Lokalförsörjningsutredning välfärdsförvaltningens verksamheter 2015-2024 Antagen av omsorgsnämnden 2015-03-18 Antagen av humanistiska nämnden 2015-03-17 Antagen av: Omsorgsnämnden 41/2015 Humanistiska nämnden 48/2015 Dokumentägare: Avdelningschef Utveckling och Internt stöd Ersätter dokument: Lokalförsörjningsplan boende för äldre inom välfärdsförvaltningens verksamheter 2014-2023 Dokumentnamn: Lokalförsörjningsutredning välfärdsförvaltningens verksamheter 2015-2024 Dokumentansvarig: Enhetschef Internt stöd Revideras: Årligen Ärendebeteckning: Osn/2014:91 Humn 2014:178 Publiceras: Örnkom www.ornskoldsvik.se Utvärderas: I samband med revidering
2 (20) Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Avgränsning... 4 1.4. Planeringsunderlag... 5 2. Bostäder inom äldreomsorgen... 5 2.1. Befintliga antal boendeplatser... 5 2.2. Framtidens behov av vård- och omsorgsplatser... 6 2.3. Åtgärder för att få vård- och omsorgsplatserna att räcka till i framtiden... 7 3. Bostäder för personer med funktionsnedsättning.. 8 3.1. LSS-bostäder... 8 3.2. Prognos boende för vuxna enligt 9 9 LSS... 8 3.3. Tillbakablick... 9 4. Verksamhetslokaler för daglig verksamhet enligt LSS... 10 4.1. Daglig verksamhet... 10 4.2. Bedömning av framtida behov... 10 5. Bostäder för nyanlända... 11 5.1. Bostäder för flyktingar... 11 5.2. Bedömning av framtida behov... 11 6. Bostäder för ensamkommande flyktingbarn (HVB-hem samt utslussningslägenheter)... 11 6.1. Bedömning av framtida behov... 12 7. Verksamhetslokaler för arbetsmarknad och sysselsättning... 12 7.1. Bedömning av framtida behov... 13 8. Sammanfattning... 14
3 (20) Förord Denna lokalförsörjningsutredning är den andra upplagan. Lokalförsörjningsplanen ska utgöra verktyg för planering av framtida behov och kommande investeringsbehov inom de verksamheter som omsorgsnämnden och humanistiska nämnden ansvarar för. Denna plan ska årligen revideras av omsorgsnämnden och humanistiska nämnden som över tid ska bära sina egna lokalkostnader. Lokalförsörjningsutredningen ska upprättas av samtliga nämnder och kopplas till arbetet med fleråriga planer och budget. Planerna blir ett underlag som nämnderna överlämnar till kommunstyrelsen. Med en strategisk lokalförsörjning ökar möjligheten att skapa mer ändamålsenliga bostäder och verksamhetslokaler. Verksamhetsbehovet blir bättre förankrat, alternativa lokallösningar hinner utvärderas och planprocesser, projektering, upphandling, byggnation, evakuering m.m. kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt.
4 (20) 1. Inledning 1.1. Bakgrund Lokalförsörjningsutredning boende för äldre inom välfärdsförvaltningens verksamheter 2014-2023 antogs 22 januari 2014 av omsorgsnämnden 4. I samma beslut uppdrogs till välfärdsförvaltningen att göra en årlig revidering av planen som ska antas av omsorgsnämnden. Lokalförsörjningsplanen som antogs under 2014 av omsorgsnämnden omfattade främst planering av boenden för äldre som anges av kommunens skyldigheter enligt socialtjänstlagen (SoL). I denna upplaga av lokalförsörjningsutredningen har planeringsunderlaget utökats för att stämma överens med förvaltningens samlade behov av bostäder och verksamhetslokaler som inte enbart är förknippat med åldrandets processer. Genom denna komplettering antas planen även av humanistiska nämnden. 1.2. Syfte Syftet med lokalförsörjningsutredningen är att ge en bild av behovet av bostäder och verksamhetslokaler för välfärdsförvaltningens brukare och klienter under den kommande 5-10 årsperioden 1 samt utgöra underlag för planering i god tid innan behov av nya bostäder och lokaler uppstår. 1.3. Avgränsning Lokalförsörjningsutredningen har valt att fokusera på de bostäder och verksamhetslokaler som direkt nyttjas av välfärdsförvaltningens brukare/klienter. Utrymmen som främst används för verksamhetens egen personal och där externa brukare och klienter aldrig eller enbart under kortare perioder vistas, behandlas inte i denna strategi (t.ex. kontorslokaler, omklädningsrum, fikaplatser etc.). Lokalförsörjningsutredningen tar även fasta på att kartlägga de verksamhetsområden som har störst lokalbehov för många brukare/klienter. Mindre verksamhetsbehov kartläggs och sammanställs med kortare intervaller av välfärdsförvaltningens lokalsamordnare. Specifika underhållsbehov och bedömningar av lokalernas tekniska status och arkitektoniska värden finns inte med i lokalförsörjningsutredningen. Det behandlas i underlag som konsult- och serviceförvaltningen tar fram i sitt arbete med förvaltning av kommunens fastigheter. 1 För äldreomsorgens behov av bostäder bedömer välfärdsförvaltningen att ett tioårig prognos kan gälla då prognosunderlaget är mer tillförlitligt. Övriga verksamhetsområden har en femårig prognos.
5 (20) 1.4. Planeringsunderlag En befolkningsprognos för åren 2014-2023 ligger till grund för bedömningen av lokalbehovet inom äldreomsorgen. För övriga verksamhetsområden är befolkningsprognosen inte ett tillräckligt planeringsunderlag. Den kan då behöva kompletteras med historiska data och uppskattningar från personer med verksamhetskännedom om hur kommande inflödet ser ut på kort sikt (max 5 år). 2. Bostäder inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden har bland annat ett ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Särskilt boende för äldre och trygghetsboende Vård- och omsorgsboende är en samlad beteckning för det som tidigare kallades ålderdomshem, sjukhem m.m. Denna insats är till för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt. För att få plats på ett boende krävs ett biståndsbeslut. Servicehus är en form av särskilt boende där den enskilde hyr en modern och funktionell bostad. Behovet av service och omsorg tillgodoses genom hemtjänstinsatser. Servicehus är en form av boende som är på väg att avvecklas inom många kommuner. Trygghetsboende eller seniorboende är en allt vanligare boendeform. Ägarformen kan vara i kommunal regi (vanligtvis kommunala bolag) eller i olika privata ägarformer t.ex. aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Ett trygghetsboende eller seniorboende kan ha utbyggd kringservice som skapar trygghet för den enskilde. Inget biståndsbeslut behövs för att få ett hyreskontrakt i ett trygghetsboende eller seniorboende. 2.1. Befintliga antal boendeplatser Antal boendeplatser i Örnsköldsviks kommun (servicehus, vård- och omsorgsboende samt korttidsplatser)i januari 2015 uppgår totalt till 826 platser varav 778 är permanenta och 48 korttidsplatser. 2 Ett antal platser finns också tillgängligt för par som önskar bo tillsammans. För att ta del av tabeller gällande boendeplatser se bilaga 3. Vård- och omsorgsboenden 3 Antal platser inklusive korttidsplatser: 476 Antal tvårumslägenheter: 9 2 Enligt uppgifter från boendesamordnare den 21 januari 2015 3 Se bilaga 3
6 (20) Antal platser exklusive korttidsplatser: 467 Antal korttidsplatser: 9 Servicehus Antal lägenheter: 174 Vård- och omsorgsboende med demensinriktning Antal lägenheter: 137 Antal korttidsplatser: 1 Korttidsenheter Antal platser: 38 Totalt antal platser Totalt antal platser inklusive korttidsplatser: 826 Bland dessa platser finns även personer som har beslut om bostad med särskild service enligt SoL: Lejonbackens vård- och omsorgsboende (1 person), Sörängets vård- och omsorgsboende (1 person) och Sörängets servicehus (1 person). 2.2. Framtidens behov av vård- och omsorgsplatser En prognos t.o.m. 2023 visar att kommunens invånare kommer att uppgå till 55 013 personer. Av dessa bedöms 40 933 personer vara i åldrarna 0-64 år, 10 049 personer i åldrarna 65-79 år och 4 031 personer i åldrarna 80 år och äldre. Ur planeringssynpunkt är ökningen av åldersgrupperna 65-79 år (+7,4%) och 80 år och äldre (+14,6 %) särskilt intressanta eftersom det är dessa åldersgrupper som förväntas vara i behov av vård- och omsorgsboende. I denna lokalförsörjningsutredning bedömer välfärdsförvaltningen att 1,5 % av åldrarna 65-79 år (1 % från 2016 och framåt) 4 samt 17 % av åldrarna 80 år och äldre kommer att vara i behov av vård- och omsorgsboende (permanenta platser) under den närmaste tioårsperioden (se bilaga 1). Antagandet utgår från erfarenheter från egen samt andra kommuners behovsbedömningar. Om välfärdsförvaltningen verkställer beslut om boendeplatser enligt nivåerna 1,5 % av åldrarna 65-79 år (1% från 2016 och framåt) samt 17% av åldrarna 80 år och äldre, så räcker nuvarande platser fram till och med 2022. För att klara behovet av platser bör kommunen påbörja planering och projektering av nytt vård- och omsorgsboende i god tid under 2018-2019 för att det ska stå klart i tid och möta behovet 2022. 4 Välfärdsförvaltningen bedömer att behovet av vård- och omsorgsboenden för denna åldersgrupp minskar då utbyggnad av trygghetsboenden tar fart i kommunen.
7 (20) För dagverksamheten Örngruppen på Lejonbacken är antalet personer idag det lägsta på väldigt länge, 60 personer. 2008 var antalet personer 40 och 2012 var över 100 personer inskrivna vilket är det högsta besökarantalet hittills. Det brukar uppstå perioder då verksamheten tappar många gäster. Nu (februari 2015) är verksamheten inne i en sådan period. Verksamheten är inte i akut behov av större lokaler. 5 Alternativa boendeformer I Örnsköldsviks kommun finns just nu tre alternativa boendeformer och en fjärde är på väg att bildas: Trygghetsboendet FIA i Bredbyn (privatägt) Skorpeds servicecenter (kommunägt förvaltas av konsult- och serviceförvaltningen) Seniorboende Linden i centrala staden (AB Övikshem) Trygghetsboende Tidigare Sundhem i Sund, Domsjö Kännetecknande för dessa alternativa boendeformer är att inget biståndsbeslut krävs för att få ett hyreskontrakt. Trygghetsboende kan möta behoven hos äldre personer som känner sig otrygga och oroliga i sina nuvarande bostäder. Trygghetsboenden ska tillgodose tillgången till gemensamhetslokal och ev. personal som stöd för trygghet och aktiviteter samt ge möjlighet till gemensamma måltider som kan höja livskvalitén. Att ha flera trygghetsboenden i en kommun kan innebära att personer som varit inställda på att ansöka om vård- och omsorgsboende istället ser detta som ett alternativ. 2.3. Åtgärder för att få vård- och omsorgsplatserna att räcka till i framtiden Utifrån antagande om behov av platser för den närmaste tioårsperioden behöver Örnsköldsviks kommun genomföra följande åtgärder för att möta den kommande efterfrågan på vård- och omsorgsboenden. Fastighetsrelaterade insatser Ett antal servicehus kommer att läggas ut för försäljning med intentionen att de kommer att omvandlas till trygghetsboende eller seniorboende. Nytt vård- och omsorgsboende byggs i Själevad (Rosenborg) med 90 platser. Vård- och omsorgsboendet ska stå färdigt för inflyttning 2018 och ersätter nuvarande servicehus i Rosenborg. Ett arbete påbörjas för att identifiera platser i vård- och omsorgsboenden som är i behov av renovering eller omstrukturering. 5 Dagverksamhet är bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden
8 (20) Projektering av nytt vård- och omsorgsboende påbörjas under 2018/2019 för att möta upp efterfrågan under 2022. 3. Bostäder för personer med funktionsnedsättning 3.1. LSS-bostäder Kommunen har skyldighet att erbjuda boende i olika former och daglig verksamhet till de som tillhör personkretsen enligt LSS. 6 För personer som tillhör personkretsen i LSS och som har fått ett biståndsbeslut enligt följande behöver kommunen göra en planering av sitt lokalförsörjningsbehov: 1. Korttidsvistelse utanför hemmet enligt 9 6 LSS 2. Boende barn/unga enligt 9 8 LSS - Bostad med särskild service 3. Boende vuxna enligt 9 9 LSS - Bostad med särskild service (Gruppbostad/servicebostad) - Annan särskilt anpassad bostad Personer med funktionsnedsättning kan också ha beslut om boende enligt SoL. Dessa beslut verkställs inom förvaltningens vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden samt inom den psykosociala verksamheten. 3.2. Prognos boende för vuxna enligt 9 9 LSS 7 Bostad med särskild service för vuxna består i huvudsak av två olika boendeformer: Gruppbostad vilket är ett alternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att kontinuerlig närvaro av personal behövs. Utformningen av en gruppbostad ska utgöras av ett mindre antal lägenheter i samma byggnad som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Servicebostad är ett mellanting mellan ett helt självständigt boende och boende i en gruppbostad. En servicebostad utgörs av lägenheter som är samlade antingen i ett trapphus, i samma hus eller i kringliggande hus. De som bor i en servicebostad har tillgång till samvaro i gemensamhetslokal där personalen har sin fasta punkt. 6 Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3: Personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som ej beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen 7 Ur Nulägesanalys Strategiplan för LSS - välfärdsförvaltningen
9 (20) Det är svårt att på förhand veta om eller när en person väljer att ansöka om boende även om personen är känd som tillhörande personkretsen. I prognosarbetet har utgångspunkten varit dels en historisk tillbakablick och även en framtidsbedömning som baseras på verksamhetens personkännedom och särskolans avgångar. 3.3. Tillbakablick Sett över perioden 2009-2014 har det tagits totalt 135 beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. 59 av dessa 135 var i form av servicebostad och 76 i form av gruppbostad. Med hänsyn till dubbla beslut, avslut och nyansökningar från samma person fastställdes dock den relevanta siffran till 97 beslut. Av dessa 97 beslut var 44 i form av servicebostad (45 %) och 53 i form av gruppbostad (55 %). Detta innebär ett årssnitt på ca 16 beslut varav ca 7 är servicebostad och 9 är gruppbostad. I genomsnitt avslutas cirka 3 beslut varje år på grund av dödsfall eller att personen flyttar från kommunen. I kommunens LSS-bostäder finns även personer som har beslut om bostad enligt SoL: Hatthyllan övre (2 personer), Hatthyllan nedre 1 person samt Mellansel (1 person). 3.4. Framtidens behov av LSS-boende LSS-handläggare och boendesamordnare/lss har utifrån bland annat, särskolans avgångar och övrig kännedom 8 kommit fram till att ca 75 personer kan bli aktuella för boende inom LSS de närmaste fyra åren. Uppskattningsvis kommer det vara ungefär hälften som söker servicebostad och hälften gruppbostad. Från dessa 75 personer tas också hänsyn till det genomsnittsliga antalet beslut som avslutas årligen (3st/år) vilket innebär ca 63 personer över en fyra års period. Detta ger ett årligt snitt på ca 16 personer. Det bör nämnas att besluten var ovanligt många under 2013 och 2014 jämfört med tidigare år men huruvida detta tyder på en stadigvarande ökning i framtiden går inte att säga. Det innebär att det kan komma att krävas tillgång till ca. 63 boendeplatser de närmaste fyra åren med en uppskattad fördelning där hälften har behov av servicebostad och hälften gruppbostad. 8 Kan röra sig om personer som förbereder sig på eget boende genom korttidsverksamhet eller på annat sätt har en identifierad behovsbild
10 (20) Just nu finns ett (1) barn i kommunen med beslut om bostad med särskild service för barn, 9 8 LSS, som sträcker sig till 2018. Det troliga är att behovet kvarstår till dess skolgången är avslutad 2021-2023. Verksamhetens kännedom i övrigt innefattar eventuellt ytterligare 4 barn och ungdomar i ålder 9-15 år med stora omvårdnadsbehov som kan komma att söka insatsen. Behovet som framträder är påbörjandet av ett tillskott om ny gruppbostad med projekteringsstart under 2015 samt samtidigt påbörja projekteringsstart av nytt gruppboende som kan stå i bruk under 2018. Årligen under perioden 2015-2019 kommer det att behövas 8 servicebostäder/lägenheter. 4. Verksamhetslokaler för daglig verksamhet enligt LSS 4.1. Daglig verksamhet För personer som tillhör personkretsen i LSS och som har fått ett beslut till daglig verksamhet enligt 9 10 LSS har kommunen en skyldighet att erbjuda sysselsättning. Det är personer med funktionsnedsättning i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Den sista november 2014 fanns 290 pågående insatser inom daglig verksamhet. 9 Verksamheten bedrivs idag både i egna lokaler, grupper integrerade i olika företag samt som enskilda placeringar på företag. Inriktningen är att verksamheten så långt som möjligt ska bedrivas integrerat i redan befintliga lokaler och företag. När det gäller daglig verksamhet är prognosen i landet att besluten kommer att öka i takt med de högre kompetenskraven i samhället för att vara anställningsbar och konkurrensen om arbetstillfällen. Av det totala antalet personer som beviljas daglig verksamhet enligt LSS är det egentligen bara lite drygt en tredjedel som kommer från särskolans verksamhet. De övriga kommer istället från exempelvis Samhall, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen. En upplevelse bland arbetsanpassarna är att de möter en allt mer blandad behovsbild som inte bara omfattar intellektuell funktionsnedsättning utan även social problematik, missbruk och kriminalitet. 4.2. Bedömning av framtida behov Ett genomsnitt av antal fattade beslut om bifall avseendes daglig verksamhet enligt 9 10 sett över åren 2009-2014 visar 28 beslut/år. Det är ännu för tidigt att säga om toppen 2014 med mer än 40 beslut är ett udda tillfälle eller en ökande trend. Inflödet kan indikera ett ökat lokalbehov 9 Enligt uppgifter från Procapita
11 (20) inom den närmsta 5-årsperioden. Särskolans uppgifter om elever 2015-2018 visar på att 2-3 personer varje år använder permobil. Majoriteten av dessa elever kommer att söka daglig verksamhet. Det är viktigt att den verksamhet som bedrivs kan erbjuda tillgänglighet. Det totala elevantalet som lämnar särskolan kommande år är 51 personer. 11 personer 2015, 17 personer 2016, 16 personer 2017 och 7 personer 2018. 5. Bostäder för nyanlända 5.1. Bostäder för flyktingar 242 flyktingar kom till kommunen under 2014. 10 Idag är det svårt att hitta bostäder sett till hela kommunen. Det är även svårt i inlandet beroende på ökat asylboende samt fler flyktingar med uppehållstillstånd som bosatt sig i kommunen. 5.2. Bedömning av framtida behov En fråga som tangerar lokalförsörjningsprogrammet är förvaltningens samverkan med det kommunala bostadsbolaget AB Öviks Hem. Behovet av lägenheter inom kommunens gränser ökar genom integrationsenhetens mottagning av personer som fått uppehållstillstånd med bostadsort Örnsköldsvik. Eftersom kommunen har fått ökad asylmottagning så ökar också antalet personer som själv söker eget boende. Logistiken kan utgöra ett hinder i placeringen bl.a. beroende på var SFIundervisningen genomförs. Det är svårt att göra en exakt bedömning av antalet lägenheter som behövs den närmaste 5-årsperioden för våra nyanlända. Generellt sett behövs fler lägenheter i både centralort och ytterområden från 1 rum och kök till 5 rum och kök och större. Integrationsenheten bedömer att det finns ett behov av 45 lägenheter /år till nyanlända där integrationsenheten är inkopplad i boendefrågan. 6. Bostäder för ensamkommande flyktingbarn (HVB-hem samt utslussningslägenheter) Kommunen har egna HVB-hem (Hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn samt även utslussningslägenheter för personer som blivit myndiga och bedöms kunna klara sig själva. Totalt 34 platser. Fyra ensamkommande flyktingbarn har egna externa lägenheter via övergångskontrakt. 10 Enligt uppgifter ur bostadsmarknadsenkät 2015
12 (20) I mars 2015 öppnar ett nytt boende vilket innebär följande: Opalen 8 asylplatser samt 12 platser (permanent uppehållstillstånd), totalt 20 platser Prisma 8 asylplatser samt 9 platser (permanent uppehållstillstånd), totalt 17 platser Diamanten totalt 8 asylplatser Kristallen/utsluss (lägenheter på Torsvägen och Fridhemsvägen) kommer att ha 16 platser Det behövs även ett nytt boende med 12 platser (permanent uppehållstillstånd) vid halvårsskiftet 2015. 6.1. Bedömning av framtida behov Årligen behöver varje asylplats beläggas med 1,7 barn/ungdomar. På boendena behöver ungefär 60 ungdomar inom ca 1-2 år en bostad efter de anlänt till kommunen. Först via utslussen, externt eller internt, därefter behöver alla ungdomarna en extern lägenhet med övergångskontrakt. 7. Verksamhetslokaler för arbetsmarknad och sysselsättning Avdelningen arbetsmarknad och integration har verksamheter till personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Inom avdelningens verksamhetsområden finns enhet arbetsmarknad (Startpunkten och Återbruken) där man ordnar sysselsättning till personer som fått beslut om bistånd enligt SoL eller LSS eller anvisningar från arbetsförmedling eller försäkringskassan via uppgjort samverkansavtal. Enhet arbetsmarknad Enheten samverkar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet enligt avtal. Remitterande ärenden via försörjningsstödsenheten och beslut via socialtjänstlagen behandlas i en uppdragsingång, bestående av handläggare för respektive målgrupp. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen har direkt ingång till handläggare/arbetsterapeut. I dag är det många inskrivna deltagare i Startpunktens verksamheter och här bedrivs verksamheten i de befintliga fysiska lokalerna. Det uppstår i perioder väntetid till avdelningarna då det är många inskrivna deltagare och ett flöde av nya beslut. I dag ser man att behoven av rehabilitering ökar och
13 (20) att det oftare finns komplexa problembilder hos många av deltagarna. Dessa behov kan även medföra behov av längre tids insats. Inom Återbruken så har lokalerna i Bjästa anpassats till aktiviteterna demontering av elektronik så därför kan man fortsätta med lokaler i två plan. Om en framtida utveckling ska ske bör lokalen vara i ett plan. I Bredbyn finns i nuläget inget utökat lokalbehov. 7.1. Bedömning av framtida behov Behov av lokaler är i nuläget svårt att uppskatta, beroende på att verksamheten inte vet hur kommunens satsning att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen påverkar välfärdsförvaltningens verksamhet för målgrupperna som står längst från arbetsmarknaden. Startpunkten är trångbodda idag på grund av ständig utveckling utifrån behovsbilden på arbetsmarknaden och samhällsklimatet. Utifrån målgrupp och aktiviteter är det viktigt med utrymme för att kunna följa miljö- och arbetsmiljölagar. Utifrån tabellen i bilaga 4 beskrivs att antalet brukare ligger någorlunda stabilt under de senaste 4 åren vilket innebär att lokalerna fyller sin funktion. Ska ytterligare satsningar göras så kommer behov av lokaler att uppstå.
14 (20) 8. Sammanfattning Välfärdsförvaltningens behov av bostäder och verksamhetslokaler kan sammanfattas enligt följande: Kategori Behov Tidsperiod Bostäder inom äldreomsorgen Omvandling av servicehus till trygghetsboende eller seniorboende. 2015-2023 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Verksamhetslokaler för daglig verksamhet enligt LSS Bostäder för nyanlända Bostäder för ensamkommande flyktingbarn (HVB-hem samt lägenheter för utslussning) Verksamhetslokaler för arbetsmarknad och sysselsättning Nytt vård- och omsorgsboende byggs i Själevad med 90 platser. Projektering av nytt vårdoch omsorgsboende påbörjas under 2018/2019 för att möta upp efterfrågan under 2022. Örnsgruppen Gruppbostad Gruppbostad Servicebostad/lägenheter Fyra barn med stora omvårdnadsbehov (bostad med särskild service för barn). Inom tidsperioden kan behov finnas för en (1) ny lokal för uppstart av ny verksamhet. Brist på lägenheter i centrum men även utanför centralorten. Brist på alla storlekstyper av lägenheter. Behov av 45 lägenheter per år där integrationsenheten är inblandad. Nytt boende med 12 platser (permanent uppehållstillstånd) vid halvårsskiftet 2015. Svårt att bedöma hur kommunens satsningar på att minska arbetslösheten påverkar lokalbehovet. Återbruket Bjästa. Behov av att ha verksamheten i ett plan. 2018 2022 Inget behov av ytterligare lokaler i dagsläget. 2015 2018 8 st lägenheter/år (2015-2019) 2015-2015-2019 2015-2019 2015-2019 Halvårsskiftet 2015 På sikt
15 (20) Återbruket Bredbyn Inget behov i nuläget.
Bilaga 1. Befolkningsförändring 2014-2023 och bedömt behov av platser på vård- och omsorgsboende Befolkningsförändring Örnsköldsviks kommun per åldersklass Åldersklass 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0-5 3628 3642 3574 3581 3561 3539 3530 3524 3522 3521 6-9 2432 2465 2528 2511 2496 2527 2472 2486 2469 2447 10-12 1778 1772 1810 1800 1875 1861 1919 1877 1904 1862 13-15 1726 1709 1748 1804 1798 1835 1825 1898 1885 1941 16-18 1749 1756 1742 1747 1732 1769 1823 1816 1850 1843 19-24 3846 3677 3518 3416 3351 3262 3232 3232 3245 3293 25-44 12300 12365 12407 12419 12438 12441 12450 12427 12412 12399 45-64 14399 14303 14203 14137 14025 13912 13829 13723 13648 13627 65-79 9549 9685 9799 9835 9931 10022 10085 10152 10157 10049 80-3540 3541 3565 3635 3681 3736 3762 3819 3893 4031 54947 54915 54894 54885 54888 54904 54927 54954 54985 55013 80 år (19%) 673 673 677 691 699 710 715 726 740 766 65-79 (1,5%) 143 145 147 148 149 150 151 152 152 151 Idag 816 818 824 838 848 860 866 878 892 917 Trygghetsboende el annan form 50 50 50 81 81 81 81 81 81 81 80 år (17%) 602 602 606 618 626 635 640 649 662 685 65-79 (1,5%- 1% from 2016) 143 145 98 98 99 100 101 102 102 100 Efter omstrukturering 745 747 704 716 725 735 740 751 763 786 Antal platser (permanenta) 778 767 767 767 753 753 753 753 753 753 Trygghetsboende el. annan form Totalt platser äldre 828 817 817 848 834 834 834 834 834 834 Antal korttidsplatser(utöver ovan) 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 Från 2022 bör ett nytt boende finnas för att möta kommande behov.
Datum Bilaga 2. Vård- och omsorgsboenden, Servicehus och Trygghetsboenden i Örnsköldsviks kommun Vård- och omsorgsboende I Kommunen finns 16 vård- och omsorgsboenden med tillsyn dygnet runt Servicehus I kommunen finns 5 servicehus med tillsyn dygnet runt. Under 2014 avvecklas Sundhem som servicehus och blir Trygghetsboende. Trygghetsboenden och seniorboenden Trygghetsboendet FIA-Bredbyn (privat) Skorpeds servicecenter (kommun, inget biståndsbeslut krävs) Seniorboende Linden (AB Övikshem) Trygghetsboende (Sundhem)
Bilaga 3. Antal platser särskilt boende (21 januari 2015) Vård- och omsorgsboenden Vård och omsorgsboende Antal platser inkl. korttidsplatser Antal 2- rums lägenhet Antal platser exkl. korttidsplatser Antal korttidsplatser Arnäsgården 21 9 21 0 Bjästagården 28 26 2 Björkhem 30 30 0 Björnaborg 16 16 0 Björnaborg (f.d. å-hem) 20 20 0 Båtsmanstorpet 34 32 2 Husum 30 28 2 Lejonbacken 40 40 0 Lingbo 33 32 1 Mogårn (f.d. å-hem) 10 10 0 Myrtengården 42 40 2 Prästbordet 24 24 0 Rönnen 32 32 0 Sörgården 20 20 0 Söränget 27 27 0 Valla 28 28 0 Örnsköldsgården 41 41 0 Totalt 476 467 9 Servicehus Servicehus Antal lägenheter Bjästagården 30 Eken 31 Fyrklövern 11 Rosenborg 55 Söränget 47 Totalt 174 Vård- och omsorgsboende med demensinriktning Vård och omsorgsboende med demensinriktning Antal lägenheter Antal korttidsplatser Arnäsgården 8 Bjästa Lingården 8 Björnaborg 8 Husum 8 Lejonbacken 17 Lingbo 16 Mogårn 16 Prästbordet 8 Rönnen 16 Sidensjögården 8 Sörgården 16 Valla Smaragden 8 1 Totalt 137 1
Korttidsenheter Korttidsenheter Antal platser Mogårn för demenssjuka 8 Sidensjö korttidsplatser 20 Lejonbacken/utskrivn. klar 10 Totalt 38 Totalt antal platser Totalt antal platser Antal platser inkl korttidsplatser Permanenta 778 Korttidsplatser 48 Totalt 826
Bilaga 4: Statistik deltagare i Startpunkten 2010-2014 Observera att siffrorna gäller ny inkomna beslut för åren 2010-2014. Den högre siffran för SOL-beslut 2010 beror på att kommun detta år beslutade att insatsen krävde ett biståndsbeslut. Personer som redan var delaktig i en sysselsättning hade då möjlighet att ansöka. År SOL-Beslut Försörjningsstöd OSA Nystartsjobb Totalt 2010 27 38 30 1 96 2011 18 40 30 12 100 2012 14 45 30 34 123 2013 13 37 28 13 91 2014 16 62 21 14 113