Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013
2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1. Andra kommuner... 3 4.1.1. Solna... 3 4.1.2. Sundbyberg... 3 4.1.3. Haninge... 4 4.1.4. Stockholm... 4 4.1.5. Västerås... 4 4.2. Rapporter och forskning... 4 5. ÖVERVÄGANDE... 5 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 6
2013-05-13 2 (8) SAMMANFATTNING Nuvarande kompletteringsresurser och viktat bidrag utgår till förskolor och skolor för att organisera stöd till barn och elever i syfte att öka måluppfyllelsen. Dessa resurser utgår från Skolverkets SALSA, vilket är en modell som visar på faktorer som ligger utanför skolan men som påverkar betygsresultaten. För att göra modellen tydligare och mer effektiv föreslås en ändring från nuvarande kriterier till att endast utgå från de två kriterier som enligt forskning har tyngst värde, nämligen föräldrarnas utbildningsnivå, som viktas till 70 procent, samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar, vilket viktas till 30 procent. För att det ska bli tydligare byts även begreppet ut till viktad peng. Det ska benämnas viktad peng i både förskola och skola. Den viktade pengen inom förskolan fördelas enligt förslag i två nivåer. Dessa resurser är tänkta att fördelas på cirka tio förskolor. För skolornas del föreslås tre till fyra nivåer. 1. BAKGRUND Kompletteringsresurs är en ersättning till förskolorna för att organisera stödet till barn i syfte att öka måluppfyllelsen. Kompletteringsresurs betalas ut som en peng per barn liksom barnpengen. Både del av barnpeng och kompletteringsresurs ska användas till barn i behov av särskilda insatser. Det kompletterande bidraget delas in i tre nivåer och där de flesta av förskolorna blir utan kompletteringsresurs. Viktat bidrag är en ersättning till skolorna för att skolan ska organisera sitt stöd till elever i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Viktat bidrag betalas ut som en peng per elev på samma sätt som skolpengen. Skolorna delas in i fyra nivåer efter ett underlag från Statistiska centralbyrån, SCB. Elever i grundsärskola, samundervisningsklasser och förberedelseklasser är undantagna från det viktade bidraget. Modellen för viktat bidrag har sin grund i de kriterier som gäller för SALSA, vilken är Skolverkets statistiska modell för att jämföra kommuners och skolors betygsresultat. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som har betydelse för betygsresultaten. SALSA är avsedd för skolor men Järfälla applicerar modellen även för förskolor. Kriterierna och viktningen är följande i nuvarande modell: Kompletteringsresurser: Andel barn födda utomlands med utländska föräldrar, 30 procent Andel barn födda i Sverige med utländska föräldrar, 10 procent Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, 40 procent Andel ensamstående, 10 procent Andel föräldrar under 20 år, 10 procent Viktat bidrag: Andelen pojkar, 10 procent Andel elever födda utomlands med utländska föräldrar, 30 procent Andel elever födda i Sverige med utländska föräldrar, 10 procent Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, 50 procent
2013-05-13 3 (8) Syftet med det socioekonomiska tilldelningssystemet är att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att förskolorna och skolorna ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. Detta innebär i förlängningen att avsikten är att de ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Nuvarande modell innebär en allt för kort framförhållning och därmed dåliga planeringsförutsättningar för enheterna. Med nuvarande modell är framförhållningen ett par månader. Föräldrars utbildningsbakgrund definieras i SALSA enligt följande: utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år och utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå har beräknats per elev och därefter har ett medelvärde per skola beräknats. I de fall där uppgift om den ena föräldern saknas har sammanvägd utbildningsnivå satts lika med den andra förälderns utbildningsnivå. 2. SYFTE Syftet med översynen är att föreslå en modell med kriterier, nivåer och tidplan för att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att förskolor och skolor ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. Avsikten är att öka måluppfyllelsen. 3. METOD Utredaren har läst rapporter om vilka faktorer som spelar roll för studieresultat och intervjuat andra kommuner och Sveriges kommuner och landsting, SKL, angående hur de fördelar sina resurser och vilket resonemang som ligger till grund för deras fördelningssystem. 4. REDOVISNING 4.1. Andra kommuner 4.1.1. Solna Solna använder sig numer endast av ett kriterium, vilket är föräldrarnas utbildningsbakgrund. De resonerar att det är det viktigaste kriteriet och att det inte spelar så stor roll vilket land föräldrarna är födda i så länge de har hög utbildningsbakgrund. Solna har inga extra medel av detta slag för förskolan. 4.1.2. Sundbyberg Sundbybergs modell liknar Solnas. Ett socioekonomiskt bidrag utgår till barn i förskolan och elever i grundskolan som baseras på utbildningsbakgrunden hos föräldrarna. I syfte att förstärka skolans kompensatoriska uppdrag införde nämnden 2010, ett socioekonomiskt bidrag till grundskoleverksamheten. Bidraget beräknas utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund i respektive bostadsområde eftersom forskning visar att föräldrars utbildningsnivå har stor påverkan på elevernas skolresultat. Socioekonomiskt bidrag utbetalas varje månad.
2013-05-13 4 (8) 4.1.3. Haninge Haninge kommun har också bara ett kriterium, men i deras fall är det om eleven varit kortare tid i Sverige än tre år. Om eleven varit kort tid i Sverige får skolan ansöka om bidrag hos kommunen och kan då beviljas 102 000 kronor per år. 4.1.4. Stockholm Stockholm ändrade 2011 sina kriterier. Kriterier de hade sedan tidigare var utländsk bakgrund, vårdnadshavares utbildningsnivå och vårdnadshavares inkomst. De kriterier som valdes var på individnivå: invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, om eleven bor i en familj där man har ekonomiskt bistånd och om eleven bor med båda, en eller ingen av sina vårdnadshavare. På gruppnivå valde Stockholm även kriterierna boendeområde och skolmiljö. I den nya modellen har de olika bakgrundskriterierna olika stor tyngd eftersom det har visat sig att olika faktorer har olika starka statistiska samband med elevernas resultat. Stockholm har, utifrån forskning och statistik, räknat ut vilken effekt olika kriterier har för skolresultat. Elevens tid i Sverige har avsevärt starkare samband med skolframgång än den mer generella faktorn utländsk bakgrund, och det är också den variabel som har enskilt störst statistiskt samband med elevens resultat. Statistiken visar att risken för att elever, som invandrat för noll till två år sedan, inte ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program, är ungefär 15 gånger större än för gruppen invandrad mer än sex år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad. 73 procent av dessa elever saknar också betyg i minst ett av de 16 ämnen som är obligatoriska i grundskolan. För elever vars vårdnadshavares utbildningsnivå som högst är förgymnasial är risken att inte uppnå behörighet ungefär fem gånger större än för elever vars vårdnadshavare som högst har högskoleutbildning. Elever vars vårdnadshavare som högst har gymnasial utbildning löper ungefär tre gånger större risk att inte nå behörighet jämfört med gruppen med vårdnadshavare som har högskoleutbildning. 4.1.5. Västerås Västerås fördelar sitt socioekonomiska tillägg enligt två kriterier, vilka är föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnet eller båda föräldrarna är födda utomlands. Inom förskolan viktas de två kriterierna till 50 procent vardera. För grundskolan viktas det enligt om eleven/båda föräldrarna födda utomlands till 30 procent, om föräldrarnas utbildningsnivå är lägre än gymnasiet till 50 procent och om föräldrarnas utbildningsnivå motsvarar gymnasiekompetens till 20 procent. Detta system är Västerås nöjda med då de upplever och ser i forskning att dessa kriterier är de två mest väsentliga. De anser dock att de behöver bli bättre på att följa upp och analysera för att tydligare se vilka effekter dessa resurser ger. 4.2. Rapporter och forskning John Hatties Visible learning (2009) anger att faktorer som ligger i eleven själv samt i hemmet förklarar mellan 50 och 60 procent av elevers utbildningsresultat. I detta ingår de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna. Resterande 40 till 50 procent förklaras enligt Hattie av skolfaktorer. Faktorer som har med hemmet att göra och som enligt Hattie har störst påverkan på skolresultat är till exempel intellektuell sti-
2013-05-13 5 (8) mulans hemifrån, familjens socioekonomiska status och om föräldrarna är aktiva och har höga förväntningar på sina barn. Föräldrars utbildningsnivå spelar stor roll för elevernas resultat. På Skolverkets hemsida finns statistik för de nationella proven i årskurs 3 under vårterminen 2011. Av de elever som gjort alla delproven i matematik är det mindre än varannan elev av de med föräldrar med högst grundskoleutbildning som uppnått kravnivån på alla delproven. Motsvarande andel för elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är närmare 80 procent av eleverna. Samma mönster återfinns på proven i svenska och svenska som andraspråk, men där är skillnaderna mellan elevgrupperna något mindre. Lärarnas Riksförbund har i en rapport sammanställt statistik i Rika barn lära bäst? De kan konstatera att föräldrars inkomst spelat roll för hur utvecklingen av medelbetyg sett ut. Barn till höginkomsttagare har höjt sitt betygsmedelvärde mer jämfört med barn till låginkomsttagare och att skillnaden i medelbetyg mellan barn till högutbildade föräldrar och barn till lågutbildade har vuxit till de högutbildades fördel. Enligt Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola tyder forskningsresultat på att ekonomiska resurser till skolor har större effekter för yngre elever än för äldre och att de har större betydelse för elever från hem med låg socioekonomisk status än för andra elever. Dagens Nyheter har i en granskning 2013 konstaterat att, trots att svenska skolor tilldelats mer resurser under de senaste åren, har skolresultaten dalat. Den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå, vilket har ett mycket starkt samband, enligt tidningens granskning. Faktorer som andel lärare med examen eller lärartäthet har inget samband med elevernas studieresultat. Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse men menar ändå att resurser till skolorna har en viss betydelse. Enligt telefonsamtal med handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer Skolinspektionen med en rapport i maj om hur kommuner fördelar resurser och enligt vilka kriterier. Handläggaren på SKL har läst ett första utkast av rapporten och kan konstatera att det mer och mer blir en förskjutning mot att kommuner väger föräldrarnas utbildningsbakgrund tungt. 5. ÖVERVÄGANDE Aktuell forskning gör gällande att socioekonomisk bakgrund har stora samband med skolframgångar. Det visar sig att faktorer inom hemmet och då främst föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar betydande roll för elevernas kunskapsinhämtning och skolframgångar. Ur ett utbildningspolitiskt perspektiv blir det då väsentligt att utjämna eller minska skillnaderna för de elever som kommer från hem där föräldrarna har låg utbildningsnivå jämfört med de som kommer från välutbildade hemförhållanden. Det är även svårt för nyanlända elever som börjar i den svenska skolan efter att de fyllt nio år. De har svårt att hinna i kapp sina klasskamrater som börjat den svenska skolan vid ordinarie skolstart.
2013-05-13 6 (8) Kön är med som ett kriterium i skolans nuvarande modell. När Stockholm utarbetade sin modell räknade de på olika kriterier och då prövades kön som ett kriterium på individnivå. Som enskilt kriterium betraktad gav den jämfört med övriga kriterier ett mycket litet tillskott till möjligheten att prognostisera elevernas skolframgång mätt som behörighet till gymnasieskolans nationella program. Beräkningarna gav resultatet att pojkar löper 1,14 gånger större risk att inte nå behörighet än flickor. När kriteriet kön kombinerades med andra kriterium visade sig effekten vara mycket liten. Av den anledningen ingår inte kön i den föreslagna modellen. Den föreslagna modellen för viktad peng utgår alltså från de två kriterier som bedöms ha störst påverkan för måluppfyllelse, nämligen föräldrarnas utbildningsbakgrund samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt mest betydelsefulla faktorn viktas den till 70 procent medan födda utomlands av utländska föräldrar viktas till 30 procent. Viktningen ser likadan ut för förskolan som för skolan. För att det ska bli tydligare byts även begreppet ut till viktad peng. För förskolor kommer enheterna att delas in i två nivåer. De flesta förskolorna får ingen viktad peng alls medan de cirka tio förskolor som ligger lägst till utifrån ovanstående kriterier delas in i två olika nivåer. Alla skolor får viktad peng, men de flesta viktas lågt och därmed får de en relativt låg peng. Detta för att kunna lägga mest resurser där resurserna bäst behövs. För skolornas del är det stora ekonomiska skillnader mellan de olika nivåerna då man enligt statistik ser stora skillnader i de framtagna kriterierna. Skolorna delas in i tre till fyra nivåer nästkommande budgetår. Beslut om fördelning enligt föreslagen modell fattas förslagsvis på nämnd i april utifrån ett underlag som tas fram från SCB under våren. Detta för att förskolor och skolor ska hinna ställa om och vara förberedda på vilken budgetram de har att förhålla sig till. Modellen bygger på de barn och elever som faktiskt är inskrivna på förskolan/skolan, inte på vilket geografiskt område förskolan eller skolan ligger i. Det kan innebära att en enhet byter nivå från ett år till ett annat, vilket då medför skillnader i intäkter för enheten. Detta måste ledningen för förskolan/skolan ha en medvetenhet om. I enlighet med lagen om lika villkor för alla oavsett huvudman, ska modellen tillämpas likvärdigt för förskolor och skolor i egen regi och fristående förskolor och skolor. 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Förslag till ny modell för förskolan och grundskolan är att ha två kriterier; föräldrars utbildningsbakgrund som viktas till 70 procent samt om barnet är född i ett annat land än Sverige av utländska föräldrar, vilket viktas till 30 procent.
2013-05-13 7 (8) För förskolor kommer enheterna att delas in i två nivåer. De flesta förskolorna får ingen viktad peng alls medan de cirka tio förskolor som ligger lägst till utifrån ovanstående kriterier delas in i två olika nivåer. Alla skolor får viktad peng, men de flesta viktas så att de får en relativt låg peng. Detta för att kunna lägga mest resurser där resurserna bäst behövs. För skolornas del är det stora ekonomiska skillnader mellan de olika nivåerna då man enligt statistik ser stora skillnader i de framtagna kriterierna. Skolorna delas in i tre till fyra nivåer. Begreppet viktad peng föreslås ersätta de två tidigare begreppen. Föreslagen tidplan är att beslut om fördelning tas på nämnd i april utifrån ett underlag som tas fram av SCB under våren och träder i kraft nästkommande budgetår.