Kalkspridningsplan för Härgusserödsån



Relevanta dokument
Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Planering av våtmarkskalkning

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Åtgärdsområde 004 Västerån

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Manual Nationella Kalkdatabasen

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Åtgärdsområde 010 Bolån

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008


Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Vad finns att berätta om denna rapport?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Exempelgården Potatis och svin

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Åtgärdsområde 010 Bolån

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Grovkalk och Granuler

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Vattenöversikt för Lerums kommun

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Hammarskogsån-Danshytteån

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Kalkning av sjöar och vattendrag

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN

Vi kalkar för en levande miljö

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Referensgruppsmöte JordSkog

Ätrans recipientkontroll 2012

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING

Rymman respektive Dyvran

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Lägesrapport KVVP etapp 1

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Transkript:

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Projektnummer Kund 2047 Stenungsunds kommun Version Datum 2.0 2011-05-04 Titel Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Författare Ingemar Abrahamsson

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Medins Biologi AB 1. Inledning Härgusserödsån avvattnar ett ca 5 km 2 stort område öster om Stenungsund och mynnar i Stora Hällungen inom Bratteforsåns vattensystem. Avrinningsområdet är beläget i Stenungsunds kommun. Avrinningen beräknas till ca 5 700 m³ per ha och år (18 ls -1 km - 2 ). Data för de objekt som skall kalkas redovisas i tabell 2. 2. Motiv Syftet med kalkningarna är främst att bevara den naturliga populationen av insjööring i ån. Härgusserödsån utgör reproduktionsområde för Stora Hällungens insjööring och öringstammen i Kvarnsjön. Den förstnämnda utnyttjar den nedre delen av ån som lekoch uppväxtområde medan den sistnämnda reproducerar sig nedströms Kvarnsjön. 3. Vattenkemiska mål De vattenkemiska målen i denna plan är att upprätthålla ph-värden på minst 6,0 i målområdet som utgörs av Kvarnsjön samt Härgusserödsån från Kvarnsjöns utlopp ned till mynningen i Stora Hällungen (se tabell 1). 4. Syrabelastning Det saknas såvitt känt dokumenterade ph-värden från tiden före kalkning. Det lägsta registrerade ph-värdet efter påbörjad kalkning är 4,7 vilket uppmättes i mars 1992 och 1993 i Härgusserödsån vid Tåsteröd (HE1). I januari 2006 noterades ett ph-värde på 4,8 vid samma provpunkt. Den nuvarande syrabelastningen bedöms motsvara ett lägsta ph okalk som understiger 4,8 i Härgusserödsån vid Tåsteröd (HE1). Längre nedströms i ån bedöms syrabelastningen vara lägre (högre ph okalk ). 3

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Medins Biologi AB 5. Resultat av tidigare kalkningar Kalkningarna i Härgusserödsån påbörjades 1974. Fram till år 1994 kalkades endast Kvarnsjön. Under de senaste tio åren har vartannat års kalkning i Kvarnsjön kompletterats med årliga spridningar i Ljustersjön och två våtmarker strax nedströms Ljustersjön. Den vattenkemiska effektuppföljningen visar att de nuvarande kalkningarna inte har åstadkommit önskade resultat. De vattenkemiska målen uppnås inte i Härgusserödsån vid Tåsteröd (HE1) där ph-värden under 6,0 registrerats vid fem tillfällen under åren 2004-2007. De lägsta värden på 5,0 och 4,8 noterades i oktober 2005 och januari 2006. Övriga tre värden var 5,6-5,8. De låga ph-värdena bedöms främst bero på att kalkningarna inte har förmått motverka surstötar i bäck från Ljustersjön. I Kvarnsjön och i Härgusserödsån vid Ucklum har ph-värden under 6,0 inte registrerats sedan mätningarna påbörjades 1996 respektive 2006. I Härgusserödsån (lokal Röd) har bottenfauna provtagits åren 2002, 2005 och 2008. Vid de två senare tillfällena bedömdes faunan på lokalerna vara obetydligt påverkad av surt vatten. Vid provtagningen 2002 bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad av surt vatten. 6. Dosering och strategi De vattenkemiska målen i målområdet styr kalkdoseringen i vattendraget. Kalkbehoven har huvudsakligen uppskattats utifrån resultaten från de tidigare kalkningarna. Det årliga kalkbehovet i Härgusserödsån vid Tåsteröd beräknas uppgå till drygt 100 kg per ha avrinningsområde. I denna plan uppgår kalkdosen till detta uppskattade kalkbehov. Inom merparten av det övriga målområdet bedöms kalkdoserna överstiga kalkbehoven. De årliga kalkmängderna höjs 11 ton till 15 ton. Kalkdosen höjs i bäck från Ljustersjön medan Kvarnsjön kalkas årligen istället för med tvåårsintervall. Ytterligare tre våtmarker tas i anspråk för kalkning. Förändringarna görs för att uppnå det vattenkemiska målet i Härgusserödsån vid Tåsteröd (HE1). Avsikten är att bättre motverka surstötar i bäck från Ljustersjön samt erhålla jämnare neutralisationseffekter i Kvarnsjön. Totalt sex våtmarker, med en sammanlagd yta på ca 1,6 ha, kalkas med en dos på maximalt 500 kg per ha avrinningsområde och år. 4

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Medins Biologi AB Tabell 1. Kalkdosering i Härgusserösån från år 2012. Mål-pH anges för målområdet. ARO Kalk sjö Kalk våtm Intervall Kalk Tot kalk Arealdos Mål-pH (km2) (ton) (år) (ton/år) (ton/år) (kg/ha/år) Ljustersjön 0,15 2 1 1 3,0 3 200 Bäck från Ljustersjön 0,95 9 1 9,0 12 126 Kvarnsjön 0,24 3 1 3,0 3 125 6,0 Bäck från Kvarnsjön 0,30 3 100 6,0 Härgusserödsån Tåsteröd (HE1) 1,4 15 107 6,0 Härgusserödsån vid gamla E6 4,6 15 33 6,0 Härgusserödsån mynning 5,0 15 30 6,0 7. Kalkmängder och kalkmedel Kalkmängder och spridningsområden framgår av tabell 2 och spridningskartan. Från 2012 sprids årligen tio ton på våtmarker och fem ton i sjöar från helikopter. År 2011 sprids dock 18 ton på våtmarker för att neutralisera den upplagrade syran i de okalkade våtmarkerna. Kalken sprids jämnt över markerade våtmarker och sjöytor. På våtmarker bör våtmarkskalk användas, t ex grovt kalkmjöl (0,2-1 mm), granuler, GX-kalk eller annan lämplig icke-dammande produkt. I sjöar bör sjökalk användas, t ex fint kalkmjöl (0-0,5 mm varav minst 90 % <0,25 mm) eller granuler av kritkalk (tyska granuler). Kalkmängderna är beräknade för kalk med en syraneutraliserande verkan på 50 %. 5

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Medins Biologi AB Tabell 2. Kalkmängder och andra objektspecifika data i Härgusserödsån från 2011. Våtmark Beteckning V-kalk* 2011 V-kalk* från 2012 Metod Markyta Tillr.omr ARO Kalkgiva Arealdos karta (ton) (ton/år) (ha) (ha) (ton/ha yta/år) (kg/ha ARO/år) Bäckmad 21 2 2 Hkp 0,3 Bäck från Ljustersjön 30 7 67 Öppet kärr 22 1 1 Hkp 0,2 Ljustersjön 2 5 500 Öppet kärr 23 1 1 Hkp 0,2 Bäck från Ljustersjön 3 5 333 Öppet kärr 24 3 1 Hkp 0,2 Bäck från Ljustersjön 3 5 333 Öppet kärr 25 6 3 Hkp 0,4 Bäck från Ljustersjön 10 8 300 Bäckmad 26 5 2 Hkp 0,3 Bäck från Ljustersjön 20 7 100 S:a våtm (hkp) 18 10 1,6 Sjö Beteckning S-kalk* 2011 S-kalk* från 2012 Metod Volym Tillr.omr ARO Oms.tid Kalkdos karta (ton) (ton/år) (milj m³) (ha) (år) (g/m3 avrinning) Ljustersjön A 2 2 Hkp 0,04 Bäck från Ljustersjön 15 0,5 23 Kvarnsjön B 3 3 Hkp 0,6 Bäck från Kvarnsjön 24 4,4 22 S:a sjö (hkp) 5 5 Totalt: 23 15 * V-kalk = icke-dammande kalkprodukt lämplig för våtmarker, S-kalk = kalkprodukt lämplig för sjöar.