Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken, Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. I fält mäts temperatur och syrgas, medan tio parametrar, bland annat fosfor och kväve, analyseras hos ALcontrol AB. Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra, dvs över ph 7, i Vellinges bäckar under 2013. De är således inte försurade och de har en mycket god buffertkapacitet. Vattnet i bäckarna har varit syrerikt, men syreövermättnad har uppmätts i fyra av dem. Samtliga bäckar har höga till extremt höga kväve- och fosforhalter och är således mycket eller extremt näringsrika. För att beräkna belastning och transporter krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata i form av PULS-data använts, men från och 2010 har dessa ersatts av modell-beräknade S-Hypedata. Under 2013 ökade transporterna av kväve, medan transporterna av fosfor minskade jämfört med förra året. Totalt 206 ton kväve och 2,82 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under 2013. Trenden visar att transporten av närsalter till Öresund totalt sett sjunker, vilket är positivt. Dnr 2014/1009 Annelie Persson, Miljö- och byggnadsnämnden, Vellinge kommun, 2014 Foto: Gessiebäcken
2014-05-08 3 (17) Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Beskrivning och provtagning... 4 Beskrivning... 4 Provtagning och analys... 4 Beräkningar... 5 Parametrar och analysresultat... 5 Syrgas (O 2 )... 5 Totalorganiskt kol (TOC)... 6 Turbiditet... 6 Konduktivitet... 6 ph... 7 Alkalinitet... 7 Totalkväve (N-tot)... 7 Nitratkväve (NO-N)... 7 Ammoniumkväve (NH 4 -N)... 8 Totalfosfor (P-tot)... 8 Fosfatfosfor (PO 4 -P)... 8 Bedömning... 9 Tillståndet i bäckarna... 9 Belastning på havet... 11 Arealspecifik förlust... 12 Statusklassning och miljökvalitetsnormer... 13 Gessiebäcken... 13 Referenser... 14 Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden... 15 Bilaga 2: Analysresultat... 16 Bilaga 3: Årssammanställning... 17
2014-05-08 4 (17) Bakgrund Undersökning av vattenkvalitén i kommunens större vattendrag påbörjades 1988. Sedan 1990 har provtagningarna samordnats med liknande undersökningar i Malmö, Trelleborg och Ystad i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer. Ett gemensamt basprogram för provtagningen har följts i samtliga kommuner, däremot har en del provtagningsparametrar därutöver varierat. Samordningen har syftat till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattendragen i kommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Från årsskiftet har Vellinge kommun tillsammans med Trelleborg och Skurup bildat Sydvästra Skånes vattenråd. En av vattenrådets viktigaste uppgifter kommer vara att planera och utföra kontinuerlig vattenkontroll av de vattendrag som ingår i vattenrådets upptagningsområde, vilket kommer att medföra utökade mätningar bl.a. av metaller och kiselalger. Provtagningarna beräknas tas över av vattenrådet 2015. Beskrivning och provtagning Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Provtagning sker i en provpunkt vardera i Gessiebäcken (G1), Bernstorpsbäcken (B1), Hammarbäcken (H1), Vellingebäcken (V1) och Bredvägsbäcken (Br2) (karta, se bilaga 1). Dessa bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild som möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar ut i Öresund och även några som mynnar ut på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun med utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Provtagning och analys Provtagning sker i mitten av varje jämn månad, det vill säga sex gånger per år. Provpunkterna är placerade nära vattendragens utlopp till havet. Strävan har varit att undvika saltvatteninträngning, vilket inte alltid varit möjligt. I fält mäts temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad med syrgasmätare, Hach HQ 30d Flexi. En halvliters plastflaska fylls vid varje provpunkt. Hos ALcontrol AB analyseras följande parametrar: ph, alkalinitet, konduktivitet, turbiditet, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor och totalorganiskt kol (TOC). Provpunkter och parametrar har i stort sett varit de samma sedan 1990, bortsett från TOC som från och med 1994 har analyserats för de fyra mynningspunkterna G1, B1,
2014-05-08 5 (17) H1 och V1 samt för Br2 från och med 2007. Parametern biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) har tagits bort och ersatts av TOC, eftersom den analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Från och med 2007 års provtagningar togs de tre provpunkterna uppströms, B2, G2 och H2, bort, eftersom det är analysresultaten från mynningspunkterna som används vid de beräkningar som görs. Analysresultaten för 2013 års provtagning återfinns i bilaga 2. Beräkningar För att beräkna belastning på havet (ton/år) och arealspecifik förlust (kg/ha) krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata (PULSdata) från SMHI:s station i Skivarpsån använts och omräknats som medelflöden under sex tvåmånadersperioder omkring de sex provtagningstillfällena. Efter antagande att flödet i bäckarna står i proportion till Skivarpsåns och respektive avrinningsområdes areal har beräkningarna genomförts. Länsstyrelsen har tidigare köpt in dessa PULS-data, men från och med 2010 köps de inte in längre, eftersom vattenföringar modellberäknade S-Hype för olika delavrinningsområden kan hämtas på SMHI:s hemsida. Indelningen av avrinningsområden är den som finns i Svenskt vattenarkiv. För Vellinge kommun finns endast S- Hype-data för två avrinningsområden ett för Gessiebäcken och ett för de övriga fyra bäckarna, inklusive områden däremellan. Eftersom detta är olika hydrologiska modeller, och att avrinningsområdena är annorlunda, måste alla gamla uträkningar räknas om för att kunna följa trender. Exakt hur detta ska göras är inte bestämt än. Från 2010 har därför beräkningarna gjorts som tidigare med den enda skillnaden att S-Hype-data för Skivarpsån har använts istället för PULS-data. Parametrar och analysresultat Syrgas (O 2 ) Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vattnet. Lösligheten varierar med temperatur och salthalt. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Brist på syre uppkommer framförallt genom nedbrytning av organiskt material (syretärande ämnen). I näringsrika vatten med stor produktion av alger och annan växtlighet är därför risken för syrebrist störst. Syrebrist utgör ett hot för faunan i vattendrag, även om den är kortvarig. Vid halter över 7 mg/l är tillståndet syrerikt, under 5 mg/l är det svagt och vid halter under 3 mg/l är tillståndet syrefattigt. Syrgashalten varierade under 2013 mellan 5,29 och 16,49 mg/l. Tillståndet har varit syrerikt i alla bäckar under året.
2014-05-08 6 (17) Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer. Ju högre syrgasmättnad desto syrerikare är tillståndet, vilket inte alltid indikerar att vattendraget är välmående. Vid kraftig fotosyntes, t.ex. i samband med algblomning, kan syrgasmättnaden i vattnet överstiga 100 %, så kallad övermättnad. Detta kan tyda på övergödning. Syrgasmättnaden varierade under 2013 mellan 42,8 och 146,2 %, förutom i Vellingebäcken i augusti med det extremt låga värdet 15,3. Syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen i Gessiebäcken och vid ett tillfälle vardera i Bredvägsbäcken, Bernstorpsbäcken och Hammarbäcken. Totalorganiskt kol (TOC) TOC (mg/l) anger halten av organiskt material. Förekomsten av organiskt material ger information om risken för låga syrgashalter mellan provtagningarna, framför allt i rinnande vatten. Halter under 4 mg/l visar på en mycket låg halt, medan halter över 16 mg/l visar på en mycket hög halt av organiskt material. Under 2013 varierade TOC-halten mellan 2,2 och 6,9 mg/l, bortsett från de höga halterna i Bredvägsbäcken som varierade mellan 21 och 28 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Turbiditet Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets grumlighet, det vill säga ett mått på mängden partiklar i vattnet. Ett högre värde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet i rinnande vatten orsakas främst av att oorganiska partiklar frigörs genom erosion. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Värden över 7 FNU visar på starkt grumligt vatten. Under 2013 varierade turbiditeten mellan < 0,1 och 55 FNU. Konduktivitet Konduktiviteten (ms/m) eller ledningsförmågan är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Eftersom jordarna i regionen är kalkhaltiga får vattendragen hög konduktivitet på grund av tillförsel av kalciumsalter från omgivande marker. Hög konduktivitet kan också vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvatteninträngning. I näringsrika vatten är konduktiviteten större än 15 ms/m. Kraftigt förorenade vatten har en konduktivitet som ligger över 50 ms/m. I jordbrukslandskapets åar ligger konduktiviteten upp emot 100 ms/m. Konduktiviteten ligger högt i samtliga bäckar och har under 2013 varierat mellan 62,3 och 110 ms/m.
2014-05-08 7 (17) ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. ph 7 är ett neutralvärde. 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. Normalt ligger ph-värdet i vattendragen i sydvästra Skåne, med näringsrik och kalkhaltig jord, mellan 6 och 8. Vid snösmältning och kraftiga regn kan ph-värdet sjunka på grund av nederbördens låga ph på 4-5. Det biologiska livet i vattendraget påverkas av ph-förhållandena. Vid låga ph-värden kan störningar uppstå. Det kan också innebära utlakning av metaller så att förgiftning kan uppkomma. Höga ph-värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Värdena för ph har under 2013 legat mellan 7,5 och 8,4. Bäckarna är således inte försurade. Alkalinitet Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattendragets buffrande förmåga, det vill säga motståndskraft mot försurning. Den är främst ett mått på försurningskänsligheten, medan ph-värdet anger den faktiska surhetsgraden. Alkaliniteten är framför allt beroende av kalkberggrunden. Om alkaliniteten understiger 0,02 mekv/l är buffertkapaciteten obetydlig och överstiger den 0,20 mekv/l är den mycket god. Alkaliniteten har legat mellan 2,1 och 10 mekv/l under 2013. Buffertkapaciteten är mycket god i samtliga bäckar. Totalkväve (N-tot) Totalkväve (µg/l) anger vattnets totala innehåll av kväve. Summan av nitratkväve, nitritkväve, ammoniumkväve och organiskt bundet kväve utgör vattnets totalkvävehalt. Kväve är ett närsalt som bidrar till övergödningen av vattendrag. Det tillförs naturligt genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet bland annat i form av utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbruk samt deponering av luftföroreningar. Totalkvävehalter över 1 250 µg/l bedöms som mycket höga och överstiger de 5 000 µg/l bedöms de som extremt höga. Totalkvävehalterna under 2013 var som lägst 650 µg/l och som högst 15 000 µg/l. Samtliga bäckar har mycket höga till extremt höga kvävehalter. Nitratkväve (NO-N) Nitratkväve (µg/l) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen genom markläckage. Det är också nitratkvävet som växterna i huvudsak tar upp. Därför har det en säsongsvariation med högre vintervärden än sommarvärden. Nitratkvävehalter under 500 µg/l indikerar
2014-05-08 8 (17) opåverkade, näringsfattiga vatten och 500-1 000 µg/l är gränsen för näringsrika eller förorenade vatten. Åar i Skåne kan ofta ha koncentrationer runt 5 000 µg/l. Under 2013 har nitratkvävehalterna legat mellan 310 µg/l och 14 000 µg/l. Samtliga bäckar är näringsrika eller förorenade om man ser till ovanstående ungefärliga gränser. Ammoniumkväve (NH 4 -N) Ammoniumkväve (µg/l) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av avloppsvatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 200 µg/l kan påverka känsliga fiskarter och värden över 1 500 µg/l anses som olämpliga för fisk. Ammoniumkvävehalterna varierade under 2013 mellan < 10 och 110 µg/l, förutom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 95-430 µg/l. Totalfosfor (P-tot) Totalfosfor (µg/l) anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bunden fosfor, partikulär fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller vid avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Vattendrag med fosforhalter över 50 µg/l bedöms som mycket näringsrika och med halter över 100 µg/l som extremt näringsrika. Totalfosforhalter på upp till ca 300 µg/l är vanliga för vattendrag i jordbruksbygd. Under 2013 var totalfosforhalten som lägst 15 µg/l och som högst 360 µg/l, undantaget Bredvägsbäcken där extremt höga halter på 1 000 till 1 600 µg/l uppmättes. Samtliga bäckar är mycket eller extremt näringsrika. Fosfatfosfor (PO 4 -P) Fosfatfosfor (µg/l) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer, då den är direkt tillgänglig och snabbt kan tas upp av växter. Höga halter kan tyda på förorening från avloppsvatten eller gödsel, men kan också ha ett naturligt geologiskt ursprung. I slättlandsåar kan koncentrationerna uppgå till 300-400 µg/l. Under 2013 varierade fosfatfosforhalterna mellan 4 och 150 µg/l, utom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 890 och 1 200 µg/l.
2014-05-08 9 (17) Bedömning Tillståndet i bäckarna Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under 2013. Även buffertkapaciteten är fortsatt mycket god. Halterna av TOC är oftast låga till måttliga förutom i Bredvägsbäcken där halterna är mycket höga. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket till extremt höga. Under 2013 har tillståndet i samtliga bäckar varit syrerikt. Bernstorpsbäcken (B1) Bernstorpsbäcken har ett avrinningsområde på 2 100 ha. Den största delen av marken är jordbruksmark. Inom området finns en golfbana och en stor djurhållare med >100 djurenheter. Dessutom leds ett ganska stort antal enskilda avlopp till bäcken. Syrgashalten ligger oftast bra, med några undantag då den legat lågt vid ett till två tillfällen per år. Syreövermättnad och algblomning brukar förekomma vid något provtillfälle varje år. Under 2013 uppmättes syreövermättnad vid ett tillfälle. Syrgashalten var bra med lägsta uppmätta halt på 5,33 mg/l. Halterna totalkväve och totalfosfor var under året mycket till extremt höga. Bredvägsbäcken (Br2) Bredvägsbäckens avrinningsområde har uppskattats till cirka 500 ha, vilket troligen är i överkant. Området består av Skanörs stadskärna och betesmarkerna upp mot Knösen. Bäcken är saltvattenpåverkad, vilket missgynnar de flesta faunaarter. Bredvägsbäckens provpunkt flyttades nedströms gångbron 1998. Sedan dess har syretillståndet förbättrats betydligt, från syrefattigt till syrerikt, troligen på grund av att provpunkten flyttades. Uppströms provpunkten går bäcken genom en smal hästhage. Det naturliga loppet under gångbron är avsnört och vattnet pumpas via ett pumphus. Ammoniumkvävehalterna ligger högt i bäcken, vilket förmodligen beror på urin och gödsel från hästarna i kombination med dåligt flöde. Vissa somrar sedan 2008 har får betat i hagen där provpunkten är belägen, dock inte under de senaste åren. De totala kvävehalterna är mycket höga och fosforhalterna extremt höga. Halterna av TOC är väldigt höga, betydligt högre än i övriga bäckar. Sedan 2001 har konduktiviteten minskat betydligt. Lägst uppmätta syrgashalt under 2013 var 5,92 mg/l. Syreövermättnad uppmättes vid ett tillfälle. Totalkvävehalterna var fortsatt höga och låg ungefär på samma nivå hela året. Höga halter ammoniumkväve uppmättes vid samtliga provtagningar. De totala fosforhalterna var extremt höga med ett lägsta värde på 1 000 µg/l och fosfatfosforhalterna var nästan lika höga. Halterna av TOC var fortsatt höga, som lägst 21 mg/l. Gessiebäcken (G1) Gessiebäcken har det största avrinningsområdet av bäckarna, 4 100 ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark, men byarna Hököpinge, Västra Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäcken. En golfbana är belägen i området och ett stort antal enskilda
2014-05-08 10 (17) avlopp leds till bäcken. Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra. Syreövermättnad och algblomning har förekommit vid något provtillfälle varje år med några undantag. De totala kvävehalterna är ofta extremt höga och fosforhalterna mycket höga. Under 2013 har syrgashalten har legat väldigt bra, som lägst 9,66 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen. Totalkvävehalterna var höga till extremt höga och de totala fosforhalterna fortsatt höga. Hammarbäcken (H1) Hammarbäcken har ett avrinningsområde på 1 300 ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna Stora Hammar, Räng och Södra Håslöv till bäcken. Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrehalten har ofta varit låg, medan syreövermättnad och algblomning endast har förekommit vid några tillfällen. Ammoniumkvävehalterna är ofta höga, men har minskat sedan år 2000. De totala kväve- och fosforhalterna är extremt höga. Konduktiviteten har under de senaste åren haft färre extremvärden. Syreövermättnad uppmättes vid ett tillfälle under 2013. Syrgashalterna har varit bra med en lägsta halt på 5,29 mg/l. Halterna totalkväve var extremt höga och totalfosforhalterna mycket höga. Vellingebäcken (V1) Vellingebäckens avrinningsområde är 1 200 ha. Det utgörs av jordbruksmark, men såväl Vellinge som Eskilstorps samhällen avvattnas till bäcken, liksom delar av Hököpinge. Bäcken är starkt påverkad av dagvatten. Syrgashalterna är ofta höga. Syreövermättnad och algblomning förekommer ofta. Konduktiviteten varierar ganska mycket, dock inga extremt höga värden. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket höga. Syrgashalten har under 2013 varit bra med en lägsta halt på 8,09 mg/l. Ingen syreövermättnad uppmättes, men däremot ett väldigt lågt värde i augusti. De totala kvävehalterna var, liksom de totala fosforhalterna, höga till mycket höga.
2014-05-08 11 (17) Belastning på havet Vellingebäckarnas beräknade transporter av närsalter, dvs totalkväve och totalfosfor, till Öresund redovisas i diagram 1 och 2 samt i bilaga 3. Variationerna mellan åren beror till stor del på att nederbördsmängderna varierar. Stora flöden i bäckarna medför högre närsalttransporter. Under 2013 ökade kvävetransporten och fosfortransporten minskade jämfört med 2012. Totalt 206 ton kväve och 2,82 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under 2013. Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 1 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997. Diagram 2 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.
2014-05-08 12 (17) Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas (kg/ha), dvs arealspecifik förlust, redovisas i diagram 3 och 4 samt i bilaga 3. Förlusterna var totalt 22 kg kväve och 0,31 kg fosfor per hektar under 2013, vilket innebär mycket höga respektive höga förluster. Kväveförlusten ökade och fosforförlusten minskade jämfört med 2012. Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 3 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997. Diagram 4 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.
2014-05-08 13 (17) Statusklassning och miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten innebär en ny vattenförvaltning som ska bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten. Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten, men av praktiska skäl har en nedre storleksgräns satts för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer. Det är dessa vatten som benämns vattenförekomster. I Vellinge kommun är två vattendrag klassade som vattenförekomster Gessiebäcken och Albäcksån (provtas av Trelleborgs kommun och omnämns därför inte i denna rapport). Vattenmyndigheterna har statusklassat och beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster år 2009. Statusklassning är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet, medan miljökvalitetsnormerna anger vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är god status år 2015, men i vissa vattenförekomster har tidpunkten för när god status ska uppnås skjutits fram. Däremot får vattnets status inte försämras. Ytvatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Ekologisk status kan vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den grundas bland annat på faktorer som förekomst av växt- och djurarter, näringsämnen samt fysiska förändringar i eller i närheten av vattenförekomsten. Kemisk status för ytvatten är god eller uppnår ej god. Statusklassningen baseras i huvudsak på en expertbedömning från Länsstyrelsen och gäller prioriterade ämnen exempelvis kvicksilver, kadmium, bly och nonylfenol. För kvicksilver gäller ett generellt undantag från att uppnå god status för samtliga vattenförekomster i Sverige, men nuvarande halter får inte öka. Gessiebäcken Gessiebäcken har fått klassningen måttlig ekologisk status och god kemisk status (exkl kvicksilver). Den ska uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2027 samt god kemisk status år 2015. Övergödning är det stora problemet i Gessiebäcken. Trots en tydlig, allmän förbättring över tiden, bedöms att en dålig näringsstatus föreligger för bäcken. Fysiska förändringar har dessutom konstaterats som en orsak till att försämra den ekologiska statusen, eftersom övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. Påverkansbedömningen av den kemiska statusen visar på en förhöjd risk att Gessiebäcken påverkas av kemiska ämnen och att den riskerar att vara negativt påverkad av miljögifter.
2014-05-08 14 (17) Referenser Bydén, Larsson, Olsson. 2003. Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Göteborg: Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Johansson, Per-Arne. 2005. Trelleborgs åar. Vattenundersökningar 2004. Rapport 4/2005. Trelleborg: Miljöförvaltningen. Länsstyrelsen i Skåne län. Vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen. http://www2.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/pages/index.aspx Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Stockholm: Naturvårdsverket. Strömsholm, Christel. 1998. Vellingebäckarna 1997. Vellinge: Miljönämnden. Strömsholm Trulsson, Christel. 2006. Vellingebäckarna 2005. Vellinge: Miljö- och Byggnadsnämnden.
Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden 2014-05-08 15 (17)
2014-05-08 16 (17) Bilaga 2: Analysresultat Vellingebäckarna 2013 P-tot PO4-P N-tot NO-N NH4-N Turb Alk ph Kond TOC O2-halt O2-mättn [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [FNU] [mekv/l] [ms/m] [mg/l] [mg/l] [%] Bernstorpsbäcken 12-feb 50 42 12000 12000 38 1,8 5,2 8,1 83,9 4,9 12,82 92,4 17-apr 15 6 5400 4500 <10 1,4 5 8,4 80,5 5,2 14,36 124,5 11-jun 85 67 2500 2300 15 6,9 5,6 8,3 82,9 4,5 8,96 86,2 22-aug 200 150 1700 600 14 55 5,6 8,3 83,3 6,1 5,33 52,4 16-okt 93 56 2800 1900 18 11 5,7 8,3 87,2 4,6 9,11 81,8 11-dec 67 41 15000 14000 19 2,7 5,2 8,2 94,2 6,1 11,85 94 Medelv. 85 60 6567 5883 21 13,1 5,4 8,3 85,3 5,2 10,4 89 Bredvägsbäcken 12-feb 1100 1100 3400 1600 430 3,5 2,5 7,5 84,5 27 11,1 90,4 17-apr 1300 1200 3300 1400 340 3,9 2,3 7,9 78,0 22 9,6 85,3 11-jun 1000 980 3000 1500 230 3,3 2,3 7,9 83,6 28 10,83 109 22-aug 1000 930 2800 310 95 4,4 2,2 7,8 82,3 21 5,92 58,8 16-okt 1600 970 3400 350 220 5,8 2,1 7,9 80,5 27 8,79 84,3 11-dec 1200 890 3200 1400 280 3,1 2,2 7,7 79 26 9,83 84,8 Medelv. 1200 1012 3183 1093 266 4,0 2,3 7,8 81,3 25,2 9,3 85 Gessiebäcken 12-feb 70 43 11000 10000 39 3,1 5,2 8,1 77 5,7 13,59 96,6 17-apr 20 4 4800 4100 <10 3,2 4,1 8,2 68,8 5,9 16,49 146,2 11-jun 54 38 2000 1600 31 2,3 4,7 8,4 68,1 5,3 10,87 112,8 22-aug 69 52 1500 1100 <10 1,8 5,4 8,4 73,1 4,8 10,99 110,5 16-okt 360 47 3300 2200 21 6,4 4,4 8,2 62,3 6,7 9,66 87,3 11-dec 54 33 13000 11000 21 3,1 5,3 8,2 87 6,9 10,95 87,6 Medelv. 105 36 5933 5000 28 3,3 4,9 8,3 72,7 5,9 12,1 107 Hammarbäcken 12-feb 110 79 14000 13000 20 21 5,7 8,0 95,5 5,9 11,47 83,7 17-apr 50 37 6900 5500 10 1,1 5,2 8,3 95,1 5,2 14,51 127,1 11-jun 50 43 5900 5700 19 0,67 5,3 8,1 84,9 2,8 5,96 56,3 22-aug 40 31 5400 5400 13 1,2 5,7 8,2 85,7 2,2 8,74 83,5 16-okt 28 24 6900 6000 <10 <0,1 5,3 7,8 89,4 2,4 5,49 49,7 11-dec 96 68 9800 8800 22 3,8 5,9 7,8 110 4,3 5,29 42,8 Medelv. 62 47 8150 7400 17 5,55 5,5 8,0 93,4 3,8 8,6 74 Vellingebäcken 12-feb 160 46 7800 7500 47 27 5,6 8 98 6,2 12,1 91,6 17-apr 44 30 2600 2000 31 2,3 4,8 8,2 90,5 5,3 10,85 97,5 11-jun 44 33 1600 1300 14 1,6 5,5 8,2 92,2 3,8 10,22 98,1 22-aug 66 51 650 360 19 1,2 5,9 8,3 97,8 3,7 8,09 15,3 16-okt 74 54 1100 740 110 1,4 10 8,3 96,8 4,2 8,34 75,4 11-dec 70 40 8200 7200 63 2 5,5 8,1 101 5,2 10,16 83,1 Medelv. 76 42 3658 3183 47 5,9 6,2 8,2 96,1 4,7 10,0 77 Årsmedelvärde, totalt 253 234 3412 2857 68 3,8 4,8 8,2 83,1 9,1 9,3 88
2014-05-08 17 (17) Bilaga 3: Årssammanställning Vellingebäckarna 1988-2013 Belastning till havet ton/år Arealspecifik förlust kg/ha År Kväve Fosfor Kväve Fosfor 1988* 750 5,9 75,4 0,59 1989* 114 2,9 11,5 0,29 1990 212,4 3,3 23,1 0,35 1991 219,9 6,2 23,7 0,95 1992 281,8 7,1 29,1 0,94 1993 449,9 10 46,1 2,04 1994 560,23 8,63 55,9 1,8 1995* 318,4 4,61 37,3 0,61 1996* 73,4 3 7,45 0,37 1997* 78,6 6,2 7,58 0,73 1998 428,1 8,6 42,6 1,3 1999 401,7 8,2 37,7 1,28 2000 266,3 5,4 25,6 1,09 2001 275 4,98 29,89 0,54 2002 428 5,09 32,62 2,38 2003 131,6 3,3 12,59 0,65 2004 278,2 5,26 30,24 0,57 2005 205,9 2,3 22,38 0,25 2006 379,89 5,45 41,29 0,59 2007 394,55 6,91 42,89 0,75 2008 202,19 3,78 21,98 0,41 2009 136,33 3,48 14,82 0,38 2010 268,15 3,24 29,15 0,35 2011 239,98 4,44 26,08 0,48 2012 139,01 3,53 15,11 0,38 2013 205,96 2,82 22,39 0,31 *Bredeväg ej inräknad