STOCKHOLM 17FEB 2015. Karl Hallding

Relevanta dokument
FORES STOCKHOLM 16 FEB 2015 PER KLEVNÄS

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Regional Carbon Budgets

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Varför ett nytt energisystem?

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Klimatanpassning bland stora företag

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

På väg mot hållbarhet?

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

OECD Publications News

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Från Gröna till Hållbara Obligationer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Bioenergi Sveriges största energislag!

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Fondsparande med låg koldioxidexponering

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

FRUSAM II. Teman för nätverkets arbete

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Energi- och klimatpolitiken i EU

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem

It is the economy stupid! Kommentarer av Anders Wijkman vid Omställningsgruppens möte i Sigtuna 7 november 2009.

WAVES4POWER Fosnavåg 24 oktober 2016

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Bioteknikbranschen innovation, värdekedjor och tillväxt. Henrik Mattsson Ekonomisk geografi HT 2009

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Välkommen till en fullmatad dag med massor med inspiration och kunskap från beställarnätverken BeBo och Belok!

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

Maja Fjæstad. Statssekreterare, tekn. dr.

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Framgångsrika regioner i EU. Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Teknikjusterade koldioxidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Making electricity clean

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

What does the green economy look like?

Hållbar utveckling och dess konseptualisering i svenska företag case studier

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Klimatutmaningen Sverige som en globalt hållbar energiaktör

Var finns kunderna, branschen, Sverige?

Europaforum Norra Sveriges synpunkter kring Horisont 2020 för perioden

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Träff om Smart specialisering

Tredje Vågens Automation

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

The Empires Strike Back

Befolkning och framtid

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Transkript:

STOCKHOLM 17FEB 2015 Karl Hallding

Better Growth, Better Climate: The New Climate Economy Report Online interactive report Commissioned by 7 countries: Colombia, Ethiopia, Indonesia, Norway, Sweden, South Korea, United Kingdom Led by a Global Commission: 24 former heads of state, CEOs and heads of international institutions. Chaired by Felipe Calderon, former President of Mexico Synthesis report in multiple languages Overseen by an Economic Advisory Panel of 14 world leading economists, chaired by Professor Lord Nicholas Stern Delivered by 8 research institutes: Included contributions from 120+ organisations 2 2

Vår utgångspunkt: många länder står inför stora ekonomiska utmaningar OECD countries Recovering from financial crisis Growing problems of income inequality Slow-down in productivity growth Middle Income countries Need escape from middle income trap Adjusting to new resource volatility Middle East Excess dependency on hydrocarbon exports Insufficient private sector employment Large demographic challenges Low-income countries Dependence on natural resource exports Remaining deep poverty, including lack of basic access to energy, water, health, food China Looking to restructure its economy and reduce energy intensity Excess financial leverage Significant pollution problems SOURCE: New Climate Economy team

De närmaste 15 åren utgör en kritisk period för klimatet Source: IPCC

Drivkrafter för världsekonomin och klimatet STÄDER LAND ENERGI RESURS- EFFEKTIVITET INVESTERINGAR I INFRASTRUKTUR SAMHÄLLS- EKONOMIN INNOVATION BÄTTRE TILLVÄXT: HÖGKVALITATIV, RESILIENT, INKLUSIV

STÄDER: Atlanta and Barcelona har samma befolkning och inkomst, men vitt skilda CO 2 -fotavtryck ATLANTA Atlanta s built-up area BARCELONA Barcelona s built-up area Population: 5.3 million Total area: 16,605 km 2 Urban area: 7,692 km 2 Transport emissions: 6.9 tco 2 pc Population: 5 million Total area: 3,263 km 2 Urban area: 648 km 2 Transport emissions: 1.2 tco 2 pc Source: LSE research, drawing on data from Atlanta Regional Commission (2014), Autoritat del Transport Metropolita (Area de Barcelona) (2013), GenCat (2013), UCSB (2014), D Onofrio (2014), based on latest data.

STÄDER: Bus rapid transit -system för 2 miljoner passagerare kostar 15% av motsvarande metrosystem Exempel: Bogota, Colombia Källor: Cityfix.com, NY Times, LSE och NCE Cities Paper 03 Accessibility in Cities: Transport and Urban Form, p 10-11

Loess-platån i Kina visar hur jordbrukslandskap kan återställas med nytta för såväl ekonomin som klimatet 1990 2012 Källa: Världsbanken, Project completion evaluations of the Loess Plateau Watershed Habilitation Projects I and II, 1999 and 2005.

LANDANVÄNDNING: I Brazilien har avskogning åtgärdats utan ekonomiskt nettobortfall Annual forest loss from the Brazilian Amazon, sq km 35 000 30 000 25 000 Anti-logging laws, satellite monitoring of Amazon and strong law enforcement lead to reduced deforestation from 2004 20 000 15 000 10 000 5 000 0

ENERGI: Energieffektivisering kan vara den största (och billigaste) källan för att tillgodose växande energibehov Source: IEA, 2013: Energy Efficiency Market Report 2013 Market Trends and Medium-Term Prospects

ENERGI: Luftföroreningar (PM2.5) orsakar dödsfall värderade till 4% av BNP i 15 nyckkelländer Källa: Analys av NCE baserat på data från Världshälsoorganisationen

ENERGI: Kostnaden för solkraft faller snabbt USD/MWh Solar PV, historical Current fossil fuel range, indicative Best utility-scale project, 2014 1990 1995 2000 2005 2010 2014 Sources: Citi Research 2012; G. F Nemet, Beyond the learning curve, Energy Policy 34, 3218-3232 (2006)

INNOVATION: Google är på väg att bli ett av världens största cleantech-företag Source: Google, Greentech Media

INNOVATION: Vi satsar mindre på FoU för energi än vi gjorde på 1980-talet. Energy R&D as % of GDP in IEA member countries 1 0,12% Energy R&D split in 2011 4% 5% 0,10% 11% 27% 0,08% 0,06% 0,04% 14% 17% 21% 0,02% 0,00% 1974 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011 Nuclear Renewable energy Energy efficiency Other cross cutting technologies/research Fossil fuels Other power and storage technologies Hydrogen and fuel cells Source: R&D figures and split from International Energy Agency (2013), Tracking Clean Energy Progress 2013, OECD/IEA, Paris, GDP figures from World Development Indicators 2014, adjusted for inflation from 2005 to 2010

Vi står inför enorma kapitalinvesteringar i infrastruktur som blir bara marginellt större med en klimatomställning Källor: OECD (2006, 2012), IEA ETP (2012), modellering av Climate Policy Initiative (CPI) för New Climate Economy, samt analys utförd av New Climate Econom.

En stor del av klimatåtgärderna som krävs de närmaste 15 åren har stora ekonomiska och andra sidonyttor Källor: Utsläppsnivåer: IPCC AR5; Analys utförd av New Climate Economy baserad på expertkonsultation och befintlig literatur

10 åtgärder för att påbörja omställningen Next steps 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Integrera klimatrisk i strategiska beslutsprocesser Säkerställ ett globalt klimatavtal Avskaffa snedvridande subventioner Prissätt koldioxid som en klar marknadssignal Mångfaldiga stödet till klimatsmart innovation Minska kapitalkostnaden för klimatinvesteringar Stöd utveckling mot täta och sammankoppladet städer Stoppa avskogning Återställ degraderad jorbruksmark Påbörja en snabb utfasning av kolkraft Källa: New Climate Economy Global Action Plan (2014)

Main findings of the Commission Vi kan uppnå både ökat välstånd och minskade växthusgasutsläpp. Åtskilliga företag, städer och länder visar redan på den möjligheten, och har lyckats kombinera starka ekonomiska resultat med fallande utsläpp. Ny teknologi ger möjligheten att fortsätta. Vi står inför en strukturomvandling. 90 billjoner dollar kommer att investeras i infrastruktur fram till 2030 och därmed sätter vi kursen både för ekonomisk tillväxt och klimatomställning. Kostnaden för en klimatkombatibel bana är bara marginellt högre, och uppvägs till stor del av besparingar i bränslekostnader. En utveckling med låga CO2-utsläpp har många andra vinster, från lägre luftföroreningar till mindre trängsel, och ökad energi-, vatten- och matsäkerhet. Bättre tillväxt blir en viktig del av stegen mot en klimatlösning. Det finns också kostnader i olika branscher. Strukturomvandlingar medför alltid omfördelningar. De måste hanteras rättvist, me stöd för de grupper som påverkas.

En ny tillväxtbana behövs, med klimatet som del av en större målbild Good CARBON BUBBLE NEW CLIMATE ECONOMY Growth performance TODAY LIMITS TO GROWTH Bad Bad Climate performance Good