2005-10-06 OH-UNDERLAG Föreståndare Brandfarlig vara 2005-10-06 GASKOD 1900 FLASKTYP 2012 Gasol GASKOD 1900 GASOL HYDROGEN ACETYLEN OXYGEN R SÄKERHETSPARTNER
Per-Anders Ohlsson Kunskap inom organisationen Brandskyddsorganisation Universitetsstyrelse Brandskyddssamordnare Fastighetsägare Rektor Universitetsdirektör Förvaltningsenheter Enhetschefer Institutioner Prefekter Fakultetsnämnder Dekaner Högskolor Rektorer Brandskyddsombud Fakultetskanslier Kanslichefer Brandskyddsombud Brandskyddsombud Brandskyddsombud Föreståndare BRFV Föreståndare BRFV
Kunskap inom organisationen Föreståndare brandfarlig vara Beslut om organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall, 2002-10-15. Kunskap om förekommande ämnen, arbeten Föreskrifter och regelverk Hantering, rutiner och anvisningar Tekniska anläggningar, kontroll och underhåll Klassningsplaner Olycks- och tillbudsrapportering Brandskydd - Föreståndare brandfarlig vara Kursinnehåll - Introduktion - Brandförloppet, begrepp - Byggnadstekniskt brandskydd - SRVs regelverk - Brandskyddsorganisation i samband med hantering av brandfarlig vara - diskussion och genomgång av underlag
Externa och interna krav - Lag om skydd mot olyckor - Lag om hantering av brandfarlig och explosiv vara -PBL - Arbetsmiljölagen SÄKERHETSPOLICY Risker inom verksamheten Inträffade händelser - Naturvetarhuset, analysutrustning - Kemihuset, E-KolvE - Kemihuset, gasolexplosion - Samhällsvetarhuset, aula - MIT-huset, elcentral - Fysiologihuset, kompressorrum
Brandförloppet Brandorsaker Mänskliga faktorn Rökning (säng och soffa) Glömda spisplattor Heta arbeten Barns lek med eld Fyrverkerier Eldstäder Tekniska fel Vitvaror Trasiga apparater Nötta kablar Armaturer (lysrör) TV-apparater Rökkanaler Anlagda bränder Pyromani Skadegörelse Tillfället... Brandförloppet Brandtillväxt Effekt Rökning (säng och soffa) Glömda spisplattor Heta arbeten Barns lek med eld Fyrverkerier Tid Eldstäder Gasol Acetylén Brandfarlig gas Vätgas Blandgaser
Brandförloppet Explosion 3 D 2 D 1 D Häftig Häftigare Häftigast
Brandförloppet Brandtillväxt Effekt Effekt Rökning (säng och soffa) Glömda spisplattor Heta arbeten Barns lek med eld Fyrverkerier Tid Eldstäder Tid Brandfarlig gas Brandfarlig vätska Brandreaktiva ämnen
Brandförloppet Brandtillväxt Effekt Effekt Effekt Rökning (säng och soffa) Glömda spisplattor Heta arbeten Barns lek med eld Fyrverkerier Tid Eldstäder Tid Tid Brandfarlig gas Brandfarlig vätska Brandreaktiva ämnen
Brandförloppet Flampunkt Den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger gas eller ånga i antändbar koncentration. Brandförloppet Flampunkt (Papper ca 300 grader Celsius) Klass 3 Dieselolja, eldningsolja Tändvätskor, anilin & myrsyra. Klass 2b Klass 2a Klass 1 Fotogen och med fotogen jämförbara vätskor t.ex. naftaprodukter, terpentinolja, oljefärg & oljelack. Xylen, vissa färger (snabbtorkande) rostskyddsfärger Bensin, aceton, metanol, etanol, råolja.
Brandförloppet Termisk tändpunkt 305 0 C Acetylén 450 0 C Gasol 550 0 C Kolmonoxid 560 0 C Vätgas Brandförloppet Brännbarhetsområde
Brandförloppet Statisk elektricitet "Obalans i ett materials laddningstillstånd" - leder till transport av elektroner, dock över korta avstånd ++ e - --- "gnista" Brandförloppet Statisk uppladdning av person gå över ett golv resa sig från en stol ta av kläder hantera plastföremål hantera laddade föremål stå intill laddade föremål genom induktion Gnista som varken kan ses, kännas eller höras kan tända gas och ånga.
Brandförloppet Tändenergi 0,24 mj 1 cm Brandförloppet Tändenergi, ökad syrehalt 0,0012 mj Gassvetshandtag
Brandförloppet Relativ densitet Vätgas: 0,07 Luft 1,0 Acetylén: 0,91 Gasol: 1,6 Brandförloppet Brandgaser Brandspridning Värmestrålning Energi- och syreinnehåll - Övertändning Siktförhållanden Rökgasnivåer Giftighet
Byggnadstekniskt brandskydd Brandsäker byggnad Nivån på kraven avgörs av byggnadens brandtekniska klass Br1, Br2 eller Br3. Bärande konstruktioner Brandcellsindelning Ytskikt på väggar och tak samt brandbelastning Spridning till och från annan byggnad Brandtekniska installationer - tekniskt byte: - Sprinkler - Brandgasventilation - Brand och utrymningslarm Byggnadstekniskt brandskydd Brandteknisk byggnadsklass, universitetet Lägre krav Brandcell avsedd för fler än 150 personer betraktas brandtekniskt som samlingslokal 1 plan 2 plan 3 plan eller fler Högre krav Br3 - Max ett plan Br2 - Samlingslokal i eller under markplanet Br2 - Max två plan Br1 - Samlingslokal i plan 2 Br1 - Tre plan eller fler
Byggnadstekniskt brandskydd Brandspridning Till annan byggnad/ fastighet Avstånd Brandcellsgräns Till annan brandcell Brandvägg Inom brandcellen Ytskikt Byggnadstekniskt brandskydd
Byggnadstekniskt brandskydd Brandcellsklasser samt bärförmåga inom universitetet Klass på brandcellsskiljande konstruktioner samt bärförmåga avgörs av den brandtekniska klassen för byggnaden. EI 30 R 0 (R 30) Br3 byggnad EI 30 R 30 Br2 byggnad EI 60 R 60 Br1 byggnad Byggnadstekniskt brandskydd Dörrar i brandcellsgräns Br1-byggnader grundkrav EI 60-C Br2 och Br3 byggnader grundkrav EI 30-C Lägre krav än grundkraven kan i vissa fall godtas om brandspridningsrisk och utrymningssäkerheten inte väsentligt försämras. Dock ej lägre än klass E 30-C. EI 60-C E 30-C
Byggnadstekniskt brandskydd Släckredskap Inomhusbrandposter Handbrandsläckare Brandfilt Veckad tygslang, bör undvikas - funktionskontroll extra viktigt Byggnadstekniskt brandskydd Automatiska släcksystem Vattensprinkler CO 2 sprinkler
Byggnadstekniskt brandskydd Brand- och utrymningslarm Automatiskt brandlarm med manuell aktiveringsmöjlighet kopplat till räddningstjänsten. Utrymningslarm aktiverat automatiskt av rökdetektorer samt manuellt via larmtryckknappar. (olika alt.)
SRVs föreskrifter Kravnivåer 1. Lag - Riksdag 2. Förordning - Regeringen 3. Tillämpningsföreskrifter - Myndigheter 4. Allmänna råd - SRV 5. Standard - SEK, Standardiseringsorgan
FBE 5 Brandfarliga varor 1 Brandfarliga gaser 2 Brandfarliga vätskor 3 De Brandfarliga fasta varor Självantändande varor Varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Oxiderande peroxider som SÄI anger Brandfarlig gas, SÄIFS 1998:7 Kan antändas vid + 21 C Gasol Acetylen Vätgas Koloxid
Brandfarlig vätska, SÄIFS 2000:2 Flampunkt (Papper ca 300 grader Celsius) Klass 3 Dieselolja, eldningsolja tändvätskor, anilin & myrsyra. Klass 2b Klass 2a Klass 1 Fotogen och med fotogen jämförbara vätskor t.ex. naftaprodukter, terpentinolja, oljefärg & oljelack. Xylen, vissa färger (snabbtorkande) rostskyddsfärger Bensin, aceton, metanol, etanol, råolja. LBE 1 Gäller för hantering och import Förebygga och begränsa skador genom brand eller explosion.
LBE 3 Med hantering avses tillverkning förpackning användning underhåll bearbetning förvaring förstörning överlåtelse behandling transport (inom verksamheten) saluförande med mera d.v.s. allt LBE 6 Byggnader Andra anläggningar skall vara betryggande ur brandoch explosionssynpunkt.
Betryggande Mängd Förvaring Förpackning Avstånd Anslag Märkning LBE 7, 8 och 9 Ansvaret hos den som hanterar. - Vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs. - Kompetens skall finnas inom organisationen. - Utredning om riskerna.
LBE 11 Den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor skall ha tillstånd. TILLSTÅND Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. När tillstånd krävs- Tabell A, SÄIFS 1997:3 Anmälan (FBE 21 ) under begränsad tid vid underhåll och reparation vid publik verksamhet under begränsad tid
Tabell A Volym (liter) Hantering Gas Kl 1+2+3 vätska (total volym) Yrkesmässig, vid publik verksamhet Övrig yrkesmässig, Inomhus Övrig yrkesmässig, Utomhus Förvaring i mark, Yrkesmässig eller per hushåll Inomhus och utomhus, per hushåll för hushållets behov Utomhus* 60** Inomhus 0 100 10 000 250 250 10 000 1 000 3 000 50 000 0 1 000 - Gasol 60 Annan brand- Farlig gas 5 100 10 000 Kl 3-vätska för uppvärmning eller elproduktion * Avser att såväl gasflaskan som förbrukningsapparaten står utomhus. ** Tillsynsmyndigheten får, när den finner skäligt, sänka gränsen till 0 liter. Tillståndsansökan Plankarta Skiss Ritningar Processbeskrivning Riskanalys (nivå efter behov) Drift- och skötselinstruktioner Varors namn, klass och mängd Klassningsplaner Föreståndare Underskrift
FBE 36 Föreståndare Ledningen (Rektor) Tillståndshavare Instruktion, befogenheter Anmälan Räddningsnämnden Föreståndare FBE 37 Föreståndaren skall ha kompetens ansvar för verksamheten befogenheter lämplig position
SÄKERHETSPARTNER C Copyright, Säkerhetspartner Norden AB 090-77 43 00 Klassningsplanen utgör ett generellt exempel för hantering av brandfarlig gas genom ansluten gasflaska med acetylen, vätgas eller gasol där tillgängligheten på ventilationen inte är tillräcklig. De gasflaskor som nyttjas skall volymmässigt alltid kunna motiveras gentemot normal förbrukning. Ämne Temperaturklass Explosionsgrupp Vätgas T1 IIC Acetylen T2 IIC Gasol T1 IIA Föreståndarens ansvar Beslut om organisation vid Umeå universitet för hantering av brandfarlig vara och kemikalieavfall, 2002-10-15. Kunskap om förekommande ämnen, arbeten Föreskrifter och regelverk Hantering, rutiner och anvisningar Tekniska anläggningar, kontroll och underhåll Klassningsplaner Olycks- och tillbudsrapportering Klassning av område, SRVFS 2004:7 & AFS 2003:3 ZON 0 ZON 1 ZON 2 Riskområde i vilket en explosiv gasblandning förekommer ständigt eller långvarigt. Riskområde i vilket en explosiv gasblandning förväntas förekomma vid normal hantering. Riskområde i vilket en explosiv gasblandning inte förväntas förekomma vid normal hantering, och om den likväl förekommer, i så fall endast sällan och kortvarigt. KLASSNINGSPLAN 0,5m 1,5m Zon 2 1,5m Regulator med säkerhetsventil Zon 1 runt anslutningsventil Zon 2 utanför Zon 1 Zon 2 0,5m Gasuttag Allmänt Riskområden, Zonindelning Zon 0 Zon 1 Zon 2 Den ansvarige för verksamheten skall svara för att en bedömning av var explosiv gasblandning kan uppstå. Bedömningen skall dokumenteras i en klassningsplan.
Innehåll i klassningsplan Riskområdets indelning i zoner Riskområdets utsträckning horisontellt och vertikalt Vilken explosionsgrupp som gäller för respektive område Vilken temperaturklass som gäller för respektive riskområde Krav på elektrisk utrustning Namn CAS-nr EG-nr RDT Flampunkt Explosionsgräns Termisk tändtemp Temp.klass MESG Expl.grp. deg C LEL UEL vol-% deg C mm Propan 74-98-6 200-827-9 1,56-104 1,7 10,9 470 T1 0,92 IIA Metanol 67-56-1 200-659-6 1,11 11 5,5 36,0 386 T2 0,92 IIA Acetylen 74-86-2 200-816-9 0,9 11 2,3 82 305 T2 0,37 IIC Fotogen 8008-20-6 232-366-4 38 0,7 5,0 210 T3 IIA RDT= Relativ densitet, luft = 1 Temperaturklass Högsta tillåtna yttemperatur för Gasens eller ångans för elektrisk utrustning elektrisk utrustning tändtemperatur T1 450 deg C > 450 deg C T2 300 deg C > 300 deg C T3 200 deg C > 200 deg C T4 135 deg C > 135 deg C T5 100 deg C > 100 deg C T6 85 deg C > 85 deg C
LBE 16 Tillsyn brandfarlig vara Tillsyn utövas centralt av SRV och lokalt av kommunens räddningsnämnd Centralt Explosiva varor Lokalt Undvika införande av tändkällor, märkning FBE 13 / 14, SÄIFS 1996:3 Gas inomhus > 30 l Gas utomhus > 250 l Vätska från fall till fall - Rörledningar (SS 741) - Gasflaskor AFS 1997:11 - Explosiv miljö AFS 2003:3 EX För arbetsrutiner och material se Explosionsskyddsdokument Brandfarliga Varor Rökning, öppen eld m.m. förbjuden Explosiv atmosfär Gasflaskor
För arbetsrutiner och material se Explosionsskyddsdokument FBE 16, 17 och 18 Samförvaring - Brännbart material - Gas/vätska - Vätska/vätska Åtkomstskydd Kunna redovisa innehavet EX Byggnad A- byggnad B- byggnad C- byggnad
Hantering av brandfarlig gas och vätska i A-byggnad Riskutredning med berörd personal - Universitetet allmänt - Laboratorier Förvaring: - mängder - ventilation - avskiljning - uppvärmning - samförvaring - minska spridning vid utsläpp (invallning) -anslag Lös behållare gas, A-byggnad, SÄIFS 1998:7 Normalt behov skall kunna motiveras! Generellt A-byggnad - 60 liter per brandcell - Resterande mängder i utrymme klassat som EI 30 eller EI 60 (>250 liter) Skärpning publik lokal Hanterade gasflaskor > 5 liter skall förvaras/installeras utomhus eller i ett, till det fria ventilerat, EI 30- utrymme. (Gäller även förvaring av < 5 liter) Om total gasmängd överstiger 250 liter skall utrymmet vara avskiljt i lägst klass EI 60 och ventilerat till det fria. Källarförvaring kräver mekanisk ventilation. Förvaring får ej ske tillsammans med brandfarlig vätska eller brännbart material. Konstruktion gasflaska och ventil. Viktigt för säkerheten placeras upprätt, fallskydd skydd mot uppvärmning skydd mot mekanisk skada tillträdesskydd ventilation säkerhetsventil anslag Lämplig flaskstorlek
Ansluten gasflaska, gascentral - Avskiljning i klass EI 30 upp till 250 l. - Om total gasmängd överstiger 250 l skall utrymmet vara avskiljt i lägst klass EI 60. - Utrymmet ventileras till det fria. - Källarförvaring kräver mekanisk ventilation. Placering skåp inne skåp ute Påkörningsskydd Ventilation Klassning och elinstallationer. Anslag Behållare brandfarlig vätska, SÄIFS 2000:2 - Lösa behållare -Cisterner Normalt behov skall kunna motiveras! Förvaringskärl Ventilation Invallning, spill och läckage Avskiljning
Behållare brandfarlig vätska, A-byggnad Lösa behållare Invallning V > 100 liter klass 1, 2a eller V > 1000 liter klass 2b eller 3 ställer krav på invallning motsvarande 10 % av volymen eller största behållarens volym. Avskiljning V > 500 liter klass 1, 2a eller V > 2000 liter klass 2b, 3 ger krav på avskiljning i lägst klass EI 60 Cisterner Invallning Generellt kräver förvaring i cistern cisternrum för en A-byggnad. Förvaring av klass 1 och 2a får ej ske över 1000 liter i lokaler i eller över plan där människor vanligen vistas. Avskiljning Klass 1 och 2a kräver cisternrum (dock max 1000 liter). Klass 2b och 3 Varierar mellan klass EI 15, EI 30, EI 60 eller cisternrum beroende på placering i byggnad samt mängd. Behållare klass 1 och 2a skall hållas åtskilda från klass 2b och 3 Laboratorier, SRV PM Brandfarlig vara laboratorier Normalt behov skall kunna motiveras! Rekommenderade maxgränser per laboratorielokal: - 10 liter gas/vätska framme på bänkar - 50 liter vätska får förvaras i ventilerat skåp Plastkärl > 2 liter skall vara typgodkända Ett centralt distributionssystem skall eftersträvas beträffande gashantering. Öppen hantering bör ske i dragskåp, under punktutsug. Dragskåp skall ligga med undertryck (0,5 m/s genom luckan). Oklassad utrustning i dragskåp kan normalt godtas om strömförsörjningen är förreglad över ventilationen. Klassningsplan skall tas fram om riskutredning påvisar behov.
Brandskyddsorganisation, introduktion Före det händer När det händer Efter det har hänt Brandskyddsorganisation Brandfarlig vara samt SBA Utbildning Egenkontroll Samordning
Olycks- och tillbudsrapportering AFS 2001:1 LBE Krav på att följa upp verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall Handlingsplan Diskussionsunderlag, situationer LÄGE 1 Larmsignal från brandlarm, ej konstaterad brand. LÄGE 2 Upptäcker brand. - Sök igenom de närmaste lokalerna. - Genomför direkt skadebegränsande åtgärder (avstängning maskiner, stäng dörrar mm). - Ta kontakt med de närmaste personerna inom avdelningen för information om läget. Ej konstaterad brand Konstaterad brand AGERANDE ENLIGT HUVUDHANDLINGSPLAN UTRYMNING TILL ÅTERSAMLINGSPLATS
Handlingsplan Huvudhandlingsplan för ett första agerande vid brand, diskussionsunderlag FÖRST PÅ PLATS Rädda direkt hotade personer till säker plats. Stäng in branden om möjligt. Meddela närmaste person(er) vad som har hänt. Släck branden om möjligt. HJÄLPARE Aktivera brandlarmet om så inte redan är gjort. Varna/meddela personer i närheten. Ring 112 för information till brandförsvaret. Möt upp brandförsvaret. Vad har hänt? Speciella risker? ÖVRIGA Vidtag skadebegränsande åtgärder Utrym Anslut till återsamlingsplatsen. Handlingsplan vid okontrollerat gasutsläpp Exempel på handlingsplan för ett första agerande vid gasutsläpp - RÄDDA DIREKT HOTADE PERSONER - UTRYM LOKALEN - LARMA BRANFÖRSVARET PÅ TELEFON 112 OM INTE UTSLÄPPET HAR KUNNAT BEGRÄNSAS Ej brinnande gas Brinnande gas Om möjlighet finns: - STÄNG AV GASEN - ELIMINERA EVENTUELLA TÄNDKÄLLOR - VÄDRA UT GASEN Om möjlighet finns: - SLÄCK BRANDEN ENDAST GENOM ATT STÄNGA AV GASEN - FLYTTA UT ANDRA HOTADE GASFLASKOR
Sammanfattning & Avslutning Vad har vi gått igenom: Risker inom Er verksamhet, brandorsaker Brandförlopp och gasers beteende Byggnadstekniskt brandskydd Regelverk för hantering av brandfarlig vara Organisation för hantering av brandfarlig vara Handlingsplaner Avslutning Tack för visat intresse!