Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer.

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3 Detta ska riksdagen göra...8 Så här arbetar riksdagen...10 Riksdagen och Europeiska unionen, EU... 14 2 sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag och demokratin Sverige har demokrati. Demokrati betyder att folket bestämmer. Det innebär att folket väljer vilka som ska styra landet. För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor som tycker samma saker bestämmer sig för att kämpa tillsammans för det de vill ändra på. Varje parti har ett politiskt program. Där står det vad partiet vill kämpa för. Alla kan bli medlem i ett parti. Då kan det bli lättare att vara med och bestämma. Tidningar, radio och tv är viktiga för demokratin eftersom de skriver och talar om vad politikerna och partierna tycker och gör. I Sverige får vi alltså veta vad som händer i politiken. Vi får också säga vad vi tycker. Det står skrivet i en av våra grundlagar som heter regeringsformen. Det finns fyra grundlagar i Sverige. De ska skydda vår demokrati. Här kan du läsa mer om riksdagen och demokratin. Du kan också läsa om hur riksdagen arbetar. Texten är lättläst. Inga svåra ord eller långa meningar finns med. sveriges riksdag på lättläst svenska 3

Val till riksdagen I Sverige väljer folket vilka som ska styra landet. Vart fjärde år väljer vi vilka som ska styra i riksdagen, landstingen och kommunerna. Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor. Det finns 349 politiker i riksdagen. Politikerna i riksdagen kallas ledamöter. Alla svenska medborgare får rösta på vilka de vill ska vara med i riksdagen. För att få rösta ska du ha fyllt arton år. Den dag då det är val står partierna utanför vallokalen och delar ut valsedlar. 4 sveriges riksdag på lättläst svenska

I vallokalen finns det personer som hjälper till med valet. De stoppar ned dina valkuvert i en låda som kallas valurna. Så här röstar du De flesta röstar i vallokaler på valdagen. Det kan vara i en skola eller på ett bibliotek. I vallokalen tar du valsedlar. Alla partier har olika valsedlar. Du kan kryssa för ett namn på valsedeln. Då kryssar du för den person, som du vill ska komma in i riksdagen. Ingen ska få veta vilket parti du röstar på. Därför får du gå in bakom en skärm när du röstar. När du röstar stoppar du ned valsedlarna i valkuvert. Det är viktigt att alla kan få rösta. Om du inte kan gå till vallokalen på valdagen kan du rösta i förväg i särskilda lokaler. Det är kommunen som bestämmer i vilka lokaler det går att rösta i förväg. Om du är utomlands kan du skicka din röst med posten. Då behöver du särskilda kuvert. Du kan också gå in på en svensk ambassad och lämna in din röst där. Men fråga först om det går. sveriges riksdag på lättläst svenska 5

Vilka får vara med i riksdagen? När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått. Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen. Får ett parti för få röster får det inte vara med. I dag finns det sju partier i riksdagen. Så här många platser har varje parti i riksdagen efter valet 2006: Socialdemokraterna har 130 platser. Moderaterna har 97 platser. Centerpartiet har 29 platser. Folkpartiet har 28 platser. Kristdemokraterna har 24 platser. Vänsterpartiet har 22 platser. Miljöpartiet har 19 platser. Socialdemokraterna har flest platser och Miljöpartiet minst. 6 sveriges riksdag på lättläst svenska

Regeringen arbetar i byggnaden bakom träden. I det halvrunda huset i bakgrunden arbetar riksdagen. Vilka får bilda regering? När vi vet vilka som får vara med i riksdagen kan vi se vilka som får vara med i regeringen. Regeringen behöver riksdagens stöd. Därför brukar det parti eller de partier som har fått flest röster till riksdagen också få bilda regering. Regeringen styr landet tillsammans med riksdagen. Om regeringen föreslår nya lagar ska riksdagen säga ja eller nej till dem. Därför har riksdagen stor makt. Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgå om riksdagen tycker att regeringen inte sköter sitt arbete. Regeringen måste då avsluta sitt arbete. sveriges riksdag på lättläst svenska 7

Detta ska riksdagen göra Riksdagen ska besluta om nya lagar. Riksdagen ska bestämma om hur statens pengar ska användas. Riksdagen ska se till att regeringen sköter sitt arbete. Riksdagen sköter också sådant som handlar om Sverige och andra länder. Finansminister Anders Borg håller budgetpropositionen i händerna. I lagboken finns lagar som riksdagen har beslutat om. 8 sveriges riksdag på lättläst svenska

Riksdagen beslutar om nya lagar Oftast är det regeringen som vill ha en ny lag eller ändra i en lag som redan finns. Regeringen lämnar då ett förslag på en ny lag till riksdagen. Regeringens förslag kallas proposition. Ledamöterna i riksdagen kan också lämna förslag på nya lagar. Deras förslag kallas motioner. Om regeringen vill ha en ny lag måste de flesta av riksdagens ledamöter säga ja till lagen. Annars kan det inte bli någon ny lag. Riksdagen ser till att regeringen sköter sitt arbete Riksdagen kontrollerar att regeringen sköter sitt arbete. Om riksdagen är missnöjd med regeringens arbete kan riksdagen tvinga regeringen att sluta. Riksdagen beslutar hur statens pengar ska användas På hösten lämnar regeringen ett förslag till riksdagen på hur staten ska använda sina pengar. Förslaget kallas budgetpropositionen. Riksdagen ska sedan säga vad de tycker om och besluta om budgetpropositionen. Det ska vara klart innan året är slut. sveriges riksdag på lättläst svenska 9

Så här arbetar riksdagen Den mesta tiden arbetar riksdagen med alla förslag som kommer från regeringen. Riksdagens ledamöter har femton dagar på sig att säga vad de tycker om ett förslag från regeringen. Det kallas att motionera. Varje höst får dessutom riksdagens ledamöter lämna in egna förslag om nästan vad som helst. Utskotten arbetar med regeringens förslag För att riksdagens ledamöter ska kunna hinna med alla förslag måste de dela på arbetet. Riksdagen delar upp sig i olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna kallas för utskott. Det finns femton utskott. Till exempel arbetar arbetsmarknadsutskottet med förslag om arbeten och utbildningsutskottet arbetar med förslag som har med skolorna att göra. Varje utskott är som en liten riksdag. Sjutton ledamöter från de olika partierna är med i ett utskott. De är uppdelade på samma sätt som de är i riksdagen, alltså efter hur många röster varje parti fick i valet. När ett utskott har arbetat klart med ett förslag skriver det ett betänkande. I betänkandet skriver utskottet hur det tycker att riksdagen ska besluta. Oftast beslutar sedan riksdagen som ett utskott vill. 10 sveriges riksdag på lättläst svenska

Riksdagen delar upp sig i olika arbetsgrupper som kallas utskott. Här diskuterar ledamöterna i civilutskottet. sveriges riksdag på lättläst svenska 11

Plenisalen är riksdagens största rum. Där diskuterar ledamöterna med varandra innan de fattar beslut. Kammaren beslutar Ledamöterna i riksdagen har oftast ett par dagar på sig att läsa utskottets betänkande. Sedan ska ledamöterna diskutera förslaget i kammaren. Kammaren kallas också plenisalen. Plenisalen är det största rum som riksdagen använder. Där har alla riksdagens ledamöter en egen plats. Alla som vill får lyssna på ledamöterna. Då sitter man på åhörarläktaren. Innan riksdagen röstar ja eller nej till ett förslag ska ledamöterna diskutera förslaget. Detta gör de särskilt om det handlar om ett viktigt förslag där många kanske tycker olika. När ledamöterna diskuterar ett förslag i plenisalen kallas det debatt. Debatten är viktig eftersom ingen har fått lyssna när ledamöterna i utskottet har diskuterat. 12 sveriges riksdag på lättläst svenska

Allt som ledamöterna säger skrivs ned. Det kan man få läsa efteråt om man vill. Det kallas protokoll. När debatten är klar ska ledamöterna fatta beslut. Det gör de genom att rösta ja eller nej till förslaget. Nu måste alla riksdagens ledamöter rösta. De som inte är i plenisalen måste gå dit. Talmannen frågar ledamöterna i riksdagen om de vill säga ja eller nej till förslaget. Talmannen är riksdagens ordförande. Om talmannen tycker att de flesta svarade ja säger talmannen att det blir så. Men om någon tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat måste de rösta igen. Då måste de som röstar ja resa sig. Om någon fortfarande tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat kan ledamöterna få trycka på knappar på sina bord. Då lyser lampor på väggen som visar hur ledamöterna röstat. När riksdagen har beslutat skriver talmannen ett brev till regeringen för att tala om hur det gick. En tavla på väggen visar hur ledamöterna röstar. sveriges riksdag på lättläst svenska 13

Riksdagen och Europeiska unionen, EU Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen, EU. EU-länderna samarbetar om jordbruket, miljön, handeln och många andra saker. Ministerrådet beslutar i EU och alla länder i EU måste följa besluten. I ministerrådet arbetar personer från de olika EU-ländernas regeringar. De samlas i den belgiska staden Bryssel. Ministerrådet ska ofta besluta tillsammans med Europaparlamentet. Det är som en riksdag. Svenska folket får rösta på vilka från Sverige som ska vara med i Europaparlamentet. Sveriges regering är med och beslutar i ministerrådet. Men Sveriges riksdag ska kunna säga vad den tycker om det som regeringen är med och beslutar om. Regeringen måste därför prata med riksdagens EU-nämnd i förväg. Regeringen måste också berätta för riksdagen vad som händer i EU. Regeringen skriver ned det en gång om året och ger skriften till riksdagen. Regeringen informerar också riksdagen efter mycket viktiga möten i EU. 14 sveriges riksdag på lättläst svenska

Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen, EU. Här ser du EU:s och Sveriges flaggor. sveriges riksdag på lättläst svenska 15

Denna broschyr finns också som Daisy-talbok och talkassett, på teckenspråk och i punktskrift. Beställ via www.riksdagen.se eller Riksdagens tryckeriexpedition 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 58 10 Fax: 08-786 61 76 E-post: ordermottagningen@riksdagen.se Kontakta tryckeriexpeditionen om du saknar något format eller någon version som du vill beställa. Texten är omskriven till lättläst av Centrum för lättläst. Produktion Riksdagens informationsenhet Foto Omslag: Susanna Blåvarg, Melker Dahlstrand, Lubbe Garell Sidan 4, 8: Göran Segeholm Sidan 5, 13: Melker Dahlstrand Sidan 7: Susanna Blåvarg Sidan 8, 11: Lubbe Garell Sidan 13: Jyrki Sirkanen Sidan 15: Jan Rietz/Tiofoto Tryckeri NRS Tryckeri, Huskvarna, december 2007

Välkommen till riksdagen! Läs mer om riksdagen på riksdagens hemsida, www.riksdagen.se. Har du frågor om riksdagen? Riksdagsinformation svarar. E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se Telefon: 020-349 000 Åhörarläktaren i plenisalen är öppen för alla när riksdagens ledamöter diskuterar och beslutar. Ingång: Riksgatan 3 A. Gratis. Riksdagshuset visas under hösten, vintern och våren på lördagar och söndagar klockan 12 och 13.30. Under sommaren är det visningar på vardagar klockan 11, 12.30, 14 och 15.30. Ingång: Riksgatan 3 A. Gratis. I riksdagens infocentrum på Storkyrkobrinken 7 A i Stockholm kan du ställa frågor, diskutera och hämta gratis informations-material. Öppet måndag torsdag klockan 10 17 och fredag klockan 10 15. Juni augusti är infocentrum öppet andra tider. Lyssna i telefonen när riksdagens ledamöter diskuterar i plenisalen eller när utskotten frågar ut experter. Telefon: 020-349 900 Har du frågor om EU? EU-upplysningen svarar. E-post: eu-upplysningen@riksdagen.se Telefon: 020-250 000 Hemsida: www.eu-upplysningen.se Vill du få information om eller prata med partierna? Läs på riksdagens hemsida, www.riksdagen.se, ring riksdagens växel, 08-786 40 00, eller skriv till Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm. ISBN 978-91-85943-09-8