå vad de talar om men där vi kan påverka situationen, t.ex. genom att be om upprepning eller begära förtydliganden. De inspelade texterna i häfte B är exempel på sammanhängande tal och även här är strävan att texterna ska vara så autentiska som möjligt och anknyta till vardags-, samhälls- och arbetsliv. Uppgifterna till texterna avser att pröva testtagarnas förmåga att uppfatta och förstå sammanhängande tal: att förstå vad ett samtal/program handlar om, att avgöra vilka åsikter och argument som framförs eller att uppfatta speciell detaljinformation. Hörförståelse prövas även i häfte E men då i samtal, d.v.s. i en situation där testtagaren mer kan påverka situationen. Uppgiftsformatet för hörförståelsen i häfte B är samma som i häfte A nämligen: Kortsvar, Flerval och Matchning. 6

Tabell 2: Texttyper, uppgifter och uppgiftsformat häfte B Texttyp Uppgift Kortsvar Flerval Matchning Telefonmeddelande förstå ärende och 10 sinnesstämning Korta avsnitt från besvara frågor om innehållet 3 3 nyhetsprogram Längre berättande förstå och identifiera innehållet 4 samtal utifrån givna sammanfattande rubriker 7 3 10 1.5 Provets produktiva delar 1.5.1 Häfte C och D I provet ingår två skrivuppgifter, en kort som ingår i häfte C och en längre skrivuppgift i häfte D. Kursplanens mål för den skriftliga förmågan, kurs D, är att testtagaren ska kunna uttrycka sig tydligt och begripligt, och förmedla personliga synpunkter och åsikter i sammanhängande skrift (SKOLFS 2002:19). Skrivuppgifterna är hämtade från så autentiska skrivsituationer som möjligt i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Skrivuppgiften i häfte C, som har temat Kommunikation på arbetsplatsen, kan definieras som en relativt formell uppgift, nämligen att skriva ett svar på en förfrågan i ett e-brev på en arbetsplats. Testtagarnas skriftliga produktion i den korta skrivuppgiften poängsätts med 4, 2 eller 0 poäng. För att få fyra poäng krävs: ( ) en text som är innehållsligt och sociolingvistiskt adekvat. Vissa stav-, form- och syntaxfel kan dock förekomma, särskilt när testtagaren uttrycker sig komplext (Lärarhandledning prov 19 s. 22). Den långa skrivuppgiften i häfte D är att skriva ett formellt brev till ett försäkringsbolag. Testtagarnas skriftliga produktion i den långa skrivuppgiften bedöms utifrån innehåll, formell språklig kompetens och skriftspråksnormer och poängsätts med 16, 12, 8, 4 eller 0 poäng. 12 poäng ges för en text som överensstämmer med kraven i betygskriterierna: ( ) eleven uttrycker sig tydligt och begripligt och med en viss språklig variation i sammanhängande ( ) skrift, och uttrycker därvid personliga synpunkter och åsikter (SKOLFS: 2002:19). För att bli godkänd på hela provet krävs sammanlagt minst 10 poäng för de två skriftliga uppgifterna. 1.5.2 Häfte E I häfte E prövas testtagarnas muntliga förmåga dels genom ett enskilt samtal, dels genom ett parsamtal. Enligt målen för kurs D skall eleven kunna kommunicera muntligt i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Enligt betygskriterierna betyder detta att ( ) eleven ska kunna delta aktivt i samtal och diskussioner, kunna uttrycka sig tydligt och begripligt och med en viss språklig variation i sammanhängande tal ( ) och uttrycker därvid personliga synpunkter och åsikter (SKOLFS:2002:19). Tanken bakom att ha både ett enskilt samtal och ett parsamtal är att testtagaren i det enskilda samtalet får större utrymme och möjlighet att visa sin förmåga att uttrycka sig självständigt och sammanhängande medan hon/han i parsamtalet får större möjlighet att visa sin interaktiva förmåga. 7

I det enskilda samtalet i prov 19 skall testtagaren berätta om något självupplevt. I parsamtalet får testtagarna resonera utifrån ett dilemma och komma fram till vilket av två alternativ som är den bästa lösningen. Testtagarnas muntliga produktion och interaktion bedöms utifrån innehåll och interaktion, formell språklig kompetens och språkanvändning och strategier. Samtalen poängsätts med 20, 15, 10, 5 eller 0 poäng och där 15 poäng ges för en prestation som överensstämmer med bedömningskriterierna (Lärarhandledning prov 19 s. 33). För att få betyget Godkänd godkänd på hela provet krävs sammanlagt minst 25 poäng på de muntliga uppgifterna. 2. Insänt material 2.1 Beställda prov Fram t.o.m. prov 13 var volymen på beställningarna mycket stabil och låg på ca 8 000 beställningar per prov. Antal beställningar sjönk sedan och har för prov 15 3 t.o.m. 18 legat på 7000 7500 beställningar. Prov 19 har beställts i 8 550 exemplar av 258 sfi-anordnare runt om i landet, vilket är det högsta antalet beställningar hittills. Eftersom det under läsåret 2004/2005 fanns total 269 sfi-anordnare i landet innebär det att 96 procent av samtliga sfi-anordnare har beställt provet. Enstaka exemplar av provet är dessutom beställt av andra anordnare t.ex. ungdomsgymnasier och folkhögskolor. Tabell 3: Beställningar, prov nr 12 19 12 13 15 16 17 18 19 Antal prov 8 100 8 100 7 400 7 687 7 385 7 033 8550 Antal sfi-anordnare 252 273 267 275 270 259 258 Obs! Underlag för prov 14 saknas. Vid uppföljningen av prov 18 noterades det minskade antalet beställningar för prov 15 18. Här fördes också ett resonemang om tänkbara orsaker till denna minskning. En tänkbar orsak som då diskuterades var den nya organisationen av sfi och de nya kursplaner som infördes 2002 och som blev obligatoriska fr.o.m. januari 2003. Möjligheten med flera utgångar till utbildningen, vilket i princip innebär att man kan avsluta sfi-utbildningen efter varje kurs, skulle enligt det resonemanget eventuellt kunna leda till att antalet elever, som fullföljer hela utbildningen d.v.s. avslutar med kurs D och gör det nationella provet, minskade. Antalet studerande inom sfi har under perioden ökat. Vid läsåret 2004/2005 har antalet ökat med 10 700 personer jämfört med läsåret 2000/2001 (2006c:148). Det finns inga statistiska uppgifter om antal genomförda sfi-prov och det är därför inte möjligt att jämföra om antalet genomförda prov minskat under prov 15 18 för att sedan öka igen vid prov 19. 2.1.1 Skolverkets rapport: Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi Under hösten 2006 har Skolverket redovisat ett genomfört regeringsuppdrag om en utvärdering av hur kommunerna tillämpar de nya kursplanerna för svenskundervisning för invandrare (Skolverket 2006a). I utvärderingen konstateras att införandet av en ny organisation med tre studievägar och de nya kursplanerna i stort sett har mottagits positivt, att 3 Uppgift för prov 14 saknas. 8

det i många kommuner har inneburit en omstrukturering av undervisningen, men också att många kommuner i princip redan före genomförandet hade en organisation med olika ingångar och studievägar utifrån de studerandes erfarenhet, kunskaper och utbildningsbakgrund. Att de nya kursplanerna innebär flera betygsgivande kurser inom samma utbildningsram, samt en valmöjlighet att kunna avsluta utbildningen efter varje kurs, anses som en bra utveckling av utbildningen. Många av de intervjuade (skolledare, lärare och arbetsförmedlare) framför dock att det kommer att krävas minst betyg från kurs C för att de studerande ska få en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och arbetsförmedlarna framför att det normalt krävs en avslutad D-kurs för att få en plats i ett arbetsmarknadsprogram. I Skolverkets utvärdering finns en tabell med data om registrerade kursavbrott för respektive kurs under perioden 2003 t.o.m. 2005 och uppgifter om andel av dessa som avslutat studierna för annan utbildning eller arbete/långtidspraktik. Det är dock något oklart om samtliga deltagare som studerade i sfi under denna period finns redovisade i tabellen. De studerande i tabellen beskrivs som nybörjare läsåret 2003. Tabell 4: Registrerade orsaker för kursavbrott i respektive kurs under perioden 2003 t.o.m. 2005 Kurs Avslutat p.g.a. arbete, Avslutat p.g.a. annan långtidspraktik utbildning 9,6 % 6,5% A (procentandel av samtliga avbrott kurs A) B (av samtliga avbrott kurs B) C (av samtliga avbrott kurs C) D (av samtliga avbrott kurs D) (2006 Skolverkets utvärdering s.38) 11,6 % 5,6% 12,6 % 2,2% 15,1 % 5,9% Av de 21 023 studerande som var nybörjade 2002/2003 avslutade 33,6 procent kurs D inom två år med betyget Godkänd. Procentandelen avhopp för gruppen är den lägsta och andelen som fortsätter utbildningen nästa läsår är den högsta sedan 1993/94 (2006d). Underlaget är emellertid för ofullständigt för att det ska vara möjligt att dra några slutsatser (vissa uppgifter gäller enbart studerande som läst enligt de nya kursplanerna respektive tidigare kursplan och vissa uppgifter gäller för samtliga studerande). Antal beställda prov minskade när de nya kursplanerna infördes för att sedan åter öka för prov 19. Utifrån ovanstående skulle tänkbara orsaker kunna vara att antalet studerande under den senaste femårsperioden visserligen har ökat, men att införandet och genomförandet av en ny organisation med tre studievägar och nya kursplaner innebar en tillfällig minskning av antal studerande som genomförde det nationella provet. Vid prov 19 har den nya organisationen troligen stabiliserats, antal avhopp tenderar att minska och fler studerande fortsätter att studera även om vissa valt att avsluta efter en tidigare kurs. Det finns som tidigare nämnts ingen statistik på antalet genomförda prov i landet men däremot på hur många studerande per läsår (men ej per termin) som klarat målen för sfi (kurs D). 9

Tabell 5: Skolverkets statistik Läsår Antal elever 2000/2001 6 000 2001/2002 7 000 2002/2003 4 647 2003/2004 8 059 2004/2005 8 963 (2006e, 2005a, 2004, 2003, 2002b, 2001 Skolverkets officiella statistik) Det här aktuella provet, prov 19, finns inte med i statistiken men siffrorna kan till en del styrka ovanstående resonemang. 2.1.2 Skolverkets rapport: Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie I skolverkets rapport (2006b) om det nationella provet framkommer intressant information om provets användning som eventuellt också kan påverka antalet beställda prov. Syftet med studien var inte att få en heltäckande bild över verksamheten i Sverige utan att få ett underlag för en beskrivning av vilken betydelse och funktion de nationella proven för sfi samt Skolverkets Bedömningsmaterial Svenska för invandrare kurs A D har för sfiutbildningen. Totalt tio verksamheter i olika delar av landet, strategiskt utvalda, besöktes under maj september 2005 och intervjuer gjordes med rektorer, lärare och studerande. Det nationella provet för sfi har, enligt studien, en mycket central roll i utbildningen. Till skillnad från de nationella proven i grund- och gymnasieskolan framträder provet i sfi i det närmaste som ett examensprov. Även om lärarna beskriver provets roll som stödjande är provet i praktiken tydligt styrande. De studerande uppfattar provet som obligatoriskt och att det krävs ett godkänt resultat på provet för att få Godkänd på kursen. I rapporten framgår att den vanligaste utgångspunkten för genomförande av provet är lärarens bedömning att den studerande är mogen att göra provet. Vad som också framkommer i rapporten och som kan påverka antalet beställda prov är att provet, förutom att vara stöd vid bedömning och betygsättning, även används för andra syften bl.a.: som test vid intagning för placering i rätt kurs. som diagnostiskt prov för att kartlägga den studerandes starka och svaga sidor och vad hon/han behöver fokusera på och utveckla inför kommande prov. som utgångspunkt för undervisningens innehåll och vad som ska bedömas. som konkretisering och underlag för att diskutera målen och betygskriterierna för kurs D med de studerande. som övningsprov. Samtliga lärare i studien låter de studerande förbereda sig inför det nationella provet genom att göra tidigare prov från provbanken. Vid en enhet finns t.o.m. ett tillval som benämns sfi-provet. som stöd för att visa att studerande inte har nått målen (provet har använts då lärare och elev har olika uppfattningar om elevens kompetens och språkliga nivå). som förprov. Endast studerande som klarat ett förprov får göra det ordinarie provet. som inofficiellt mått på sfi-anordnarens kvalitet och effektivitet och vid jämförelse mellan olika utbildningsanordnare. 10

Det nationella provet för sfi skiljer sig från de andra nationella proven genom att det inte finns ett fastställt datum för när det ska genomföras. En studerande kan i princip göra prov vid mer än ett tillfälle per termin. Enligt Skolverkets kommentarmaterial (2005b:15) ska provet genomföras i anslutning till att en kurs avslutas men hur detta görs i praktiken i de besökta verksamheterna varierar. Det vanligaste är att de studerande gör det nationella provet i slutet av varje termin men bland de intervjuade enheterna varierar antalet gånger per termin från en gång per termin till en gång varje månad. Ingen av de kommuner som deltog i studien har formulerat klara riktlinjer om antal gånger som en studerande får göra provet. 2.2 Inskickat material För prov 19 begärdes, liksom för tidigare prov, ett visst antal elevprov och inspelade och bedömda elevsamtal in för uppföljning och analys. I provmaterialet medföljer också en lärarenkät med en uppmaning att till provkonstruktören förmedla erfarenheter av och synpunkter på respektive prov. Tabell 6: Inskickat material, prov nr 12 19 12 Antal lärarenkäter 116 70 71 81 108 83 62 69 Antal sfi-anordnare som skickat 71 49 57 57 70 53 50 50 lärarenkäter Antal elevprov 214 134 146 170 188 130 121 158 Antal sfi-anordnare som skickat elevprov 71 43 53 56 64 58 49 54 Antal sfi-anordnare som skickat band 33 18 28 25 25 26 15 22 Antal sfi-anordnare totalt i materialet 78 56 59 61 73 61 55 58 Andel av beställarna som skickat något 31% 21% * 23% 26% 23% 21% 22% *Denna uppgift kan inte beräknas för prov 14 p.g.a. avsaknad av data. Eftersom andelen provresultat som skickas in till provkonstruktören generellt är mycket liten ändrades rutinerna för insamlingen för prov 19. I stället för att som tidigare begära in provresultat för var tionde testtagare, begärdes provresultat för var femte testtagare. Av tabell 6 framgår att antalet provresultat ökade något men att det fortsatt är få sfi-anordnare och lärare som skickat in både provresultat och synpunkter på provet. Detta är anmärkningsvärt både utifrån den starka ställning provet har enligt Skolverkets rapport (2006b) och det antal studerande per läsår som enligt Skolverkets statistik nått målen för kurs D. Provkonstruktören föreslår att en uppföljning av orsakerna bakom detta förhållande görs. Andelen inskickade prov och lärarenkäter är, liksom tidigare, med största sannolikhet i förhållande till genomförda prov alltför liten för att man ska kunna dra några säkra slutsatser av de analyser som görs av resultaten. Detta begränsar möjligheterna för provkonstruktören att få den information om hur provet fungerat som är avgörande för en kontinuerlig utveckling och förbättring av provet. 3. Resultat De resultat som redovisas bygger uteslutande på de 158 elevprov från 54 olika sfi-anordnare som skickats in till provkonstruktören. Eftersom materialet är begränsat bör resultaten tolkas med stor försiktighet. 13 14 15 16 17 18 19 11

3.1 Kort om testtagarna i urvalet Urvalsgruppen på 158 testtagare består av 61 procent kvinnor vilket är en lägre andel än i de två föregående proven (17 och 18). Mer än hälften av testtagarna, 58 procent, är mellan 17 och 30 år. Testtagare under 20 (17 19) år utgör 10 procent av det totala antalet. Medelålder för urvalet är 31 år. 45 procent av testtagarna har ett germanskt, romanskt eller något annat europeiskt språk som modersmål. Testtagare med turkiska, arabiska, persiska och assyriska utgör cirka 26 procent vilket innebär en lägre andel än i föregående provurval. De vanligast förekommande modersmålen bland testtagarna är arabiska (13 procent), bosniska kroatiska serbiska (8 procent), persiska sorani (6 procent), ryska (9 procent) och polska (8 procent). 26 procent av testtagarna är flyktingar, 5 procent är tillståndssökande och 63 procent tillhör gruppen övriga invandrare (uppgifter saknas för ca 6 procent av testtagarna). I de av testledarna ifyllda blanketterna angående testtagarnas bakgrundsvariabler är bortfallet för uppgiften om utbildningsbakgrund fortfarande högt, ca 8 procent, men har förbättrats något jämfört med prov 18 (12 procent). Jämfört med prov 18 har andelen testtagare med mer än 10 års utbildningsbakgrund sjunkit medan andelen testtagare med mindre än 10 års skolbakgrund har ökat (se tabell 7). Tabell 7: Testtagarnas utbildningsbakgrund för inskickade prov för prov nr 18 19 Utbildningsbakgrund 0 6 år 7 9 år 10 13 år 14+ år Totalt Inskickade elevprov, 5,6 % 12,1 % 46,7 % 35,5 % 100 % (107) prov nr 18 Inskickade elevprov, prov nr 19 10% 21% 35% 34% 100% (146) 12

Figur 1: Fördelning av testtagare i prov 2 till 19 efter utbildningsbakgrund 4 Vid en jämförelse över tid visar figur 1 att gruppen med en utbildningsbakgrund på 0 6 år har varit mest stabil och procentandelen har varierat mellan 7 och 10 procent. Andelen testtagare med 7 9 års utbildningsbakgrund var vid prov 2 drygt 20 procent och har sedan stadigt minskat t.o.m. prov 18. Vid prov 19 stiger andelen till nästan samma nivå som vid prov 2, nämligen 21 procent. Andelen testtagare med 10 13 års utbildningsbakgrund har varierat mest. Vid prov 3 var andelen 51 procent, för att sedan vid prov 12 ha minskat till 34 procent. Från prov 13 till 19 har procentandelen varierat mellan 34 procent och 45 procent. Andelen testtagare med mer än 14 års skolbakgrund ökade stadigt fram t.o.m. prov 12 då andelen var 44 procent och antalet har sedan varierat. Vid prov 19 är grupperna med 10 13 års skolbakgrund och 14 + ungefär lika stora d.v.s. ca 35 procent. 3.2 Resultat för provets receptiva delar Resultaten presenteras i diagram, tabeller och text. Poängfördelningen visas i stapeldiagram. Eftersom provet i de flesta fall inte genomförs vid ett i förväg fastställt datum utan när eleven anses ha nått målen för kurs D innebär detta att resultaten i regel bör ligga inom poängramen för godkänd. I diagrammen kan detta återspeglas genom att det finns en viss tyngd åt höger i bilden. 3.2.1 Häfte A och C 5 Häftena A och C omfattar 11 uppgifter med 40 deluppgifter. Fördelningen av poäng för samtliga testtagare (158) för häfte A och C framgår av figur 2. 4 I föregående rapport Uppföljningen av prov 18 finns ett fel i motsvarande diagram s. 12. I diagrammet vid prov 16, för gruppen med 10 13 års skolbakgrund skall den rätta procentsatsen vara 35 procent. Felet är korrigerat i ovanstående diagram. 5 Förutom den korta skrivuppgiften. 13

Figur 2: Poängfördelning för häfte A och C 5 Medelvärdet för lösningsfrekvensen för uppgifterna i häfte A och C är 30 poäng av 40 möjliga. Ca 58 procent av testtagarna har en lösningsfrekvens på 30 poäng eller mer. Lösningsproportionen för häftena A och C är 0,75 vilket motsvarar resultaten från föregående prov. Lösningsproportionen för respektive uppgift varierar dock och spänner mellan 0,44 och 0,92. 3.2.2 Häfte B Häfte B består av 3 uppgifter med sammanlagt 15 deluppgifter. Det totala antal poäng som kunde uppnås på hörförståelsen var 20. Fördelningen av poäng för samtliga testtagare för häfte B framgår av figur 3. 14

Figur 3: Poängfördelning för häfte B Medelvärdet av lösningsfrekvensen i häfte B är 15,8 poäng av 20 möjliga. Ca 53 procent av testtagarna har 16 poäng eller mer. Lösningsproportionen är 0,79 vilket är något högre jämfört med hörförståelsedelen i prov 17 och 18 då lösningsproportionen var 0,70 respektive 0,74. Resultatens spridning på uppgiftsnivå är relativt stor och lösningsfrekvensen varierar mellan 0,61 och 0,99. 3.3 Resultat för provets produktiva delar 3.3.1 Häfte C (skrivuppgiften) och D Den skriftliga delen i provet består av en kort skrivuppgift i häfte C och en längre skrivuppgift i häfte D. För att bli godkänd på provet i sin helhet krävs sammanlagt 84 poäng varav minst 10 poäng på den skriftliga delen. Av de 99 testtagare som uppnått sammanlagt minst 84 poäng har 7 inte klarat minimikravet 10 poäng på de skriftliga uppgifterna. Elevernas poängfördelning för båda skrivuppgifterna framgår av figur 4. Resultat redovisas för 157 testtagare. Uppgifter om resultatet för den korta skrivuppgiften saknas för en elev. 15

Figur 4: Poängfördelning för fri skrivning Medelvärdet av resultatet på den skriftliga delen av provet är 11,9 poäng av 20 möjliga. 53 procent av testtagarna har 12 poäng eller mer. Lösningsproportionen är 0,60 (vid prov 18 0,65) vilket är den lägsta sedan prov nummer 7. Av de 157 testtagare som genomförde båda skrivuppgifterna har 94 testtagare fått 10 poäng eller mer. En stor andel av dessa (23 procent) har fått 8 poäng på den långa och 2 poäng på den korta skrivuppgiften, d.v.s. 10 poäng som är minimigräns för att bli godkänd på den skriftliga delen. Resultatet på den korta skrivuppgiften är bättre än den långa vilket följer mönstret från tidigare prov (förutom vid prov 14, jfr. tabell 8). Tabell 8: Lösningsproportion på skrivuppgifterna för prov nr 11 19 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Skriv 0,62 0,67 0,62 0,65 0,65 0,73 0,72 0,65 0,60 (totalt) Kort 0,67 0,75 0,76 0,64 0,78 0,80 0,86 0,75 0,68 uppgift Lång 0,60 0,64 0,59 0,66 0,61 0,72 0,68 0,62 0,57 uppgift 3.3.2 Häfte E Häfte E innehåller två muntliga uppgifter, en enskild och ett parsamtal. Bortfallet för del E i prov 19 är 13,3 procent och ligger på samma nivå som i prov 18. En del av bortfallet för den muntliga delen av provet kan bero på att testtagare som inte nått minimikraven för häftena A D inte genomfört de muntliga uppgifterna. 16

Figur 5: Poängfördelning för de muntliga uppgifterna Medelpoängen för de 137 testtagare som finns redovisade på den muntliga delen är 31 poäng av 40 möjliga. 73 procent av dessa testtagare har 30 poäng eller mer. Lösningsproportionen är 0,78. Detta motsvarar i stort resultaten för de senaste proven. Alla utom tre testtagare som uppnått poängkravet på sammanlagt 84 poäng eller mer på hela provet, har också klarat minimikravet på 25 poäng på den muntliga delen av provet. 17

3.3.3 Resultat på hela provet Följande figur beskriver poängfördelningen för de 136 testtagarna med redovisade resultat på samtliga delar av provet. Figur 6: Poängfördelning, för häfte A E Medelvärdet är 90 poäng av 120 möjliga och lösningsproportion är 0,75 vilket innebär att provresultaten i sin helhet ligger på samma nivå som i föregående prov (prov 18). Av de 136 testtagarna har 99 uppnått godkändgränsen 84 poäng på provet. Sju av dessa har dock inte nått upp till minimikravet på den skriftliga delen varav en inte heller klarade den muntliga delen. Ytterligare två testtagare har fått endast 20 poäng på den muntliga delen (kravet är 25 poäng) vilket betyder att 66 procent av testtagarna har uppnått kraven för betyget Godkänd på provet. Spridningen av resultatet är ganska stor och spänner mellan 41 och 119 poäng. En jämförelse av resultaten för olika variabler för prov 5 19 redovisas i tabell nummer 9. Tabell 9: Jämförelse av slutresultat prov nr 12 19 Prov 12 Prov 13 Prov 14 Prov 15 Prov 16 Prov 17 Prov 18 Prov 19 Lösningsproportion på 0,77 0,76 0,74 0,73 0,77 0,74 0,74 0,75 hela provet Lösningsproportion på 0,67 0,62 0,65 0,65 0,73 0,72 0,65 0,60 skrivuppgifterna Lösningsproportion på 0,77 0,76 0,74 0,76 0,77 0,76 0,78 0,78 de muntliga uppgifterna Klarat kraven för G på 0,72 0,74 0,69 0,62 0,75 0,57 0,67 0,66 provet Blev godkända på kursen 0,70 0,65 0,73 0,61 0,74 0,75 0,80 0,72 Andel av dessa som fått betyget VG 0,22 0,15 0,32 0,29 0,26 0,29 0,23 0,31 18

3.3.4 Jämförelse resultat utbildningsgrupp Nedan redovisas, först i tabellform och sedan i form av låddiagram (boxplot), distributionen av slutresultat utifrån testtagarnas utbildningsbakgrund (tabell 10 och figur 7). Tabell 10: Beskrivande data för slutresultat på prov efter utbildningsgrupp Utbildningsgrupp N Medelvärde Median Minimum Maximum 0 6 år 11 78 74 58 96 7 9 år 22 76 82 41 101 10 13 år 45 96 95 58 119 14+ år 47 94 95 63 118 Totalt 125 90 91 41 119 Figur 7: Poängfördelning utifrån utbildningsbakgrund Inom boxen för respektive testtagargrupp återfinns 50 procent av resultaten. Tvärstrecket i lådan markerar medianen, d.v.s. det mittersta värdet. Tvärstrecken ovanför och nedanför boxen markerar det högsta respektive det lägsta poängresultatet och mellan tvärstrecken och boxen finns respektive 25 procent av testtagarnas resultat. Markeringar i form av en liten cirkel, en s.k. plot, visar enstaka udda resultat. Analysen visar att utbildningsbakgrund är en faktor som påverkar testtagarnas resultat. I prov 19 har testtagare med en utbildningsbakgrund på 7 9 år det lägsta resultatet. Denna grupp och gruppen med 10 13 års utbildningsbakgrund har den största spridningen av poängresultaten, vilket tyder på att dessa grupper är mest heterogena. Redovisningen av dessa resultat bygger dock, som tidigare påpekats, på ett mycket litet underlag och bilden måste därför tolkas med stor försiktighet. Nedanstående figur (figur 8) visar på ett tydligt sätt att testtagarnas utbildningsbakgrund är en faktor som påverkar resultaten på skrivuppgifterna. 19

Figur 8: Jämförelse av resultat på skrivuppgifter och testtagarnas utbildningsbakgrund Detta gäller dock inte för den muntliga delen av provet där resultaten för gruppen med 0 6 års skolbakgrund är helt jämförbar med gruppen med högst utbildningsbakgrund (14+). Högst andel testtagare som uppnått godkänt resultat finns i gruppen med 10 13 års skolbakgrund. Fler testtagare med 7 9 års skolbakgrund har uppnått godkänt resultat på provet jämfört med gruppen med 0 6 års skolbakgrund trots en stor spridning (se figur 9). Figur 9: Jämförelse mellan utbildningsbakgrund och resultat på provet 20

3.3.5 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp Nedan redovisas resultatet för män respektive kvinnor i form av en tabell och ett låddiagram. Tabell 11: Beskrivande data för slutresultat efter kön Kön N Medelvärde Median Minimum Maximum Man 51 87 89 41 119 Kvinna 83 92 92 58 118 Totalt 134 90 91 41 119 Figur 10: Poängfördelning häfte A E efter kön Resultatet visar att kvinnliga testtagare presterade något bättre (gruppen är mera homogen) än manliga testtagare. Skillnaden är dock inte signifikant. Slutligen redovisas testtagarnas provresultat efter språkgrupp. Tabell 12: Beskrivande data för slutresultat efter språkgrupp Språkgrupp N Medelvärde Median Minimum Maximum Germanska, romanska 16 104 104 83 119 Övriga europeiska 46 94 91 58 118 Turkiska, arabiska, kurdiska, persiska, assyriska 34 83 86 41 114 Övriga icke europeiska 39 86 87 60 117 Totalt 135 90 91 41 119 21

Figur 11: Poängfördelning för delarna A E efter språkgrupp 6 Testtagare med germanska och romanska språk som modersmål har högre resultat än övriga testtagare och spridningen i denna grupp är relativt låg (gruppen är mest homogen). Resultatet i denna uppföljning återspeglar resultatet även i tidigare prov. 4. Åsikter om provet De här redovisade åsikterna om provet grundar sig på 69 inkomna lärarenkäter från 50 olika sfi-anordnare vilket är något fler än för prov 18. 4.1 Provets receptiva delar: Häfte A och C 7 Uppfattningen om häftena A och C är i huvudsak positiv. Av de lärare som har svarat på enkäten tycker 90 procent att den tematiska uppläggningen är bra och 8 procent att den är acceptabel. De flesta, 98 procent, anser också att innehållet i delarna är relevant/bra eller acceptabelt. De synpunkter som finns på tema och innehåll rör i första hand häfte C där flera påpekar att arbete, lönebesked o. dyl. är något främmande för många elever p.g.a. att de är arbetslösa och/eller unga. Några kommenterar att det borde vara fler ämnen och större bredd i teman och uppgifter. En stor del av lärarna, 90 procent, tycker att svårighetsgraden i prov 19 är lagom och 6 procent tycker att den är för lätt. De förmedlar också att elevernas reaktioner är blandade, några tyckte att provet var svårt, medan andra tyckte att det var lättare jämfört med andra prov som de övat på. Några lärare tycker att tiden för häfte C är för kort och vid genomförande av provet var det framförallt skrivuppgiften som inte hanns med. 6 I figur 11 finns en liten cirkel som markerat ett udda värde. 7 Förutom den korta skrivuppgiften. 22

4.2 Provets receptiva delar: Häfte B Även hörförståelsen, d.v.s. häfte B, i prov 19 uppfattas som bra eller acceptabel av de flesta men procentfördelningen av åsikterna ser något annorlunda ut. 74 procent tycker att uppgifterna är bra och 24 procent att de är acceptabla. En lärare skriver: Mycket bra och relevanta höruppgifter och en annan: I uppgift 7 (nyheterna) var det onödigt många svåra ord, visserligen bra att kunna men ej nödvändiga på sfi-nivå. Flera lärare har kommenterat att uppgifterna är för lätta medan eleverna har upplevt dem som svåra. Lösningsproportionen på uppgiften är 79 procent. En lärare efterlyser möjlighet att ha en paus mellan uppgifterna så att det verkligen är hörförståelsen som testas och inte läshastigheten. 4.3 Provets produktiva delar: Häfte C (kort skrivuppgift) och D Flera av de lärare som skickat in enkäten kritiserar skrivuppgifterna och då främst uppgift 16 i häfte D som upplevs som rörig och svår. Framförallt anser många att den kunskap testtagarna har om vad ett försäkringsbolag gör, är avgörande för hur de klarar uppgiften. Några lärare skriver: D 16 var inte bra. Många vet inte vilken uppgift ett försäkringsbolag har och då missar de egentligen hela uppgiften., D 16 var för svår, att skriva till försäkringsbolag är svårt även för svenskar., D 16 testar om eleverna förstår vad ett försäkringsbolag gör och döms ut i uppgiften även om den skriftliga produktionen är bra.... Flera påpekar också att många elever inte har flugit och har svårt att tänka sig in i situationen. En lärare skriver: jag lät dem glömma handväskan på tåg och bussar istället. Även uppgift 15 i häfte C kritiseras för att den behandlar ett ämne som ligger långt från elevernas verklighet medan uppgiften, ett mejl, av andra uppfattas som positiv och ligger i tiden. Trots viss kritik anser 77 procent av lärarna att skrivuppgifterna är relevanta/bra och 14 procent att de var acceptabla. 9 procent av lärarna tycker att de är mindre bra. En lärare kommenterar att uppgifterna är svåra men eleverna bör kunna svara på liknande. Vad gäller svårighetsgraden så tycker 88 procent att de är lagom och 12 procent att skrivuppgifterna är för svåra. Alla lärare tycker att de får viss eller god hjälp av lärarhandledningens bedömningsexempel och 86 procent tycker att exempelbedömningarna är rimliga. Några lärare tycker att det är hårt att ge 0 poäng för en testtagare som missuppfattat försäkringsbolagets arbetsuppgifter, men endast 4,5 procent av lärarna anser att bedömningen är för hård. En lärare efterlyser fler tydliga exempel som hjälp att skilja poängnivåerna åt. Tiden för skrivuppgiften uppfattas som lagom lång eller i överkant. Alla lärare utom en är positiva till att det finns två skrivuppgifter. 4.4 Provets produktiva delar: Häfte E Ungefär 70 procent av lärarna tycker att de muntliga uppgifterna har fungerat bra, 14 procent tycker att de har fungerat acceptabelt och 11 procent att de har fungerat mindre bra. Någon lärare tycker att det är för kort förberedelsetid för testtagarna och att ämnena kan kännas laddade och känsliga men generellt sett så är lärarna positiva till de muntliga uppgifterna. Några exempel på kommentarer till paruppgifterna: Svaren var givna och gav ej upphov till diskussioner., Bra ämnen som eleverna kunde prata om men som krävde lite. I ena fallet pratade en elev mer till mig än till sin samtalspartner. och Konstlad situation, svårt att interagera, svårt att välja ut elever. Tidigare uppgifter bättre. Argumentera för eller emot 23

något. Kan göras enskilt med testledaren.. Exempel på kommentarer till de enskilda uppgifterna: Fungerade delvis bra. Bra att eleverna får lyssna till en berättelse från läraren först och sedan berätta själv. Det testar både förståelse och muntlig produktion. Sedan var det inte alltid lätt att komma på något liknande som man själv råkat ut för. Väldigt bra med bedömare och medbedömare., varierande, intresseväckande, att berätta om något man är stolt, rädd för o.s.v. är stressande med tanke på den korta förberedelsetiden, både för eleven och läraren.. De allra flesta, 85 procent, tycker att de har god eller viss hjälp av de bedömda samtalen på cd-skivan. En lärare kommenterar att den är ett måste för nya lärare. Drygt 90 procent tycker att bedömningarna är rimliga. 4.5 Övergripande frågor i enkäten I stort sett alla lärare anser att provet speglar kursplanens ämnessyn, 89 procent i hög grad och 10 procent till viss del. De allra flesta, 98 procent, tycker att de får gott eller visst stöd av provet vid betygssättning, några har inte satt betyg ännu och har därför inte svarat på frågan. Gränsen för godkänd ligger enligt de flesta på en lagom nivå, enbart 5 procent tycker att gränsen ligger för högt. Inför kommande prov önskar en lärare att eleverna ska få använda ordbok. 4.6 Skolverkets rapport: Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie I Skolverkets studie om det nationella provets funktion och status inom sfi framkommer att poängsättningen på de nationella proven för sfi upplevs av lärarna som tydlig och gränsen för Godkänd upplevs som relevant och rimlig. Några tycker möjligen att den är något för hög. En del lärare anser att den skriftliga delen väger tyngst. Lärarna i studien är osäkra på om provet mäter alla mål. En anledning till oklarhet kan, enligt rapporten, vara att många formuleringar i Lärarhandledningen till provet inte stämmer överens med målformuleringarna i de nya kursplanerna för sfi. De kommenterade elevtexterna i lärarhandledningen utgör ett viktigt stöd för tolkning av betygskriterierna och vid enskilda lärares bedömning och vid sambedömning. Vissa lärare framhåller att de får bättre stöd av de kommenterade elevtexterna än de får av betygskriterierna. Att det inte finns några betygskriterier för Väl godkänd medför en osäkerhet för lärarna att skilja mellan Godkänd och Väl Godkänd. Samtliga intervjuade lärare anser att provet missgynnar vissa grupper studerande, t.ex. lågutbildade och studerande med funktionshinder. Framförallt nämns uppgifter som utgår från statistik, diagram och tabeller. En del lärare anser att många uppgifter är för abstrakta och att lågutbildade studerande kan ha svårt att klara av uppgifter som inte är situationsbundna. Ytterligare argument för att provet missgynnar lågutbildade studerande är att det i läsdelen förekommer för mycket sidoinformation som förvillar och som leder till att uppgifterna mäter mer av logiskt tänkande och lässtrategier än läsförmåga. Skolverket kommenterar dock att målet för de studerande är detsamma och att de studerande enligt kursplanen ska utveckla 24

kunskaper om samhällsliv, arbetsliv och studier i Sverige vilket t.ex. innebär att kunna tolka tabeller och diagram och att lässtrategier ingår som en del av läsförmågan. Det som också lyfts fram i rapporten är att det finns ett stort behov av kompetensutveckling om bedömning. 5. Sammanfattning Antalet beställda prov har under ett antal terminer fram t.o.m. prov 18 minskat. Prov 19 har dock beställts i 8 550 exemplar vilket är det största antalet hitintills. Antalet sfi-anordnare som beställde prov 19 var 258, d.v.s. 96 procent av samtliga sfi-anordnare i landet. Orsaker till ökningen av antalet beställda prov kan dels vara att de nya kursplanerna och den omstrukturering av utbildningen med tre studievägar som infördes 2003 nu har funnit sin form, dels att antalet sfi-deltagare sedan 2000 kontinuerligt har ökat. Eftersom antalet inskickade provresultat för de senaste proven varit litet, ändrades rutinerna för insamling av genomförda elevprov inför prov 19. Istället för provresultat från var tionde elev begärde provkonstruktören in provresultat från var femte elev. Trots detta var andelen inskickade elevprov och också inskickade lärarenkäter för prov 19 lågt. Uppföljningen av prov 19 bygger på 158 inskickade elevprov från 54 olika sfi-anordnare. Av dessa var 136 elevprov kompletta, d.v.s. det fanns resultat för samtliga delar av provet. Antalet inskickade prov är med största sannolikhet fortfarande för litet för att kunna dra några säkra slutsatser utifrån de analyser som görs av det inskickade materialet. Detta begränsar möjligheterna för provkonstruktören att få den information om hur provet fungerat som är avgörande för en kontinuerlig utveckling och för en kontinuerlig förbättring av provet. Provkonstruktören anser att detta är ett stort problem. För att vidta ytterligare åtgärder bör det göras en uppföljning för att få fram information om varför så få provresultat skickas in. Det nationella provet för sfi har, enligt Skolverkets rapport Det nationella provets funktion och status inom sfi en intervjustudie (2006b), en mycket central roll i utbildningen. Till skillnad från de nationella proven i grund- och gymnasieskolan framträder provet i sfi i det närmaste som ett examensprov. Även om lärarna beskriver provets roll som stödjande är provet i praktiken tydligt styrande. De studerande uppfattar provet som obligatoriskt och att det krävs ett godkänt resultat på provet för att få betyget Godkänd på kursen. Den vanligaste utgångspunkten för att få genomföra ett prov är lärarens bedömning att den studerande är mogen att göra provet. Vad som emellertid också framkommer i rapporten är att provet, förutom att fungera som stöd vid bedömning och betygsättning, även används för många andra syften, t.ex. vid intagning, vid förberedelser inför det nationella provet och att provet dessutom i hög grad påverkar innehållet i undervisningen. Av 136 testtagare (andel med kompletta prov) hade 99 uppnått poänggränsen (84 poäng) för vad som krävs för att kunna få betyget Godkänd på provet. Några av dessa hade dock inte klarat minimigränsen för den muntliga eller den skriftliga delen av provet vilket innebär att 90 av de 136 testtagarna har uppnått kraven för betyget Godkänd på provet. Enligt de inskickade lärarenkäterna upplevs poängsättningen på de nationella proven för sfi som tydlig och gränsen för Godkänd upplevs som relevant och rimlig. Lärarna i studien är dock osäkra på om provet mäter alla mål. 25

Ett problem vid bedömning av provens relativa svårighetsgrad i samband med uppföljningarna är att testtagargruppens sammansättning, särskilt med avseende på utbildningsbakgrund, varierar från prov till prov. Eftersom det finns ett tydligt positivt samband mellan hög utbildningsbakgrund och goda testresultat kan ett prov som av högutbildade testtagare bedöms som lätt, bedömas som svårt av testtagare med lägre utbildning. Det är rimligt att anta att lärarnas uppfattning om provens svårighetsgrad påverkas av den aktuella gruppens sammansättning och resultat på provet. Det medför att det kan vara vanskligt att bedöma reliabiliteten hos lärarnas jämförelser av olika provs svårighetsgrad. En tänkbar förklaring till att en lärargrupp hos en viss anordnare anser att ett prov är lättare eller svårare än tidigare prov kan alltså ligga i förändringar i elevgruppens sammansättning över tid. Trots en viss kritik, anser lärarna att prov 19 är relevant och bra både när det gäller uppläggning, innehåll och nivå. Analyserna i uppföljningen visar att prov 19 har fungerat tillfredsställande och att resultaten i stort är jämförbara med prov 12 till 18. 26

Referenser Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS) 1994: 895 om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Skolverket 2001. Barnomsorg och skola i siffror 2001, del 1 Betyg och Utbildningsresultat. Rapport 195. Skolverket 2002b. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2002: Del 1 Betyg och utbildningsresultat. Rapport 212. Skolverket. 2003. Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror 2003. Betyg och utbildningsresultat. Rapport 226. Skolverket. 2004. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2004. Rapport 240. Skolverket. 2005a. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2005. Rapport 257. Skolverket 2005b. Nationella prov frågor och svar. Skolverket. 2006a. Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi. Effekter på organisation, tillämpning och genomströmning. Skolverket. 2006b. Det nationella funktion och status inom sfi en intervjustudie. Skolverket. 2006c. Skolverkets lägesbedömning 2006. Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 288. Skolverket. 2006d Beskrivande data. Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport 283. Skolverket. 2006e. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 1, 2006. Rapport 274. Statens skolverks författningssamling ( SKOLFS) 2002:19. Kursplan i svenskundervisning för invandrare SKOLFS. Statens skolverks författningssamling (SKOLFS) 2004:10. Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för betyget Godkänd. 27