Uppsala kommun. Bilden av Uppsala 2014 Slutrapport

Relevanta dokument
Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

Bilden av Örebroregionen Regionalt utvärderingsforum

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Attityd Borås 2017 En invånarundersökning Borås Stad

Lokalt företagsklimat Hylte

Lokalt företagsklimat Helsingborg

Lokalt företagsklimat Grums

Lokalt företagsklimat Arvidsjaur

Naturvårdsverkets kundundersökning

Företagsklimatet i Sjöbo kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2018

Att utveckla varumärket Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen Erik Lagersten

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning

LIVSKVALITET KARLSTAD

Lokalt företagsklimat Piteå

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Söderorts framtida utveckling

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018

Lokalt företagsklimat Sundsvall

Lokalt företagsklimat Hudiksvall

Lokalt företagsklimat Klippan

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Bilden av Karlstad. Attraktionsindex 2014

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen

Hur ser företagare på Skövde som ort?

Lokalt företagsklimat Karlskrona

Lokalt företagsklimat Umeå

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18.

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

VARUMÄRKET UDDEVALLA

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Företagsklimatet i Knivsta kommun 2017

Linköpings kommun Attityder 2015

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Attityder till svensk industri

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Hej och välkommen! Tack för att du vill ge din syn på Åsele!

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Kommunens service, rankning bland 290 kommuner år 2009 till 2016

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är

Vision och utvecklingsprogram för hållbar utveckling till 2020

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Brand Audit. Hur mår varumärket Gävle?

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar. April 2010

Företagsklimatet i Jönköpings kommun 2015

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Undersökningen. Naturvårdsverkets kunder/intressenter. Se respektive leverans. Steg 1: E-postutskick innehållandes länk till enkät.

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje /2012

Kommunikationsstrategi

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Företagsklimatet i Kronobergs län 2018

Attraktionsindex Höör Januari 2009

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2015

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017

Regional utvecklingsstrategi

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Transkript:

Uppsala kommun Slutrapport

Innehåll Bakgrund och syfte 3 Metod 4 5 Varumärkesmodell 6 identitet 8 image 9 profil 10 Framtidens Uppsala 11 Rekommendera Uppsala 12 Förbättringsområden 13 Sammanfattande slutsatser 14 2

Bakgrund och syfte Bakgrund Syfte År 2002 inledde Uppsala kommun ett arbete med att utveckla tillsammans med stadens aktörer. Detta arbete resulterade i en nulägesanalys, en så kallad nollpunktsmätning, avseende attraktionskraft och rådande attityder till Uppsala bland olika viktiga målgrupper, som boende, besökare, företagare och externa målgrupper. Detta arbete koordineras av Näringslivssekretariatet vid Uppsala kommun. År 2009 beslutade Uppsala kommun att följa upp mätningen från 2002 genom en så kallad effektmätning. Syftet med 2014 års undersökning är att utvärdera kommunens tioåriga sarbete. Resultaten kommer att vara en del i grunden för fortsatt arbete framåt med t. 2014 har en ny mätning genomförts för att utvärdera kommunens tioåriga sarbete. Jämförelser har gjorts med 2009 års resultat och där det är möjligt också med 2002 års resultat. 3

Metod Undersökningen har bestått av en kvantitativ studie som har genomförts under januari februari 2014. Totalt har nio olika målgrupper undersökts med hjälp av olika datainsamlingsmetoder, till höger redovisas datainsamlingsmetod samt antal respondenter för respektive målgrupp. Årets undersökning har genomförts med motsvarande omfattning och metod som de tidigare undersökningarna med följande undantag: Datainsamlingens tidpunkt var annorlunda 2002 men densamma 2009 och 2014. Webbenkät har ersatt telefon som insamlingsmetod för boende i Uppsala, studenter i Uppsala och studenter på annan ort. Svarens representativitet påverkas inte av metodändringen. En målgrupp har tillkommit i undersökningen 2014, Studenter i Uppsala Telefonintervjuer: Intern grupp Företagare i Uppsala, 211 respondenter Mellangrupp Utflyttade företagare, 40 respondenter Utflyttade familjer, 50 respondenter Extern grupp Nyetablerade företag i norrförort, 50 respondenter Webbenkät: Intern grupp Boende i Uppsala, 529 respondenter Studenter i Uppsala, 256 respondenter Extern grupp Studenter på annan ort, 210 respondenter I resultatet jämförs såväl 2009 som 2002 års resultat. 2002 års resultat finns dock inte sparat i rådataform vilket innebär att jämförelser inte kan göras på samtliga frågor. Personliga intervjuer: Extern grupp Privatturister i Uppsala, 102 respondenter Affärsturister, 105 respondenter 4

Varumärkesmodell I undersökningen delar vi in de nio olika målgrupperna i tre olika segment ; en intern grupp, en mellangrupp och en extern grupp. Den interna gruppen är den grupp som förväntas ha högst kunskap om Uppsala och den externa gruppen är den grupp som rimligen har lägst kunskap om Uppsala. Extern grupp Mellangrupp Intern grupp Boende i Uppsala Studenter i Uppsala Företagare i Uppsala Utflyttade företagare Utflyttade familjer Studenter på annan ort Nyetablerade företag i norrförort Privatturister i Uppsala Affärsturister i Uppsala

Varumärkesmodell Undersökningen kommer att svara på två huvudfrågor: Identitet - Hur är Uppsala? - faktiska värden. Besvaras av den interna gruppen samt mellangruppen. Vi kommer även att gå igenom hur respondenterna vill att Uppsala ska uppfattas i framtiden. Profil Vilka vill vi vara? Denna fråga besvaras av den interna gruppen. Image - Hur uppfattas Uppsala av omvärlden? Besvaras av den externa gruppen. Extern grupp - Image Mellangrupp - Identitet Intern grupp - Identitet Vilka vill vi vara? I Intern grupp - Profil

identitet I begreppet identitet ställer vi oss frågan: Hur är Uppsala? Frågan besvaras av: * Boende i Uppsala * Företagare i Uppsala * Studenter i Uppsala * Utflyttade företagare * Utflyttade familjer Extern grupp - Image Mellangrupp - Identitet Intern grupp - Identitet Vilka vill vi vara? I Intern grupp - Profil I identitet finns allra tydligast: Universitetet och studentlivet Domkyrkan Oförändrat resultat sedan 2002 Positiva inslag i identitet anses vara: Högskolor/Universitetet Tillväxtregion Bra kommunikationsmöjligheter (in- och utrikes) Bra in-/utpendling Bra köpcentrum utanför stadskärnan Nära tillgång till natur Trygghet (ny 2014) Vacker stadsmiljö(ny 2014) Områden som uppfattas som negativa i identitet är: Handlingskraftiga politiker Fritidsaktiviteter för ungdomar God tillgång på arbetstillfällen Tillgång på anpassad mark och lokaler Attraktiva boenden (ny 2014) Tillgång på elitidrott (ny 2014) Äldreomsorg (ny 2014) Levande stadskärna (ny 2014)

image I begreppet image ställer vi oss frågan: Hur uppfattas Uppsala av omvärlden? Frågan besvaras av: *Studenter på annan ort *Nyetablerade företag i norrförort *Privatturister i Uppsala *Affärsturister i Uppsala Extern grupp - Image Mellangrupp - Identitet Intern grupp - Identitet Vilka vill vi vara? I Intern grupp - Profil I image finns allra tydligast: Universitetet och studentlivet Domkyrkan Oförändrat resultat sedan 2002 Positiva inslag i image anses vara: Universitet/Högskolor Bra studentliv Tillväxtregion Vacker stadsmiljö Bra kommunikationsmöjligheter Kompetent arbetskraft (ny 2014) Trygghet (ny 2014) Områden som uppfattas som negativa i image: Information till turister Första intrycket till besökare Parkeringsmöjligheter Arbetsmarknad (ny 2014) Tillgången på anpassad mark/lokaler (ny 2014) Pulserande stadskärna (ny 2014) Attraktiva boenden (ny 2014)

profil I begreppet profil ställer vi oss frågan: Vilka vill vi vara? Frågan besvaras av: *Boende i Uppsala *Företagare i Uppsala *Studenter i Uppsala År 2014 vill Boende, företagare och studenter att Uppsala om fem år ska: uppfattas som en framåt och positiv/ aktiv och drivande stad uppfattas som en attraktiv stad för utbildning/ stark universitetsstad uppfattas som en företagsvänlig stad med bra företagsklimat..uppfattas som en expansiv stad med stark tillväxt...uppfattas som en miljövänlig stad med vackra grönområden.erbjuda en god tillgång på attraktiva boenden Extern grupp - Image Mellangrupp - Identitet Intern grupp - Identitet Vilka vill vi vara? I Intern grupp - Profil År 2002 ville man utöver detta att Uppsala om fem år..uppfattas som en expansiv stad med stark tillväxt År 2009 ville man dessutom att Uppsala om fem år: skulle fortsättningsvis ha en stark sjukvård

Framtidens Uppsala

Rekommendera Uppsala Rekommendationsbenägenheten bland de olika målgrupperna är Relativt stabil över tid även om benägenheten att rekommendera i årets mätning är något lägre än bland boende, utflyttade (företagare/familjer) och högre bland företagare i Uppsala, privatturister och affärsturister. 2002 2009 2013 Boende i Uppsala 92 % 91 % 84 % Intern grupp Företagare i Uppsala 84 % 85 % 93 % Studenter i Uppsala - - 86 % Mellangrupp Utflyttade företagare 79 % 84 % 70 % Utflyttade familjer 92 % 92 % 82 % Studenter på annan ort - - - Extern grupp Nyetablerade företag i Norrförort - - - Privatturister 98 % 85 % 98 % Affärsturister 91 % 90 % 97 % 12

Förbättringsområden Nedan redovisas de förbättringsområden som framkommer hos minst två olika målgrupper. Handlingskraften hos kommunalpolitikerna, transportmöjligheterna inom staden samt bristen på attraktiva boenden och studentboenden är de som återkommer som utvecklingsområden hos flest målgrupper. Intern grupp Mellangrupp Extern grupp Förbättringsområden Boende i Uppsala Företagare i Uppsala Studenter i Uppsala Utflyttade företagare Utflyttade familjer Studenter på annan ort Nyetab. företag i Norrförort Privatturister Affärsturister Transporter inom staden X X X X X X Tillgång mark/lokaler X X X Attraktivt boende/studentboende X X X X X X X Handlingskraftiga kommunpolitiker X X X X X X Dynamiskt näringsliv X X X X Äldreomsorg X X Arbetsmarknad/ arbetstillfällen X X X Levande stadskärna X X X X Parkeringsmöjligheter X X Grund-/gymnasieskola X X 13

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Syftet med effektmätningen är att mäta de interna och externa intressenters kännedom om och attityder till Uppsala kommun. Syftet är även att mäta eventuella förändringar i kännedom och attityd över tiden. Generellt sett ser vi att attityderna till Uppsala är relativt oförändrade jämfört med 2009 samtidigt som förväntningarna på Uppsala i viss grad förändras över tid beroende av vilken egenskap som analyseras. Vilka värden uppfattar man att Uppsala står för? Uppsala förknippas och associeras starkast av både den interna och externa gruppen med Universitet och studentlivet samt Domkyrkan. Resultatet är oförändrat jämfört med resultatet från 2002 och 2009. Vad är bra respektive mindre bra? Generellt sett hade attityden till Uppsala förbättrats både bland den interna och den externa gruppen mellan 2002 och 2009. Nu har dock resultatet stabiliserats och ligger i huvudsak på samma nivå som 2009 även om det förekommer mindre skillnader. De områden som uppfattades som positiva år 2002 och 2009 är i huvudsak desamma även 2014. Som negativa områden har det dock tillkommit flera utvecklingsområden och då framför allt tillgången på boenden, både för studenter och i allmänhet. Vilka är de viktigaste förbättringsområdena - Hur ska framtidens Uppsala se ut? Medborgare Boende i Uppsala, studenter i Uppsala och utflyttade familjer Handlingskraftiga kommunalpolitiker Transporter inom staden/kollektivtrafik Attraktiva boenden (ny) Arbetstillfällen/arbetsmarknad/näringsliv Grund-/gymnasieskola (ny) Äldreomsorg (ny) Näringslivet Företag i Uppsala, utflyttade företag, nyetablerade företag i norrförort Handlingskraftiga kommunalpolitiker Dynamiskt näringsliv/företagsklimat Transporter inom staden/kollektivtrafik God tillgång på mark och lokaler Attraktiva boenden (ny) Levande stadskärna Besökare Privatturister och affärsturister Parkeringsplatser 15