ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 1 (6)

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 1 (6) Inledning Dessa teorilektioner är avsedda att hållas i samspel med eleverna. Instruktören ska uppmuntra till diskussion och varje lektion bör innehålla någon form av grupparbete där kursens deltagare hjälps åt att lösa övningsuppgifter. Kursens mål är att ge eleven teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i avancerade dykmetoder samt grundläggande utbildning i hur man organiserar dykledning för grupper av dykare med alla certifikatsnivåer. Samtliga teorilektioner är tänkta att ta ca 90-180 min i anspråk och eleverna bör under praktiklektionerna få den tid som är lämplig för att kunna genomföra övningarna på ett tillfredsställande och säkert sätt. Tidsangivelserna i lektionsplanerna är endast för att ge vägledning och ej exakta hålltider. Tvåstjärnig instruktör ska närvara vid alla vattenövningar. Lektion Innehåll Tid i min T1 KURSINTRODUKTION Introduktion Kurspresentation SSDF:s Normer & krav Dykpraxis Lagar och förordningar för dykare Försäkringar för dykare Summering 12 2 20 1 20 38 20 10 T2 T3 KOMPRESSORER Introduktion Regler Kompressorns funktionssätt Handhavande Flaskbank Gasanalys Summering DYKUTRUSTNING Introduktion Dykapparatens delar och funktion Dykinstrument Dykdräkter Avvägningsvästar Övrig utrustning Summering 90 1 20 1 10 10 1 90 20 10 10 1 1 1 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 2 (6) Lektion Innehåll Tid i min T4 DYKFYSIK Introduktion Enheter och omräkningsfaktorer Tryck och flytkraft Luften Blandgasdykning Gasernas allmänna tilllståndslag Boyles lag Charles lag Guy-Lussacs lag Henrys lag Daltons lag Ljusbrytning och ljusabsorption Ljudutbredning Summering 180 2 8 1 1 20 1 10 10 10 T T6 T7 DYKTABELLER Introduktion Tabellräkning Andra tabeller Faktorer att tänka på Dykning på hög höjd Flygning efter dykning Summering FYSIOLOGI OCH DYKMEDICIN Introduktion Celler och ämnesomsättning Blodomloppet Andningen Gasutbytet Det skadliga rummet Gastransport Andningsregleringen Syrebrist Immersion Skador vid tryckökning Skador vid tryckminskning Partialtryckskador Drunkning Hypotermi Marina djur Läkemedel, sjukdom och graviditet Elevaktivering Summering HJÄRT-LUNG RÄDDNING Svenska rådet för Hjärt-Lungräddning, SLS eller Röda korsets HLR-utbildning. 13 2 40 1 18 40 10 10 240 2 7 14 10 10 7 2 20 20 12 13 60 10 240 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 3 (6) Lektion Innehåll Tid i min T8 UV-NAVIGERING Introduktion UV-navigering utan kompass Kompassen, typer, användningsområde Att använda en kompass under dykning Ta ut bäring, planera en kurs Mäta distans, tid och djup Summering UV-navigering SÖK OCH BÄRGNING Olika sökmetoder Markera och utvärdera ett objekt Lyfta objekt med lyftsäck, beräkningar Fästa lyftsäck, luftförråd, lyftet Säkerhet Dykning med sökdrake/skärplan Summering Sök och bärgning 90 1 1 1 1 1 10 90 20 10 10 1 1 10 10 T9 T10 T11 ATT LEDA EN GRUPP DYKARE UNDER VATTEN Introduktion Lämpliga dykmetoder för gruppdyk Parindelningar Dykgenomgång Säkerhetsåtgärder Summering OLYCKSFALLSHANTERING Introduktion Vad kan gå fel? Undvikande av dykolyckor Vem gör vad vid ett dykolycksfall? Väder samt vattenförhållanden Dykarens kondition, hälsa, vana inför dyket Saknade dykare Båtproblem Dykrelaterade skador Agerande vid räddning Första hjälpen och eftervård Summering ASSISTERANDE DYKLEDARE Introduktion Val av dykplats, tillträde, transport Sätta ihop lämpliga dykpar inför dyket Tidskrav vid ett planerat dyk Behov av dykutrustning Behov av säkerhetsutrustning Dykgenomgång Dykprotokoll Handlingsplan vid incident/olycksfallshantering Summering 90 20 1 20 20 10 180 1 1 10 10 10 10 10 30 20 30 1 90 10 10 10 10 10 10 10 10 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 4 (6) Lektion Innehåll Tid i min T12 SJÖMANSKAP Introduktion Termer till sjöss Trafikregler och sjövett Säkerhetsutrustning på båt Kommunikation Båtmotorer Rep och knopar Sjökort Sjömärken Att lägga till Ankring Summering 90 T13 TEORIPROV Introduktion Regler för genomförande 180 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA (6) Lektion Innehåll Tid i min P1 ATT AGERA SOM ASSISTERANDE DYKLEDARE Genomgång av övningen Agerande som assisterande dykledare Genomgång 90 80 P2 P3 KOMPETENS MED MASK, FENOR OCH SNORKEL Genomgång av övningen Förbereda utrustningen Igång i vattnet Kompetensövning med mask, fenor och snorkel Fridykarprovet Genomgång BISTÅ SKADAD Genomgång av övningen Att bistå en skadad dykare Livräddningsövning Olika livräddningstekniker Genomgång P4 HANDHAVANDE AV EN LITEN BÅT (<. m) Introduktion Att förbereda och kontrollera båten för dykning Lasta och lägga ut Båtkörning Hantera båt i samband med dyk Nödsituationer Tilläggning och urlastning Eftervård Summering P KOMPRESSORHANDHAVANDE Kompressorns delar Före start Start av kompressorn Fyllning av flaskor Luftbank Stanna kompressorn Skötsel Summering D1 UNDERVATTENSNAVIGERING Genomgång av övningen Att använda en kompass på land Påklädning och parkontroll Redovisning av dykplan Igång och ytkontroll Anmälan till dykledare Navigationsdyk i triangelbana Anmälan till dykledare Uppgång Genomgång 90 2 38 3 90 3 40 120 90 90 1 3 30 2 10 10 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

ÖVERSIKT KURSPLAN DYKUTBILDNINGSIDA 6 (6) Lektion Innehåll Tid i min D2 SÖKMETODER Genomgång av övningen Identifiera området som ska genomsökas Välj sökmetod och material Påklädning och parkontroll Redovisning av dykplan Igång och ytkontroll Anmälan till dykledare Sök och bärgning med hjälp av lyftsäck Anmälan till dykledare Uppgång Genomgång 90 10 3 30 2 10 10 D3 D4 D D6 YTSIM Genomgång av övningen Ytsim Genomgång RÄDDNING AV PARKAMRAT Genomgång av övningen Räddning av parkamrat Genomgång ATT LEDA EN GRUPP DYKARE UNDER VATTEN Genomgång av övningen Ledning av en grupp dykare under vatten Genomgång DYK TILL STÖRRE DJUP ÄN 30 METER Genomgång av övningen Beräkning av teoretisk luftförbrukning och maxtid Förberedelser för dyket Påklädning och parkontroll Redovisning av dykplan Igång och ytkontroll Pardyk till djup större än 30 meter Uppstigning med säkerhetsstopp Uppgång Genomgång 90 80 90 80 90 80 90 41 9 Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 Översikt kursplan Senast ändrat: 2008-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KURSINTRODUKTION T1:1 (4) 1. Introduktion 2 min Ämnespresentation: Denna lektion presenterar kursen, ger information om klubben/dykskolan och går igenom SSDFs Normer & krav. Lektionen ger också en översiktlig genomgång av Dykpraxis samt tar upp de lagar och förordningar som en dykare måste följa. Slutligen ges en genomgång av villkoren i den kollektiva dykförsäkringen. Motiv: En trestjärnig dykare ska kunna leda både enstaka dykare och grupper av dykare. Han/hon behöver då kunskaper om de regler, krav och rekommendationer som gäller. Mål: Efter lektionen ska eleverna kunna beskriva innebörden av de lagar och förordningar som direkt påverkar dykare, veta vad SSDFs Normer & Krav ger för behörighet och begränsningar för en trestjärnig dykare samt känna till huvuddragen i de försäkringar som gäller för sportdykare. 2. Kurspresentation 20 min Presentera dig själv och låt eleverna presentera sig (namn, sysselsättning, dykerfarenhet, varför man håller på med dykning, vad man har för förväntningar på kursen etc). Dela ut kursschema/informationsblad och gå igenom dessa. Betona centrala punkter såsom tider, platser, utrustning, tillkommande kostnader mm. Kursen syftar till att ge teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i avancerade dykmetoder, kompressorer samt i organisation och assisterande dykledning av individer och grupper. Efter avslutad kurs är eleverna berättigade att leda dykare med alla typer av dykcertifikat. Krav för godkänd kurs är minst 7 % närvaro och godkänd teoriskrivning samt genomförande av samtliga dyk. Informera om vilka försäkringar som gäller under kursen. Informera om att det finns en branschöverenskommelse mellan SSDF och konsumentverket, vad den innebär och var den finns att läsa på SSDF:s hemsida. Informera om att elevernas personuppgifter kommer att hållas i register av SSDF. 3. SSDFs Normer & krav 1 min Informera om SSDFs Normer & krav. Repetera SSDF:s organisation och utbildningsplan. Redogör översiktligt för SSDF:s utbildningsplan för instruktörer. För att få gå den trestjärniga dykkursen ska man enligt CMAS vara minst 16 år och ha gjort minst 40 dyk efter det tvåstjärniga certifikatet, varav 20 dyk ska vara mellan 20 och 30 meter. Kursen ska som minimum ge omfattande kunskap i dykfysik, fysiologi samt orsaker, symptom och behandling av sjukdomar i samband med dykning. Observera att SSDF:s krav ligger något högre än CMAS. Kursen ska också ge kunskap om första hjälpen, HLR (Hjärt-Lung Räddning), problem som uppstår vid dykning djupare än 30 meter, undervattensnavigation, farliga växter och djur, faror som beror på väder och lokala förhållanden samt de lagar och förordningar som en dykare ska följa. Den trestjärniga kursen ska också ge dykaren färdighet att organisera dykaktiviteter från land och båt för grupper av dykare. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 7 T1 Senast ändrat: 2014-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KURSINTRODUKTION T1:2 (4) CMAS definition av en trestjärnig dykare är en fullt utbildad, erfaren och ansvarsfull dykare som anses vara kompetent att leda dykare med alla typer av certifikat vid dyk i öppet vatten. 4. Dykpraxis 20 min Gå igenom Dykpraxis översiktligt. Betona speciellt praxis för trestjärniga dykare vad gäller dykmetoder. Detta är en repetition från den tvåstjärniga kursen. Om elevgruppen till stora delar består av dykare som konverterar från annat certifikat bör Dykpraxis gås igenom noggrannare och den angivna tiden kan utökas. Innehållet i Dykpraxis är indelat i följande kapitel: 100 - Lista över de olika certifikat som finns och vilka dykmetoder som är kopplade till respektive certifikat. Betona skillnader i dykdjup. 200 - SSDFs rekommendationer på minimikrav på utrustning, service och transport. 300 - Beskriver en del av det stora utbud av extrautrustning som finns samt lagar och normer för kompressorer. 400 - Genomgång av de dykmetoder och rekommendationer för utförandet av dem. Den trestjärnige dykaren ska känna till vad som gäller för alla dykmetoder. 00 - En speciell flik för de metoder som gäller vid tävling. Ofta krävs speciell utbildning. 600 - Dykplanering är viktigt och under den här fliken ges tips om hur man planerar en säker dykning och hur man larmar vid olycksfall. 700 - Innehåller den Nordiska standardtabellen, omräkningstabeller för dykning på hög höjd samt bl.a. tabeller för nitroxdykning. 800 - Beskriver hur dykrapporteringen och ansökan ur Dumpningsfonden går till. 900 - Punktvis genomgång av behandling vid de olika dykeriolycksfall som kan inträffa under dykning. 1000 - Tar upp några av de viktigaste lagarna som dykare bör känna till.. Lagar och förordningar för dykare 38 min Lag om kulturminnen, (1988:90). Som fast fornlämning räknas bland annat skeppsvrak om man kan anta att minst 100 år förflutit sedan skeppet blev vrak. Till en fast fornlämning hör också ett så stort område på marken eller sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen. Detta område benämns fornlämningsområde. Gränserna för detta område prövas vid tvist av länsstyrelsen. Det är förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som antingen: a) påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna. b) påträffas på annan plats men kan antas vara minst 100 år gammalt. Fornfynd typ a tillfaller staten. Fornfynd typ b tillfaller upphittaren, men denne är skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning om det helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller annan kopparlegering eller om det består av två eller flera föremål som kan antas ha blivit nedgrävda tillsammans. Fornfynd som tillfaller staten eller ska hembjudas staten ska anmälas snarast till länsstyrelse, polis eller kustbevakning. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 7 T1 Senast ändrat: 2014-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KURSINTRODUKTION T1:3 (4) Metallsökare får enligt ovanstående lag inte medföras på fasta fornlämningar eller inom område där fornfynd av typ a eller b påträffats och på omgivande områden där ytterligare fornfynd kan tänkas förekomma. Lag om sjöfynd (1918:163). Övergivet fartyg, skeppsvrak, redskap eller gods som tillhör fartyg som bärgas från botten, flyter på vattnet eller driver iland, klassas som sjöfynd. Upphittaren är skyldig att anmäla fyndet till kustbevakning, tull eller polis. Ägaren till fyndet anmodas i kungörelse att anmäla sig till polisen inom 90 dagar eller inom maximalt ett år om detta beslutas av Rikspolisstyrelsen. Om ägaren anmäler sig får denne godset mot att han/hon betalar kostnaden för kungörelsen, vården av fyndet samt bärgarlön. Om inte ägaren anmäler sig tillfaller fyndet upphittaren mot att han i tillämpliga fall betalar motsvarande kostnader. Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (1994:1716): - Det är förbjudet att fiska mal, flodpärlmussla och sådana arter av fisk, vattenlevande kräftdjur och vattenlevande blötdjur som i bilagan till artskyddsförordningen (1998:179) har markerats med N. Förordning (2001:42). 6 - Fiske får inte bedrivas med gift, sprängämnen eller andra bedövande eller dödande ämnen, elektrisk ström, skjutvapen eller sådana redskap som fisken kan spetsas med. Fiske med ålsax, vars tänder är högst sex millimeter, är dock tillåtet. Huggkrok får användas för att bärga fisk som har fångats med andra redskap. Hummer eller krabba får inte fångas vid dykning. I fråga om sådana arter av fisk, vattenlevande kräftdjur och vattenlevande blötdjur som i bilagan till artskyddsförordninge (1998:179) har markerats med N eller F är det förbjudet att för fiske använda medel eller metoder som inte är selektiva och som lokalt kan medföra att populationen av arten försvinner eller utsätts för en allvarlig störning. Förordning (2001:42). Arbetsmiljölagen(AML) (2003:442). Denna lag reglerar rättigheter och skyldigheter samt allmänna förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den ger också arbetarskyddsstyrelsen rätt att efter regeringens bestämmande utfärda särskilda föreskrifter för vissa typer av arbeten, lokaler eller grupper av arbetsgivare/arbetstagare. Allemansrätten är ingen lag i egentlig mening, men den reglerar vissa rättigheter och skyldigheter som den enskilde har vid vistelse ute i naturen. Det är tillåtet att: a) Vistas överallt utom på tomt, åker med gröda och oskördad slåtteräng. b) Landstiga överallt utom på tomt. c) Bada överallt utom från annans brygga eller tomt. Med tomt menas område kring stuga. Där stängsel inte finns räknas område inom syn och hörhåll från stugan. d) Simma, ro, segla och köra motorbåt på annans vatten. e) Tälta över en natt. Längre tid räknas som bosättning och kräver tillstånd av markägaren. f) Ta torrt ris och torra grenar, plocka bär och svamp och dricka eller ta vatten ur källa eller sjö. g) Passera gärdesgård eller grind utom kring tomt. Det är förbjudet att: a) Orsaka skadegörelse. Markägare har alltid rätt till ersättning. b) Ta något från växande träd eller buskar. Det anses som stöld. c) Fiska på annans vatten. d) Skräpa ned. Detta är straffbart enligt Naturskyddslagen. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 7 T1 Senast ändrat: 2014-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KURSINTRODUKTION T1:4 (4) Man ska dock vara medveten om att grupper med dykare som vistas på en plasts kan uppfattas som störande och man bör därför visa så stor hänsyn som möjligt gentemot andra som vistas på samma plats. Detta för att säkerställa att man även i framtiden kan dyka på platsen ifråga. 6. Försäkringar för dykare 20 min SSDFs olycksfallsförsäkring för medlemmar. För närvarande pågår förhandlingar om en ny försäkring med nya försäkringsvillkor. För att ge den senaste informationen kring försäkringar, se SSDFs Kursledarpärm. Försäkringen gäller även för personer som skadas under introduktionsdyk, dykkurs eller motsvarande utan att ännu vara formellt anslutna till klubben och SSDF. För aktiva idrottsutövare som representerar SSDF eller en förening kan en speciell tilläggsförsäkring tecknas (K6338). RF:s grundförsäkring (621000) ger ersättning till alla föreningar tillhörande SSDF. Försäkringen omfattar lös egendom som klubben äger, hyr eller lånar som skadas vid brand, inbrott eller vattenskada. Försäkringsbeloppet är maximalt basbelopp (1993 = 170 000 kr). Ersättningen varierar beroende på vad som inträffat. Försäkringen omfattar även ersättning vid skadeståndsskyldighet, arrangörsansvar, förmögenhetsbrott mot föreningen av anställd eller förtroendevald, egendom eller medlemmar som skadas under resa inom Norden för föreningens räkning. Ledare, förtroendevald, funktionär eller annan uppdragstagare är olycksfallsförsäkrad under uppdrag för föreningens räkning eller färd till och ifrån sådan aktivitet. Utöver detta kan varje förening teckna en rad olika kompletteringsförsäkringar för exempelvis byggnader eller s.k. allriskförsäkring på lös egendom. Egen hemförsäkring. Ersättning och nivåer varierar mellan försäkringsbolagen. Den kan ge ersättning vid stöld eller skada på dykutrustning i hemmet. I vissa fall måste man dock teckna speciella allrisktillägg för denna typ av utrustning. Det gäller också ofta om utrustningen förvaras på annan plats än själva bostaden. Hemförsäkringen är, om den inkluderar reseskydd, bra att ha vid utlandresor. Den ger ersättning vid sjukdom och olycksfall i samband med dykning. Övriga försäkringar. En försäkring som kan vara lämplig att ha om man ska dyka utomlands, där det inte alltid finns ett skyddsnät motsvarande det vi har i Sverige med sjukvård och räddning, är en försäkring genom DAN, Divers Alert Network. Den gäller 24 timmar om dygnet, över hela världen och oavsett vilken dykmetod du använder. Behöver du använda dig av DAN:s tjänster så är det kostnadsfritt när du väl har tecknat din försäkring. Nackdelen kan vara att försäkringen i sig kostar en del vilket gör att man får fundera på om man tycker det är värt pengarna. Mer information om detta kan man få på DAN:s hemsida, www.daneurope.org. 7. Summering 10 min Ge plats för elevernas frågor. Ge diagnostisk övning eller ställ kontrollfrågor. Ge läxa till nästa teorilektion som behandlar kompressorer. Kontrollera att alla elever vet var och när nästa lektion hålls samt vilken utrustning som ska tas med dit. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 7 T1 Senast ändrat: 2014-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KURSINTRODUKTION T1: () gentemot andra som vistas på samma plats. Detta för att säkerställa att man även i framtiden kan dyka på platsen ifråga. 6. Försäkringar för dykare 20 min SSDFs olycksfallsförsäkring för medlemmar. För närvarande pågår förhandlingar om en ny försäkring med nya försäkringsvillkor. För att ge den senaste informationen kring försäkringar, se SSDFs Kursledarpärm. Försäkringen gäller även för personer som skadas under introduktionsdyk, dykkurs eller motsvarande utan att ännu vara formellt anslutna till klubben och SSDF. För aktiva idrottsutövare som representerar SSDF eller en förening kan en speciell tilläggsförsäkring tecknas (K6338). RFs grundförsäkring (621000) ger ersättning till alla föreningar tillhörande SSDF. Försäkringen omfattar lös egendom som klubben äger, hyr eller lånar som skadas vid brand, inbrott eller vattenskada. Försäkringsbeloppet är maximalt basbelopp (1993 = 170 000 kr). Ersättningen varierar beroende på vad som inträffat. Försäkringen omfattar även ersättning vid skadeståndsskyldighet, arrangörsansvar, förmögenhetsbrott mot föreningen av anställd eller förtroendevald, egendom eller medlemmar som skadas under resa inom Norden för föreningens räkning. Ledare, förtroendevald, funktionär eller annan uppdragstagare är olycksfallsförsäkrad under uppdrag för föreningens räkning eller färd till och ifrån sådan aktivitet. Utöver detta kan varje förening teckna en rad olika kompletteringsförsäkringar för exempelvis byggnader eller sk allriskförsäkring på lös egendom. Egen hemförsäkring. Ersättning och nivåer varierar mellan försäkringsbolagen. Den kan ge ersättning vid stöld eller skada på dykutrustning i hemmet. I vissa fall måste man dock teckna speciella allrisktillägg för denna typ av utrustning. Det gäller också ofta om utrustningen förvaras på annan plats än själva bostaden. Hemförsäkringen är, om den inkluderar reseskydd, bra att ha vid utlandresor. Den ger ersättning vid sjukdom och olycksfall i samband med dykning. Övriga försäkringar. En försäkring som kan vara lämplig att ha om man ska dyka utomlands, där det inte alltid finns ett skyddsnät motsvarande det vi har i Sverige med sjukvård och räddning, är en försäkring genom DAN, Divers Alert Network.Den gäller 24 timmar om dygnet, över hela världen och oavsett vilken dykmetod du använder. Behöver du använda dig av DAN:s tjänster så är det kostnadsfritt när du väl har tecknat din försäkring. Nackdelen kan vara att försäkringen i sig kostar en del vilket gör att man får fundera på om man tycker det är värt pengarna. Mer information om detta kan man få på DAN:s hemsida, www.daneurope.org. 7. Summering 10 min Ge plats för elevernas frågor. Ge diagnostisk övning eller ställ kontrollfrågor. Ge läxa till nästa teorilektion som behandlar kompressorer. Kontrollera att alla elever vet var och när nästa lektion hålls samt vilken utrustning som ska tas med dit. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 6 T1 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KOMPRESSORER T2:1 (3) 1. Introduktion min Ämnespresentation: Lektionen ger en översikt över kompressorer, flaskfyllning samt användning av bankflaskor. Motiv: En trestjärnig dykare ska ha grundläggande kunskaper om fyllning av flaskor. Fel använda kan kompressorer och gasflaskor utsätta människor för stora faror. Kompressorn representerar dessutom en avsevärd investering och omges därför ibland av mystik och hokuspokus. Därför måste eleverna känna till de säkerhetsregler som gäller. Eleverna ska också veta hur de skaffar sig mer information om just den utrustning de kommer i kontakt med. Mål: Eleverna ska efter lektionen känna till vilka myndighetskrav som ställs i samband med flaskfyllning, hur kompressorn sköts i generella drag samt hur kompressorns reningssystem fungerar. 2. Regler 1 min Komprimerad gas representerar en stor mängd innesluten energi. Om den frigörs okontrollerat kan stora skador uppstå. Därför har olika myndigheter sen lång tid tillbaka ställt krav på konstruktion, handhavande och skötsel av kompressorer och gasflaskor. I Sverige är det Arbetsmiljöverket och Räddningsverket som utfärdar regler om kompressorer och gasflaskor. Dessa regler är svenska anpassningar av EU-regler. Meningen är att de ska vara lika i hela Europa. Gällande regler och förordningar (med tolkningar och kommentarer) finns på http://www.av.se och http://www.srv.se. Tänk också på att det ingår i myndigheternas uppgift att svara på frågor om de regler de utfärdar. För att få fylla gasflaskor gäller att flaskan är typgodkänd, dvs. att konstruktion och märkning är godkänd av behörigt organ, och har genomgått återkommande kontroll provtryckning inom aktuellt tidsintervall. För dykflaskor i Sverige gäller år. Flaskan får endast fyllas till angivet tryck och med den gas som den är avsedd för (i allmänhet luft). Andningsluft ska vara torr och ofarlig att andas. I Dykpraxis finns gällande gränsvärden. Om luften ska användas för till nitroxblanding så gäller betydligt strängare krav på oljefrihet i luften. Dessutom måste utrustning som kommer i kontakt med förhöjda oxygenhalter vara rengjord, tillverkad i lämpligt material samt konstruktionsmässigt utformad för kontakt med oxygen. 3. Kompressorns funktionssätt 20 min Kompressoraggregatet består av en drivkälla som är kopplad via en transmission till själva kompressorn. Drivkällan kan vara en elmotor eller en förbränningsmotor. De flesta kompressorer är oljesmorda, men oljefria förekommer också. Fördelen med de oljefria är att luften från dem endast behöver torkas. I oljesmorda kompressorer måste luften dessutom noga renas från olja. Dok ID: Trestjärning dykkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: 2004-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KOMPRESSORER T2:2 (3) Kompressorn suger luft eller annan gas från intaget genom ett grovfilter som har till uppgift att skydda kompressorn från sand och damm vilket kan slita på kolvar och ventiler. Därefter går gasen genom backventiler in i första steget där den komprimeras upp till sju gånger. Sedan trycks den ut genom ytterligare en backventil och kommer till en mellankylare. Kompressionen upprepas i ytterligare två eller tre steg. Efter kylarna finns två eller flera vattenavskiljare som samlar det kondensvatten som fällts ut när luften kylts mellan stegen. Vattenavskiljarna ska tömmas manuellt eller automatiskt med ca 1 minuters mellanrum. För att kompressorn inte ska skadas av överhettning och för att få god vattenavskiljning och lång filterlivslängd krävs att kompressorn är väl kyld. Om kompressorn står inomhus krävs kraftigt tilltagen ventilation för att hålla temperaturen kring kompressorn nere. Att ställa kompressorn i en trång skrubb är direkt olämpligt. Efter varje kompressorsteg sitter en övertrycksventil som ska skydda kompressorns olika delar från för högt tryck. Övertryckventilerna ska vara plomberade för att hindra att de ställs på annat tryck än vad som är avsett. Efter den sista vattenavskiljaren sitter ett eller flera filter som renar luften från vatten och olja. För att filtren och vattenavskiljarna ska fungera som avsett ska kompressorn ha en tryckhållarventil som gör att kompressorn arbetar mot ett ganska högt tryck (> ca 100 bar) även när helt tomma flaskor ansluts. 4. Handhavande 1 min Det finns många varianter på hur en kompressor i detalj ska skötas. Här kommer endast några generella anvisningar att ges. Konsultera alltid bruksanvisningen till din kompressor. Kontrollera kompressorns placering. Se till så att den få god kylning, att eventuella avgaser inte kan sugas in och att bullret stör så lite som möjligt. Innan fyllningen påbörjas ska du kolla att du får fylla flaskorna. Det gäller dels att flaskorna ska vara godkända och dels att kompressorn är i ordning. Kontrollera kompressorns loggbok. Se till att filtren är i funktionsdugliga och att det är rätt oljenivå i kompressorn. Om oljenivån i kompressorn är för låg kan detta att den allvarligt skadas. Är däremot oljenivån för hög kan detta leda till att olja tar sig förbi filtren och in i den/de ansluta flaskan/flaskorna. Öppna dräneringskranarna och starta motorn. När kompressorn har nått fullt varvtal stänger du dräneringarna och låter trycket stiga. Titta noga på manometern och försäkra dig om att övertrycksventil eller automatstopp slår till vid rätt tryck. Du får inte använda en kompressor med defekt övertrycksventil. När du förvissat dig om att kompressorn fungerar kan du koppla in flaskor för fyllning. Öppna först kranen på fyllpanelen och sedan på flaskan. Kontrollera att eventuella reservventiler är öppna. Under fyllningen kontrolleras om flaskans/flaskornas temperatur ökar eller har ökat. Genom att kontrollera om flaskans/flaskornas temperatur ökar eller har ökat kontrolleras att flaskan/flaskorna fylls eller har fyllts. Anslutna flaskor får dock inte bli allt för varma. Hur varm en dykapparat får bli beror på omständigheterna. Sträva dock alltid efter att kyla flaskan/ flaskorna som fylls så mycket som möjligt. Dok ID: Trestjärning dykkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: 2003-04-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

KOMPRESSORER T2:3 (3) När manometern visar flaskornas maximala fyllningstryck så kontrollerar du först med handen att varje enskild flaska har blivit varm. På detta sätt undviker du att du har missat någon. Stäng därefter flaskkranen och fyllkranen. Avlufta slangen och lossa den sedan. Om du inte ska använda fyllslangen mer så ska den parkeras i sin hållare. När alla flaskor är fyllda stänger du av kompressorn och antecknar fyllningarna i loggboken. Lär känna kompressorn, lyssna på den, lär dig hur fort det ska gå att fylla olika flaskor. Stoppa omedelbart om något onormalt inträffar.. Flaskbank 10 min En flaskbank är en uppsättning större flaskor som används för att utjämna variationer i flaskfyllningen. Med en flaskbank kan antalet start och stopp på kompressorn minskas. Dessutom kan man använda en flaskbank för att fylla gasblandningar som blandats till i förväg. Flaskbanken utnyttjas effektivast om man fyller från bankflaskorna i tur och ordning. Först fyller man från den med minst tryck, och fortsätter därefter i ordning efter stigande tryck. När trycket inte räcker efter att ha använt alla flaskorna i banken är det dags att starta kompressorn. Då öppnar man alla bankflaskorna och fyller dem parallellt från kompressorn. 6. Gasanalys 10 min För att övervaka kompressorn och filtrens funktion ska luften analyseras med jämna mellanrum. Detta bör helst ske genom att man skickar prover till ett välrenommerat laboratorium. Kontakta laboratoriet och ta reda på hur provet ska tas. En enklare metod är att använda så kallade indikatorrör. Med en speciell reduceringsventil låter man en viss mängd gas passera genom röret. Halten föroreningar antyds genom färgförändringar hos massan i röret. Följ bruksanvisningen. 7. Summering 1 min Kompressorn är en komplicerad maskin som måste skötas rätt. Det finns ett antal myndighetskrav som du som måste känna till som kompressorskötare. För att få fylla gasflaskor gäller att flaskan ska vara typgodkänd, dvs att konstruktion och märkning är godkänd av behörigt organ, och att den har genomgått återkommande kontroll ( provtryckning ) inom aktuellt tidsintervall. Gasanalys ska utföras regelbundet. Ge plats för elevernas frågor. Ge diagnostisk övning eller ställ kontrollfrågor. Ge läxa till nästa teorilektion som behandlar dykutrustning. Kontrollera att alla elever vet var och när nästa lektion hålls samt vilken utrustning som ska tas med dit. Dok ID: Trestjärning dykkurs Utfört av: TK Version 3 T2 Senast ändrat: 2004-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3:1 (7) 1. Introduktion min Ämnespresentation: Lektionen ska ge en djupare inblick i dykutrustningens konstruktion och delar. Motiv: Som trestjärnig dykare och assisterande dykledare förväntas man kunna hjälpa mindre erfarna dykare med utrustningsproblem och svara på frågor om dykutrustning. Mål: Eleverna ska kunna beskriva hur en regulators första- och andrasteg är uppbyggda och fungerar samt känna till hur den övriga dykutrustningen fungerar. 2. Dykapparatens delar och funktion 20 min Gå igenom de olika beteckningarna en flaska ska ha (se Dykpraxis). De flesta flaskorna i Sverige är gjorda för ett arbetstryck på 200 eller 300 bar. Anslutningarna skiljer sig från varandra så att förväxling inte ska kunna ske. För flaskor med 300 bars fyllningstryck kallas anslutningskopplingen för DIN och och är en gängad anslutning som skruvas in i flaskventilen. För 200 bars fyllningstryck kallas den för yoke eller bygelkoppling. Det finns även en DIN-gänga för 200 bar som har kortare gängning och saknar den tapp som sitter på anslutningen för 300 bar. Yoke-kopplingen är mycket vanlig utomlands och i många länder är den helt dominerande. För andra gaser och gasblandningar än luft ska det enligt gällande regler vara andra anslutningar, just för att sammanblandningsrisken ska minimeras. Bestämmelserna för dykflaskan säger att den ska genomgå vad som numera kallas återkommande kontroll vart :e år i Sverige (i Norge vart annat år). Man bör dock göra en invändig besiktning en gång per år. Dykflaskor utan giltig besiktningsstämpel får ej fyllas. Observera reglerna på godsdeklaration för flaskor vid vissa transporter (se Dykpraxis). Regulatorn består av förstasteg och andrasteg samt ibland en reservluftventil. Förstasteget reducerar trycket i flaskan till 4-12 bar (beroende på fabrikat) över det omgivande trycket. Andrasteget anpassar andningstrycket till det omgivande trycket. Alla förstasteg är kompenserande dvs det omgivande trycket påverkar sekundärtrycket så att det stiger i motsvarande grad som det ökade omgivningstrycket vid neddykning. De flesta nyare regulatorer är balanserade dvs de tar hänsyn till det tryck som är i flaskan. Flasktrycket påverkar högtryckskolven så att ju högre primärtrycket är desto lägre blir sekundärtrycket och vice versa. Illustrera ovanstående med bild eller utrustning. På förstasteget finns en eller två högtrycksportar och fyra till fem lågtrycksportar (vissa äldre modeller har färre). Till högtrycksporten, som har en strypning för att hindra luften att försvinna för snabbt vid slangbrott, kopplas en manometer. Till lågtrycksportarna kopplas andrassteg, octopus, avvägningsväst, torrdräkt m.m. Var noga med att kolla lågtrycksportarna då vissa modeller har en speciell port där det primära andrasteget ska anslutas. Vissa förstasteg har dessutom portar med strypt flöde där man ska ansluta tex torrdräkten för att den inte ska fyllas så snabbt. I förstasteget finns en hög- och lågtryckskammare med primär- respektive sekundärtryck. Ena väggen i lågtryckskammaren består av ett membran eller en Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3:2 (7) rörlig kolv. På andra sidan membranet eller kolven finns en fjäder och det omgivande vattentrycket. Fjäderkraften bestämmer hur högt sekundärtrycket ska bli till andrasteget. Balans råder då sekundärtrycket är exempelvis 10 bar (4-12 bar) över vattentrycket. Vid inandning sjunker sekundärtrycket och kolven eller membranet öppnar en ventil till högtryckskammaren som då släpper in luft i lågtryckskammaren. Då trycket nått dessa 10 bar igen stänger kolven ventilen. När regulatorn inte är trycksatt påverkar fjäderkraften kolven eller membranet så att ventilen är öppen. Illustrera funktionen med bilder eller utrustning. I andrastegets doseringshus uppstår ett undertryck vid inandning. Det gummimembran som känner av vattentrycket sugs då in och öppnar samtidigt en ventil som släpper in luft från förstasteget in i doseringshuset. När inandningen upphör stiger trycket i doseringshuset till omgivningens tryck och membranet återgår till sitt ursprungliga läge. Ventilen till förstasteget stängs. Vid utandning passerar luften genom doseringshuset via ett utandningsmembran (backventil) ut i vattnet. Visa funktionen med hjälp av bilder eller utrustning i delar. Reservluftventilen sitter mellan luftflaskan och förstasteget. De två ventilerna är fysiskt ihopbyggda. I reservluftventilen sitter en fjäderbelastad ventilkägla som sakta stryper lufttillförseln när trycket i flaskan sjunkit under ca 40 bar. När man drar i reservstången lyfts ventilkäglan mekaniskt från sätet och den kvarvarande avstängda luften blir tillgänglig. Det är viktigt att man som dykare känner till hur just den typ av reservluftsventil man själv har fungerar. Detta för att undvika eventuella misstag och problem. Reservluftventilen bör liksom de andra ventilerna på utrustningen servas med jämna mellanrum. Illustrera funktionen med bild eller utrustning. Frysning kan ske i såväl första som andrasteg vilket resulterar i en fritt flödande regulator eller luftstopp. Vanligast är dock frysning i andrasteget. Regulatorn bör servas en gång/år av en auktoriserad serviceverkstad. För din skull ska parkamraten alltid ha et andrasteg i reserv (octopus) som en utväg när man av någon anledning inte kan andas ur sin egen apparat. Under senare år har ett antal alternativ eller komplement till octopus framkommit. Detta i form av en kombination av västinflator och octopus. Det säkraste är två helt separata system med flaska och regulatorpaket. En annan typ av reservsystem är en s.k. Ponybottle, en separat luftflaska med eget första- och andrasteg. Regulatorn rengöres noggrant i ljummet vatten efter användning. Detta är speciellt viktigt efter användning i salt-, klorerat-, eller hårt förorenat vatten. Apparaten bör vara ihopmonterad och trycksatt vid sköljningen för att förhindra vatten att komma in i slangar och ventiler. Efter sköljningen friflödar man andrasteget och octopus samt hänger all utrustning på tork. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

Nitrox Fmix DYKUTRUSTNING T3:3 (7) En annan typ av dykapparat är återandningsapparaten, eller rebreathern. En återandningsapparat eller Rebreather ger precis som namnet antyder en möjlighet att använda andningsgasen flera gånger. Några av fördelarna blir då en tyst apparat med en låg gasförbrukning och en varm, befuktad andningsgas. Nackdelarna är en ökad komplexitet. Rebreathers finns i ett flertal olika typer och här kommer endast en mycket allmän överblick att ges. En rebreather består av tre huvuddelar: a) Stomme/bärare med remställ, väst, kåpor etc. b) Andningskrets med slangar, andningssäckar, koldioxidrening osv. c) Gastillsats och övervakning med Nitrox kärl, regulatorer, doserings och övervakningsmekanismer. Detaljutförande av apparatens olika delar skiljer sig mycket mellan olika tillverkare. 1 6 3 2 4 Figur 1. Exempel på uppbyggnad av andningskrets och gastillsatssystem i en rebreather. I figuren ovan återfinns: 1. DSV (Dive Surface Valve) ventil med bitmunstycke, innehåller backventiler och en ventil för att dykaren ska kunna ta ur munstycket ur munnen utan att förlora gas. I vissa fall finns det en integrerad demandregulator i bitmunstycket. 2. Andningssäck eller motlunga. Flexibel säck som förvarar den utandade gasen innan åter andas in igen. Denna säck kan sitta på ryggen, på bröstet eller över skuldrorna på dykaren. 3. Kannister, innehåller en kemisk substans som renar den utandade gasen från koldioxid. 4. Dumpventil, en övertrycksventil som släpper ut eventuell överskottsgas. Gastillsatssystem och övervakningssystem. Här finns en uppsjö olika varianter, från regulatorer som doserar ett konstant massflöde via mekaniska dosersystem som doserar gas i förhållande till andning och upp till elektroniska styrsystem som mäter och styr oxygenpartialtrycket i andningsgasen. I en rebreather används allt från ren O2 och luft, till nitrox, trimix eller heliox. Till det ovanstående kommer den tidigare nämnda stommen och dessutom någon form av reservandningssystem, sk bail-out, anpassad till den specifika dyksituationen. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3:4 (7) 3. Dykinstrument 10 min Obligatoriska instrument för sportdykaren är manometer, djupmätare och klocka. För att klockan ska klassas som dykarur krävs att den är vattentät till 200 meter samt att den är försedd med tidring som bara ska vara möjlig att vrida moturs. Analoga manometrar och manometerslangar ska vara graderade respektive märkta till 1, ggr arbetstrycket. Tänk på att de flesta analoga djupmätare ska förvaras i täta kärl vid flygning eller om man åker över en hög bergskedja. Vid dykning kan klocka och djupmätare bäras på armarna. Manometern hänger ofta fritt eller i en konsoll tillsammans med djupmätare, kompass m.m. Fäst upp en eventuell konsoll så att den inte skrapar emot omgivningen när du dyker. Detta för att skydda både instrument och omgivning. Dykdator och bottomtimer är alternativ som kan ersätta separat klocka, djupmätare och i vissa fall även manometer. De har ofta en mängd olika funktioner. En dykdator är principiellt konstruerad att beräkna maximal dyktid genom att beräkna kväveupptagningen hos ett antal av kroppens olika vävnadstyper (vanligen 8-16 st på moderna datorer.). Dessa beräkningar är gjorda på någon form av medeldykare, precis som tabellen och du kan inte veta hur dina fysiska prestanda står sig i jämförelse med denne. Dock ska man tillägga att säkerhetsmarginalerna är större vid dyk efter tabell, beroende på tabellens utformning och användningssätt. Det är viktigt att se dykdatorn som ett komplement till tabellplanering och inte som en ersättning. Dykdatorns fördel jämfört med tabellen är att den möjliggör s.k. multileveldykning, dykning på flera olika djup under samma dyk varvid den då räknar om din kväveupptagning. I tabellen använder man sig av det maximala dykdjupet när man räknar. Nackdelen med att dyka på det viset är att man då inte har samma kontroll över sin kväveupptagning, och bör ha större marginaler tidsmässigt. 4. Dykdräkter 10 min Det finns två huvudtyper av dykdräkter, torrdräkter och våtdräkter. Dessutom finns halvtorra dräkter s.k. semi-dry som är en typ av våtdräkt med särskilda arm- och bentätningar som minimerar utbytet av vattnet mellan kroppen och utsidan. Våtdräkten isolerar tack vare neoprengummits inneslutna gas. Ett vattenlager med uppvärmt vatten bildas mellan dräkten och kroppen. Förklara neoprenets egenskaper och dess uppbyggnad. Betona att dess isoleringsegenskaper avtar med ökat djup eftersom det komprimeras. Torrdräkten isolerar tack vare att vatten inte tillåts tränga in. Dräktmaterialet bildar tillsammans med understället ett isolerande skikt mot det kalla vattnet. Torrdräkter kan i sin tur delas in i två grupper, isolerande dräkter och skaldräkter. Den vanligaste isolerande dräkten är neoprendräkten. Gummi- och nylonvävsdräkter är två vanliga typer av skaldräkter. Förklara för- och nackdelar med de olika dräkttyperna. Tag med och visa olika på marknaden förekommande dräkter. Torrdräktens vitala delar är dragkedjan samt hals- och handledstätningarna. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3: (7) Förklara för- och nackdelar med tätningar i neopren och latex samt fast huva i motsats till lös huva. Det finns flera olika typer av inflatorventiler men funktionen är likartad på de flesta. De vanligaste dumpningsventilerna är manuell ventil, automatisk inställbar ventil och handledsventil, som dock kan ställa till problem vid OK-tecken i ytan. Demonstrera olika typer av ventilplaceringar i kombination med olika typer av västar och förklara skillnaden mellan olika typer av ventiler. Som kuriosa kan nämnas lite om hjälmdräkter och varmvattendräkter. Betona skötseln av utrustning.. Avvägningsvästar 1 min Avvägningsvästen kan vara konstruerad som frontväst, väst med ryggmonterade flytelement (s.k. vingväst) eller i form av en jackväst. Idag är den vanligaste typen av väst jackvästen som också kallas stabjacka eller BCD. Dock blir det allt vanligare med västar av typen vinge i kombination med remställ och platta av aluminium, plast eller stål. Västen kan vara med eller utan innerblåsa. Alla västar ska kunna fylls med luft från flaskan med hjälp av inflatorn men de ska även kunna fyllas med munnen. En del västar har en miniflaska (ca 0, liter och 200 eller 300 bars tryck) vilken ska ge dykaren möjlighet att fylla västen även vid luftstopp i det ordinarie systemet. På vissa av dessa modeller finns ett bitmunstycke med enkel doseringsfunktion för att ge dykaren möjlighet att andas ur västen. Något som blivit vanligare de senaste åren är västar med ett integrerat system för vikter, vilket minskar belastningen på ryggen och i vissa fall förbättrar balansen i vattnet. Förklara för- och nackdelar med de olika typerna av västar. Observera att en miniflaska inte alltid orkar lyfta en dykare från djup under ca 40 meter. En normal miniflaska innehåller 80-100 liter fri luft. På 4 meter räcker detta till att fylla en väst med 14, -18 liter luft. Hos en väl avvägd dykare är det oftast inga problem, men om man har för mycket bly kan det leda till att man inte kan fylla sin väst. Poängtera därför vikten av korrekt avvägning. Låt eleverna räkna ut på vilket djup en 0,4 liters miniflaska med fyllningstrycket 200 bar inte klarar att fylla en väst med 18 liters volym. Demonstrera placering, funktion, konstruktion av västens delar. 6. Övrig utrustning 1 min Anknyt till Dykpraxis vid varje punkt och visa upp objektet i verkligheten eller på bild. Dykkniv är obligatorisk och ska bäras på ett sådant sätt att den ej utgör ett hinder med tanke på eventuell dumpning av viktbältet. Den ska också vara lättåtkomlig. Dykkniven bör vara försedd med en linhulling och ett sågtandat blad. Den bör vara så vass att man kan skära av en parlina i ett tag. Viktbälte finns i ett flertal varianter. Huvudtyperna är mjuka hagelbälten och tackbälten. Vikten brukar vara mellan och 10 Kg men kan hos vissa torrdräktsdykare behöva väga upp till 1 kilo. Poängtera vikten av korrekt avvägning. Anknyt till en väst med ett integrerat viktsystem. Betona att viktbältet ska monteras så att spännet öppnas åt höger sett från dykaren. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3:6 (7) Mellanlinan ska vara max 3 meter lång och av ett vattentåligt material med ett flöte mitt på linan. Lintjockleken ska vara 6-8 mm. Längden bör justeras efter dykförhållanden och dykmetod. En dyklampa ska vara tät och oöm. Uppladdningsbara batterier är att föredra med tanke på dyktider och pris. Dessa lönar sig i längden. Tänk på att det finns olika typer av batterier. Nickel-kadmium batterierna (NiCad) ska laddas ur helt innan uppladdning påbörjas. Annars försämras dess kapacitet succesivt. Blybatterier ska laddas så fort man har använt dem. Fråga försäljaren om du är osäker. Halogeneller Xenonlampa är att föredra. Denna ger ett mycket starkare ljus än den vanliga glödlampan. Grundregeln vid köp är: Tänk efter vad lampan ska användas till. Ska man bara lysa under stenar och i håligheter under dagdyk kan man välja en mindre och billigare lampa. Ska den användas under nattdyk, vrakdyk eller liknande bör man välja en större dyklampa med kraftigt sken. Extra andningsapparat finns i flera storlekar och varianter. Vanligast är en s.k. Ponybottle. Ponybottlesystemet är ett helt separat system och består av en liten flaska (ca 1-3 liter) med eget första- och andrasteg av standardtyp. Denna fästes ofta på den ordinarie tanken med klammer. Ponybottle används som extra andrasteg vid luftstopp i det ordinarie systemet. Idag blir det vanligare och vanligare med dubbla regulatorer, sk redundanta system. Ytmarkeringsboj används för att markera dykare i ytan, under uppstigning i trafikerade vatten eller dykare som påbörjat säkerhetsstopp. Kan vara konstruerad som en korv som man fyller med luft och släpper upp till ytan. Bojen fästs på lämpligt sätt, exempelvis i västen, och används med fördel tillsammans med linrulle. En lyftsäck används för att lyfta föremål upp till ytan. Lyftsäcken ser i princip ut som en upp-och-nedvänd bärkasse med fästanordning i hantagen. Materialet är gummi eller plast. Lyftsäcken fungerar enligt Archimedes princip. Man fyller säcken med luft. Ju mer vatten som trängs ut desto större lyftkraft påverkar säcken. Vid lyft med lyftsäck får man också god hjälp av Boyles lag. För att inte riskera att det går för fort vid ett lyft bör den vara utrustad med någon form av toppmonterad ventil för att kunna justera luftmängden i säcken under uppstigningen. En helmask används vid långa, kalla dyk, i starkt föroranade vatten eller när talkommunikation med ytan krävs. Helmasken ska vara godkänd av Arbetsmiljöverket. Den ska vara konstruerad så att det skadliga rummet minimeras och hjälpmedel för tryckutjämning ska finnas. Man bör vara medveten om de problem som en helmask kan medföra vid nödsituationer. Poängtera att dykning med helmask kräver extra träning. Sök- och ledlina kan till utformningen vara identiska. 3- mm tjock lina av polyesterull upplindad på en lämplig lintrumma. Linrulle(se nedan) kan med fördel användas då det är lätt att hålla reda på sin lina. I ena änden bör en kraftig karbinhake finnas för snabb och smidig koppling. Ledlinan används när dykaren simmar i områden med begränsad sikt eller där det är svårorienterat. Söklinan används för markering och orientering vid cirkel- och rutsökning. Linrulle är en rulle med vev och handtag för lina till ytmarkeringsboj, till ledlina vid exempelvis vrakdyk eller grottdyk och till söklinan. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKUTRUSTNING T3:7 (7) 7. Summering 1 min Repetera regulatorns huvuddelar och funktion. Påpeka vikten av att ha en utrustning som passar ordentligt och som är anpassad till den typen av dykning som man kommer att genomföra. Ge plats för frågor. Ge diagnostisk övning eller ställ kontrollfrågor. Ge läxa till nästa teorilektion som behandlar dykfysik. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version 4 T3 Senast ändrat: 2013-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet

DYKFYSIK T4:1 (7) 1. Introduktion 2 min Ämnespresentation: Lektionen ger en djupare kunskap i de fysikaliska lagar som påverkar dykaren. Motiv: Med en större förståelse för hur kroppen reagerar under tryck kan en dykare på denna nivå motivera sig själv och andra att dyka på ett säkert sätt. De goda teoretiska kunskaperna tillsammans med praktiska erfarenheter gör den trestjärniga dykaren till ett föredöme i gruppen. Mål: Eleverna ska efter avslutad lektion kunna redogöra för innebörden av Daltons, Henrys, Boyles, Charles och Gay-Lussacs lagar, kunna göra fysikaliska beräkningar i olika enheter och kunna redogöra för vad blandgasdykning är och hur den påverkar dykaren. 2. Enheter och omräkningsfaktorer 8 min En del äldre dykare kan fortfarande svara 200 kilo på frågan om vilket tryck flaskan ska fyllas till. Om man dyker i exempelvis Florida med hyrd utrustning kan manometern vara graderad i psi. Trots försök att införa SI-enheter inom dykningen använder de flesta svenskar i dag enheten bar vid tryckangivelser. SI är en fransk förkortning för det internationella måttsystemet. Det består av 7 grundenheter och 2 supplementenheter. De flesta används i Sverige utan protester så som meter, kvadratmeter, kubikmeter, kilogram, sekund, Newton och multipler därav. Det är egentligen bara enheten för tryck (pascal) som inte har slagit igenom inom alla områden. Omvandlingstabell för tryckenheter: bar kpa atm kg/cm 2 kp/cm 2 mm Hg m H 2 O psi 1 100 0,987 1,020 1,020 70 10 14,6 1,013 101,3 1 1,033 1,033 760 10,13 14,8 Det normala atmosfärstrycket vid havsytan är 1 atm = 1013 mbar. Låt eleverna omräkna trycket i några olika flaskpaket till och från andra enheter än bar. Konstruera även exempel där de ska beräkna mängden fri luft. 3.Tryck och flytkraft 1 min Tryck kan anges i atö (atmosfärer övertryck) och ata (atmosfärer absolut tryck). Ata anger det totala trycket inklusive atmosfärstrycket medan atö anger trycket över atmosfärstrycket. När man pratar om trycket på ett visst djup, exempelvis 3 bar på 20 meter, är det ata man menar. Även luftrycket räknas med. (Se tabell ovan!) Trycket i en punkt på ett visst djup är detsamma i alla riktningar. Dok ID: Trestjärnig dykkurs Utfört av: TK Version T4 Senast ändrat: 2009-01-01 Status: Fastställd Svenska Sportdykarförbundet