SAAB 2003 EKONOMISK REDOVISNING

SAAB 2003 EKONOMISK REDOVISNING

Saab Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Inom Saab finns en rad spetskompetenser och förmåga till systemintegration. Saab utvecklar, tillverkar och marknadsför avancerade produkter och tjänster för försvarsmarknaden, men också för de civila marknader där vår kompetens skapar affärsmöjligheter. Egen styrka och strategiska partnerskap ger Saab möjligheten att både konkurrera och samarbeta på den internationella marknaden. Saab har världen som marknad, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Saab har cirka 13 000 anställda. Den totala omsättningen är 17 250 Mkr. Forskning och utveckling utgör drygt 20 procent av omsättningen. FÖRSVAR Saab kombinerar förmågan att på högsta nivå ta ett systemintegrerande ansvar med utvecklandet av produkter och system i världsklass. Saabs produkter och system är därför väl lämpade att lösa dagens centrala försvarsuppgifter samtidigt som de är anpassade för att kunna ingå i morgondagens nätverksbaserade försvarssystem. FLYG Saab har lång erfarenhet av civil flygverksamhet och samarbetar med världens stora flygplanstillverkare. Saab har också en betydande supportverksamhet och en global leasingportfölj bestående av civila flygplan som tidigare tillverkats av Saab. RYMD Saabs rymdverksamhet befinner sig vid den högteknologiska forskningsfronten.verksamheten bedrivs inom Saab Ericsson Space som är Europas ledande, oberoende leverantör av högklassig utrustning till världens rymdindustri. INNEHÅLL 3 2003 i sammandrag 3 Nyckeltal 4 Saabs affärsområden 6 Kommentar av styrelsens ordförande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Ekonomisk översikt 18 Finansiell riskhantering 21 Corporate Governance FINANSIELL INFORMATION 23 Fem år i sammandrag 24 Resultaträkning 25 Kvartalsuppgifter 26 Balansräkning 28 Förändringar i eget kapital 29 Kassaflödesanalys 30 Redovisningsprinciper 33 Noter 48 Förslag till vinstdisposition 49 Revisionsberättelse INVESTERAR- OCH AKTIEÄGARINFORMATION 50 Styrelse och revisorer 52 Koncernledning 54 Saab-aktien 57 Investerar- och aktieägarinformation 57 Informationstillfällen år 2004 Saabs affärsidé: Utveckla, tillverka och underhålla breda försvarssystemlösningar på hemmamarknaden samt tillhandahålla därmed sammanhängande avancerade tekniska produkter och tjänster inom försvar, flyg och rymd och näraliggande områden, till myndigheter och industri på världsmarknaden.

SAAB 2003 Foto: ESA/J. Hart 2003 i sammandrag Saab fortsatte under 2003 att leverera goda finansiella resultat och redovisade en hög orderingång. Tjeckien valde som fjärde land Gripen som framtida flygförsvarssystem och kontraktsförhandlingar har inletts. Ungern bekräftade och utökade sin tidigare beställning. Saab mottog beställningar rörande radarjaktroboten Meteor till ett värde av totalt 1,4 miljarder kronor. Åke Svensson tillträdde som verkställande direktör och koncernchef för Saab den 14 juli. I juli utnämnde Saab Ingemar Andersson till vice verkställande direktör, utöver Göran Sjöblom. Saab och Airbus tecknade i juni avtal om utveckling och tillverkning av vingens framkant, inklusive frambalk, till A380. Avtalet beräknas vara värt cirka 1 miljard USD under en 20-årsperiod. Saab, Patria och Group SNPE bildade ett ledande europeiskt krut- och sprängämnesföretag, EURENCO, genom att slå samman sina verksamheter. Affären slutfördes i januari 2004. Saab äger 19,9 procent av det nya bolaget. Saab och Ericsson fick i oktober beställning från FMV avseende första steget i att utveckla det nya, svenska nätverksbaserade försvaret. Saab intog därmed en nyckelposition som systemintegratör i utvecklingsarbetet kring det nätverksbaserade försvaret. Saab fick i december beställningar från ett flertal länder, bland annat Norge och Finland, avseende det marina siktessystemet Ceros 200 till ett värde av totalt cirka 350 miljoner kronor. Saab lade bud på att förvärva 21 procent i sydafrikanska Grintek, ett företag som levererar elektronikrelaterade produkter och tjänster inom bland annat telekommunikation och försvar. Köpet godkändes formellt i januari 2004. Saab erhöll i december ett ramavtal på signaturanpassade kamouflagenät från det amerikanska försvaret. Kontraktet löper till december 2008 och kan uppgå till cirka 25 miljoner USD per år. Saab fick beställningar avseende burna pansarvärnssystem till ett värde av över 1,5 miljarder kronor. Saab fick beställningar från bland annat Storbritannien och Tyskland avseende simulerings- och träningssystem till ett värde av 1,1 miljard kronor. Saab varslade sammanlagt cirka 1 000 medarbetare och reserverade i samband härmed cirka 300 miljoner kronor för strukturkostnader. Nettoomsättning, Mkr 17.250 16.538 15.689 Rörelseresultat, Mkr 1.293 1.220 1.594 Rörelsemarginal, % 7,5 7,4 10,2 Rörelseresultat exkl reavinster, Mkr 1.293 1.220 944 Rörelsemarginal exkl reavinster, % 7,5 7,4 6,0 Resultat efter finansiella poster, Mkr 1.073 993 1.554 Nettovinst, Mkr 746 732 1.127 Vinst per aktie, kr 7,00 6,87 10,59 Utdelning per aktie, kr 1) 3,50 3,50 3,25 Operativt kassaflöde 545 92 1.642 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 12,7 11,6 15,5 Räntabilitet på eget kapital, % 10,8 10,8 18,3 Soliditet, % 24,4 24,3 22,3 Orderingång, Mkr 19.606 19.521 15.274 Orderstock vid årets slut, Mkr 45.636 43.082 40.034 Investeringar i anläggningar, Mkr 472 623 532 Utgifter för FoU, Mkr 3.690 4.138 3.819 Antal anställda vid årets slut 13.316 14.036 14.028 1) 2003 enligt styrelsens förslag. För definition av nyckeltal, se sid 32. 2003 2002 2001 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 3

SAAB-GRUPPEN Saabs affärsområden SAAB SYSTEMS AND ELECTRONICS SAAB AEROSPACE SAAB TECHNICAL SUPPORT AND SERVICES Affärsområdet utgör cirka 27 procent av Saabs totala omsättning. Affärsområdet utgör cirka 30 procent av Saabs totala omsättning. Affärsområdet utgör cirka 18 procent av Saabs totala omsättning. MARKNAD MARKNAD MARKNAD Främst försvarsmakter i hela världen. Det svenska försvaret är den enskilt största kunden. Övriga större kunder är bland annat försvarsmakterna i USA, Tyskland, Australien, England, Schweiz och de övriga nordiska länderna. Gripen konkurrerar i stridsflygplansupphandlingar över hela världen. Satsningen på obemannade flygande farkoster, UAV:er, har väckt internationellt stort intresse. Inom den civila verksamheten är Airbus den största kunden. Största kunderna är det svenska försvaret, statliga verk och myndigheter i Sverige samt försvarsindustri och andra högteknologiska företag i såväl Sverige som utlandet. Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Mkr 5.000 Mkr 500 Mkr 10.000 Mkr 5.000 Mkr 500 Mkr 30.000 Mkr 5.000 Mkr 500 Mkr 4.000 4.000 3.000 2.000 1.000 400 300 200 100 8.000 6.000 4.000 2.000 4.000 3.000 2.000 1.000 400 300 200 100 20.000 10.000 4.000 3.000 2.000 1.000 400 300 200 100 3.000 2.000 1.000 0 0 0 99 00 01 02 03 99 00 01 02 03 Proforma Proforma 0 0 0 99 00 01 02 03 99 00 01 02 03 Proforma Proforma 0 0 0 99 00 01 02 03 99 00 01 02 03 Proforma Proforma 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 4.677 4.499 3.964 4.364 Rörelseresultat 327 311 260 289 Rörelsemarginal % 7,0 6,9 6,6 6,6 Orderingång 4.293 5.327 4.262 5.523 Orderstock 9.249 9.703 8.590 8.689 Investeringar 80 109 118 85 FoU 1.084 1.340 1.060 1.136 Antal anställda 2.651 3.026 2.744 3.023 Avskrivningar 194 198 168 170 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 5.151 4.782 4.097 3.921 Rörelseresultat 573 579 351 333 Rörelsemarginal % 11,1 12,1 8,6 8,5 Orderingång 6.974 3.139 4.122 12.171 Orderstock 26.749 24.675 27.122 27.097 Investeringar 181 287 125 137 FoU 1.280 1.557 1.449 1.513 Antal anställda 4.160 4.379 4.121 4.146 Avskrivningar 148 143 154 161 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 3.032 2.922 3.144 2.932 Rörelseresultat 232 207 195 182 Rörelsemarginal % 7,7 7,1 6,2 6,2 Orderingång 2.950 2.946 3.062 3.103 Orderstock 868 1.006 1.046 1.268 Investeringar 96 89 119 75 FoU 45 119 123 91 Antal anställda 2.905 2.760 3.061 3.147 Avskrivningar 120 113 116 106 VIKTIGA HÄNDELSER Saab och Ericsson fick beställning på att utveckla det nya, svenska nätverksbaserade försvaret. Sydafrikanska Grintek och Saab etablerade ledningssystemverksamhet i Sydafrika och Saab förvärvade 21 procent av Grintek. Siktessystemet Ceros 200 beställdes av ett flertal länder till ett sammanlagt värde av cirka 350 miljoner kronor. Saab fick fortsatta beställningar på att vidareutveckla försvarsmaktens luftförsvarssystem. Betydande order togs på stridsträningsanläggningar och lasersimulatorer till bland annat Storbritannien och Tyskland. Saab tecknade ett nytt femårigt ramavtal med amerikanska armén och befäste därmed sin ställning som ensamleverantör av ultralätta kamouflagenät. VIKTIGA HÄNDELSER Tjeckien valde Gripen och kontraktsförhandlingar har inletts. Ungern bekräftade och utökade sin tidigare beställning. Saab och Airbus tecknade avtal värt drygt 1 miljard USD under kommande 20-årsperiod. Saab levererade den första vingbalken till superjumbon A380. Svenska staten stödjer A380-projektet via ett villkorslån. En avsiktsförklaring om samarbete kring UCAVdemonstrator tecknades med franska Dassault Aviation. Saab och BAE Systems tecknade avtal om nytt hjälmmonterat display-system till Gripen. Kontrakt skrevs för Meteor gällande integration på Gripen. Drygt 270 personer varslades om uppsägning i Linköping. VIKTIGA HÄNDELSER Saab, Nokia och Swedia Networks bildade konsortium för att erbjuda ett nationellt radiokommunikationssystem. AerotechTelub tecknade nytt flerårigt samarbetsavtal med Elekta för fortsatt produktion av strålkniven, Leksell Gamma Knife. Saab Aviocomp tecknade nya underhållsavtal med flygplansoperatörer, bland andra Aeroliteral, LOT och Mandarin. Saab Contracting erhöll totalentreprenad från Banverket att byta ut ställverk på järnvägen mellan Södertälje Katrineholm. 4 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

SAAB-GRUPPEN SAAB BOFORS DYNAMICS SAAB AVIATION SERVICES SAAB ERICSSON SPACE CNES ill. P. CARRIL, 2003 Affärsområdet utgör cirka 18 procent av Saabs totala omsättning. Affärsområdet utgör cirka 6 procent av Saabs totala omsättning. Affärsområdet utgör cirka 4 procent av Saabs totala omsättning. MARKNAD Kunderna är försvarsmakter världen över. Den enskilt största kunden är det svenska försvaret. Övriga större kunder är bland annat de brittiska, amerikanska, tyska, finska, franska, australiska och brasilianska försvaren. MARKNAD Saabs regionalflygplan leasas och opereras av flygbolag världen över, med tyngdpunkt i Nordamerika. Underhåll för dessa tillhandahålls där kunderna finns. Kommersiellt flygunderhåll till andra operatörer levereras främst i Australien och Sydostasien. MARKNAD Kunderna finns inom den offentligt finansierade rymdforskningen, som ESA och NASA, och bland kommersiella rymdföretag som Alcatel, Astrium, Boeing och Lockheed Martin. Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Nettoomsättning Rörelseresultat Orderstock Orderingång Mkr 5.000 Mkr 500 Mkr 10.000 Mkr 5.000 Mkr 500 Mkr 5.000 Mkr 2.000 Mkr 500 Mkr 2.000 4.000 3.000 2.000 400 300 200 8.000 6.000 4.000 4.000 3.000 2.000 400 300 200 4.000 3.000 2.000 1.600 1.200 800 400 300 200 1.500 1.000 1.000 100 2.000 1.000 100 1.000 400 100 500 0 0 0 99 00 01 02 03 99 00 01 02 03 Proforma Proforma 0 0 0 00 01 02 03 00 01 02 03 0 0 0 99 00 01 02 03 99 00 01 02 03 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 3.113 2.825 2.493 2.348 Rörelseresultat 172 102 85 46 Rörelsemarginal % 5,5 3,6 3,4 2,0 Orderingång 4.574 7.000 2.280 2.853 Orderstock 9.793 8.300 4.088 4.219 Investeringar 65 63 62 57 FoU 1.020 845 934 788 Antal anställda 1.718 1.904 1.903 1.884 Avskrivningar 85 97 77 80 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 1.095 1.328 1.539 3.859 Rörelseresultat 87 136 137 150 Rörelsemarginal % 7,9 10,2 8,9 3,9 Orderingång 1.202 1.423 1.454 4.026 Orderstock 340 210 139 540 Investeringar 20 10 15 45 FoU 0 0 0 6 Antal anställda 799 815 842 1.631 Avskrivningar 541 543 540 570 2003 2002 2001 2000 Nettoomsättning 624 605 800 713 Rörelseresultat 15 62 29 53 Rörelsemarginal % 2,4 10,2 3,6 7,4 Orderingång 528 641 757 765 Orderstock 639 736 772 816 Investeringar 12 12 29 25 FoU 196 222 218 205 Antal anställda 537 634 678 663 Avskrivningar 32 35 36 33 VIKTIGA HÄNDELSER Beställningar tecknades på RBS15 till finska marinen och till svenska marinens Visbykorvetter. Det internationella samarbetet kring utvecklingen av Meteor gav stora beställningar. Australien beställde ytterligare luftvärn från Saab. Saab fick nya beställningar på pansarvärnsvapen från bland annat franska och amerikanska försvaret. Saab Bofors Underwater Systems tecknade nytt kontrakt med FMV avseende nya fjärrstyrda undervattensfarkoster. VIKTIGA HÄNDELSER Saab Aircraft AB tecknade avtal med FMV och levererade modifiering av Saab 340 för användning i Open Skies-programmet. Saab Aircraft AB har under året erhållit auktorisation för att underhålla Embraer 145. Saab Aircraft Leasing tecknade avtal med FMV om försäljning av två Saab 340B+ med leverans under våren 2004. VIKTIGA HÄNDELSER Saab Ericsson Space vann order på utrustning till den meteorologiska satelliten Aeolus. Order tecknades för separation av tre satelliter från Ariane-5 raket. Saab Ericsson Space fick kontrakt på signalgenerator till navigationssatellitsystemet Galileo. Saab Ericsson Space bidrog med flera avgörande leveranser till Mars Express. Saabs affärsenheter rapporterar direkt till koncernledningen. Saabs affärsområden används endast för ekonomisk redovisning. Affärsområdet Saab Ericsson Space redovisas från och med 2004 i Saab Aerospace. SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 5

STYRELSENS ORDFÖRANDE Saab en högteknologisk samhällsresurs Det gångna decenniet har radikalt ändrat förutsättningarna för såväl Sveriges säkerhets- och försvarspolitik som försvaret och försvarsindustrin. Under samma tid har den svenska försvarsindustrin genomgått en omstrukturering utan tidigare motstycke. Saab har alla förutsättningar att fortsätta att vara en stark högteknologisk motor i det svenska näringslivet. De väl kända omvälvningarna under 1990-talet ändrade den säkerhetspolitiska situationen i Europa radikalt och ledde fram till ett behov av omstrukturering av det svenska försvaret. Omstruktureringen innebär bland annat att försvaret blir mer internationellt inriktat och att det sker en övergång mot ett nätverksbaserat försvar, där informationstekniken utnyttjas för att på ett mer flexibelt sätt än tidigare länka samman lednings-, informations- och verkansystem från försvarets alla delar. Även civila system ska kunna ingå och tillsammans ska de ge bättre förutsättningar för att snabbt få en korrekt bild av läget och kunna använda olika resurser för en optimal insats. Svensk försvarsindustri har en nyckelroll Svensk försvarsindustri har en viktig roll att spela i denna omställning och Saab har redan en ledande position i fråga om systemintegrationskunnande, det vill säga förmågan att hålla samman stora projekt och att samordna många olika system till fungerande helheter. Det gör att vi är väl anpassade för att fungera som systemsammanhållande part i försvarets förändringsarbete. Under efterkrigstiden har stora och avancerade utvecklingsprojekt som bedrivits av svensk försvarsindustri i nära samarbete med det svenska försvaret, byggt upp en unik kompetens på ett antal områden. Dessa satsningar har, förutom försäljning av avancerade system till Försvarets materielverk, lett till betydande exportintäkter genom spridning till andra industrier. Av flera skäl är det viktigt att bibehålla denna kompetens, inte minst därför att den är en förutsättning för att Sverige ska kunna delta i strategiskt intressanta, internationella utvecklingssamarbeten. Saab har bildat ett antal strategiska internationella allianser och samarbeten vilka omfattar ett brett kompetensspektrum. Det enda sättet att upprätthålla kompetensen är dock genom fortsatta utvecklingsbeställningar från det svenska försvaret. I väntan på det försvarsbeslut som Sveriges riksdag ska fatta under år 2004 har dessa beställningar i huvudsak uteblivit, vilket har lett till att Saab tvingats att minska sin kapacitet och sin personal. Eftersom frånvaron av utvecklingsbeställningar snarare har uppkommit på grund av avvaktan än av en medveten prioritering, har svensk industri därmed förlorat kompetens och kunnande som det tagit många år att bygga upp, utan att det varit föremål för ett strategiskt övervägande. Det är därför min förhoppning att försvarsbeslutet 2004 ger försvarsindustrin långsiktiga förutsättningar så att den för svensk säkerhetspolitik nödvändiga kompetensen kan bibehållas och utvecklas. Det är också viktigt att identifiera vilken kompetens som är strategiskt viktig för Sverige och låta denna prioritering styra de samarbetsprojekt som Sverige deltar i internationellt. Den avancerade försvarsindustrin fyller en bredare funktion Det är viktigt att ta hänsyn till försvarsindustrins roll som teknikspridare och tillväxtmotor i det svenska samhället. Detta sker både genom ett väl utbyggt samarbete med ett stort antal universitet och högskolor, men också genom affärsidéer och produkter som tillkommit genom forsknings- och utvecklingsarbete i försvarsindustrin men som senare knoppats av och kommersialiserats på egna meriter. Saab har en utomordentlig potential att, förutom att utgöra en plattform för försvarets nya inriktning och framtida utveckling, också vara en högteknologisk motor för svensk näringslivsutveckling. Saab alltmer internationellt Samtidigt som Saab kan fungera som systemsammanhållande part till det svenska försvaret har vi en portfölj av världsledande produkter och system. Ansträngningarna att sälja dessa på den internationella marknaden har ökat och gett resultat. I dag står kunder utanför Sverige för 60 procent av orderingången och 46 procent av omsättningen, vilket delvis kompenserar för den minskande volymen på beställningar från det svenska försvaret och samtidigt bidrar till att sprida utvecklingskostnaderna för system och produkter. Behovet av nya fokuserade utvecklingsprojekt kvarstår dock. Styrelsen arbetar med ett långsiktigt perspektiv I Saabs styrelse är arbetet främst inriktat på det längre perspektivet. Ansvaret för den operativa verksamheten ligger på företagets ledning. Styrelsen har i huvudsak fem uppgifter: Tillsammans med företagets ledning lägga fast strategi och inriktning; Tillsammans med företagets ledning fastställa verksamhetens mål, operationellt och finansiellt; Fatta övergripande beslut om hur företagets tillgångar används investeringar, förvärv, avyttringar, utdelningar etc.; Följa företagets operationella och finansiella utveckling; Se till att bolaget har en ledning med styrka och kompetens att utveckla företaget, inklusive fastställande av övergripande organisation. 6 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

Anders Scharp, styrelsens ordförande. Saabs finansiella mål Styrelsen har som finansiella mål över en konjunkturcykel satt upp en rörelsemarginal (EBIT) på tio procent, en avkastning på eget kapital på 15 procent och en soliditet på 30 procent. Målsättningen är att dela ut 20 40 procent av vinsten till aktieägarna. Styrelsen föreslår en utdelning på 373 miljoner kronor eller 3,50 kronor per aktie. Styrelse och ny VD Vid bolagsstämman 2003 fattades beslut om en nomineringsprocess till styrelsen, enligt vilken de fyra största ägarna i det fjärde kvartalet utser varsin representant som i samråd med styrelsens ordförande, utarbetar ett förslag till ny styrelse som föreläggs bolagsstämman. Saab har under året fått en ny verkställande direktör. Bengt Halse har efter ett mycket förtjänstfullt arbete lämnat posten som VD för Saab den 14 juli 2003. Jag vill å hela styrelsens vägnar framföra vårt tack till Bengt Halse för det utmärkta sätt på vilket han fullgjort sitt uppdrag som VD i Saab under åtta år, sedan 1995. Styrelsen har lagt ned ett omsorgsfullt arbete på rekryteringsprocessen för att utse en ny VD. Med utgångspunkt från en utförlig diskussion kring vilka utmaningar som Saab står inför de kommande åren har en kravprofil för VD tagits fram och möjliga kandidater har intervjuats och utvärderats. Styrelsen är förvissad om att Åke Svensson är rätt person för att leda Saab de kommande åren. Den höga kompetens som finns hos Saabs medarbetare är det främsta skälet till Saabs ledande position. Det senaste året har emellertid inneburit svåra omställningar och personalminskningar. Jag och övriga representanter i styrelsen vill tacka för de insatser som gjorts under 2003 och för det goda samarbete som gjort det möjligt att genomföra förändringsarbetet. Saab är och kommer att förbli en unik högteknologisk resurs till gagn för Sveriges säkerhetspolitik och det svenska samhället i stort. Anders Scharp SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Saab AB, org-nr 556036-0793, med säte i Linköping, är sedan 1998 noterat på Stockholmsbörsens O-lista och från 2002 på O-listans Attract 40. Största ägare är Investor AB med 20 procent av aktierna, motsvarande 36 procent av rösterna, och BAE Systems med 35 procent av aktierna, motsvarande 35 procent av rösterna. Resterande 45 procent av aktierna handlas på Stockholmsbörsen. Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Marknaden är global, men forskning, utveckling och tillverkning sker huvudsakligen i Sverige. Verksamheten är organiserad i affärsområdena Saab Systems and Electronics, Saab Aerospace, Saab Technical Support and Services, Saab Bofors Dynamics, Saab Ericsson Space och Saab Aviation Services. STRUKTURAFFÄRER Förvärv och avyttringar under året och interna omstruktureringar Saab har utökat sitt samarbete med sydafrikanska Grintek och etablerat verksamhet för ledningssystem genom bildandet av GrIDS, Grintek Integrated Defence Solutions. Denna verksamhet organiseras inom företaget Grintron, som ägs till 51 procent av Grintek och till 49 procent av Saab. Saab lade bud på att förvärva 21 procent i det sydafrikanska Grintek, ett företag som levererar elektronikrelaterade tjänster och produkter inom främst försvar och telekommunikation. Förvärvet godkändes formellt i januari 2004. Arbetet med att avyttra icke-kärnverksamhet pågår kontinuerligt. Den 10 juli 2003 undertecknade det franska företaget SNPE Materiaux Energétiques ett bindande avtal med Saab och finska Patria, som gemensamt äger Nexplo Industries AB, om sammanslagning av sina krut- och sprängämnesverksamheter i det nybildade företaget EURENCO (European Energetics Corporation). Genom denna sammanslagning skapas ett av Europas ledande krut- och spräng- ämnesföretag. Sammanslagningen av verksamheterna fullbordades den 22 januari 2004. Saab äger 19,9 procent i det nybildade bolaget. Med effekt från årets början har Combitech Systems överförts från Saab Systems and Electronics till Saab Technical Support and Services som ett led i samordningen av den civila konsultverksamheten inom. Från den 1 januari 2003 har s verksamheter inom lednings-, telekrigsoch avioniksystem samlats i en gemensam affärsenhet, SaabTech. Omstruktureringar Under 2003 har varsel lagts om uppsägning omfattande cirka 1 000 personer, främst som en följd av minskade utvecklingsbeställningar från svenska försvaret. Varslen omfattar samtliga affärsområden med inriktning mot försvar. Saab Ericsson Space har också drabbats av fortsatta neddragningar som en följd av minskad efterfrågan på telekommunikationssatelliter och minskade anslag till Sveriges rymdbudget. VERKSAMHETEN Affärsområde Saab Systems and Electronics är verksamt inom informations-, lednings- och simuleringssystem, avionik, telekrigs- och signaturanpassningssystem samt civil verksamhet inom elektronik. Affärsområdet, som svarade för 27 procent av koncernens totala omsättning, har goda förutsättningar att spela en central roll i utvecklingen av det nya nätverksbaserade försvaret. Verksamheten kännetecknas av hög aktivitet på exportområdet, med produkter och system levererade till cirka 40 länder. I affärsområdet ingår bland annat bolagen SaabTech, Saab Training Systems, Saab Barracuda, Saab TransponderTech, Saab Systems Pty Ltd i Australien och intressebolaget Grintron (Pty) Ltd (49 procent) i Sydafrika. Affärsområdets viktigaste produkter är marina lednings- och eldledningssystem, telekrigssystem som radarvarnare, störare, motmedel och fällare, främst för stridsflygplan, avioniksystem, stridsledningssystem, lasersimulatorsystem och stridsträningsanläggningar, signaturanpassning samt automatiska identifikationssystem (AIS) för sjö- och luftfart. Orderingången har varit god under året och innefattar bland annat beställningar på det marina siktessystemet, Ceros 200 samt på vidareutveckling av försvarets luftförsvarssystem, StriC. Saab och Ericsson fick beställning från Försvarets materielverk avseende första steget i utvecklingen av det nya nätverksbaserade försvaret. Inom området simulerings- och träningsanläggningar erhölls supportkontrakt på den tyska stridsträningsanläggningen, GÜZ, order på antitankvapensimulator för NLAW och Javelin samt stridsvagnssimulatorer till Tyskland. Beställningar inom signaturanpassningsområdet består väsentligen av det ultralätta kamouflagenätet (ULCANS) till det amerikanska försvaret. Ett femårigt ramavtal tecknades med det amerikanska försvaret på ULCANS, som uppskattas vara värt cirka 25 miljoner USD per år. Genom avtalet kommer Saab Barracuda LLC vara enda ULCANSleverantör till amerikanska armén. I december 2003 godkände den australiske försvarsministern program för uppgradering av ANZAC-fartygen, vilket kommer att utföras av ANZACalliansen, som består av australiska försvarsmyndigheten, Tenix och Saab. Det totala värdet på programmet för alliansen beräknas uppgå till 500 miljoner AU-dollar. Bland affärsområdets större leveranser kan nämnas bland annat lasersimulatorsystem till tyska fordon, stridsträningsutrustning och system till Norge, underhåll av simulatorutrustning för brittiska armén, fortsatta leveranser av presentationssystem och avionik till Gripen, motmedelsutrustning, utveckling och leveranser av lednings- och telekrigssystem för svenska försvarets NH90- helikoptrar samt vidareutveckling av marina ledningssystem för australiska ANZAC-programmet. Affärsområde Saab Aerospace, som har den övergripande systemintegrationsförmåga som krävs för att bygga hela flyg- och försvarssystem, utvecklar och 8 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE tillverkar militära flygsystem och deltar som partner och leverantör av delsystem till tillverkare av stora civila flygplan. Affärsområdet svarade för 30 procent av koncernens totala omsättning. I affärsområdet ingår affärsenheterna Saab Aerosystems, Saab Aerostructures samt Saab Nyge Aero. Den enskilt största produkten inom Saab Aerosystems är stridsflygplanet Gripen, som är ett integrerat och flexibelt informations-, lednings- och verkanssystem, som kommer att hållas modernt under lång tid framöver. Världens första fjärde generationens stridsflygplan är operativt i det svenska försvaret. Sydafrika har beställt 28 flygplan och 14 flygplan har leasats ut av svenska staten till Ungern. Offert har lämnats till tjeckiska flygvapnet avseende modifiering av Gripen C-flygplan. Offerten förutsätter lån av 14 plan från svenska försvarsmakten för lease till Tjeckien. I december meddelade Tjeckien att Gripen är utvald för vidare förhandling. I nettoomsättningen för 2003 ingår 18 Gripenflygplan till svenska flygvapnet och därmed har 154 flygplan omsatts av de totalt 204 flygplan som beställts av Försvarets materielverk, FMV. Aerosystems är systemsammanhållande för Saabs del i det svenska medeltunga helikopterprogrammet och ska dessutom leverera 270 framkroppar till huvudleverantören NH Industries. I december undertecknades ett MoU (Memorandum of Understanding) mellan Saab och franska Dassault Aviation, för att gemensamt definiera ett projekt för utveckling av en UCAV-demonstrator (Unmanned Combat Aerial Vehicle). Saab deltar också i European Technology Aquisition Programme, ETAP, som syftar till att ta fram nyckelteknologier för kommande bemannade och obemannade flygsystem samt att delta i studierna kring ett nytt avancerat sameuropeiskt pilotutbildningssystem. I det med BAE Systems gemensamägda bolaget Gripen International, bedrivs marknadsföring och försäljning av Gripen på export. I samarbete med den svenska regeringen finns också möjligheter att hyra ut Gripen till exportkunder. I det långsiktiga arbetet med att marknadsföra Gripen internationellt har under året information och offerter lämnats till flera länder. Marknadsförings- och försäljningsarbetet kan sträcka sig över flera år och präglas av långsiktighet där framgångar leder till samarbeten som varar i decennier. Försvarsmaterielbeslut är till sin natur politiska, vilket gör att de är föremål för omfattande och ofta utdragna processer. Dessutom handlar det i vissa fall om mycket stora investeringar. Krav på till exempel investeringar, teknologiöverföring och industrisamarbeten utöver själva produktleveransen förekommer därför. Saab har sådana åtaganden i flera exportkontrakt. Saab Aerostructures är partner och underleverantör till Airbus. Aerostructures är också intern leverantör till Gripen samt av reservdelar till Saab Aircraft. Som partner till Airbus-konsortiet ansvarar Saab för utveckling och produktion av vingens framkant inklusive frambalk till superjumbon A380. Svenska staten stödjer via Riksgäldskontoret Saabs engagemang i projektet genom ett villkorslån. Saab och Airbus tecknade under 2003 ett avtal avseende utveckling och produktion av vingbalken till A380. Det totala kontraktsvärdet beräknas uppgå till cirka en miljard USD under en 20-årsperiod. Saab Nyge Aero är verksamt inom mål- och specialflyg samt flygplansunderhåll. Affärsområde Saab Technical Support and Services fokuserar på den växande marknaden för högteknologiska tjänster inom flyg, ledning, information, kommunikation och sensorer. Dessa tjänster tillhandahålls till såväl militära som civila kunder. Vidare bedrivs verksamhet inom komponentunderhåll för civilt flyg samt inom mät- och materialteknik. Affärsområdet svarade för 18 procent av koncernens totala omsättning och två tredjedelar av faktureringen är försvarsrelaterad. Affärsområdet domineras av AerotechTelub, som är ett tjänsteföretag framförallt inriktat mot att tillhandahålla kvalificerade tekniska tjänster, underhåll och kundanpassade systemlösningar inom informationsteknik, kommunikation, elektronik och medicinteknik. I affärsområdet ingår också Saab Aviocomp, med verksamhet inom komponentunderhåll av regionalflygplan. Celsius Metech, verksamt inom mätteknik, levererar fullservicelösningar till stora industriföretag. Vidare ingår CSM Materialteknik, som är ledande konsultföretag inom materialteknik. Från och med 2003 ingår i affärsområdet Combitech Systems med konsultverksamhet inom försvar, medicin- och fordonsteknik. Orderingången har varit god under året inom den försvarsrelaterade verksamheten och inom medicinteknikområdet har ett nytt långsiktigt avtal tecknats med Elekta avseende tillverkning av dess Gamma Knife (strålkniv). Saab Aviocomp har noterat marknadsframgångar och tecknat nya underhållsavtal med ett flertal flygplansoperatörer bland andra Aeroliteral, LOT och Mandarin. Inom området för telekommunikation samt mot civila verk och myndigheter har verksamheten däremot präglats av en låg investeringsnivå. Som en följd av orderingången har omsättningen inom den försvarsrelaterade verksamheten samt medicinteknikområdet utvecklats positivt medan fakturering varit svag inom telekommunikation och mot civila verk och myndigheter. Saabs verksamheter inom precisionsverkan har samlats i affärsområde Saab Bofors Dynamics, som utvecklar och tillverkar missilsystem, bärbara pansarvärnssystem och undervattenssystem. Affärsområdet är idag ett komplett missilsystemhus med produkter som jaktrobotar, luft- och pansarvärnsrobotar, mark- och sjömålsrobotar, burna pansarvärnssystem samt torpeder och undervattensfarkoster. Affärsområdet, med närvaro på många exportmarknader över hela världen, svarade för 18 procent av koncernens totala omsättning. År 2003 levererades system till ett 30-tal länder. Saab Bofors Dynamics deltar i flera internationella samarbetsprojekt på missilområdet, som femnationersprojektet avseende den korträckviddiga IR-jaktroboten IRIS-T och i ett sexnationssamarbete om den medelräckviddiga radarjaktroboten Meteor. SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I samarbete med tyska EADS-LFK deltar Saab i utvecklingsarbete av Taurus, en kryssningsmissil, som också är anpassad för att kunna integreras med Gripen. Bland de egenutvecklade produkterna märks främst luftvärnsrobotsystemen RBS 23 BAMSE och RBS 70, sjömålsroboten RBS 15, nästa generations lätta pansarvärnssystem NLAW, pansarvärnsroboten BILL 2 samt granatgevärssystemet Carl-Gustaf och pansarskottet AT4. Dynamics har noterat stora framgångar och erhållit ett antal viktiga beställningar under året. Inom burna pansarvärnssystem har betydande order inkommit, huvudsakligen från exportmarknaden. Från England och Sverige har beställningar erhållits på utvecklingsarbete av Meteor. Den australiska armén lade beställning på robotsystemet RBS 70/Bolide för integration med Lockheed Martins luftförsvarsradar, PSTAR. Större beställningar har erhållits på sjömålsroboten RBS 15. Den största ordern på RBS 15 lades av Försvarets materielverk, för integration i Korvett Visby. Vidare erhölls order från Försvarets materielverk på undervattensfarkosten, ROV, för Korvett Visby. Leveranser skedde under året bland annat av Carl Gustaf-ammunition samt pansarskott till flera exportländer. Vidare levererades utveckling av det lätta pansarvärnssystemet NLAW till England och RBS 70 till ett antal exportländer. Systemutveckling har levererats för Meteor och IRIS-T samt serieförberedelser för det svenska projektet, BAMSE. Inom undervattenssystem har fakturering skett av torpeder till Sverige och Brasilien. Affärsområde Saab Ericsson Space, som ägs till 60 procent av Saab och 40 procent av Ericsson, utvecklar och tillverkar datorer, antenner, mikrovågselektronik och mekaniska system till rymdindustrin. Cirka hälften av verksamheten avser kommersiella telekommunikationsprojekt och den andra hälften av verksamheten är inriktad mot offentligt finansierade projekt, till exempel inom European Space Agency, ESA, samt bilaterala och nationella program. Den offentliga verksamheten har ökat i betydelse medan den internationella marknaden för kommersiella telekommunikationssatelliter för närvarande är svag. Orderingången under året avsåg huvudsakligen offentligt finansierade projekt och innefattade bland annat datahanteringssystem för den meteorologiska satelliten, Aeolus, till Astrium, omborddatorer för Vega samt beställning på signalutrustning från ESA till Galileo, som är den europeiska motsvarigheten till det amerikanska GPSsystemet. I januari 2004 erhölls från EADS-Astrium en betydande order på datahanteringssystem till Pleiadessatelliterna, som är nästa generations jordobservationssatelliter. De viktigaste projekten på den institutionella marknaden har under 2003 varit ESA-projekten Herschel/Planck, datahanteringssystem för två vetenskapliga satelliter, och den franska jordobservationssatelliten Proteus. Vidare har arbete bedrivits inom det vetenskapliga satellitprojektet SMART 1. Leveranser har skett till projekt ATV, som är en obemannad farkost för transporter till och från den internationella rymdstationen samt av mätinstrument inom GRAS- och GPSOS-projekten. Inom den kommersiella marknaden har arbete bland annat bedrivits med Spaceway, som är ett satellitsystem för internettrafik. Frekvensomvandlare har levererats till satelliterna Amazonas och Thuraya. Vidare har leveranser av separationssystem skett till ett flertal bärraketer. Saab Ericsson Space kommer från och med 2004 att ingå som affärsenhet i affärsområdet Saab Aerospace. Saab Aviation Services kärna utgörs av Saabs leasing- och kundsupportverksamhet inom regionalflyg. Som tidigare tillverkare av regionalflygplan Saab 340 och Saab 2000 har Saab stora intressen av att dessa flygplan har en hög utnyttjandegrad. Över 500 flygplan har levererats och cirka 280 av dessa ingår i Saabs leasingportfölj. För att sänka riskexponeringen i leasingverksamheten har Saab skaffat olika skydd för portföljen. Till American Eagle levererades 55 flygplan i början av 1990-talet och dessa har så kallad non-recourse-finansiering, vilket begränsar Saabs risk till 7 procent av flygplanens anskaffningsvärde. 42 flygplan är finansierade med EKN-garanti, vilket begränsar Saabs riskexponering till cirka 15 procent av flygplanens försäljningsvärde. Den försäkring som Saab tecknade under år 2000 omfattar 185 flygplan. Denna försäkring täcker den marknadsmässiga risken i portföljen och begränsar Saabs exponering till 10 procent av beräknade framtida leasingintäkter vid försäkringens tecknande. Då självriskerna uppgår till betydande belopp är en fortsatt effektiv förvaltning för maximering av intäkterna viktig. Tidigare gjorda reserveringar täcker Saabs bedömda risk. Vid utgången av 2003 ingick 282 (291) Saab regionalflygplan i leasingportföljen. Per årsskiftet var 37 (29) flygplan inte uthyrda. I affärsområdet ingår Saab Aircraft Leasing och Saab Aircraft samt det 75- procentiga innehavet i australiska Hawker Pacific, som är verksamt inom modifiering och underhåll av civila flygplan. Inom Other operations finns ett fåtal mindre nischbolag kvar. För att realisera värden och för att placera dessa i mer lämpliga miljöer söker Saab strukturlösningar för dessa. FRAMTIDA UTVECKLING Ett av världens ledande högteknologiska företag Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Under 2004 avgörs den framtida inriktningen av det svenska försvaret där försvarsbeslutet (FB04) kommer att vara vägledande. Huvudinriktningen kommer att vara ett nätverksbaserat insatsförsvar samt förmåga att delta i internationella operationer. Gränserna mellan militära och civila system kommer att suddas ut alltmer med fokus på skydd av en sårbar infrastruktur för att uppnå ett säkrare samhälle. Saab fokuserar på att växa på exportmarknaden samtidigt som företaget ska vara den självklara partnern på den svenska hemmamarknaden med hög 10 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kompetens inom systemintegration. Saabs produktportfölj består av internationellt anpassade system och produkter. Detta gäller till exempel Gripen, marina ledningssystem, signaturanpassning, stridstränings- och telekrigssystem, marina transpondrar, pansarvärnssystem, luft- och sjömålsmissiler samt nischprodukter för rymdindustrin. Saab har också en betydande del av verksamheten inom området kvalificerade tjänster och eftermarknad, ett område där kunden beställer kompletta systemlösningar inklusive ansvar för hela dess livslängd. Denna marknad kommer att vara en växande del av Saabs affärer. Saab har idag nästan hälften av försäljningen utanför Sverige. Produkter och system Saab har en framtidsinriktad och konkurrenskraftig produktportfölj med en mycket god position för att möta den inriktning som Saab ser på försvarsmarknaden, när flera länder däribland Sverige ökar inriktningen mot mer nätverksbaserat försvar. I ett globalt perspektiv är våra olika internationella partnerskap av stor betydelse. Genom den fortsatt goda orderingången har Saab en mycket stark orderstock, motsvarande väl över två års fakturering. Inom system och försvarselektronik är Saab idag ett internationellt konkurrenskraftigt centrum för utveckling av avancerade försvarssystem, som bland annat bygger på informationsteknik, med stor exportandel. Orderstocken för Gripen är en viktig bas för den framtida verksamheten. Leveranser till det svenska flygvapnet sker för närvarande i en takt om cirka 18 flygplan per år till vilket kommer vidareutveckling av flygplanssystemet samt löpande underhåll och tilläggsbeställningar. Leveranserna av de kundanpassade svenska Gripenflygplanen till Ungern sker 2006 och leveranserna av de nya 28 Gripenflygplanen till Sydafrika påbörjas 2006. Tjeckien har rekommenderat Gripen som framtida flygförsvarssystem, vilket innebär att Sverige leasar ut 14 nyproducerade Gripen. Genomförs affären kommer Saabs roll vara att utföra kundanpassningsarbeten och support. Aerostructures samarbete med Airbus har lett till att ett fullständigt avtal tecknats för utveckling och produktion av vingbalken för Airbus superjumbo A380. Genom att samutnyttja den systemtekniska kompetensen från Gripen med Saabs breddade kompetens inom ledningsområdet har Saab kunnat ta ett totalansvar för det taktiska systemet i Sveriges nya medeltunga helikopter, ett för Saab nytt verksamhetsområde. Den brittiska utvecklingsbeställningen på NLAW, Tysklands seriebeställning av Taurus, Finlands beställning av luftvärnssystem och utvecklingsbeställning på Meteor samt tidigare beställningar på bland annat BAMSE och RBS 15 innebär att Saab har en fortsatt internationellt konkurrenskraftig pansarvärns- och robotindustri. Saab utvecklar avancerade telekrigssystem som skydd mot upptäckt av sensorer och vapen. En allt viktigare komponent för att uppnå maximal försvarsförmåga är informations- och ledningssystem, där Saab har lång erfarenhet och en ledande position inom marina lednings- och eldledningssystem. På flygområdet har Saab utvecklat stridsledningssystem för svenska flygvapnet. Liknande mindre system har utvecklats för export. I takt med att försvarssystemen blir alltmer komplexa ökar behovet av att öva kostnadseffektivt och Saab har därför en stor bredd inom området tränings- och simuleringsystem. Inom signaturanpassning för kamouflage har Saab världsledande produkter, som kan hantera hela det elektromagnetiska spektrumet. Inom rymdindustrin har Saab en stark position som oberoende leverantör av nischprodukter som omborddatorer, datahanteringssystem, mikrovågselektronik och antenner. Inom separationssystem för bärraketer har Space en dominerande andel av den globala civila marknaden. SAAB-GRUPPEN 2003 Orderläge s orderingång var i nivå med föregående år och uppgick till 19.606 Mkr (19.521). Cirka 60 procent (72) avsåg beställningar från kunder utanför Sverige och 76 procent (78) var hänförlig till den försvarsrelaterade verksamheten. Orderstocken uppgick därmed vid årets slut till 45.636 Mkr (43.082). Försvarsbeställningar svarar för 91 procent (94) av orderstocken. Orderingång Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 4.293 5.327 Saab Aerospace 6.974 3.139 Saab Technical Support & Services 2.950 2.946 Saab Bofors Dynamics 4.574 7.000 Saab Ericsson Space 528 641 Saab Aviation Services 1.202 1.423 Corporate/Other 439 369 Intern orderingång 1.354 1.324 Saab-gruppen 19.606 19.521 Orderingången för Saab Systems and Electronics minskade med 19 procent till 4,3 miljarder kronor jämfört med föregående år, som var det bästa året någonsin för jämförbara enheter. Under 2002 erhölls bland annat beställning på det taktiska systemet till den svenska enhetshelikoptern NH90 med 1,3 miljarder kronor. Orderingången har emellertid varit god under 2003 och ett antal viktiga beställningar har erhållits. Inom simulerings- och träningssystem erhölls beställningar främst från Tyskland och England på sammanlagt drygt en miljard kronor. Tyskland lade bland annat beställning på stridsvagnssimulatorer och på support av den tyska stridsträningsanläggningen GÜZ. England beställde simulatorer för pansarvärnssystemen NLAW och Javelin. I slutet av året lade bland annat Norge och Finland beställningar på det marina siktessystemet Ceros 200 till ett värde av totalt cirka 350 Mkr. Saab Systems i Australien fick beställning på luftvärnssystemet SHORAD (Short Range Air Defence) från den australiska försvarsmakten på drygt 200 Mkr. Verksamheten för signaturanpassning noterade stora marknadsframgångar och tecknade order på drygt 500 Mkr, huvudsakligen SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE från den amerikanska marknaden. Orderingången för Saab Aerospace ökade med 122 procent till cirka 7 miljarder kronor. Ungern beställde modifieringsarbete på de leasade 14 Gripenplanen till ett värde av drygt 2 miljarder kronor. Airbus lade beställning på 1,2 miljarder kronor inom ramen för A380- programmet, som avser utveckling och produktion av vingens framkant inklusive frambalk för den nya superjumbon. Försvarets materielverk lade order på integration av Meteor på Gripen till ett värde av drygt 400 Mkr. Därmed blir Gripen det första flygplan, som kommer att utprova den nya medeldistansroboten. I övrigt avser orderingången främst vidareutveckling och tilläggsbeställningar avseende det svenska Gripenprogrammet. Orderingången för Saab Technical Support and Services, som var i nivå med föregående år, består av ett stort antal mindre beställningar med kort genomloppstid. De minskade beställningarna under året inom telekomområdet samt från civila verk och myndigheter har kompenserats av ökade beställningar från kunder inom försvar och medicinteknik. Saab Bofors Dynamics orderingång minskade under året med 35 procent till 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. I orderingången för 2002 ingick den brittiska beställningen på nästa generations pansarvärnssystem, NLAW, på 4 miljarder kronor. Dynamics har under året fått beställningar inom pansarvärnssystem på cirka 1,5 miljarder kronor, huvudsakligen på export. Bland större order kan nämnas det franska försvarets beställning på ytterligare pansarvärnsvapen av typ AT4CS på cirka 300 Mkr. Inom Meteor-projektet har utvecklingsbeställningar erhållits från England och Sverige med 1,1 miljarder kronor. Den australiska armén lade order på cirka 400 Mkr avseende robotsystemet RBS 70/Bolide, för integration i luftvärnssystemet SHORAD (Short Range Air Defence). Vidare har beställningar lagts på sjömålsroboten RBS 15 till ett värde av cirka 400 Mkr. Den största beställningen avsåg RBS 15 för integration i Korvett Visby. Inom undervattenssystem erhölls en större beställning på undervattensfarkosten ROV, avseende Korvett Visby, till ett värde av drygt 200 Mkr. Saab Ericsson Space orderingång minskade med 18 procent jämfört med föregående år till 528 Mkr, främst till följd av den lägre aktiviteten inom telekombranschen samt minskade anslag till den svenska rymdbudgeten. Orderingången under året innefattar bland annat datahanteringssystem till den meteorologiska satelliten Aeolus, omborddatorer för Vega samt signalutrustning till navigationssatelliten, Galileo. Den kommersiella marknadens andel av orderingången har minskat till 30 procent (48) av den totala orderingången. Orderingången för Saab Aviation Services minskade med 16 procent under året till 1,2 miljarder kronor som en följd av nedgången i turbopropmarknaden. Beställningarna avsåg huvudsakligen reservdelar och kundsupport till flottan av Saab 340 och Saab 2000 flygplan samt civilt flygplansunderhåll i Australien. Orderingången för Other operations avsåg främst sprängämnesbeställningar till Nexplo. Orderstock Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 9.249 9.703 Saab Aerospace 26.749 24.675 Saab Technical Support & Services 868 1.006 Saab Bofors Dynamics 9.793 8.300 Saab Ericsson Space 639 736 Saab Aviation Services 340 210 Corporate/Other 255 224 Intern orderstock 2.257 1.772 Saab-gruppen 45.636 43.082 Orderstocken inkluderar bland annat: Gripen till Sverige, 50 flygplan (68) och export till Sydafrika, 28 flygplan (28) taktiskt system, sonarsystem, varnings- och motverkanssystem samt framkroppar för helikoptrar Airbus A380, A320/A340 lednings-, avionik- och telekrigsystem stridsträningsanläggningar och lasersimulatorsystem luftvärns- och pansarvärnssystem torped- och sjömålsrobotsystem Nettoomsättning s nettoomsättning under 2003 var 4 procent högre än föregående år och uppgick till 17.250 Mkr (16.538). Ökningen utgjordes av organisk tillväxt. Nettoomsättningen har ökat för försvarsrelaterade verksamheter med cirka 6 procent medan de civila flygverksamheterna påverkats negativt av rådande marknadssituation. Av nettoomsättningen avsåg 80 procent (76) försvarsverksamhet. Nettoomsättningen på utlandsmarknaderna ökade med 16 procent till 7.902 Mkr (6.831) eller 46 procent (41) av den totala nettoomsättningen. Den sammanlagda exporten från s svenska bolag var 6.235 Mkr (5.199). s export till EU-marknaden uppgick till 3.560 Mkr (2.955) och den totala nettoomsättningen inom EU exklusive Sverige var 3.921 Mkr (3.280). Nettoomsättning per marknadsområde Mkr 2003 2002 Förändring Sverige 9.348 9.707 4% Övriga EU 3.921 3.280 20% Övriga Europa 794 616 29% Summa Europa 14.063 13.603 3% Nordamerika 1.013 1.267 20% Central- och Sydamerika 175 185 5% Asien 948 536 77% Australien m fl 1.039 937 11% Afrika 12 10 20% Saab-gruppen 17.250 16.538 4% Nettoomsättning per affärsområde Mkr 2003 2002 Förändring Saab Systems & Electronics 4.677 4.499 4% Saab Aerospace 5.151 4.782 8% Saab Technical Support & Services 3.032 2.922 4% Saab Bofors Dynamics 3.113 2.825 10% Saab Ericsson Space 624 605 3% Saab Aviation Services 1.095 1.328 18% Corporate/Other 407 493 17% Internfakturering 849 916 Saab-gruppen 17.250 16.538 4% Omsättningen för alla verksamheter inom Saab Systems and Electronics har ökat jämfört med samma period föregående år till 4.677 Mkr (4.499). Barracuda och TransponderTech har kraftigt ökat sin omsättning jämfört med föregående år, Barracuda genom förvärv av 12 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE verksamheter i USA och Transponder- Tech genom en kraftig tillväxt på marknaden för transpondrar. SaabTech och Saab Training Systems uppvisar en moderat tillväxt. Under året har Combitech Systems, som har en omsättning på 200 Mkr (245) på årsbasis, förts över till Technical Support and Services. Ökningen i Saab Aerospace från 4.782 Mkr till 5.151 Mkr beror på uppgradering av Gripen som ska levereras till Ungern samt att delserie 3 av Gripen innehåller ett högre faktureringsvärde. I omsättningen ingår 18 (20) Gripen. Under året har leveranserna till Airbus uppgått till 221 Mkr (188). Omsättningen för verksamheterna inom Saab Technical Support and Services ökade jämfört med föregående år och ökningen var i sin helhet hänförlig till det interna övertagandet av Combitech Systems. Affärsområdet har i övrigt haft en svag tillväxt beroende på senarelagd orderingång samt en fortsatt svag telekommarknad. Totalt uppgick omsättningen för affärsområdet under 2003 till 3.032 Mkr (2.922). Omsättningsökningen till 3.113 Mkr (2.825) för Saab Bofors Dynamics är framförallt hänförlig till högre volymer för pansarvärnsvapen och utvecklingsarbete avseende NLAW, nästa generations burna pansarvärnssystem. Saab Ericsson Space har påverkats av att situationen är fortsatt besvärlig på både den kommersiella telekommarknaden och för offentligt finansierade rymdprogram. Omsättningen ökade till 624 Mkr (605), vilket dock är cirka 20 procent lägre än år 2001. Minskningen i Saab Aviation Services är ett resultat av den allmänna situationen för passagerarflyget och det därmed lägre utnyttjandet av flygplansflottan och omsättningen minskade till 1.095 Mkr (1.328). Resultat, marginal och lönsamhet Rörelseresultatet uppgick till 1.293 Mkr (1.220), innebärande en marginal av 7,5 procent (7,4). Rörelseresultatet för den försvarsrelaterade verksamheten har fortsatt att förbättras jämfört med föregående år, samtidigt som resultatet för gruppen påverkats av strukturkostnader på sammanlagt 309 Mkr (40). Åtgärder avseende den avslutande integrationen av Celsius-verksamheterna uppgick till 130 Mkr (0). Vidare avser strukturkostnaden avsättning för resursanpassning inom Aerospace, Technical Support and Services och Space. Rörelseresultatet före strukturkostnader förbättrades till 1.602 Mkr (1.260), innebärande en marginal av 9,3 procent (7,6). Resultaträkning Mkr 2003 2002 Nettoomsättning 17.250 16.538 Kostnad för sålda varor 12.997 12.496 Bruttoresultat 4.253 4.042 Marginal 24,7% 24,4% Försäljningskostnader 1.250 1.325 Administrationskostnader 983 1.043 Forsknings- & utvecklingskostnader 414 457 Övriga rörelseintäkter 157 282 Övriga rörelsekostnader 517 274 Andel av intressebolagens resultat 47 5 Rörelseresultat 1) 1.293 1.220 Marginal 7,5% 7,4% Finansiella intäkter och kostnader 220 227 Resultat efter finansiella poster 1.073 993 Skatter 315 273 Minoritetens andel 12 12 Årets resultat 746 732 Resultat per aktie i kr 2) 7,00 6,87 efter full konvertering, kr 3) 6,91 6,78 1) Avskrivningar ingår med 1.147 1.168 varav avskrivningar på leasingtillgångar 528 528 varav goodwillavskrivningar 169 176 2) Genomsnittligt antal aktier 2003: 106.513.969 och 2002: 106.487.407 3) Antal aktier efter full konvertering 109.247.175 Bruttomarginalen har ökat något jämfört med föregående år och uppgår till 24,7 procent (24,4), vilket är ett resultat av fortsatta kostnadsrationaliseringar och en förbättrad marginal i orderingång. Årets avskrivningar uppgår till 1.147 Mkr (1.168), varav goodwillavskrivningarna var 169 Mkr (176). Administrations- och försäljningskostnaderna har minskat något jämfört med föregående år. Periodens egenfinansierade satsningar inom forskning och utveckling uppgick till 798 Mkr (812) varav 395 Mkr (360) har aktiverats och 414 Mkr (457) belastat periodens resultat, vilket inkluderar avskrivningar med 11 Mkr (5). Övriga rörelseintäkter består för såväl innevarande som föregående år av bland annat realisationsvinster, kursvinster och resultat från sekundära aktiviteter. Övriga rörelsekostnader består av kursdifferenser och realisationsförluster, samt innevarande år av strukturkostnader på 309 Mkr (40). Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till 220 Mkr ( 227). Den genomsnittliga avkastningen på externa placeringar var 3,95 procent (4,84). Jämfört med föregående år har finansnettot påverkats positivt av lägre ränta på pensionsskulden men negativt av lägre avkastning på placeringar samt omvärdering av finansiella fordringar. Projektränta avseende ej upparbetade förskott har minskat finansnettot med 114 Mkr (200) och redovisas som bruttoresultat. s resultat efter finansiella poster uppgick till 1.073 Mkr (993). Aktuella och uppskjutna skatter var 315 Mkr ( 273). Se vidare not 13 Skatter på sid 38. Förändringen av minoritetens andel jämfört med föregående år beror på förbättrade resultat inom Saab Ericsson Space och Nexplo. Årets resultat var 746 Mkr (732), vilket motsvarar ett resultat per aktie på 7,00 kronor (6,87). Räntabiliteten på sysselsatt kapital, före skatt, var 12,7 procent (11,6) och räntabiliteten på eget kapital, efter skatt, var 10,8 procent (10,8). För att öka tydligheten i rapporteringen redovisas strukturreserveringarna på sammanlagt 309 Mkr (40) både fördelat och ofördelat i resultatredovisningen per affärsområde. Rörelseresultat per affärsområde i % av i % av Mkr 2003 oms. 2002 oms. Saab Systems & Electronics 327 7,0% 311 6,9% Saab Aerospace 573 11,1% 579 12,1% Saab Technical Support & Services 232 7,7% 207 7,1% Saab Bofors Dynamics 172 5,5% 102 3,6% Saab Ericsson Space 15 neg 62 neg Saab Aviation Services 87 7,9% 136 10,2% Corporate/Other 83 53 Saab-gruppen 1.293 7,5% 1.220 7,4% SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rörelseresultat per affärsområde, exkl strukturkostnader i % av i % av Mkr 2003 oms. 2002 oms. Saab Systems & Electronics 410 8,8% 311 6,9% Saab Aerospace 674 13,1% 579 12,1% Saab Technical Support & Services 267 8,8% 207 7,1% Saab Bofors Dynamics 227 7,3% 102 3,6% Saab Ericsson Space 20 3,2% 22 neg Saab Aviation Services 87 7,9% 136 10,2% Corporate/Other 83 53 Strukturkostnader 309 40 Saab-gruppen 1.293 7,5% 1.220 7,4% Totala avskrivningar per affärsområde Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 194 198 Saab Aerospace 148 143 Saab Technical Support & Services 120 113 Saab Bofors Dynamics 85 97 Saab Ericsson Space 32 35 Saab Aviation Services leasingtillg 528 528 Saab Aviation Services övrigt 13 15 Corporate/Other 27 39 Saab-gruppen 1.147 1.168 Rörelseresultatet för Saab Systems and Electronics uppgick till 327 Mkr (311) och marginalen var 7,0 procent (6,9). Resultatförbättringen var en följd av volymökningar för Barracuda, en gynnsammare produktmix för SaabTech samt genom att TransponderTech uppnådde ett positivt resultat för 2003. Training Systems uppvisar fortsatt bra resultat. Strukturkostnader uppgick till 83 Mkr (0). Rörelseresultatet för Saab Aerospace minskade något till 573 Mkr (579). Affärsenheternas resultat påverkades jämfört med föregående år av strukturkostnader på 101 Mkr. Resultatet förbättrades p g a högre volymer samt ett förbättrat resultat för Nyge Aero som föregående år var kraftigt negativt. Rörelsemarginalen var 11,1 procent (12,1). Det högre rörelseresultatet, 232 Mkr (207), för Saab Technical Support and Services är resultatet av en högre beläggningsgrad och kostnadsrationaliseringar inom AerotechTelub. Marginalen uppgick till 7,7 procent (7,1). Strukturkostnaderna uppgick för affärsområdet till 35 Mkr. Resultatförbättringen till 172 Mkr (102) för Saab Bofors Dynamics är främst hänförlig till volymökningar, en gynnsammare produktmix samt fortsatt rationaliseringsarbete. Marginalen var 5,5 procent (3,6). Strukturkostnader för Dynamics uppgick till 55 Mkr och avsåg undervattenssystem. Resultatet för Saab Ericsson Space uppgick till 15 Mkr ( 62). Struktureringsoch rationaliseringsarbetet inom Space har fortsatt och innebar att ett positivt resultat, 20 Mkr ( 22), kunde uppnås före strukturkostnader på 35 Mkr (40). Rörelseresultatet för Saab Aviation Services har påverkats av lägre volym och resultatet uppgick till 87 Mkr (136). Marginalen minskade till 7,9 procent (10,2). Rörelseresultatet i Corporate/Other operations består av gemensamma koncernkostnader, tradingresultat, resultat i rörelsedrivande bolag samt resultat i samband med avveckling. Resultatet kan därför variera över åren. Finansiering och likviditet Balansräkning 31/12 31/12 Mkr 2003 2002 Tillgångar Goodwill och andra immateriella tillgångar 2.497 2.297 Maskiner, inventarier och fastigheter m m 4.230 4.325 Leasingtillgångar 5.038 5.672 Långfristiga räntebärande fordringar 765 1.053 Andelar och värdepappersinnehav 415 413 Fordringar för uppskjutna skatter 981 1.279 Varulager m m 4.133 3.745 Kortfristiga räntebärande fordringar 39 55 Övriga fordringar 6.363 5.413 Likvida placeringar 4.243 3.857 Summa tillgångar 28.704 28.109 Eget kapital och skulder Eget kapital 7.003 6.833 Minoritetsandel i dotterbolag 147 110 Avsättningar för pensioner 3.458 3.411 Övriga avsättningar 2.234 2.600 Skulder till kreditinstitut 862 972 Konvertibelt förlagslån 232 230 Leasingåtaganden 2.597 2.926 Förskott från kunder, netto 3.990 3.775 Övriga skulder 8.181 7.252 Summa eget kapital och skulder 28.704 28.109 s goodwill uppgår till 1.627 Mkr, varav 1.430 Mkr avser förvärvet av Celsius. Resterande goodwill, 197 Mkr, avser framförallt SaabTech, Combitech Systems och Barracuda. All goodwill är fördelad på affärsområdena. Ökningen av posten goodwill och immateriella tillgångar jämfört med föregående år avser aktivering av produktutveckling. Maskiner, inventarier och fastigheter används huvudsakligen inom kärnverksamheten. Leasingtillgångar avser i huvudsak leasingportföljen med regionalflygplan. Långfristiga räntebärande fordringar utgörs bland annat av en finansiell lease avseende en uthyrd oljerigg. Aktier och andelar utgörs av bland annat andelarna i Nammo, Grintron, b-business partners och Iteksa Venture AB. Fordringar för uppskjutna skatter redovisas netto efter avdrag för skulder för uppskjutna skatter och avser främst ännu ej utnyttjade skatteavdrag för gjorda avsättningar och outnyttjade underskottsavdrag. Varulagret redovisas netto efter avdrag för utnyttjade förskott på 2,8 miljarder kronor. Drygt hälften av Övriga fordringar är kundfordringar och resterande bland annat momsfordringar och interimsposter. Likvida placeringar har ökat främst till följd av ett positivt kassaflöde. Minoritetsandelen har ökat genom ett kapitaltillskott i Nexplo och består framförallt av minoriteterna i Saab Ericsson Space, Nexplo och Hawker Pacific. Avsättningar för pensioner har ökat något under året. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av avvecklingsreserven för Regional Aircraft, reserveringarna avseende leasingportföljen samt omstrukturerings- och projektreserver med anledning av förvärvet av Celsius. Det konvertibla förlagslånet är utgivet till personalen. Leasingåtaganden avser leasingportföljen med regionalflygplan. Övriga skulder utgörs bland annat av leverantörs- och momsskulder samt upplupna kostnader. Likvida placeringar inklusive räntebärande fordringar, med avdrag för skulder till kreditinstitut och konvertibelt förlagslån, har jämfört med vid årets början ökat med 190 Mkr till 3.953 Mkr (3.763). s nettolikviditet efter avdrag för avsättningar för pensioner ökade till 495 Mkr från 352 Mkr vid årets början. 14 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Eget kapital s eget kapital ökade under 2003 med 170 Mkr till 7.003 Mkr. Förändringen förklaras med följande faktorer: Mkr Totalt Belopp vid årets ingång 6.833 Årets resultat 746 Utdelning 373 Omräkningsdifferens m m 203 Eget kapital per den 31 december 2003 7.003 s soliditet uppgick till 24,4 procent jämfört med 24,3 procent vid årets början. Det egna kapitalet uppgick till 7.003 Mkr (6.833), vilket motsvarar 65,75 kr (64,17) per aktie. Fördelad balansräkning, per den 31 december 2003 Saab Aircraft Elimine- Saab- Mkr Saab Leasing ringar gruppen Tillgångar Goodwill och andra immateriella tillgångar 2.497 0 0 2.497 Maskiner, inventarier och fastigheter m m 4.228 2 0 4.230 Leasingtillgångar 0 5.038 0 5.038 Långfristiga räntebärande fordringar 765 0 0 765 Andelar och värdepappersinnehav 1.915 0 1.500 415 Uppskjutna skatter 1.267 0 286 981 Varulager m m 4.129 4 0 4.133 Kortfristiga räntebärande fordringar 39 0 0 39 Övriga fordringar 5.513 850 0 6.363 Likvida placeringar 3.956 287 0 4.243 Summa tillgångar 24.309 6.181 1.786 28.704 Eget kapital och skulder Eget kapital 6.757 1.746 1.500 7.003 Minoritetsandel i dotterbolag 150 3 0 147 Avsättningar för pensioner 3.458 0 0 3.458 Övriga avsättningar 1.941 579 286 2.234 Skulder till kreditinstitut 862 0 0 862 Konvertibelt förlagslån 232 0 0 232 Leasingåtaganden 0 2.597 0 2.597 Förskott från kunder, netto 3.990 0 0 3.990 Övriga skulder 6.919 1.262 0 8.181 Summa eget kapital och skulder 24.309 6.181 1.786 28.704 Kassaflöde Det operativa kassaflödet var positivt och uppgick till 545 Mkr ( 92). s kassaflöde från den löpande verksamheten var fortsatt bra. Rörelsekapitalet har fortsatt att utvecklas negativt främst till följd av kraftigt ökade fordringar och utbetalningar av tidigare års reserveringar. Kassaflödet från investeringsverksamheten minskade främst beroende på minskade investeringar i anläggningstillgångar. Det operativa kassaflödet uppgick till 545 Mkr ( 92) och fördelade sig på kassaflöde från verksamheten 675 Mkr (154), förvärv/avyttringar 42 Mkr ( 80) och regionalflygverksamhet 172 Mkr ( 166). Kassaflödesanalys i sammandrag Mkr 2003 2002 Kassaflöde från verksamheten Resultat efter finansiella poster 1.073 993 Justeringar av poster som ej ingår i kassaflödet 1.170 1.207 Betald skatt 57 25 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2.186 2.175 Rörelsekapital Varulager m m 378 55 Fordringar 855 72 Förskott från kunder, netto 215 419 Övriga skulder 875 9 Leasingåtaganden 329 195 Avsättningar 366 383 Förändring av rörelsekapital 838 1.115 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1.348 1.060 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 397 492 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 472 623 Investeringar i leasingtillgångar 37 72 Förvärv/försäljning av andra långfristiga värdepapper 30 16 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 73 19 Kassaflöde från investeringsverksamheten 803 1.152 Operativt kassaflöde 545 92 Kassaflöde per affärsområde Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 223 641 Saab Aerospace 15 427 Saab Technical Support & Services 198 245 Saab Bofors Dynamics 196 30 Saab Ericsson Space 102 32 Saab Aviation Services 18 137 Corporate/Other 171 258 Saab-gruppen 545 92 Finansiella mål Målsättningen är att, över en konjunkturcykel, uppnå en genomsnittlig rörelsemarginal om minst 10 procent. Räntabilitetsmålet är att avkastningen på eget kapital ska uppnå 15 procent, baserat på nuvarande räntenivå. Målet för soliditeten är att den ska överstiga 30 procent. Investeringar s bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning, exklusive uthyrningstillgångar, uppgick till 472 Mkr (623). Nettoinvesteringarna inklusive uthyrningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 597 Mkr ( 1.002). Bruttoinvesteringar Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 80 109 Saab Aerospace 181 287 Saab Technical Support & Services 96 89 Saab Bofors Dynamics 65 63 Saab Ericsson Space 12 12 Saab Aviation Services 20 10 Corporate/Other 18 53 Saab-gruppen 472 623 Forskning och utveckling För att bibehålla en ledande ställning inom sina verksamhetsområden satsar avsevärda resurser på forskning och utveckling och cirka 2.700 personer arbetar med FoU. Investeringar i forskning och utveckling görs primärt för kunders räkning inom affärsområdena Saab Systems and Electronics, Saab Aerospace och Saab Bofors Dynamics. Årets totala utgifter för forskning och utveckling uppgick till 3.690 Mkr (4.138), varav 2.892 Mkr (3.287) avser kundbetald utveckling. SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 15

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Forsknings- och utvecklingsutgifter Mkr 2003 2002 Saab Systems & Electronics 1.084 1.340 Saab Aerospace 1.280 1.557 Saab Technical Support & Services 46 119 Saab Bofors Dynamics 1.020 845 Saab Ericsson Space 196 222 Saab Aviation Services 0 0 Corporate/Other 64 55 Saab-gruppen 3.690 4.138 I procent av nettoomsättningen 21 25 De egenfinansierade utvecklingskostnaderna avsåg främst exportversionen av Gripen, men också till exempel fortsatt utveckling av instrumenterade träningsanläggningar, telekrig- och missilsystem samt satsningar inom pansarvärnsområdet. Från och med 2002 har med anledning av ändrade redovisningsrekommendationer en viss del av de egenfinansierade utvecklingsutgifterna aktiverats i balansräkningen. Av årets utvecklingsutgifter har totalt 395 Mkr (360) balanserats och 414 Mkr (457) belastat årets resultat. Efter årets aktivering samt avskrivningar på 11 Mkr (5) uppgår den utgående balansen av aktiverad produktutveckling till 778 Mkr (394). I balanserat utvecklingsarbete för 2002 skedde en omklassificering med 39 Mkr från varulager. Personal Antalet anställda inom uppgick vid periodens utgång till 13.316 personer jämfört med 14.036 vid årets början. Under året har varsel anmälts omfattande totalt cirka 1.000 personer varav cirka 800 sagts upp. Personal per affärsområde 31/12 31/12 För- Antal 2003 2002 ändring Saab Systems & Electronics 2.651 3.026 375 Saab Aerospace 4.160 4.379 219 Saab Technical Support & Services 2.905 2.760 145 Saab Bofors Dynamics 1.718 1.904 186 Saab Ericsson Space 537 634 97 Saab Aviation Services 799 815 16 Corporate/Other 546 518 28 Saab-gruppen 13.316 14.036 720 Utsikter för 2004 För helåret 2004 beräknas fortsatt organisk tillväxt på cirka 5 procent och förbättrad marginal, vilket innebär att 10- procentmålet är inom räckhåll, dock med förbehållet att Saab kan tvingas till ytterligare resursanpassningar med hänsyn till beläggningsläget på utvecklingssidan. Händelser efter balansdagen I januari 2004 avyttrade Saab 17 procent av aktieinnehavet i Nexplo till Patria i Finland för 1 miljon Euro. Efter avyttringen ägde Saab 50 procent av aktierna i Nexplo. Den 22 januari genomfördes ett andelsbyte i samband med bildandet av EURENCO, vilket innebar att aktierna i Nexplo byttes mot aktier i EUREN- CO. Saab äger efter andelsbytet 19,9 procent av kapitalet i EURENCO. Andelsbytet innebär ingen väsentlig resultatpåverkan. Under januari 2004 har Saab förvärvat 21 procent av Grintek Pty Ltd i Sydafrika. Grintek levererar elektronikrelaterade produkter och tjänster till branscher inom telekommunikation, försvar, flygteknik, trafikledning, säkerhet och kraftproduktion i Sydafrika och på valda exportmarknader. Återköp av egna aktier Styrelsen kommer att föreslå den ordinarie bolagsstämman att liksom föregående år ge styrelsen mandat att besluta om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utestående aktier. Mandatet föreslås gälla fram till nästa ordinarie stämma. Syftet med bemyndigandet är att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur och att, om så skulle anses lämpligt, möjliggöra förvärv. Ett eventuellt återköp kan komma att ske såväl över börsen som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier inom de ramar lagstiftningen medger. Anpassning till Internationell redovisningsstandard (IAS/IFRS) Enligt EUs IAS-förordning ska samtliga noterade företag inom EU från och med 2005 upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (IAS) numera betecknade IFRS. Fortfarande har EU inte fattat beslut om standarderna om finansiella instrument (IAS 32 och IAS 39). Inom IASB pågår en omfattande översyn av ett stort antal befintliga IAS-rekommendationer. Vad det innebär att tillämpa IFRS/IAS 2005 är därför ännu inte helt klarlagt. IASB har meddelat att bara rekommendationer som är publicerade senast första kvartalet 2004 kommer att gälla 2005. Under 2003 har Saab genomfört en kartläggning av befintliga IFRS/IASrekommendationer. En projektorganisation för implementering av de nya rekommendationerna har bildats. Redovisningsrådets rekommendationer överensstämmer i stor utsträckning med befintliga IAS-rekommendationer. Eftersom s finansiella rapporter är i överensstämmelse med Redovisningsrådets rekommendation bedöms konsekvenserna av en övergång inte som väsentliga, om man bortser från redovisningen av finansiella instrument. Enligt IAS 39 Finansiella instrument ska dessa redovisas till verkligt värde i balansräkningen, vilket innebär att orealiserade vinster och förluster redovisas som tillgång eller skuld till skillnad från nuvarande lägsta värdes princip. Omfattningen av dessa är i huvudsakligen hänförliga till säkringar av flödesexponering av dollar, euro och pund. Som framgår av avsnittet om finansiell riskhantering motsvaras terminssäkringar av framtida leveranser av varor. Saab kommer att omvärdera in- och utbetalningar avseende fasta order i utländska valutor till balansdagskurs vid varje bokslutstillfälle. Ovanstående flöden säkras genom valutaterminer eller valutaoptioner som omvärderas till marknadsvärde. Detta innebär att effekterna på eget kapital och resultat kommer att bli små. Förutom IAS 39, som innebär en ökning av balansomslutningen, har Saab inte identifierat några väsentliga områden i redovisningen som påverkas av övergången till IFRS. Genom en anpassning till RR29, ersättning till anställda under 2004 kommer redovisningen att överensstämma med IAS19, se vidare not 37 sid 46. 16 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN Saab AB s tillverkning av flygplan och flygplanskomponenter i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Den har sin grund i ytbehandlande verksamhet, tillverkning av artiklar av kompositmaterial, hantering av kemiska ämnen, flygplats och fabriksytornas storlek. Miljöpåverkan från den tillståndspliktiga verksamheten utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till luft och utsläpp av metaller och avisningsmedel till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Den tillverkande industriella verksamheten domineras av den del som är tillståndspliktig. Tillståndet för flygplanstillverkningen meddelades av koncessionsnämnden för miljöskydd 1990. Saab AB har dispens från kemikalieinspektionen för användning av trikloretylen fram till 2006. De verksamheter som bedrivs av Saab Bofors Dynamics AB, Saab Ericsson Space AB och CSM Materialteknik AB i Linköping är inte tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken, men omfattas av det tillståndsbeslut som meddelades 1990 för flygplanstillverkningen och Saab AB s samlade verksamhet inom Råberga-Tannefors i Linköping. Saab Aircraft AB s verksamhet i Linköping är tillståndspliktig enligt miljöbalken och innefattas också i det tillstånd som gäller för flygplanstillverkningen. Saab Bofors Dynamics AB, Nexplo Bofors AB och Saab Bofors Testcenter AB bedriver verksamhet i Karlskoga som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Saab Bofors Dynamics AB och Saab Bofors Underwater Systems AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Eskilstuna respektive Motala. AerotechTelub AB bedriver tillståndspliktig verksamhet i Arboga och Linköping. Dessutom bedriver SaabTech AB och Saab Barracuda AB tillståndspliktig verksamhet i Järfälla och Jönköping respektive Gamleby. Miljöpåverkan från tillståndspliktiga dotterbolag utgörs i första hand av utsläpp av VOCs till atmosfären, utsläpp av metaller med mera till vatten, uppkomst av avfall samt bullerstörningar för omgivningen. Anmälningspliktiga verksamheter Koncernen har anmälningspliktig verksamhet i enlighet med miljöbalken i fem svenska dotterbolag, nämligen Saab Ericsson Space AB (Göteborg), Saab Training Systems AB (Huskvarna), SaabTech AB (Kista), AerotechTelub AB (Östersund) och Saab Aviocomp AB (Linköping). Miljöpåverkan från de anmälningspliktiga verksamheterna är mycket begränsad. MODERBOLAGET Omsättning och resultat s nettoomsättning uppgick till 5.094 Mkr (4.788). Rörelseresultatet uppgick till 315 Mkr (418). Nettot av finansiella intäkter och kostnader uppgick till 552 Mkr (221) och resultat efter finansiella intäkter och kostnader var 867 Mkr (639). Av finansnettot utgör 707 Mkr (403) koncernbidrag, utdelningar samt nedskrivningar av aktier i dotterbolag. Efter bokslutsdispositioner på 23 Mkr ( 23) och aktuell och uppskjuten skatt på 103 Mkr ( 154) uppgick årets resultat till 741 Mkr (462). Likviditet, finansiering och investeringar Likvida placeringar, med avdrag för skulder till kreditinstitut, uppgick till 727 Mkr (775). Bruttoinvesteringar i anläggningar och utrustning uppgick till 179 Mkr (278). Antalet anställda var vid årets slut 4.136 personer jämfört med 4.308 vid årets början. SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 17

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell riskhantering Organisation och verksamhet Saabs verksamhet är löpande utsatt för olika slags finansiella risker såsom valuta-, ränte-, likviditets- och kreditrisker. Verksamheten består till stora delar av långa projekt, vilket ökar komplexiteten i den finansiella strukturen. Koncernen har en av styrelsen fastställd finanspolicy med riktlinjer och regler för hantering av de finansiella riskerna och finansverksamheten i stort. Av finanspolicyn framgår att de finansiella risker, som är förbundna med den normala affärsverksamheten, ska minimeras, det vill säga finansiell riskneutralitet ska eftersträvas. För att tillvarata stordriftsfördelar och synergieffekter samt för att minimera hanteringsrisker genomförs samtliga externa transaktioner genom Saab Treasury som är koncernens internbank. Internbanken tar inga risker utan transaktioner som görs mot interna bolag nettas eller görs om simultant med externa motparter. Med detta har Saab etablerat en struktur som innebär decentraliserat hedgingansvar och centraliserat tradingansvar. Saab Treasury ansvarar för gruppens likviditetshantering, internbank och trading samt den externa hanteringen av ränte- och valutarisker. Verksamheten bedrivs utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn och verksamheten är uppdelad i fyra portföljer, nämligen: likviditetsförvaltning, internbank, offertportfölj och trading. Kundfinansierings-, garanti- och finansieringsfrågor samt utveckling av metoder och principer för att hantera finansiella risker beslutas och hanteras av Koncernstab Finans. Valutarisker Med valutarisk avses risken för att förändringar i valutakurserna påverkar koncernens resultat. Valutakursförändringar påverkar Saabs resultat och det egna kapitalet på olika sätt: Resultatet påverkas när intäkter från försäljning och kostnader för produktion är i olika valutor (transaktionsexponering). Resultatet påverkas när de utländska dotterbolagens resultat omräknas till svenska kronor (omräkningsexponering). Resultatet eller det egna kapitalet påverkas när de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (omräkningsexponering). Transaktionsexponering Det kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av motriktade flöden i samma valutor, transaktionsexponeringen, framgår av nedanstående tabell. Koncernens främsta faktureringsvalutor är SEK, EUR, USD och GBP. Nettovalutaflöden omräknat i Mkr Mkr 750 500 250 0-250 EUR USD GBP Övriga Valutafördelning inflöde Övriga 0% GBP 4% USD 10% EUR 9% Valutafördelning utflöde Övriga 2% GBP 4% USD 12% EUR 6% SEK 77% SEK 76% Saabs finanspolicy föreskriver att flödet i utländsk valuta, transaktionsexponeringen, för fasta order ska säkras. Den första säkringsåtgärden är alltid att utnyttja inkommande valuta till betalningar för inköp i samma valuta, netting. Vidare uppnås valutariskneutralitet antingen genom kontraktsformuleringar eller genom transaktioner på valutamarknaden med terminer och optioner. Denna säkring av valutor syftar till att säkra de beräknade bruttomarginalerna i orderstocken. Kontraktsvaluta i orderstock Övriga 1% GBP 10% EUR 8% 12.000 10.000 8.000 6.000 4.000 2.000 USD 13% Valutaterminer * nominellt belopp Mkr 14.000 0 SEK 68% Det nominella beloppet av valutaterminer och optioner var per den 31 december 2003 19.247 MSEK (13.619). 2003 2002 2001 2000 1999 Valutaoptioner 1.109 1.322 1.855 248 20 Valutaterminer 18.138 12.297 7.890 5.296 3.119 Summa 19.247 13.619 9.745 5.544 3.139 Marknadsvärdet på valutaoptionerna och valutaterminerna var per den 31 december 2003 759 Mkr (237). -04-05 -06-07 -08-09 *) Detta speglar inte längden på orderstocken eftersom flera terminer med förfall under exempelvis 2004 kommer att förlängas för att matcha underliggande kassaflöden. Hantering av valutarisken i offerter i fasta priser i utländsk valuta sker centralt inom ramen för internbankens 18 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE offertportfölj. Den är ett resultat av en ökande trend mot fastprisofferter i utländsk valuta. Syftet med portföljen är att minska koncernens valutarisk under offertperioden och reducera kostnaden för hedging. De operativa enheterna kan teckna en så kallad offertförsäkring hos Saab Treasury, i samband med lämnandet av fastprisoffert. Saab Treasury hanterar valutarisken genom att kombinera terminer och optioner, baserat på den förväntade sannolikheten för affär. Verksamheten styrs av en policy och ett riskmått baserat på sannolikhetsvägd Value at Risk, enligt nedan. Omräkningsexponering Endast en mindre del av koncernens verksamhet bedrivs i utländska dotterbolag. Värdet av de utländska dotterbolagens egna kapital uppgick vid årsskiftet till cirka 2.000 Mkr. Nettotillgångar Övriga omräknat till SEK USD EUR AUD valutor (Mkr) 1.190 469 186 93 Valutarisken på koncernens resultat och egna kapital av omräkningseffekter, omräkningsexponeringen, kurssäkras normalt inte. Ränterisker Beroende på likviditetssituationen påverkas Saabs resultat direkt av förändringar i marknadsräntorna genom ett förändrat finansnetto och genom påverkan på bruttoresultatet av ränteeffekterna på förskottsfinansieringen. Under 2003 var genomsnittet för räntebärande fordringar, likvida placeringar minus skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder 3.782 Mkr (3.975). Tillgångar 03-12-31 02-12-31 Långfristiga räntebärande fordringar 765 1,053 Kortfristiga räntebärande fordringar 39 55 Likvida placeringar 4,243 3,857 Summa tillgångar 5,047 4,965 Skulder Skulder till kreditinstitut 395 511 Annan upplåning och övriga räntebärande skulder 467 461 Konvertibelt förlagslån 232 230 Summa skulder 1,094 1,202 Nettolikviditet 3,953 3,763 Pensionsskuld 3,458 3,411 Nettolikviditet efter avdrag av pensionsskuld 495 352 Saab arbetar för att uppnå riskneutralitet avseende ränterisk genom att eftersträva likformig räntebindning på balansräkningens tillgångs- och skuldsida. Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att Saab Treasury ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Likviditetshantering och finansiell kreditrisk Likviditetshanteringen sköts centralt inom ramen för en placeringspolicy beslutad av Saab AB s styrelse. Placeringspolicyn baseras på ett benchmark och den ger rätt att avvika från benchmark avseende duration och kreditrisk enligt följande: Bench Min Max 31 dec 31 dec mark risk risk 2003 2002 Staten 80% 100% 40% 58% 56% Bostäder (min A) 20% 40% 32% 39% Företag (min A) 20% 10% 5% Duration 15 mån 0 mån 27 mån 12 mån 21 mån Ränterisken i placeringarna för en punkts parallellförskjutning av avkastningskurvan var per den 31 december 2003 0,36 MSEK (0,54). Investeringar görs i värdepapper vars lägsta kort- och långfristiga kreditbetyg är lägst A1/P1 respektive A-1/A eller högre, enligt Moody s och Standard & Poor's. Kreditriskberäkning sker på konstaterad respektive befarad kreditrisk, enligt rekommendationer från Bank of International Settlement (BIS). Per den 31 december 2003 uppgick motpartriskerna till 4.333 Mkr (4.143), varav bostadsfinansieringsinstitut 1.224 Mkr (1.232). Under 2003 var det genomsnittligt placerade kapitalet 2.989 Mkr (3.069). Den genomsnittliga avkastningen på externa placeringar uppgick till 3,95 procent (4,84). Refinansieringsrisker Med refinansieringsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta externa lån. Per den 31 december 2003 hade Saab en nettolikviditet uppgående till 495 Mkr (352) efter avdrag för skulder till kreditinstitut och andra räntebärande skulder på 1.094 Mkr (1.192) och för avsättningar för pensioner på 3.458 Mkr (3.411). Skulder till kreditinstitut och övriga räntebärande skulder Mkr 500 400 300 200 100 0 Skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder -04-05 -06-07 -08-09 >10 Utöver nettolikviditeten har Saab också möjlighet att erhålla finansiering bland annat genom att externt refinansiera hela eller delar av den regionalflygplansflotta som för närvarande är internt finansierad med cirka 2,4 miljarder kronor samt genom utnyttjande av bindande kreditlöften. Saab tillämpar en centraliserad hantering av koncernens finansiering. Saab har för närvarande ingen rating. Kundkreditrisk Utestående kundfordringar utgör en kreditrisk där gruppen kan förlora pengar. Per den 31 december 2003 var kundfordringarna 3.071 Mkr (2.682). Den försvarsrelaterade försäljningen utgör 80 procent av den totala försäljningen varvid motparterna i kundfordringarna är nationer med hög kreditvärdighet. s fordringar finns främst i Väst- SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE europa som svarar för 79 procent av totalen, att jämföra med gruppens försäljning inom samma områden på cirka 81 procent. I Västeuropa finns de största fordringarna i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, sammanlagt 71 procent av totalen. Där motparternas kreditvärdighet bedöms som otillfredsställande finns garantier. Leverantörskreditrisk Lämnade förskott till leverantörer utgör en kreditrisk där gruppen kan förlora pengar. Per den 31 december 2003 hade gruppen lämnat förskott till leverantörer för 347 Mkr (427). s policy är att alltid ha bankmässig säkerhet för lämnade förskott. Kundfinansiering Kundfinansiering utgör ett viktigt stöd för marknadsföringen av företagets produkter. Exportkunderna ställer i allt större utsträckning krav på finansiering. Saab söker normalt tillsammans med banker och garantiinstitut olika lösningar för att tillgodose kundens krav. Detta sker företrädesvis genom att bank ger köparen kredit eller genom leverantörskrediter. För att begränsa riskexponeringen säljs riskerna ut på marknaden till bankerna och statliga garantiinstitut, exempelvis Exportkreditnämnden i Sverige. Trading Saab AB s styrelse har givit ett riskmandat för handel i valuta- och penningmarknadsinstrument, trading, på 20 Mkr, uttryckt enligt Value at Risk (VaR). VaR är en sannolikhetsbaserad metod, vilket baseras på historiska kursrörelser och korrelationer och är praxis inom det finansiella området. Metoden ger ett mått på det belopp som maximalt kan förloras under ett visst antal dagar med en viss sannolikhet. Inom Saab tillämpas tre dagar samt 99 procents sannolikhet. Genom VaR kan risk för olika tillgångsslag aggregeras till ett enda riskmått. Om det ackumulerade resultatet under året är negativt reduceras mandatet med motsvarande belopp. Under 2003 blev tradingresultatet 3 Mkr (11). Det genomsnittligt utnyttjade riskmandatet (VaR) uppgick under året till 3,1 Mkr (1,9). Finansiella derivatinstrument För att hantera och styra den finansiella risken används regelmässigt olika finansiella derivatinstrument som terminskontrakt, optioner och swappar. Ränteterminer, ränteswappar och ränteoptioner i SEK används för ränteriskhantering i likviditetsportföljen samt tradingportföljen. Ränteswappar i utländsk valuta används för ränteriskhantering i leasingportföljen. Valutaterminer och optioner används främst för fasta order i samt för utestående affärer i offertportföljen. Den stora ökningen av valutaterminer under 2003 är huvudsakligen hänförlig till nya affärer inom affärsområde Saab Bofors Dynamics och Saab Aerospace. Saab Treasurys innehav av derivatinstrument per den 31 december 2003 var i nominella termer 22.865 Mkr (16.887), fördelat enligt följande: 2003 2002 2001 2000 1999 Ränteswappar, SEK 1.252 884 2.029 2.250 3.750 Ränteswappar, UTL 2.366 2.384 3.232 3.340 4.056 Ränteterminer, SEK 0 0 1.650 4.165 4.750 Ränteoptioner, SEK 0 0 2.000 0 0 Valutaoptioner 1.109 1.322 1.855 248 20 Valutaterminer 18.138 12.297 7.890 5.296 3.119 Summa 22.865 16.887 18.656 15.299 15.695 Risk Management Försäkringar Risk Management har till uppgift att identifiera, bedöma och begränsa ickefinansiella risker, förebygga skador samt ansvara för s centrala försäkringsupphandling, avseende såväl riskförsäkring som liv- och pensionsförsäkringar. Denna upphandling sker dels på den öppna marknaden, dels i s egna försäkringsbolag, Lansen Försäkrings AB. All försäkring som tas i det egna försäkringsbolaget med risk överstigande det egna självbehållet, återförsäkras på den externa marknaden på så kallad Excess of Loss-basis, i syfte att begränsa försäkringsbolagets exponering per skada och totalt. Sammanlagt uppgick Saab-gruppens försäkringspremier under 2003 till 116 Mkr (133) varav 79 Mkr (76) tecknades i det egna försäkringsbolaget. 20 SAAB FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD