HEDVIGS KYRKA Norrköpings stad och kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 HEDVIGS KYRKA Norrköpings stad och kommun Linköpings stift Östergötlands län

HEDVIGS KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport april 2005 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 HEDVIGS KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen/församlingen... 5 Kyrkomiljön... 5 F d kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 6 Exteriör beskrivning... 9 Interiör beskrivning... 10 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 13 F d kyrkogården... 13 Kyrkobyggnaden... 13 ÖVRIGT... 14 Aktuella skyddsformer... 14 Övriga inventeringar... 14 Källor... 14 Kartor... 14 HÄNDELSELISTA... 15 2

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anita Löfgren Ek vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

HEDVIGS KYRKA Norrköping Hedvigs kyrka 1, Norrköpings kommun, Lösing, Memming och Bråbo härader, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift. Hedvigs kyrka invigdes 1673 som församlingskyrka till den nybildade Tyska församlingen i Norrköping. Kyrkan byggdes i en förenklad barock med korta och breda proportioner och kraftiga strävpelare. Den ligger i västöstlig riktning och har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr och ett lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i tegelstensimitation med vita fogar. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med dubbla takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt. Tornet avslutas med en hög träöverbyggnad med kantig lanternin med fyra urtavlor och svängd spira, allt klätt med koppar. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågarna i trä är spetsbågiga. Huvudingång och två sidoingångar finns i väster. Hedvigs kyrka ligger i stadsmiljön vid Tyska torget. BESKRIVNING OCH HISTORIK Socknen/församlingen Under 1600-talet ökade antalet borgare i Norrköping med tyskt ursprung kraftigt och 1660 lämnade exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i Norrköping, ett beslut som stadfästes året därpå. Församlingen kallades Tyska församlingen. Efter 1814 förekom ingen verksamhet på tyska språket längre och efter 1815 blev det vanligt att församlingen kallades Hedvigs församling, man hade nu samma namn både på kyrka och församling. 1885 blev Hedvigs församling en egen territoriell församling med gränser som fastslagits 1864 och omfattade områden både norr och söder om Motala ström. Kyrkomiljön Hedvigs kyrka ligger ett kvarter söder om Motala Ström, vid Tyska torget. Hedvigs prästgård ligger öster om kyrkan, med en långsida mot Fleminggatan, och används nu som församlingshem. Prästgårdens bostadshus flyttades till platsen 1782 och var en gåva av 5

brukspatron Christian Eberstein. Det är en byggnad i två våningar med vind och putsade fasader avfärgade i gult. Ett plank avskiljer tomten åt väster. Här finns även Kyrkans hus, som är inrymt i ett f d magasin uppfört 1823. Magasinet hörde till familjen Swartz och var lagerlokal för tobak och spannmål. Söder om Tyska torget ligger Rådhuset, som byggdes efter ritningar av arkitekt Isac Gustaf Claesson 1910. Fasaderna är i mörkt tegel och utformade i en blandstil med bl a nationalromantik. Rådhusets höga torn kröns av en gyllene S:t Olofsskulptur. Väster om torget går Drottninggatan och här ligger bl a olika bankpalats. Norr om torget ligger nuvarande Grand Hotel, en byggnad som uppfördes 1904-1906 av Werner Northun. Han var verksam i Norrköping i ca 40 år, men anlitades ofta som arkitekt till offentliga byggnader i andra delar av länet. Området runt Tyska torget karaktäriseras av en påkostad offentlig och kommersiell bebyggelse uppförd efter ritningar av några av sin tids mest namnkunniga arkitekter.. F d kyrkogården Runt Hedvigs kyrka anlades en kyrkogård med muromgärdning och ingångsportal. 1811 beslutade man att upphöra med begravningar på kyrkogården och istället använda den nya kyrkogård som anlagts för stadsförsamlingen utanför staden. Under tidigt 1800-tal anlades många kyrkogårdar utanför rikets städer, bl a beroende på hälsoaspekter. I Hedvigs församling beslutade man sedan att riva ned gravöverbyggnader och stensätta gravplatserna. Kyrkogårdsmuren och ingångsportalen skulle säljas. I dag omgärdas Hedvigs kyrka av en gräsmatta med enstaka stora lövträd i en trädkrans och buskar. Gräsmattan avgränsas av en låg stödmur av granitstenar i ett skift. I väster leder en bred trappa av granit upp från Tyska torget. Området runt kyrkans torn och västparti är belagt med gatsten och i sydväst ligger en gång med gatsten. I nordväst leder en uppfartsramp av gatsten till kyrkan och den övergår sedan i en asfalterad gång till sakristian. En asfalterad gång leder även från norr till sakristians ingång. Söder om kyrkan finns ett minnesmonument över kyrkoherde Erik Perwe i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin. Kyrkobyggnaden År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggdes troligen efter dessa ritningar. Det innebar träpelare i kyrkorummet och trävalv. Från församlingens sida hade man inte bara kontakt med Nicodemus Tessin d ä utan även andra av tidens mer kända konstnärer och hantverkare, ibland genom den Tyska församlingen i Stockholm. Kyrkans tak täcktes troligen med pannor och murarna var rödfärgade med målade, vita fogar. Man lär ha målat fasaderna i tegelimitation för att det riktiga teglet, som kommit från många olika sändningar, hade så skiftande utseende. Dessutom lär en del tegel ha kommit från skorstensstockar från brunna hus. Kyrkans bänkinredning var sluten, d v s försedd med dörrar. Detta kan man sluta sig till eftersom ett godkännande av stolsdörrar finns bevarat. Golvet utgjordes av sten, troligen kalksten. Runt 1680 tillkom delar av inredningen. Predikstolen utfördes av den kände bildhuggaren i Stockholm, Burchardt Precht. Den målades av Måns Eriksson Gris i Norrköping, som målat inredning i fler kyrkor. Predikstolen var en gåva av landshövding Anders Lilliehöök. Vid samma tid skänktes en altaruppsats till kyrkan och en orgel byggdes 6

av Jochim Richbom, troligen i Hamburg. Orgelfasaden var ritad av Burchardt Precht och målad av Måns Eriksson Gris. År 1719 förstördes delvis kyrkan av brand i samband med ryssarnas härjning. Tornet och yttertaket brändes av och det mesta av inredningen och inventarierna förstördes. Det senare kan ha skett genom allmän skadegörelse, eftersom det välvda innertaket av trä lär ha klarat sig. Det betyder i så fall att dagens valvtak kan vara ursprungligt. Återställandet började 1723 men knappt 30 år senare, 1752, hade man sättningsskador i murarna och en stor del av tornet och delar av kyrkans västgavel revs. Arbetet leddes av murmästare J G Strubel, som byggde ett nytt torn efter ritningar av mäster Lüding. Redan 1758 hade man nya problem mellan torn och långhus och tornets övre del revs ner och ersattes med dagens trätorn. Kyrkans västra sida fick även nya grundmurar. På 1750-talet lär man ha byggt en liten sakristia i korets nordöstra hörn mellan altaret och predikstolen, med ett fönster i muren och ett mindre åt kyrkorummet och på 1780-talet förbättrades taket och nya fönster sattes in. Under 1700-talet tillkom en del nya inventarier, man måste ju bl a ersätta det som förstörts 1719. En ny predikstol skänktes av handelsman Andreas Spalding och hans hustru. Troligen var den tillverkad i Tyskland och kompletterad i Sverige. 1733 skänkte dåvarande landshövdingen en dopfunt i renässansstil till kyrkan. Dopfunten hade ursprungligen stått i Stegeborgs slottskyrka. 1791 bekostade en av stadens framträdande näringsidkare, brukspatron Christian Eberstein en altartavla till kyrkan. Tavlan målades av den senare så kände kyrkomålaren Pehr Hörberg. Han skriver i Min lefwernes beskrifning om Christian Eberstein: Nämnde Herre har också skänkt till Kyrkan en stor Tafla som betäcker Orgelwerket, med namn af Orcestrion, föreställande Konung David med sina Sångare och Instruments-Musikanter; målad af mig 1797. Det nya orgelverket var byggt av den framstående orgelbyggaren i Linköping, Pehr Schiörlin, efter förslag av abbé J Vogler. Georg Joseph Vogler var tysk tonsättare, organist, musikteoretiker och pedagog. Han kom till Gustav III:s hov och blev direktör av musiken vid Operan. 7

År 1800 genomgick kyrkan en större förändring. Det rörde sig inte om förändringar i samband med underhåll eller åtgärder p g a liturgiska förändringar, utan kyrkan skulle användas som rikssal vid riksdagen i Norrköping då även Gustav IV Adolf kröntes. Större delen av inredningen kastades ut, liksom den lilla sakristian som var inbyggd i koret. Nya bänkar tillverkades och placerades i ett sluttande plan Under åren 1860-61 restaurerades kyrkan genomgripande. Väggar, valv och golv reparerades. Gravar under golvet fylldes igen, men åtskilliga gravhällar bevarades under golvet. En ny uppgång till orgelläktaren förlades till tornet och en ny läktarbarriär ritades av stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom, som även ritade fasaden till ett nytt orgelverk av L P Åkerman & Co, Strängnäs. Hörbergs målning av Davids orkester togs bort och förvarades senare på rådhusets vind, där den förstördes i en brand 1942. Mosesskulpturen, som bar upp predikstolen togs bort och ställdes upp på vinden och en ny bänkinredning tillkom. Fyra långa järnstag tillverkades vid Motala Verkstad och sattes in i kyrkan för att staga upp väggarna. Kyrkan skrapades utvändigt och vitlimmades. Nya fönster av ek sattes in i de gamla järnkarmarna. En speciell stenhusbyggnad för ångpannan till värmeapparaten byggdes och 1874 var det dags för ytterligare en teknisk installation då kyrkan fick gasljus. 1880 byggdes en riktig sakristia norr om kyrkan efter ritningar av den ledande stockholmsarkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. I Östergötlands län är Gärdserums kyrka ett av de få exemplen på Scholanders verksamhet. Under ledning av Agi Lindegren, arkitekt mm, genomfördes 1890 en invändig förändring av kyrkan som fortfarande ger kyrkans interiör dess speciella karaktär. Hela interiören försågs med dekorativa målningar i nybarock enligt Lindegrens förslag. Kyrkoherde Fogelquist hade valt lämpliga texter att skrivas in i de målade sköldarna eller kartuscherna. Agi Lindegren omgestaltade även bl a S:t Olai kyrka i Norrköping, S:t Lars kyrka i Linköping och Mjölby kyrka, men det är bara i Hedvig som hans arbete är bevarat. Läktarbarriär och predikstol ommålades i ekfärg. Korgolvet förlängdes och dopfunten, som tidigare hade varit inmurad i norra korväggen, flyttades till korets södra sida. Enligt uppgift tillkom nya bänkar, men det är något tveksamt. Det kan även röra sig om ombyggnad av befintliga bänkar. 1891 tillkom de två glasmålningarna i koret och 1896 fick kyrkan ett nytt orgelverk. 1896 övertogs altare och altarring från S:t Olai kyrka. Hedvigs gamla altare övertogs av landsförsamlingens kyrka, Johannes. Under 1900-talets första decennier gjordes en del reparationer, bl a byttes fönstren ut 1911. År 1944 målades fasaderna om i brutet vitt. Enligt en tidningsartikel i Norrköpings Tidningar hade de tidigare varit något brungula. Under 1950-talet hände en hel del. Det inleddes 1951 med ett nytt orgelverk med ryggpositiv tillverkat av A. Mårtenssons Orgelfabriks AB i Lund. Vid arkeologiska undersökningar, bl a i samband med installation av toalett i sakristian, hittade man byggnadsrester som tolkades som delar av ätten Reenstiernas gravkor. 1957-59 genomfördes omfattande restaureringar, både exteriört och interiört, under ledning av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Kyrkans fasader putsades om och 1600-talets fasadbehandling återställdes, dock med sprutad puts. Tornet återfick sina 1700-talsornament. Invändigt rengjordes och konserverades måleriet, golvet täcktes med ekparkett och koret utvidgades. En ny bänkinredning utformades för att passa till kyrkans 1890-talskaraktär. Mosesskulpturen sattes tillbaka under predikstolen och fönstren försågs med antikglas. Läktarunderbyggnaden tillkom liksom anordningar för sidoentréer. Vapenhus och sakristia fick ny inredning och brudkammare iordningställdes. Dekorativa glasfönster av konstnären Jan Brazda sattes in i vapenhuset. 1967-68 togs gammal plåt bort på torn, skepp och sakristia och de täcktes om med kopparplåt. All gammal plåt på tornets vertikala delar, inklusive 8

tornluckorna, ersattes med kopparplåt. Tornets träornament ersattes med förgyllda ornament av plåt eller gjutna ornament. Under senare delen av 1900-talet har smärre förändringar gjorts, t ex har det tillkommit skåp för liggande textilförvaring i sakristian. Exteriör beskrivning Hedvigs kyrka är i huvudsak uppförd i tegel. Den ligger i västöstlig riktning och har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr och ett lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i tegelstensimitation med vita fogar. Runt västportalen är putsen enfärgad i en grå kulör. Mellan fönstren finns strävpelare med kopparavtäckningar. På långsidornas strävpelare finns de runda avslutningarna på dragstagen, som går genom kyrkorummet. Kyrkans sockel är spritputsad och målad i grått. Över sockeln ligger horisontella skivor av kalksten och sandsten och över dessa löper ett band av kalksten. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med dubbla takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt och med förskjutna hakfalsar. I den lodräta takdelen sitter små ventilationsöppningar. Den putsade taklisten är kraftigt profilerad. Även sakristians valmade sadeltak och hela tornets övre del är skivtäckt med kopparplåt. Tornet har ett svängt takfall i väster och ovanpå det vilar en kvadratisk tornöverbyggnad med två tornluckor i var väderstreck. Framför tornöverbyggnaden i väster finns en enkel balustrad i koppar. Överbyggnaden kröns av ett lågt och svagt svängt tak med en lanternin med kort, insvängd spira. I lanterninen sitter fyra urtavlor. På tornet finns bl a förgyllda festonger. Tornspiran kröns av en basunblåsande ängel. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågar är spetsbågiga. Fönstren är indelade i 12 delar och har tät spröjsning av trä, målad i svart. I ytterbågen sitter delvis färgat antikglas, utom i vapenhusets fönster. Korets tre fönster har en annan indelning. Dels är det ett fönster bakom altartavlan och dels två ytterbågar till korets glasmålningar. Fönsterblecken är av kopparplåt. Huvudingången är genom tornet i väster. I den stickbågiga portalen sitter en dubbeldörr i trä med romber i kraftig relief. Över västportalen finns en kalkstensplatta med inskription:anno 1672 IST DIESE TEUTCHE ST. HEDVIGS KIRCHE ERBAUET. 1719 D 31 JULY IST SIE VOM FEINDE VERBRANNT. 1723 IST SIE VIEDER AUFGERICHTET. 1752 IST IHR 3TER THEIL VON GRUND AUF NEUERBAUET DA DER THURM SINKEN UND NIEDERFALLEN WOLLEN. 1758 IST DER THURM IN GOTTES NAHMEN VÖLLIG AUFGFUHRET. Över själva porten står HEDVIGS KYRKA med monogram, krona och änglahuvuden. I långhusets västfasad, på ömse sidor om tornet och mellan två strävpelare finns ingångar till vindfång, som leder till långhuset. De har varsin dubbeldörr täckt med koppar med enkel dekor i profil och stickbågigt, blyspröjsat överljus med färgat antikglas. Sakristian byggdes 1880 efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander. Fasaderna har nu samma typ av puts som kyrkan i övrigt, men saknar tegelstensimitationen. Sakristians sockel är av granit. Fönstren är spetsbågiga med kopplade bågar, träspröjs och är indelade i tre delar. I väster finns två små källarfönster. I öster är ingång till sakristian via en utbyggd förstuga med sadeltak med goticerande karaktär. Dörren är en enkel spegeldörr med rundbågigt överljus. I öster leder en trappa med enkelt järnräcke och grind ner till källaren under sakristian. Källardörren är kopparklädd. 9

Interiör beskrivning Långhuset har relativt breda proportioner. Golvet är belagt med parkett och i bänkkvarteren ligger en plastmatta. I väster, där man troligen tagit bort några bänkrader ligger en röd linoleummatta. Väggar och tak är rikligt dekorationsmålade. Måleriet utfördes under Agi Lindegrens restaurering 1890 och har sedan enbart konserverats. Väggarna är marmoreringsmålade och fältindelade i dovt grönt och rött. Joniska pilastrar med förgyllda kapitäl bär upp en rikt profilerad taklist med bl a tandsnittsfris ett motiv som går igen i altaruppsatsen. Palmkvistar är målade i svicklarna vid fönstren. Väggens nedre del är något utspringande. Taket är utformat som ett treklövertak och är rikt bemålat med bl a kartuscher som innehåller bibelcitat och plafonder. Mellan de tre valvdelarna finns det vulster som är målade med lagerbladsmotiv. Mellan den södra och den norra väggen går stora järnstag, som förstärker kyrkans konstruktion. I de djupa fönsternischerna sitter fönsterbänkar av kolmårdsmarmor. Fönstrens innerbågar är indelade i 12 delar. Den öppna bänkinredningen i två kvarter är från den stora restaureringen 1959. Sitsar och ryggstöd är klädda med ljust gulbrun galon. Bänkgavlarna är delvis målade i en ljus ekådring och har stiliserade krön och stramt utformade ornament. Bänkskärmarna, som avgränsar bänkarna i öster är målade i en ljus ekådring och rödbrun bets. Väggarna till läktarunderbyggnaden är svagt välvda och klädda med räfflad fanér. På var sida om läktarunderbyggnaden leder dubbeldörrar i trä ut till sidoingångarna i väster. Den raka läktarbarriären ritades av J F Åbom 1860 och är utformad med liggande speglar och förgyllda blomornament i romber, på insidan är det gråmålade liggande brädor. Läktaren bärs upp av vinröda, fyrkantiga pelare med fasade hörn. Taket under läktaren är pappspänt eller klätt med skiva och indelat i grönmålade rundlar och ovaler. På orgelläktaren finns inga bänkar eller gradänger. Golvet är täckt med en linoleummatta. Västväggen är målad i grönt och där finns två dörrar ut till tornet. Över dörrarna finns ett dekorativt utformat väggstycke, som kan vara från 1860 eller 1890 års restaurering. De täcks delvis av orgelhuset. På läktaren står olika förvaringsskåp. Orgeln från 1951 har kvar fasaden 10

ritad av J F Åbom och kompletterades 1951 med ett ryggpositiv som är infogat i läktarbarriären. Orgelfasaden är målad i brunt med förgyllda detaljer. Det stora orgelhuset sträcker sig in i tornet. I läktarunderbyggnaden inryms en brudkammare i den norra delen. Den inreddes vid 1950-talets restaurering och har en tidstypisk inredning med biografkaraktär. Väggarna är klädda med en smal karosseripanel, golvet täckt med parkett och det svagt välvda taket är troligen belagt med målade skivor. En hög spegel döljs av röda dörrar. På norra väggen finns en dörr till en toalett som även har en utgång till det norra vindfånget. Väggar och tak i vindfånget har samma behandling som vapenhusets och dörrarna in till kyrkan är paneldörrar med handtag formade som stiliserade fiskar. Dörren ut i väster har ett stickbågigt överljus med blyspröjs och färgat antikglas. Det södra utrymmet i läktarunderbyggnaden används som förråd. I gången mellan de båda rummen är taket av fanér, lagt i ett sexkantigt mönster. Dörrarna till långhuset och ut till vapenhuset är dubbeldörrar med glasade speglar. Koret ligger tre trappsteg högre än långhuset och två trappsteg högre än sakristian. Golvet är belagt med parkett och korets väggar är bemålade som i långhuset. Här är dock det nedre väggpartiet inte framspringande. Det treklöverbladsformade taket avslutas som ett hjälmtak. I kartuscherna längst i öster visas lammet med segerfanan och pelikanen som matar sina ungar samt ett monogram. Det södra korfönstret är lika långhusets fönster och motsvaras i norr av en nisch över sakristiedörren. I nischen hänger en vapensköld för ätten Reenstierna. De två korfönstren i öster har glasmålningar som föreställer Paulus respektive Johannes. Fönstren är signerade MAYERsche KGL.HOF.KUNST.ANSTALT.MVENCHEN. En spegeldörr leder till sakristian. Det ljusa altaret av trä är rikt dekorerat med förgyllda detaljer, bl a sädesax och vinrankor. Ornamenten sitter i grönaktiga speglar med förgyllda lister med pärlstav. Altaret är troligen det altare som tidigare stått i S:t Olai kyrka. Altarskivan är dock senare till kommen. Det finns dessutom ett fristående altare i trä med kannelerade pelare och liggande korsformade stag. Altaruppsatsen är uppbyggd med två joniska kolonner med imitationsmålad kannelyr. Av äldre fotografier att döma var de tidigare målade i stenimitation. De bär upp en 11

tempelgavel med en stråltriangel och en fris som visar Golgatavandringen. Tempelgaveln är innefattad i taklist och tak. Altartavlan, som är målad av Pehr Hörberg 1791, har motivet Kristus uppenbarar sig för Tomas. Hörberg har troligen även målat Golgatavandringen. Altarringen är nytillverkad och delbar. Den ansluter i utformning till det fristående altaret och ett kredensbord. Väster om sakristiedörren finns den rikt dekorerade predikstolen, skänkt 1727, som bärs upp av Moses. Dekorationen består av 12 stycken skulpterade apostlar fördelade på predikstolskorgen, trappräcket och dörren till predikstolen. Predikstolens färgsättning är ljust grå med förgyllda detaljer. Ljudtaket är rikt uppbyggt och visar små putties med Kristi pinoredskap. Det kröns av den uppståndne Kristus. På korets södra sida står dopfunten något nedsänkt i korgolvet. Den skänktes till kyrkan 1733 och hade då tillhört Stegeborgs slott. Dopfunten är av grå sandsten och rikt dekorerad. Ett åttkantigt dopfuntslock i mässing hänger över funten. De två ovala nummertavlorna har brun botten och kröns av en urna samt vinrankor. Utformningen har en gustaviansk karaktär men belysningen är troligen från 1920-1940-talet. I det södra korfönstret hänger ett votivskepp. Vapenhuset präglas framför allt av Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59. Golvet är belagt med rött mönsterlagt hårt glaserat tegel med breda fogar. Väggarna är putsade och målade i brutet vitt. Taket är ett omålat brädtak med en sexkantig indelning. Innan man kommer in i vapenhuset finns ett litet vindfång med golv och tak i samma behandling som i själva vapenhuset. Mellan vindfång och vapenhus är det svängdörrar med glasade speglar. De har handtag av trä i form av stiliserade fiskar. Även dubbeldörrarna till läktarunderbyggnaden har glasade speglar. I de igensatta fönsternischerna i norr och söder finns konstfönster från 1950-talet. Glasmålningen i söder är i starka färger och föreställer fisken som Kristen symbol. Här finns även ett altarbord av kolmårdsmarmor och en nisch med ikonmålning. Vapenhuset markeras på mitten med en valvbåge. Sydöst om bågen finns två laserade dörrar som leder till stolsförråd och på norra sidan finns en toalett under torntrappan. Sakristian ligger i norra delen av utbyggnaden från 1880. Den är delvis inredd som ett andaktsrum med altare och stolar i rader. I övrigt finns här bl a textilförvaring. Golvet är täckt med en linoleummatta och väggarna är putsade och målade i gult. Det vitmålade taket avslutas av en bred, profilerad hålkälslist. Det finns sex höga spetsbågiga och kopplade fönster. I ytterbågen sitter antikglas. Ett sjunde fönster är igensatt. I utbyggnadens södra del finns ett mindre rum i västra delen med välvt tak och putsade väggar laserade i gult, förråd i söder. I övrigt innehåller utbyggnaden korridor, toalett och städutrymme. I öster leder en dörr ut till ett litet vindfång som har ett välvt tak med enkel gråmålad panel och en spegeldörr som är entrédörr. Ett utrymme över dagens innertak visar ett äldre plant innertak med profilerad indelning av taket och en takrosett. Troligen utgjordes utbyggnaden ursprungligen av ett utrymme en stor sakristia som taket hörde till. I väster ser man även ett sekundärt murat valv som i dag täcker det lilla rummet. Till dagens sakristia är väggen igenmurad. Tornets första våning, innanför orgelläktaren är mycket hög. Väggarna är putsade och vitmålade. Brädgolv. En enkel masonitinbyggnad finns i öster (för orgelhuset?). I söder finns en trappa i murverket som leder ner. Trappväggarna har en enkel puts. Fönstren i rummet utgörs av den övre delen av vapenhusets fönster. I rummet förvaras flera föremål. Nästa våning är klockvåningen med tre klockor. Utrymmet känns ålderdomligt. Här finns bl a två små väggfasta förvaringsskåp och en lampa för gasljus. Mot norr finns en liten ramp och en igensatt lucka. Framför de höga tornluckorna finns urtag, som visar att det legat en tvärslå innanför luckorna, som nu har automatisk öppning. Högst upp sitter de fyra urtavlorna, varav en har ett invändigt plåtskydd. Urverket står i ett inbyggt utrymme. Mekanismen är märkt 12

1948 Linderoth Sthlm. På kyrkvinden finns en hissanordning i väster och tydlig förstärkning av takstolar och tidigare angripet virke. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Hedvigs kyrka med sitt ursprung i den Tyska församlingen bildar tillsammans med f d kyrkogården och den påkostade offentliga och kommersiella bebyggelsen runt Tyska torget en kulturhistoriskt värdefull miljö. F d kyrkogården Den f d kyrkogården är ett exempel på de stadskyrkogårdar som upphörde att användas som kyrkogårdar i början av 1800-talet, när bl a hälsoaspekter gjorde att de flyttades utanför städerna. Stödmuren, trädkransen och gräsytorna är viktiga att bevara. Trots att de inte är ursprungliga kan de ses som rester av den ursprungliga användningen som kyrkogård. Kyrkobyggnaden Hedvigs kyrka tillhör de få kyrkor i Östergötland som uppfördes under 1600-talet. Trots vissa förändringar har den kvar sin tunga karaktär, som en förenklad barockbyggnad. Hela tornöverbyggnaden har senare klätts med koppar men äldre ornament har rekonstruerats och även de hör hemma i barockens arkitektur. Kyrkan har en ovanlig utformning av tornet och en ovanlig fasadbehandling. Fasadbehandlingen är en moderniserad variant av den ursprungliga tegelimitationen. Torn och fasad ger kyrkan en speciell karaktär. Interiören domineras av Agi Lindegrens målning i 1890-talets tolkning av barock. Detta är den enda kyrka i Östergötland där Agi Lindegren var verksam där man i så stor utsträckning har sparat hans tillägg och det gör interiörmåleriet även restaureringshistoriskt intressant. Många inredningsdetaljer är av mycket stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Där märks framför allt predikstolen, Pehr Hörbergs altartavla och dopfunten i sandsten. De är också inventarier som finns kvar från tiden innan kyrkan användes som rikssal vid riksdagen år 1800. I tornet finns flera inslag av ålderdomlig karaktär, framför allt på klockvåningen, som berättar om kyrkans historia bakom kulisserna. De små väggskåpen och gaslampan i tornvåningen är exempel på föremål som aldrig varit särskilt framträdande i kyrkan. Sakristian är ett av de få exemplen i Östergötland på arkitekten Fredrik Wilhem Scholanders verksamhet som kyrkoarkitekt. Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59 präglar delvis kyrkorummet genom bänkinredningen och läktarunderbyggnaden. Tidstypiska inslag är utformningen av vapenhuset med golv och tak, dörrarna med handtag som stiliserade fiskar och brudkammaren med karosseripanel. Kyrkan har även ett mycket stort samhällshistoriskt värde då den uppfördes för Tyska församlingen. Detta visar på den tid i Norrköpings historia då näringslivet hade ett mycket stort inslag av tyskar. Det var inte fallet bara i Norrköping och intressant är också de täta kontakterna med Tyska församlingen i Stockholm. Sammanfattning Hedvigs kyrka är en av länets få kyrkor uppförda under 1600-talet. Dess samband med Tyska församlingen i Norrköping har ett mycket stort samhällshistoriskt intresse. Interiören är en av få bevarade interiörer från Agi Lindegrens restaureringar i nybarock anda. 13

Flera inventarier och delar av inredningen har en mycket hög konstnärlig och hantverksmässig kvalitet. Detta gäller bl a predikstolen från 1727, Pehr Hörbergs altartavla och altaruppsats samt sandstensdopfunten i renässans. Även altaret, som tidigare stått i S:t Olai kyrka har ett högt konstnärligt värde. Brudkammaren uppvisar en gestaltning som inte är typisk för 1950-talets kyrkliga restaureringar, men för många andra offentliga miljöer. ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och den f d kyrkogården, dagens kyrkotomt, är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Hedvigs kyrka ingår i område av riksintresse för kulturminnesvården E 52, Norrköping. Norrköpings stad (inklusive Hedvigs kyrka) K 34, är utvärderad som kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Övriga inventeringar Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Källor Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Föreningen Gamla Norrköping, nr 22, Norrköping 1993. Helmfrid, Björn, Norrköpings tyska församling dess genesis och tidiga historia, Hörberg, Pehr, Min lefwernes beskrifning, utgiven av Risinge Hembygdsförening och Östgöta konstförening. Andra upplagan, Norrköping 1968. Kalm, Ingvar, Hedvigs församling under 300 år, Lund 1980. Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Med öppna ögon, Miljöer och hus i Norrköping, Norrköping. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Kartor Ekonomisk karta, 1981 och 1947, blad 8G 9e Norrköping Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i april 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 14

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1660-1661 Tyska församlingen bildas genom privilegium lämnat 1660 av exdrottning Kristina och stadfäst 1661. (BH, IK) 1670-1673 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. Brett, rektangulärt kyrkorum med tresidigt avslutat kor i öster. Tegel och gråsten i murarna. Fönsterkarmar av järn. Rödfärgade murar med målade, vita fogar. Eventuellt efter ritningar av Nils murmästare i Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades troligen av Nicodemus Tessin d ä och innebar träpelare i kyrkorummet. Taket täcktes troligen med pannor. Ingen sakristia byggdes. (KS/ÅN, BH) 1673 Fast inredning bänkinredning. (KS/ÅN) 1675-1676 Valvslagning Brädvalv. (BH) 1676-1677 Ändring? Golvet belades med sten, troligen kalksten. (BH) 1676-1677 Specifika inventarier kyrkklocka. Medianklocka och lillklocka gjuten av Johan Meyer, Stockholm. (BH) 1678 Specifika inventarier kyrkklocka. Storklocka gjuten hos Johan Meyer, Stockholm. Eventuellt placerades klockorna i en provisorisk stapel.(bh) 1678-1681 Fast inredning predikstol. Burchardt Precht, Stockholm och målad av Måns Eriksson Gris i Norrköping. Gåva av landshövding Anders Lilliehöök. (KS/ÅN) 1681 Fast inredning altaruppsats. Skänkt av Anton von Brobergen i Stockholm. (BH) 1681-1686 Fast inredning orgel, orgelverk. Jochim Richbom, troligen Hamburg. (BH) 1681-1686 Fast inredning orgel, orgelfasad. Burchardt Precht, Stockholm och målad av Måns Eriksson Gris i Norrköping. (BH) 1693-1694 Nybyggnad Torn. Eventuellt hela tornet uppfördes av trä. (KS/ÅN, IK) 1694 Specifika inventarier tornur. Gåva av Norrköpings stad. (KS/ÅN) 1700 Ändring? Tornet och eventuellt kyrktaket kopparbeslogs. (BH) 1707 Specifika inventarier kyrkklocka. Gjuten hos Elias Arenhart i Norrköping. Förstördes i samband med branden 1719. (KS/ÅN) 1719 Brand delvis förstörd. Torn och yttertaket brändes av vid ryssarnas mer omfattande härjningar. Den mesta inredningen och inventarier förstördes. Innertakets trävalv verkar ha klarat sig. (KS/ÅN) 1720 Specifika inventarier kyrkklocka. Gjuten av Elias Arenhart i Norrköping. Delar av klockan som förstördes 1719 ingår. Kyrkans enda klocka till 1935.( Osäker uppgift, jmf tidigare händelser.) (KS/ÅN) 15

1723 Ändring. Iståndsättningsarbeten påbörjades. (KS/ÅN) 1727 Fast inredning predikstol. Skänkt av handelsman Andreas Spalding och hans hustru. Troligen tillverkad i Tyskland, med delar gjorda i Sverige.(KS/ÅN) 1733 Specifika inventarier dopfunt. Dopfunt av sandsten från 1590-talet, ursprungligen i Stegeborgs slottskyrka. Skänktes till Hedvig år 1733 av landshövding E G Ehrenkrona. (KS/ÅN) 1752 Vård/underhåll stomme. En stor del av gamla tornet och delar av kyrkans västgavel revs. Murmästare J G Strubel. (KS/ÅN) 1752 Nybyggnad Torn. Nytt torn efter ritning av mäster Lüding och med J G Strubel som murmästare. 1752 Vård/underhåll. Tre målningar i valvet sattes i stånd. Inget bevarat. (KS/ÅN) 1756 Ändring. Sakristia inrymdes i kyrkans nordöstra hörn mellan altaret och predikstolen, med ett fönster i muren och ett mindre åt kyrkorummet. (IK) 1758 Ändring ombyggnad. Nya problem mellan torn och långhus. Tornets övre del revs ner och ersattes med dagens trätorn. Nya grundmurar lades vid kyrkans västra sida. (KS/ÅN) 1780 Ändring. Förbättra taket och sätta in nya fönster. (IK) 1791 Specifika inventarier altartavla. Kristus uppenbarar sig för Thomas av Pehr Hörberg, som troligen även ritat omfattningen och omfattningens målade fris. Bekostad av brukspatron Chr. Eberstein. (KS/ÅN) 1797 Fast inredning orgel, orgelverk. Ny orgel om 44 stämmor byggt av P Schiörlin efter förslag av abbé J Vogler. Skänkt av grosshandlare Christian Ebrestein och hans hustru Carolina von Achen. Till orgeln hörde en målning av Davids orkester. (KS/ÅN, NT 1932-06-18) 1797 Specifika inventarier. Målning av Davids orkester, placerad framför orgelverket. Pehr Hörberg. Förvarades senare på rådhusets vind där den förstördes av brand 1942. (KS/ÅN) 1800 Ändring ombyggnad, interiör. Kyrkan skulle användas som rikssal vid riksdagen i Norrköping. Större delen av den fasta inredningen kastades ut, liksom den invändiga sakristian, och nya bänkar tillverkades som placerades i stigande höjd. /KS/ÅN) 1815 Namnet Hedvigs församling börjar användas och efter 1814 förekom ingen verksamhet på tyska språket. (IK) 1800-1850 Fast inredning altare. Skänktes till Hedvig från S:t Olai kyrka. (ÖC 1959-12- 11) 1800-1850 Fast inredning altarring. Skänktes till Hedvig från S:t Olai kyrka. (ÖC 1959-12-11) 16

1860-61 Ändring ombyggnad, interiör. Väggar och valv reparerades, delvis hårdhänt, golvet reparerades och gravar fylldes igen. (Konstaterades 1959 att åtskilliga gravstenar finns i behåll under golvet). Ny läktaruppgång, den tidigare gick från kyrkorummet. Ny läktarbarriär ritad av J F Åbom. Moseskulpturen som bar upp predikstolen ställdes på vinden. (KS/ÅN, IK) 1860-1861 Fast inredning bänkinredning. Ny bänkinredning. (IK) 1860-61 Vård/underhåll exteriör. Fyra järnstag tillverkade vid Motala Verkstad sattes in i kyrkan. Nya takpannor ersatte trasiga och jernplåt byttes ut. Hela kyrkan utvändigt skrapad och reparerad samt vitlimmad och avfärgad. (ÖLM beskrivning 1952) 1860-61 Ändring ombyggnad, fönster. Nya fönster av ek i gamla järnkarmar. (KS/ÅN, ÖLM beskrivning 1952) 1860-61 Fast inredning orgelfasad. J F Åbom. (KS/ÅN) 1860-61 Fast inredning orgel. Nytt orgelverk av L.P. Åkerman & Co i Strängnäs. Hörbergs målning, som täckt den gamla orgeln plockades ned. (KS/ÅN, IK, NT 1936-09-05) 1860-61 Teknisk installation värme. En stenhusbyggnad för ångpannan till värmeapparaten byggdes. (ÖLM, beskrivning 1952) 1874 Teknisk installation. Gasljus i kyrkan. (IK) 1880 Nybyggnad Sakristia. Ritningar av F W Scholander. (IK) 1885 Hedvigs församling blev en egen territoriell församling med gränser som fastslagits 1864. 1890 Ändring restaurering, interiör. Läktarbarriär och predikstol målades i ekfärg. Korgolvet förlängdes fram till bänkarna. Dopfunten hade varit inmurad i norra korväggen, togs nu loss och placerades i korets södra del, samt fick ett lock av koppar. (IK) 1890 Arkitekturbunden utsmyckning måleri, interiör. Hela interiören försågs med dekorativa målningar enligt förslag av Agi Lindegren. (KS/ÅN, IK) 1890 Fast inredning bänkinredning. Ny bänkinredning. (Av äldre fotografier att döma verkar det vara samma bänkar före och efter restaureringen. Norrköpings Stadsbibliotek, Gamle Swartzens minnen) (KS/ÅN) 1891 Fast inredning glasmålning. De två målade östfönstren försågs med dekorativt glas av tysk tillverkning. (KS/ÅN) 1896 Fast inredning orgel, orgelverk. Åkerman&Lund, Stockholm. (IK) 1897 Fast inredning altare. S:t Olais altare övertogs av Hedvigs kyrka. Hedvigs f d altare övertogs av Johannes kyrka. (IK) 1897 Fast inredning altarring. S:t Olais altarring övertogs av Hedvigs kyrka. (IK) 1911 Vård/underhåll fönster. Nya fönster. (IK) 17

1917 Vård/underhåll exteriör. Väggarna putsades och slamfärgades. Taket på kyrkan, sakristian och tornet reparerades och målades. Det plåtbeklädda tornet vitmålades. (NT 1917-09-20) 1923 Ändring restaurering, interiör. Korgolvet täcktes med linoleummatta. Ommålning av kyrkbänkarna, bättring av väggarna och inklädning av värmeelement. Arkitekt Karl Martin Westerberg. (IK) 1935 Specifika inventarier kyrkklocka. (KS/ÅN) (Kyrkans andra klocka) 1939 Specifika inventarier. Förslag till transparenta urtavlor, Kurt von Schmalensee. (ÖLM) 1944 Vård/underhåll, exteriör. Ommålning av fasaderna i brutet vitt. Tidigare något brungult. (NT 1944-10-12) 1951 Fast inredning orgel, orgelverk. Dessutom ryggpositiv infogat i läktarbarriären. A. Mårtenssons Orgelfabriks AB, Lund. (KS/ÅN, NT 1951-07- 07, IK) 1956 Arkeologisk undersökning. Undersökning av byggnadsrester norr om kyrkan, troligen Reenstiernska gravkoret. (ÖLM) 1957 Arkeologisk undersökning. Trappa till gravkor NÖ om kyrkans kor.(ölm) 1957 Teknisk installation VA. Ritning på installation av toalett i sakristiedelens sydöstra hörn. (ÖLM) 1957 Nybyggnad. Grävning av utrymmet under sakristian för fjärrvärmeanläggning mm. (ÖLM) 1957 Teknisk installation värme. Fjärrvärme. (ÖD 1958-05-14) 1957-59 Ändring restaurering, exteriör. Omputsning av kyrkan då 1600-talets fasadbehandling återställdes. Sprutad puts. Tornet återfår 1700-talsornament. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (KS/ÅN, ÖLM) 1957-59 Ändring restaurering, interiör. Rengöring, konservering, golv av ekparkett, koret utvidgades. Nyinredning av vapenhus med bl a tegelgolv och nytt innertak, inrättande av brudkammare i vapenhuset. Ny inredning i sakristian. Läktarunderbyggnad och anordningar för sidoentréer. Marmoreringsmålning på väggarna. Restaurering av kyrkans innertak. Igenmurning av korfönstret bakom altartavlan.(?) (KS/ÅN, ÖLM, ÖC 1959-12-11) 1957-59 Fast inredning bänkinredning. Ny bänkinredning utformad för att passa till kyrkans 1890-talskaraktär. (KS/ÅN) 19557-59 Fast inredning glasmålning. Dekorativa glasfönster av konstnären Jan Brazda sattes in i vapenhuset. (KS/ÅN) 1957-59 Ändring. Den stora Mosesbilden som bär upp predikstolskorgen återinsattes. (KS/ÅN) 1957-59 Ändring. Antikglas i kyrkfönstren. (ÖC 1959-12-11) 1957-59 Fast inredning läktare. Ny läktarbröstning i laserat naturträ. Läktarpelarna målas röda. (NT 1959-12-05) 1965 Specifika inventarier kyrkklocka. (NTÖD 1965-11-15) 18

1967-68 Ändring ombyggnad, tak. Gammal svart- och galvplåt på torn, skepp och sakristia tas bort och omtäckes med kopparplåt. All gammal plåt på tornets vertikala delar tas bort och ersätts med kopparplåt. Gäller även luckor för klockringning. Träornament vid sidan om urtavlor ersätts med förgyllda plåtornament. Träornament över klockportar ersätts med gjutna ornament. Stuprör gjordes av koppar. Ritning visar flera takfönster, som ska slopas. (ÖLM) 1977 Ändring tillgänglighetsanpassning. Tillstånd till ramp för handikappade och handikapptoalett. (ÖLM) 1987 Vård/underhåll. Nytt golv under bänkarna, slipad och lackad parkett. Matta i väster, där bänkar tagits bort. (NT 1987-05-26, ÖLM) 1987 Fast inredning, orgel. Ny teknik installerad i kororgeln. Kenneth James & Son, London. (NT 1987-05-26) 1993 Ändring. Ändringar I sakristian med bl a liggande förvaring för textilier, nytt städutrymme. ÖLM 1993 Vård/underhåll. Besiktning av insektsangrepp i bl a takstolar. ÖLM 1995 Ändring ombyggnad. Delvis ny inredning i sakristian. GKAK 1996 Fast inredning altarring. Tillstånd att flytta undan altarringen. ÖLM 1997 Vård/underhåll. Invändig renovering av torn och vind. GKAK BR Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet BH Helmfrid, Björn, Norrköpings tyska församling dess genesis och tidiga historia, Föreningen Gamla Norrköping, nr 22, Norrköping 1993. IK Kalm, Ingvar, Hedvigs församling under 300 år, Lund 1980. GKAK - Muntliga uppgifter från Arkitektgruppen GKAK AB KS/ÅN von Schmalensee, Kurt och Nisbeth, Åke, Hedvigs kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1964 NT Norrköpings Tidningar. NTÖD Norrköpings Tidningar/Östergötlands Dagblad ÖC Östgöta Correspondenten ÖD Östergötlands Dagblad. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 19