Våren 2008 Drottningarna ska märkas med röd färg i år LigusticaBladet Vår Möteskalender 2008 29 Mars Avelsmöte i Brunstorp 7 Juni Studiebesök på Visingsö med busstur 5-6 juli Avancerad Insemineringskurs med Svensk Biavel 23 sept. Årsmöte på lämplig plats, kallelse kommer. I detta nummer av LigusticaBladet hittar du följande innehåll; Ordföranden har ordet. 2 Verksamhetsberättelse för 2007 Jan-Axel Lindeberg 4 Förslag till Avelsplan 4 3 Enklast är om du skriver in dessa datum direkt nu i din kalender så du inte missar någon begivenhet eller trevligt socialt umgänge. Hör av dig till Stig Engberger och anmäl ditt deltagande i de olika träffarna. Adress och tfn finns på sidan 6. Adresslista till styrelsen 6 Schmidt Sting Pain Index (Schmidts smärtindex av insektsbett) 6 Om någon funderar på rasen på detta bi - så är det inte något Ligustica bi - utan ett blandrasbi, men jag tyckte bilden var fin och den förmedlar lite av vad vi kommer att uppleva i sommar. Man blir glad av att titta på bilden (som kommer från Internet och är fri att användas.) Äntligen kommer LigusticaBladet ut till Er, tyvärr försenat p.g.a. att LN varit sjuk. Vid årsmötet i Lyrestad fick jag i uppgift att se över rasbeskrivning av vårt bi. Det ursprungliga Italienska biet beskrevs av en forskare som heter Spinola 1806 och biet fick namnet Apis mellifera ligustica. Spinola fann att de bin som fanns i Italien skilde sig från de bin som Linne hade beskrivit 1758 (Apis m. mellifera eller det nordiska biet). Vi kallar förvisso vår förening för Ligusticabiodlarna - men man ska nog som vår ordförande POW så klokt formulerade det hela i Lyrestad; Vi ska ha ett bi för vårt skandinaviska klimat, ett bi som passar oss. Det ska vara ett dragvilligt, fromt och sjukdomshärdigt bi samt i huvudsak gult till färgen. Möjligen ska vi försöka förbättra vår definition med vingindexmätningar men sluta med beskrivningen där. Vi får se vår Ligustica som ett bi som vi dynamiskt arbetar med och successivt definierar så att det passar oss. Att det inte är lätt med definitioner kan följande lilla historia illustrera. Linne beskrev det nordiska biet vetenskapligt för första gången 1758 och kallade det för Apis mellifera mellifera. Översatt betyder det Apis=bi och från grekiskans meli=honung och ferre=att bära. Således det honungsbärande biet - han kom senare på att detta var fel, bina bär på nektar, inte honung. Han försökte ändra namnet 1761 till mellifica, som betyder det honungsgörande biet. Men i vetenskapens värld så funkar det inte så - lagt kort ligger kan man säga, därför tycker jag att vår ordförandes kloka definition kan få gälla tills vidare och han var ju först med att komma med en operationell definition som passar oss. Eventuellt kan man lägga till att drönarna inte får vara svarta. /Lasse Naimell
Sida 2 LigusticaBladet Ordföranden har ordet. Årsmötet i Lyrestad blev en i mitt tycke en stor dag för Ligusticabiodlarna. Jag har ingen statistik på antalet deltagare från föregående årsmöten, men med 32 deltagare som i år lär det nog vara i topp. Det går an att vara ordförande när intresset är på uppgång. Som vi ser av årsmötesprotokollet har det skett en förändring av styrelsen. Sonja Gustafsson, som varit suppleant har ersatts av Jan-Axel Lindeberg från Jönköping. Vi välkomnar Jan-Axel och tackar Sonja för tiden i styrelsen. Styrelse har skissat på ett program för 2008, som i stora drag kommer att se ut så här: Avelsmöte lördagen den 29 mars i Brunstorp, Huskvarna. Hur dagsprogrammet kommer att se ut bestäms senare och kommer att annonseras i kommande Ligusticablad och i Bitidningen. Sommarmöte den 7 juni på Visingsö. 2008 kommer en ny parningsplats för Ligusticabin vara igång på ön. Vi gör en resa till ön. Detta är ett samarrangemang mellan Ligusticabiodlarna och Jönköpings biodlaredistrikt. Vi samlas i god tid före färjans avgång från Gränna hamn kl 9.30. Det finns gott om parkeringar i hamnen. Väl komna till ön blir vi bussade från norr till söder på en guidad kulturresa. Vi besöker sedan den underbart belägna parningsplatsen. Vi äter en gemensam lunch med bisnack på ett matställe med kanske en god Vätterfisk. Medhavd fika föreslås, annars finns det möjlighet till kafféfika. Föranmäl Ditt deltagande till Per-Olof Wagnsgård. Pricka redan nu in denna resa i Din almanacka. Insemineringsmöte kommer preliminärt att hållas den 5-6/7. Detta möte kommer att vara specialiserat för inseminatörer. Mera precisa uppgifter om var och när detta möte kommer att hållas ber styrelse att få återkomma om. Årsmötet 2008 kommer att avhållas lördagen den 27 september på en plats som styrelsen beslutar. Om Du har synpunkter och förlag på tilläggsprogram så kontakta en glad styrelse. Alla programpunkter kommer att vara väl annonserade i Ligusticabladet och Bitidningen. Halland Väderö kommer att drivas i stort som 2007. Vi kommer även att detta år använda oss av en arbetsgrupp som ansvarar driften av ön. Arbetsgruppen består av Mats Persson, Gösta Svensson, Sten-Erik Falk och Per-Olof Wagnsgård (sammanhållande för HV och Visingsö). Heinrich Valtinat kommer även 2008 vara vår ö-värd. Alla som sätter ut kassetter skall om möjligt följa med till ön och där vara behjälpliga. Samma arbetssätt som på Hallands Väderö kommer också att tillämpas på Visingsö. Under 2008 kommer ett antal rena drottningar att testas med Dawinometoden. Har Du drottningar som du tror har hög % Ligustica, så anmäl detta till Lars Naimell. Vi behöver ett register över våra ädla drottningar. Glöm inte att rapportera om Du har satt upp systergrupper. Rapporten skall lämnas till PO Wagnsgård. Ligusticabiodlarna kommer att 2008 jobba mot målet att få ett dragvilligt, fromt och sjukdomshärdigt bi. Jag önskar Er alla en välförtjänt vintervila och med en tillönskan om en GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR /Per-Olof Wagnsgård
Våren 2008 Sida 3 Ligusticabiodlarnas verksamhet under 2007 Årsmöte den 30 sept. 2006 på Brunstorps gård i Huskvarna. Ligusticabiodlarnas arbetsgrupp har möte den 14 febr. hos Sten-Erik Falk i Torkelstorp. Mötet är förberedande inför avelsträffen den 17 mars. 2007 Deltagare Sten-Erik, Gösta Svensson och P O Wagnsgård. Möte med representanter för de olika avelsgrupperna på hotell Högland Nässjö den 10 mars Deltagare: Bengt Andreasson, Egon Andersson, Bo Lindahl, Inger Lindberg, Leif Svensson och PO Wagnsgård. Ligusticabiodlarnas avelsträff den 17 mars i Brunstorp, Huskvarna. Här bestäms årets mottagningsdagar för HV. Vi utser också en arbetsgrupp som skall ansvara för att det fungerar på ön. Upprättande av ID och stamtavlor diskuteras. Byte av drönarmödrar på Hallands Väderö den 22 april. Ligusticabiodlarnas sommarmöte den 7 juli i Linköpingsbiodlarnas föreningsbigård. Här visas och diskuteras olika typer av insemineringsutrustning. Vi testade också några samhällen i föreningsbigården enligt Svensk Biavels metod. Hemhämtning av de sista kassetterna från Väderön görs den 15 augusti. De befintliga samhällena överförs till Nackakupor. Två samhällen tas omhand av Gösta Svensson och två av Heinrich Valtinat. Efter hemtransporten bytte Gösta och Heinrich ut årets drönarmödrar mot avelsmaterial från Bert Thrybom. Möte med Visingsöbiodlarna den 17 sept. Huvudsyftet med detta möte var att sondera intresse och möjlighet att arrangera en parningsplats för Ligusticabin på Visingsö. Deltagare från Visingsö: Lars Forsberg, som är bitillsynsman på ön och John Edlund. Från Ligusticabiodlarna och tillika medlemmar i Södra Vätterbygdens bf: Jan-Axel Lindeberg, PO Wagnsgård, Peter Karlsson, Sten-Erik Falk, Thomas Rosell, Elisabeth Wilhelmsson och Ing-Marie Svensson. (Ett protokoll finns från mötet.) Årsmöte 2007 den 29 sept. på Åsgårdens Wärdshus Lyrestad. Till styrelsens glädje bevistades mötet av 32 medlemmar. Leif Strömberg från SBR: s avelssektion var vår gäst. Leif gav SBR:s syn på avelsverksamheten. /POW Arbetsgruppen har sammanträde den 24 juli på Tabergstoppen. Här dryftas vad som händer och vad som skall göras fortsättningsvis på HV. Deltagare Sten-Erik Falk, Gösta Svensson, PO Wagnsgård, Mats Persson, (BO Stark).
Sida 4 LigusticaBladet Presentation av Jan-Axel Lindeberg ny i Ligusticastyrelsen Vid årsmötet i Lyrestad valdes Jan-Axel Lindeberg in i styrelsen efter Sonja. Vi är glada över att vi har fått tillgång till en mycket kompetent kraft i föreningen både med praktisk biskötsel och teoretiska kunskaper om bin. Här kommer en liten presentation av Jan-Axel som har hunnit bli 67 år och är fortfarande aktiv som egen företagare. Jan-Axel berättar själv att han sedan barnsben har varit intresserad av naturen och då speciellt av jakt, fiske men sedermera även biodling. Intresset för biodling föddes när jag skulle inhandla en jakthund i slutet av 60-talet. Det var ganska dråpligt eftersom det visade sig att hunduppfödaren var biodlare och stod med hela huvudet nere i kupan när jag kom på besök. Samma år, någon gång under vintern, gick jag den obligatoriska grundkursen i biodling. Läraren var samme man som jag köpte hunden av. Nästkommande sommar köpte jag mitt första bisamhälle utav Gösta i Trojebo. Gösta hade ett 70-tal samhällen med svarta bin i sin trädgård. Det talades ofta om att han hade en stege i stort sett vid varje frukträd, för att smidigt kunna plocka ned alla sina svärmar som blev resultatet av hans biodling. Utav detta lärde jag mig att införskaffa så svärmtröga bin som det någonsin var möjligt. Valet var ganska enkelt, jag köpte några drottningar av Apis Mellifera Ligustica. Detta val har jag inte på något sätt ångrat. I mitten av 70-talet beslöt jag mig för att bli yrkesbiodlare. För att få tid till att sköta mina 230 samhällen och ca 170 drottningar hade jag stor nytta av mina italienska bin. Efter flera år som yrkesbiodlare på småländska höglandet insåg jag att det kunde vara ganska knepigt att försörja sig på detta. Numera driver jag min biodling i något mindre skala. Samtidigt som jag driver en biredskapsbutik invintrade jag 112 samhällen och odlade ca 70 drottningar i år (2007). Mitt intresse för naturen och speciellt binas värld fascinerar mig, vilket bidragit till att jag funnit en slags livsharmoni med detta. Intresset har inte på något sätt avklingat trots det gått många solvarv sedan jag en gång började. Under åren som gått har jag fått glädjen att träffa och samverka med flera av Sveriges kända biodlarprofiler. Bara för att nämna några; Ivar Ragneby Jönköping, Hans Johansson Jönköping, Åke Flood Borlänge och Pelle Ljungholm Norrköping. Alla dessa har betytt väldigt mycket för mig. Den som jag fortfarande har regelbunden kontakt med och som fortfarande tillför mig kunskaper är nestorn, Pelle Ljungholm. Jag har tidigare innehaft ett antal förtroendeuppdrag, på 80-talet var jag ledamot i Södra Vätterbygdens Biodlarförening under ordförande Ivar Ragneby. I stort sett under samma tid var jag också ledamot i marknadskommittén inom SBR. Sedan några år är jag åter tillbaka som ledamot inom Södra Vätterbygdens Biodlarförening och numera även ledamot av Ligusticabiodlarna. Jag har inga som helst planer på att sluta som biodlare utan uppmanar istället andra att snarast börja ett nytt liv som biodlare. Jan-Axel avslutar med följande; Det kanske ändå är så som en gammal dam sa när hon fick se mina bin; - Ett bisamhälle är nog vår herres examensarbete! Förslag till Avelsplan för Ligusticabiodlarna Vi måste diskutera fram en AVELSPLAN för vårt Ligusticabi. Målet: Vi ska utveckla vårt Ligusticabi till ett godmodigt och fromt bi med bra dragvillighet samt med god sjukdomshärdighet. Biet ska ha låg svärmningstendens. I den nationella planen så betonar man en god honungsproduktion och bra pollineringsförmåga. Biet ska tåla att man öppnar kupan även i dåligt väder eller sent på aftonen. Hur når vi då de uppsatta målen? Genom ett systematiskt arbete, där vi är noga med dokumentationen av vad vi gör. Detta kan ske genom skötselkort eller liknande arbetsredskap. Vad ska då dokumenteras? Kupnummer och drottningens identitet. Enklast är modellen med 7 tecken - där de 2 första är bokstäver och odlarens förkortning, sedan följer drottningens födelseår med 2 siffror och man avslutar med ett 3 siffrigt löpnummer. Honungskörd i kg samt gärna ett jämförelsetal eller indextal för den aktuella skörden jämfört med medelskörden i bigården. Binas temperament och svärmningstendens måste dokumenteras ev. även kakfasthet. Sjukdomssymtom av olika slag som kalkyngel, förkrympta vingar m.m. Hål i yngelkakan tycker jag bör finnas med, då det indirekt mäter ev. genetiska svagheter (pga. diploida drönare). Utrensning enl. Sonjas modell i särskilda fall. Bistyrka och övervintringsförmåga höll jag på att glömma, det är viktiga parametrar. Man kan naturligtvis ha fler mätpunkter och det är inte särskilt betungande i det löpande arbetet. När vi kollar våra bin idag så gör vi denna koll, skillnaden är nu att vi dokumenterar våra fynd i kupan. De förslag jag markerat med kursiv text är de bedömningar som sker vid varje besök vid en bi-
Våren 2008 Sida 5 Fortsättning på förslag om AVELSPLAN kupa per automatik vill jag påstå. Om något är fel eller avviker så gör vi alltid en närmare analys av läget, och det är då viktigt att dessa fynd dokumenteras. Denna dokumentation skall naturligtvis vara systematisk, dvs. att man gör på samma sätt varje gång och att man har samma bedömningsmall vid de olika tillfällena vi gör en bedömning. Vissa moment kan vara besvärliga som att bedöma binas motståndskraft mot sjukdom och parasiter, men vi kan säkert hitta någon slags konsensus hur vi ska förfara med detta. Vi bör nog göra en del vingindexmätningar, speciellt på de samhällen vi plockar ut som drönarsamhällen vid parningsstationerna på Hallands Väderö och Visingsö. Helst även på de andra parningsplatserna som vi använder. Problemet här är bara vilka vingindexvärden vi skall acceptera respektive förkasta. Jag tror dock att vingindexvärden inte kan vara styrande nu i början av selektionsprocessen, men att vi bör följa vingvärdena. Drönarna skall vara gula med ett antal mörka band på bakkroppen, men att helt mörka eller svarta drönare inte skall accepteras. Ett stort problem (?) med våra nuvarande Ligusticabin är att det sannolikt finns ett stort inbördes släktskap pga. att några framgångsrika drottningodlare har fått stor spridning på sina bistammar. Vi bör således sträva efter en genetisk diversifiering för att öka antalet könsaller, kanske det kan ske genom import av visst bimaterial som korsas in. Det som talar emot denna farhåga är att det gula biet är ett mycket spritt bi i landet och att en genetisk påspädning har skett genom import så sent som på 1970-talet. Men vi bör vara uppmärksamma på problemet. I en avelsplan bör man skilja mellan spetsavel och bruksavel - eller vad man nu vill kalla verksamheten. Spetsavel som oftast sker med inseminering och noga övervägda korsningar, är samtidigt förenat med stora kostnader för odlaren. Hur skall vi bäst tillvarata och slå vakt om de odlare som vill ägna sig åt denna del av avelsarbetet. De kommer i framtiden att tillhandahålla de bruksdrottningar som vi alla vi ha och använda. Min uppmaning till Er vänner i Ligusticabiodlarna är att vi som ett första steg försöker ta reda på hur det står till med våra bin idag - du kan skicka lite uppgifter till mig så skall jag sammanställa detta till vårt avelsmöte i mars. De uppgifter jag då vill ha är följande; Dina bästa samhällen (max 8 st) med uppgift om drottningen (du kan kalla dem 1,2,3 osv. om du vill), honungskörd för resp. samhälle och för hela bigården (så man kan räkna ut indexvärdet, om du själv gjort detta så är det normerade z-värdet jag kommer att använda). När du ändå är i gång med att skicka uppgifter till mig - så tala om också ifall du har en egen parningsplats och hur många drottningar som i så fall parades där. Vi har gjort en grov uppskattning i höstas och det framkom att vi är mer aktiva med olika parningsplatser än vad som presenterats tidigare. Vi kan möjligen få ett ökat ekonomiskt stöd om vi kan redovisa en mer fullständig bild av vår verksamhet. Så passa på att plocka fram dina noteringar - skicka in uppgifter till mig på mail: lars@naimell.se eller postledes: Lars Naimell, Lustigkullevägen 47 Q, 50145 Motala, Vill du ringa istället så går det bra också. Bäst är 0705 437 998. Tveka inte utan hör av dig - det är viktigt att vi får in uppgifter och glöm inte att du sannolikt får nytta av din insats och att det kommer tillbaka till dig i förlängningen med förhoppningsvis bättre bin. /LN Om du tycker att detta nummer av LigusticaBladet ser lite olika ut när det gäller typsnitt och layout, så beror detta på att Bengt-Olof och jag har samarbetat och vi har tryckt olika delar av denna eminenta publikation. Förhoppningsvis ska det bli mer likartat i nästa nummer. Men det är väl textmassan som är det viktiga och inte utseendet.
Ligusticabiodlarna Redaktör: Lars Naimell LKV 47 Q 59145 Motala Tfn: 0705 437 998 E-post: lars@naimell.se Ansvarig utgivare: POW Om vi skall bli en framgångsrik förening måste vi alla sträva mot samma mål - därför är det viktigt att vi enas om våra AVELSMÅL Adresser till styrelsen: Ordförande - Per-Olof Wagnsgård Mobil: 070-5114858 Vice Ordförande - Stig Engberger Mobil: 070-5784825 Adress: Villagatan 14 702 15 ÖREBRO Telefon: 019-323284 Sekreterare - Kjell Ekelöf Mobil: 070-2702381 Adress: Bryggaregatan 3 598 35 VIMMERBY Telefon: 0492-14513 Kassör - Bengt-Olof Persson Telefon: 0512-40588 Adress: Vedum Bösö 4 530 10 VEDUM Ledamot - Per Ahlström Mobil: 070-5658074 Adress: Hargsvägen 1 611 57 NYKÖPING Telefon: 0155-218674 Suppleanter i styrelsen är: Jan-Axel Lindeberg och Lars Naimell (Ursäkta att adressrutan blev lite konstig till utseendet! ) G LÖM INTE AVELSMÖTET I MARS OCH SKICKA IN DINA UPPGIFTER INNAN DESS SÅ VI KAN TA KLOKA BESLUT! Nu har biodlare medflyt på bio - se den nya filmen Bee Movie av Jerry Seinfeld. Filmen är underhållande både för vuxna och barn, samt ger en del positiv information om biodling i allmänhet. Man kan göra ett jippo och passa på att sälja lite god honung innan eller efter filmen. Ta gärna dit lokaltidningen (men kolla med ägaren av bion också för säkerhets skull att det är OK med att göra ett Jippo) Från den engelska Wikipedia hämtar jag detta: Schmidt Sting Pain Index är en mätare hur ont ett insektsbett känns. Sammanfattningsvis beskrivs mycket målande att ett bistick är ungefär lika smärtsamt som ett getingstick. Han beskriver smärtan med att det känns som när en tändsticka går av och tändsatsen på stickan bränner i huden. Tänk han måste ha provat sig fram. Schmidt var inte bara forskare, utan även självplågare i viss mån! Orginaltexten hittar du nedan; The Schmidt Sting Pain Index or The Justin O. Schmidt Pain Index is a pain scale rating the relative pain caused by different Hymenopteran stings. It is mainly the work of Justin O. Schmidt, an entomologist for whom the index is named. Schmidt has published a number of papers on the subject and claims to have been stung by the majority of stinging Hymenoptera. His original paper in 1984 was an attempt to systematise and compare the hemolytic properties of insect venoms. The index contained in the paper started from 0 for stings that are completely ineffective against humans, progresssed through 2, a familiar pain such as a common bee or wasp sting, and finished at 4 for the most painful stings. In the conclusion, some descriptions of the most painful examples were given, e.g.: "Paraponera clavata stings induced immediate, excruciating pain and numbness to pencil-point pressure, as well as trembling in the form of a totally uncontrollable urge to shake the affected part." Subsequently, Schmidt has refined his scale, culminating in a paper published in 1990 which classifies the stings of 78 species and 41 genera of Hymenoptera. Notably, Schmidt described some of the experiences in vivid and colorful detail: 1.0 Sweat bee: Light, ephemeral, almost fruity. A tiny spark has singed a single hair on your arm. 2.x Honey bee and European hornet: Like a matchhead that flips off and burns on your skin. 3.0 Paper wasp: Caustic & burning. Distinctly bitter aftertaste. 4.0 Pepsis wasp: Blinding, fierce, shockingly electric. A running hair drier has been dropped into your bubble bath (if you get stung by one you might as well lie down and scream). 4.0+ Bullet ant: Pure, intense, brilliant pain. Like walking over flaming charcoal with a 3-inch nail in your heel. (OBS: Han går på glödande kol MED en spik i foten!)