Avfallsplan 2013-2016. Höganäs kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN. Ersätter KFS 2008:24b 2013:33



Relevanta dokument
OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Uppgifter till Länsstyrelsen

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 7 Uppgifter till Länsstyrelsens sammanställning

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

Informationsmöte Renhållningsordning

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Avfallsplan. BåstadS Kommun

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

1. Administrativa uppgifter

Musik, sport och matsmarta tips

Avfallsplan

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

ÄNGELHOLMS KOMMUN ÄNGELHOLMS KOMMUN Avfallsplan

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 4 Lagstiftning

mer med Förslag till nationellt miljömål.

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

REMISSVERSION BJUVS KOMMUN

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan


BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

REMISSVERSION ÅSTORPS KOMMUN

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Effektivt resursutnyttjande

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Kommunal Avfallsplan

Varför en avfallsplan?

Sveriges miljömål.

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

Avfallsplan 2020 HELSINGBORGS STAD

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Avfall i verksamheter

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Bilaga 3 Organisation och ansvar

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Kommunal avfallsplan Hälsingland utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Det ska vara lätt att göra rätt

På gång nationellt och inom EU

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Avfallsplan Höganäs kommun

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Bilaga 6 Nationella mål, strategier och lagstiftning

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan

Avfallsplan för Filipstads kommun Bilagor

Regional avfallsplan

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Hållbar avfallshantering i kommunförvaltningen

BILAGA 5 - MILJÖBEDÖMNING

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall

Flerbostadshus och verksamhet. Avfallstaxa. Köping kommun

Du som hanterar livsmedel

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

God bebyggd miljö - miljömål.se

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Bilaga Framtida avfallshantering och avfallsflöden

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning REMISS

VafabMiljö - Våra anläggningar

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Avfallsplan för Tierps kommun 2 maj 2018 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Transkript:

HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2008:24b KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2013:33 Avfallsplan Höganäs kommun 2013-2016 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-17, 128 (Ersätter KFS 2008:24b) 1

1. Beskrivning av kommunen Folkmängd och fakta Höganäs kommun har 24698 (år 2011) invånare och har utvecklats från en gruvort till en blomstrande stad. Höganäs kommun ligger vackert mellan Öresund och Skälderviken med Kullabergs branta klippor emellan. Höganäs är mest känt för sin natur, keramik, mat och golf. Kommunen är till ytan ca 142 km 2, med sex större tätorter, Höganäs, Viken, Lerberget, Nyhamnsläge, Mölle och Jonstorp. Det finns 7969 villahushåll, 2850 hushåll i flerbostadshus och 1324 fritidshus. Höganäs kommun har stora visioner för framtiden och arbetar aktivt för att vara en attraktiv boendekommun. Kommunen har stora planer för Höganäs utveckling men behöver bli fler för att kunna uppfylla dessa och för att trygga framtida ekonomi. Höganäs vision är att ligga i topp när det gäller företagsklimat, turism, goda relationer med handeln, ny- och ombyggnation samt utvecklingsanda. Höganäs kommuns befolkningsmål är att uppnå 25 500 invånare år 2015. Höganäs kommun satsar på en trygg och trivsam boendemiljö samt en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att nå målet med 25 500 invånare arbetar kommunen ständigt för att utvecklas och har många nya projekt på gång. Kommun har för avsikt att påbörja exploateringen av Södra Arild, Blossalyckan, ett naturskönt område i anslutning till tennisbanorna. Kommunen äger sedan några år tillbaka marken i området. Då efterfrågan av tomter är stor i kommunen, kommer erbjudande till de som står i kommunens tomtkö under hösten 2012. Våren 2013 beräknas tomterna stå klara för byggnation. Kommunens avsikt är att även att hyreslägenheter ska byggas, samt en del enfamiljshus i samlad exploatering. Näringsliv - En företagsam bygd Inom Höganäs kommuns gränser finns det drygt 7000 arbetsplatser. Två tredjedelar av dessa finns inom den privata sektorn och resten inom offentlig verksamhet. Ungefär hälften av arbetsplatserna inom den privata sektorn finns inom de tio största företagen i Höganäs. Avfallsorganisation Renhållningen i Höganäs kommun sköts av renhållningsavdelningen på. Inom renhållningen ligger idag fokus på källsortering och återvinning. Höganäs kommun har tre renhållningsbilar som sköter hämtning av källsorterat restavfall och matavfall. Vidare kör en bil och hämtar trädgårdsavfall, och en servicebil har hand om utkörning av sopkärl och säckar. Övriga tjänster ligger idag ute på entreprenör. Varje år genomför kommunen en grovavfallskampanj. Inom kommunen finns det en återvinningscentral samt elva återvinningsstationer där privatpersoner kan lämna förpackningar och tidningar. 2

Höganäs kommun erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar på både villor och flerfamiljsfastigheter, matavfallstömning, trädgårdskärlstömning och grovsopstömning. 2. Lagstiftning och bakgrund Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsförordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6. 3. Mål och strategier Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Höganäs kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa. Mål sopsamarbete Skåne Nordväst Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Perstorps, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Inom Skåne Nordväst samarbetet har kommunerna enats om att jobba tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet sopsamarbete Skåne Nordväst. Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat 6 övergripande gemensamma mål som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen för sopsamarbetet är följande: Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 300 kg/person och år Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år God arbetsmiljö, antalet arbetsskador skall halveras God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras. De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande målområdena som beslutats för Skåne Nordväst. 3

Avfallsplanens mål och åtgärder till 2016 6 stycken övergripande mål finns för Höganäs kommuns avfallsplanering. De tre första målen har delmål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De 3 sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. Förebyggande av avfall Mål hushållsavfall Mål: Höganäs kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 50 kg per invånare till år 2016, jämfört med 2011. (2011 var det 662,7kg per invånare) Mätning: Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. Åtgärd ansvarig Genomförande När grovavfall lämnas på ÅVC NSR 2013-2016 ska alltid frågan ställas till kund om det får återanvändas istället. Höganäs kommun deltar aktivt i NSR representerar projektet Skitlite. Ett Höganäs samarbetsprojekt mellan kommunerna i Skåne nordväst för att uppnå halveringsmålet för regionen. Höganäs kommun deltar i kampanjen Europa minskar avfallet Kommunen ska arbeta för att öka återanvändandet av användbara produkter Miljöavdelningen och utvecklingscentrum 2013-2016 2014 4

Mål verksamhetsavfall Mål: Kommunen ska verka för att det ska uppstå så lite verksamhetsavfall som möjligt Mätning: I nuläget finns ingen tillgänglig helomfattande statistik på verksamheternas avfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande Skrift om miljöanpassad rivning Planavdelningen 2014-2016 delas ut till byggföretag i samband med rivningsanmälan Materialåtervinning Mål för Hushållsavfall Mål: 55 % av soppåsens vikt ska sorteras ut och lämnas separat som källsorterat material senast år 2016. Mätning: Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushållen Åtgärd Ansvarig Genomförande Ta fram ett arbetssätt och arbeta med att följa upp felsorterat matavfall löpande Utreda nuvarande insamlingssystem av hushållsavfall Källsortering på alla kommunens arbetsplatser (inkl. kommunala verksamheter) Säkerställa att hela källsorteringskedjan följs Vid upphandling av lokalvård/skötsel säkerställa att källsortering ingår Undervisningsmaterial om avfall och källsortering tas fram för Höganäs kommun i samarbete med övriga kommuner i NSRregionen Testa att utöka utrymmet för pappersförpackningar i kärlen och ta bort ofärgat glas. Arbeta med att öka utsortering av matavfall Genomförs tillsammans med NSR 2014 2016 Inköpsavdelningen 2013-2016 2013-2014 2015 2014-2015 5

Mål för verksamhetsavfall: Mål: Höganäs kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområdet är matavfall och bygg- och rivningsavfall. Mätning: I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet. Åtgärd Ansvarig Genomförande I samband med tillsyn se om Miljöavdelningen löpande matavfall sorteras ut. Om inte det finns ska man informera om utsortering. Antalet behållare för matavfall på Miljöavdelningen / löpande livsmedelsverksamheter ska öka med minst 30 stycken per år. Ta fram ett arbetssätt och arbeta med löpande att följa upp felsorterat matavfall NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av material till materialåtervinning. NSR återvinning löpande Arbeta med att öka utsortering av matavfall Göra ett test med inpasseringssystem på återvinningsanläggningen / Miljöavdelningen 2014-2015 2014 Avgifta kretsloppen Mål Hushållsavfall Mål 1: Vid plockanalyser får inget restavfall innehålla något farligt avfall. Mål 2: Vid plockanalys får inget matavfall innehålla något farligt avfall. Mätning: Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Höganäs kommun Åtgärd Ansvarig Genomförande Utreda möjligheten för fastighetsnära insamling av elektronik och ljuskällor 2015 Större livsmedelsaffärer ska tillfrågas om de vill ha en samlaren utsatt för insamling av småelektronik, ljuskällor och batterier. Införa ett system för hämtning av farligt avfall vid de kommunala 6 2013 2015

bostäderna Mål verksamhetsavfall Staden ska verka för att farligt avfall sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Åtgärd Ansvarig Genomförande En informationskampanj gällande farligt avfall görs riktad mot verksamheter. 2015 Införa ett system för hämtning av farligt avfall vid de kommunala verksamheterna 2015 God service Mål Hushållsavfall Mål: Andelen villaägare som är nöjda med dagens avfallshantering ska öka från 78 % 2011 till 95% 2016. Mätning: En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet. Åtgärd Ansvarig Genomförande Kundnöjdhetsenkät genomförs 2016 vart tredje år Installera ny telefonväxel 2015 Delta vid olika evenemang och kommunaktiviteter och informera om renhållningen källsortering. löpande God arbetsmiljö Renhållningsbranschen har många arbetsolyckor, vilket måste förbättras. Det finns många avfallsutrymmen med dålig arbetsmiljö. I Höganäs rapporteras inte några tillbud 2011. Mål: inget Mätning: Entreprenören och egen personal ska föra statistik över antalet olyckor och allvarliga tillbud from 2012. Åtgärd Ansvarig Genomförande Avfallsfrågor förs in i detaljplanearbetet och bygglovsprövningen. Planarbetet bygglov löpande 7

Entreprenören och egen personal rapporterar in olyckor och allvarliga tillbud En inventering av de sämsta hämtställena i kommunen genomförs och en lista upprättas över de 30 sämsta. Fastighetsägare, entreprenörer och kommunen samarbetar för att komma till rätta med problemen. Insamlingsentreprenörer Insamlingsentreprenörer löpande löpande Utsläpp av växthusgaser Mål: Minska utsläppen av växthusgaser i samband med insamling av avfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande Utbilda fast anställda chaufförer av renhållningsfordon i sparsam körning 2015 Vid upphandling av nya entreprenörer för insamling av avfall ställa krav på miljöanpassade fordon Öka biogasproduktionen för fordonsbränsle till totalt 200 GWh till åt 2015. löpande NSR 2015 Nationella mål Det svenska miljömålssystemet Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etapp mål. Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 8

Miljökvalitetsmål Sveriges riskdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. 1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet 2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker 4. Giftfri miljö 12. Levande skogar 5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap 6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö 7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö 8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv Avfallsområdet berörs främst utav 3 miljökvalitets mål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar som berör avfallsområdet - avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2010. 9

Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. I förslaget till avfallsplan konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med. I förslaget till avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållsavfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. De mål och åtgärder som föreslås för Höganäs kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella avfallsplanen. Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida. Regionala mål Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar för att ta fram regionala miljömål för Skåne län utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. De flesta målen för Skåne gick ut 2010 men därefter har man 10

valt att förlänga ej uppnådda mål till 2012 i väntan på nya etappmål från regeringen. Nya mål håller på att tas och därav redovisas enbart idag gällande mål för Skåne län. Avfallsplanen kommer att kompletteras när nya mål för Skåne län antagits. Begränsad miljöpåverkan Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. God bebyggd miljö Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Lokala mål Översiktsplan för Höganäs kommun Det finns en översiktsplan för Höganäs kommun som är framtagen 2002 och aktualitetsförklarad 2005 och 2010. I den står det att källsortering ska utvecklas mot hämtning vid tomtgräns att Återvinningscentralen på Tjörröds verksamhetsområde ska fortsätta användas för inlämning av sorterat återvinningsmaterial, material för återanvändning och miljöfarligt avfall. att avslutade deponier kan innebära miljörisker Miljöprogram Under hösten 2012 antogs en aktualitetsförklaring av miljöprogrammet tillsammans med ett tillägg till miljöprogrammet, vilket tillsammans är Höganäs kommuns miljöprogram 2012. I programmet finns målområdet miljöeffektiv avfallshantering med. Målet för kommunen är att minimera mängden avfall och verka för att det avfall som ändå uppkommer nyttiggörs genom återanvändning och återvinning. Inriktningsmålen är att införa ett system för hämtning av farligt avfall vid kommunens verksamheter som de kommunala bostäderna senast 2014. Verksamheterna kan också, efter anmälan till Länsstyrelsen, själva lämna det farliga avfallet på återvinningsanläggningen i Tjörröd. 11

Kommunens sophantering och sopsortering ska fortlöpande anpassas efter den tekniska utvecklingen inom området. Verksamheter inom kommunen som ännu inte infört källsortering ska göra det senast 2014. 4. Aviserade förändringar och framtiden Återvinningscentralen i Höganäs Höganäs ÅVC planerar man att bygga om under åren 2014-2016. Då den måste synkroniseras med övriga förändringar i kommunen. Ombyggnationen påverkas av omläggning/förlängning och eventuellt ny infart av väg 111. Avfallsutredningen Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades den 3 september och förordar ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen, medan andra delar skulle flyttas till öppna marknaden. En lagrådsremiss väntas våren 2013. Avfallsförebyggande programmet Enligt EU:s avfallsdirektiv måste alla länder i EU ta fram ett program för förebyggande av avfall som kommer vara klart i december 2013. Programmet tas fram av Naturvårdsverket och blir en utveckling av det som bedöms prioriterade område i den nationella avfallsplanen som antogs 2012. Programmet kommer bland annat analysera behovet av nya styrmedel för att minska avfallsmängderna. Reviderat WEE direktiv Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 ska det ha införlivat i svensk lagstiftning. Det som ligger som förslag och kan påverka Höganäs kommun i större utsträckning är: Dagens insamlingsmål för insamling av el-avfall på 4 kg per person ska skärpas. I Sverige samlar man i snitt in 16 kg per person men resultatet är inte kopplat till hur 12

mycket som säljs på marknaden. Det nya målet föreslås vara att år 2016 måste 65 procent av el-avfallet, baserat på den genomsnittliga försäljningen av elektriska och elektroniska produkter de senaste tre åren, samlas in. Hur dagens insamlingsresultat förhåller sig till det nya målet går inte att säga idag och troligtvis kommer det bli svårt att få ett mätvärde på kommunnivå. Det ska ställas krav på butiker över en viss storlek att ha insamling av litet och medelstort elektronikavfall utan att konsumenten behöver köpa något. 5. Nulägesbeskrivning hushållsavfall Insamlingssystem Villor Sortering med fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial 1. Komplett källsortering, 190 liters delat kärl för restavfall och matavfall (hämtning varannan vecka) samt två delade 240 liters kärl och säckar för hämtning av tidningar, ofärgat glas, färgat glas och förpackningar (var 8:e vecka), plastsäck för mjukplast och hårdplast och litet kärl för metallförpackningar. 2. Komplett källsortering, 190 liters odelat kärl för restavfall (hämtning varannan vecka samt två delade 240 liters kärl och säckar för hämtning av tidningar, ofärgat glas, färgat glas och förpackningar (var 8:e vecka). Samt plastsäck för mjukplast och hårdplast samt litet kärl för metallförpackningar. Anslutningsgrad till fastighetsnära insamling är ca 68 % (2012 75 %). Sortering av rest- och matavfall i tvåfackskärl ej hämtning av producentansvarsmaterial 3. Enbart restavfall och matavfall i 190 liters delat kärl (hämtning varannan vecka), sorterar själv och går iväg till återvinningsstation. 4. Enbart restavfall i odelat 190 liters kärl (hämtning varannan vecka), sorterar själv och går iväg till återvinningsstation. 5. Finns även möjlighet till 370l kärl för rest-/matavfall. Trädgårdsavfallskärl För de som önskar erbjuds 190 liters eller 370 liters trädgårdskärl, med tömning varannan vecka mellan perioden mars till november. 13

Flerfamiljsfastigheter och verksamheter Flerfamiljsfastigheter Höganäs kommun hämtar restavfall i 190-660 liters kärl. Matavfall hämtas i 190 liters kärl eller 370 liters kärl. Tömningsintervallen är minst 1 gång per vecka. Höganäs kommun hämtar även tidningar, förpackningsmaterial och förpackningar på flerfamiljsfastigheter. Detta sker i 190-660 liters kärl enligt gällande hämtningsschema. Behandling av hushållsavfall Restavfall Källsorterat restavfall transporteras därefter till NSR Återvinningsanläggning i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåtervinning. Matavfall Källsorterat matavfall transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. Biogödseln pumpas bland annat ut vid pipelines ut direkt till närliggande åkrar. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall behandlas på NSR Återvinningscentral Höganäs och på NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg. Fettavfall Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning för att sedan skickas vidare till Svensk Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter. Fettslam från fettavskiljare Fettslamet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning blir biogas. Farligt avfall Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg där finns ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd behandlingsanläggning. 14

Riskavfall Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. Höganäs kommun har avtal med apoteken i kommunen som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smittförande stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall. Avfallsmängder Tabell 1. Avfallsmängder 2011 i kg per invånare, fastighetsnära insamling, kommunalt ansvar. Fastighetsnära insamling, kommunalt ansvar Restavfall 182,52 Matavfall 52,55 Grovavfall 0,36 Trädgårdsavfall 88,39 Summa 323,82 Tabell 2. Avfallsmängder 2011 i kg per invånare, återvinningscentralen i Höganäs. Återvinningscentralen Restavfall 78,91 Gips 7,21 Trä 119,48 Trädgårdsavfall 130,25 Schakt 68,67 Farligt avfall 8,97 Elavfall 17,39 Summa 430,88 Tabell 3. Avfallsmängder 2011 i kg per invånare, återvinningsmaterial från fastighetsnära insamling, återvinningscentral och återvinningsstation. Återvinningsmaterial, fastighetsnära + återvinningscentral + återvinningsstation Tidningar 64,2 Pappersförpackningar 24,4 Glasförpackningar 24,62 Plastförpackningar 10,07 Metallförpackningar 2,91 Summa 126,2 Tabell 4. Slammängder 2011 i ton, från enskilda avlopp, kommunalt ansvar. Totalt 2011, ton Slam 3700 Latrin 0,2 15

Plockanalyser Produce ntansvar smateria l, 30% Övrigt, 37% Bioavfall, 32% Figur 1 fördelning av innehåll i restavfallet från villor i Höganäs 2011. Bioavfall är matavfall och trädgårdsavfall Annat 4% Matavfall 96% 1 Figur 2 Renheten på matavfallfrån villor i Höganäs 2011 Tabell 5. Andel och kg per villa och vecka i restavfallet. Volymprocent 2011 Producentansvarsmaterial Bioavfall Övrigt avfall 30 1,92 32 1,65 37 1,53 Kg per villa 2011 16

6. Nulägesbeskrivning övrigt avfall Insamlingssystem För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med tillstånd till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder). En verksamhet kan även ha avfall som räknas om hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Detta hushållsavfall ska hämtas av Höganäs kommun eller dennes entreprenör. För verksamhetsavfall har Höganäs kommun ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet). Sedan förra avfallsplanen har det kommunala ansvaret för farligt avfall försvunnit. Avfallsmängder Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kommunen. Andelen små och medelstora företag är många i Höganäs kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler i Höganäs kommun och Helsingborgs kommun. Inkomna mängder NSR Återvinningsanläggning Höganäs (ton) Restavfall (grovt) 1949 Trä 2951 Trädgårdsavfall 3217 Skrot 0 Schakt 1696 Farligt avfall 222 Elavfall 429 Summa återvinningscentral 10464 Tabell 1: Avfallsmängder NSR Återvinningscentral Höganäs (invägda över vågen). Kan finnas ett stort mörkeltal här då verksamhetsutövare ibland utger sig för att vara privat 7. Behandlingsanläggningar NSR Återvinningsanläggning Höganäs- Tjörröd Anläggningen är belägen norr om Höganäs, öster om väg 111 och ligger inom fastigheterna Tjörröd 2:5, 7:47:510:1 och 11.1. 17

Verksamhet Nuvarande verksamhet vid anläggningen koncentreras alltmer till de södra delarna av anläggningen. Större delarna av den gamla deponin kommer att avslutas och täckas enligt gällande bestämmelser. Delar av den gamla deponin har hårdgjorts och utnyttjas idag för olika verksamheter som kompostering och lagring av material. Anläggningen ägs av NSR AB och består av en återvinningsanläggning för hushåll där hushållen kan lämna förpackningsmaterial, elavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall med mera. Anläggningen har ytor för mottagning av grövre träavfall, ris och grenar för flistillverkning, ytor för kompostering av park- och trädgårdsavfall och ytor för schakt. Dessutom finns ytor för omlastning och sortering av industriavfall. Restavfallet lastas i containers och förs till NSRs återvinningsanläggning. Återvinningsanläggningen är öppen måndag till fredag samt lördag förmiddag. Tillstånd Anläggningen är en så kallad B-anläggning, med tillstånd från Länsstyrelsen, enligt SNIkoderna 90.004-2, 90.003-1 och 90.005-1. Det finns två tillstånd för anläggningen ett tillstånd medger att vi årligen får sortera, mellanlagra, omlasta, biologiskt behandla och komprimera högst 80000 ton avfall samt mellanlagra högst 1000 ton farligt avfall. I tillståndet finns en begränsning på att på anläggningen får det högst lagras 150 ton farligt avfall (inklusive elektriska och elektroniska produkter) samtidigt. Enligt tillståndet får högst 100000 ton material tas emot per år. Anläggningen tog år 2005 emot 14713 ton avfall, varav 2850 ton schakt användes internt. Det andra tillståndet är för deponering, men ingen deponering sker längre utan deponin är i avslutningsfas. Invallningen Anläggningen är belägen väster om tätorten Höganäs, norr om hamnen och har fastighetsbeteckning Svampen 1. Området är ca 10 hektar och är en invallning av havet. Anläggningen ägs av Höganäs AB och startade 1976. Verksamhet Avfallet består bland annat av ugns-slagg, filterstoft samt spill av råmaterial och pulverprodukter. Tidigare har keramiskt skrot, olegerat järnpulver, trädgårdsavfall, trä, papper och plast deponerats. I mitten av 1980-talet påbörjades kontinuerlig deponering av ugns-slagg, filterstoft från reduktionsprocessen (järnmalm). Merparten av det 18

deponerade materialet består av kalk, kol, järn och järnoxid samt aluminiumoxid och kiseldioxid från keramiskt skrot. Avfallet kommer från Höganäs ABs egen verksamhet. Sedimenterad tunnelslagg och filterstoft har grävts upp och deponerats på Rögladeponin, se bilaga 1. Tillstånd Vattendom från 1975-11-28, VA 74/1974, DVA 57/1975. Ingick därefter i koncessionsbeslutet från 1981-03-04, Ä 137/77. 1992 (1992-05-15, 137-1059-90) fick verksamheten ett nytt tillstånd och 2000-05-11, M 405-99, fick bolaget tillstånd för en väsentlig utökning av produktionen på pulversidan och därmed ökad avfallsmängd. Tillståndet meddelades som en deldom då Miljödomstolen undantog invallningen i avvaktan på ny detaljplan för området, då den för tidpunkten aktuella planen inte medgav utökad deponering. En ny ansökan lämnades in varpå bolaget sökte utökning av deponeringen på 500000 m 3 utöver gällande tillstånd. Ny detaljplan för området vann laga kraft 19 december 2002. Det för invallningen gällande tillståndet är daterat 2004-01-15 (M 3005-03) och medger utfyllnad till 500 000 m 3 utöver tillståndet från år 1992. 8. Avfall som omfattas av producentansvar Förpackningar och returpapper -Återvinningsstationer I Höganäs kommun finns återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Det finns privata tranportörer som kör fastighetsnära insamling på flerfamiljsfastigheter som har avtal med producenterna. Höganäs kommun erbjuder fastighetnära insamling av förpackningar och tidningar för villor. Återvinningsstationer: Höganäs, Viaduktsgatan, p-plats Höganäs, Smältaregatan/Gärdesgatan Ingelsträde, Våtamåsavägen Jonstorp, Södåkravägen Mjöhult, G:a stationen Mölle, Kullabergsvägen Nyhamnsläge, Skeppet, Elehultsvägen Viken, Solrosvägen Väsby, Idrottsplatsen Östra Lerberget, Rättarevägen 132, P-plats 19 Höganäs, Citygross, Midgårdsgatan 8

Fastighetsnära insamling Tidningar/returpapper och pappersförpackningar Tidningar/returpapper och pappersförpackningar som samlas in fastighetsnära transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. På NSR:s anläggning sorteras och balas pappret i olika kvalitéer innan det skickas iväg till olika pappersbruk. Plastförpackningar Mjuk- och hårdplastförpackningar skickas till NSR:s plaståtervinningsanläggning i Ängelholm. Där sorteras plasten manuellt och delas in i olika kvaliteter innan det skickas vidare till olika behandlingsanläggningar. Metallförpackningar Metallförpackningar som samlas in fastighetsnära transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Glasförpackningar Glasförpackningar ska sorteras i färgade och ofärgade glasförpackningar. Glasförpackningar som samlas in fastighetsnära transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Därefter skickas förpackningarna till Svensk Glasåtervinning i Hammar. Batterier Batterier omfattas av producentansvar genom förordningen om producentansvar för batterier (2008:834). NSR AB erbjuder fastighetsnära insamling av småbatterier för samtliga hushåll i Höganäs kommun genom insamling i den röda boxen. Batterier samlas även in på några av återvinningsstationerna. Bilar och däck Bilar och däck omfattas av producentansvar. Det innebär att den som tillverkar eller importerar bilar och däck till Sverige ska se till att material från dessa produkter återanvänds, återvinns eller tas om hand på ett miljömässigt sätt. Ansvarig för omhändertagande av däck är Svensk Däckåtervinning AB som anlitat Ragnsells för insamling och återvinning. Däckverkstäder har en skyldighet att ta emot däck utan fälg utan kostnad. Elavfall Nästan allt elavfall omfattas av WEEE och producentansvar. Producent och importör är skyldig att tillhandahålla insamlingssystem för elavfall. Även elektronikbutiker räknas som producenter och ska ta emot kasserad elektronik från hushåll vid köp av ny. Insamlingen 20

drivs i huvudsak av El-kretsen där de flesta producenter och importörer idag är anslutna. Elkretsen har avtal både med kommuner och privata tranportörer för insamling av hushållens och verksamheters elavfall. Producentansvaret omfattar i dagsläget inte så kallade fasta elinstallation som normalt inte går att ta med sig vid flytt eller industrimaskiner. Läkemedel Sedan 2009 är det producentansvar på läkemedel vilket innebär att den som säljer läkemedel ska ta emot överblivna läkemedel från privatpersoner. Alla apotek med försäljning av läkemedel ses som producenter och har en skyldighet att ta emot läkemedel samt informera om möjligheten att lämna ifrån sig läkemedel. Producentansvaret omfattar inte läkemedel som klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen. Cytotoxiska läkemedel och cytostatika klassas som farligt avfall. 9. Uppföljning Uppföljning av avfallplanen inklusive MKB ska ske i maj varje år. Uppföljningen ska skickas till samhällsbyggnadsutskottet och NSR:s styrelse. Sammankallande är samhällsbyggnadsförvaltningen. För väsentliga förändringar i avfallsplanen ska beslut tas i kommunfullmäktige. Senast 2016-01-01 ska arbetet med att revidera avfallsplanen påbörjas. 10. Utvärdering gamla avfallsplanen En utvärdering av Avfallsplan Höganäs 2008-2011 är gjord och återfinns på Kommunens hemsida. 11. Referenser Översiktsplan för Höganäs kommun ÖP 2002, aktualitetsförklarad 2005 och 2010 Avfallsplan Höganäs kommun antagen 2008-05-22 Naturvårdsverket- Sveriges avfallsplan och NFS 2006:6 på www.naturvardsverket.se Höganäs miljöprogram Miljömålsportalen www.miljomal.nu Skåne nordväst- www.skanenordvast.com Statistiska centralbyrån- www.scb.se 21

Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag En inventering av gamla avfallsupplag genomfördes 1985. Totalt identifierades 14 deponier enligt listan nedan. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:6) bör riskbedömning av nedlagda deponier göras enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO. En riskbedömning av nedlagda deponier i Höganäs kommun är gjord enligt äldre metodik. Riskklasser enligt den metodik som använts i Höganäs kommun: Klass 1 särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms nödvändiga Klass 2 prov och undersökningar bör göras för att kunna ta ställning till behov av åtgärder Klass 3 objektet synes kunna föras till grupp 4 efter enkla åtgärder Klass 4 särskilda miljöskyddsåtgärder synes ej behövliga Avfallsupplag Start Avslut Typ av avfall Kommentar Klass Jonstorp 10:6, 11:3 och S:1 1955 1977 Hushållsavfall Rivningsavfall och schaktmassor Tjörröd 33:1 Ca 1940 1952 Främst koksaska Tjörröd 7:5, 10:1 och 11:1 1952 2000, för närva rande ingen aktiv depon ering Hushålls-, rivnings- och industriavfall samt schaktmassor. Farligt avfall kan ha deponerats under 1950-70 talet Smedstorp 2:4 1965 1971 Hushållsrivnings och industriavfall Krapperup 19:1 1954 1972 Hushållsrivnings- och industriavfall Våtamosse 1:1 (1) och Södra Danhult 5:5, 1965 1971 Hushålls-, rivnings- och industriavfall Fd strandkärr på lätt jord. 2 Man har satt ut vattenrör och tagit prov 2 gånger, som varit godkända. Undersöknigen godkändes 2009 av miljönämnden. Ersattes med Tjörröd 7:5 4 mfl., fd lertäkt Koncessionstillstånd, 4 lerjord From 2000 drivs anläggningen som en kretslopps-anläggning. Inkommande material sorteras, mellanlagras och skickas till återvinning eller slutbehandling på Filborna avfalls- och återvinningsanläggning Fd grustag 4 Kallas Bränneslyckan 4 3 deponier (delvis fd märgeldamm, två fd lertäkter) 4 22

5:31 (2) samt farligt avfall Höganäs 33:1, 33:4 och 33:8 Västra Klappe 10:2, 10:3 Västra Klappe 12:1, 13:1 Västra Klappe 2:5 Västra Klappe 1:1 1800- talet 1959-60 1950 1960-70 Slagg från koloch lerbrytning, koksaska, mindre mängd industrislam Hushållsavfall, blandat med industriavfall, ev farligt avfall 1950 1975 Hushållsavfall blandat med industriavfall ev farligt avfall 1950 1960-70 1950 1960-70 Ry 1:29 1950 1960-70 Rödmossen 16:1 1950 1960-70 Ry 2:1 1950 1960-70 Ry 1:9 1950 1960-70 Höganäs Gödstorp 1:3 okänt Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall Hushållsavfall Blandat med industriavfall ev farligt avfall okänt Hushålls- och rivningsavfall blandat med industriavfall Deponin är delvis utgrävd och sanerad. Kallad Ärtan och Bönan 4 3 deponier (fd märgeldamm) 3 deponier 4 1 deponi (fd märgeldamm) 4 1 deponi (fd märgeldamm) 4 1 deponi (fd märgeldamm) 4 1 deponi (fd märgeldamm) 4 3 deponier (fd märgeldamm) 2 deponier (fd märgeldamm) 1 deponi(fd märgeldamm) påträffades i samband med arbete kring nya dragningen av väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. 4 4 4 4 23

De utgrävda massorna bestod av jordmassor med innehåll av avfall så som brädor, plast, keramik, järnskrot och traktordäck. Analysresultat visade på föroreningshalte r under naturvårdsverke ts riktvärden för mindre känslig markanvändnin g (MKM) okänt Deponin innehöll till största delen natursten med viss inblandning av glas och mindre järnskrot. Analysresultatvi sade på föroreningshalte r över MKM avseende Zn i ett av totalt två prover. okänt Hushållsavfalltr ädgårdsavfall byggavfall jord och stenmassor. Analysresultatet visade på en föroreningshalte r över MKM avseende Cu och Zn i ett av totalt tio samlingspraove Höganäs Stubbarp 38:1 okänt 1 deponi (fd märgeldamm)påträffades av vägverket i samband med arbete kring nya dragningen av väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. 4 Brännan 23:4 okänt 1 deponi (fd märgeldamm)påträffades av vägverket i samband med arbete kring nya dragningen av väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. 4 24

Stora Görslöv 25:1 r. 1972 2006 Processpecifikt avfall, främst ugnslagg, avskilt filterstoft och materialspill från svampverket på Höganäs AB. Även kasserad takpapp, plaströr m.m. sluttäckt år 2006 3 deponi (fd märgeldamm) Kallad Rögladeponin. Ägare Höganäs AB. Avslutat inom angiven tid (2005-06-30) efter godkänd avslutningsplan (inkl samråd) Kontrollprogram enligt deponeringsförordningen Bilaga 2: Miljökonsekvens-beskrivning (MKB) Samråd Framtagandet av avfallsplanen har skett i en arbetsgrupp med representanter från mljöförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltingen. Samråd har skett genom inbjudan till dialog genom lämnande av synpunkter via e-post, och via möten med politiker, allmänhet och andra intressenter samt kommunens tjänstemän. Det har förts diskussioner med de större fastighetsbolagen i kommunen och de större företagen har informerats om arbetet. Förslaget kommer att skicka på remiss till olika intressenter. Miljöbedömning Enligt miljöbalken 6 kap. ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och som kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen görs genom en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Avgränsning Den miljökonsekvens som tas upp i MKB är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan enbart miljökonsekvensen av de mål och aktiviteter som föreslås i avfallsplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen berör Höganäs kommun och avser tiden fram till år 2016. 25

Nollalternativ Som nollalternativ har dagens system valts utan några förändringar. Dagens system finns beskrivet i avfallsplanen. Bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan Förebyggande av avfall Allt avfall innebär en negativ miljöpåverkan oavsett hur det omhändertas. Att förebygga uppkomsten av avfall är det bästa sättet att minimera den negativa miljöpåverkan. I grunden handlar det om att ändra beteende och att förändra synen på varor och dess värde. Genom att genomföra de åtgärder som föreslås i avfallsplanen kommer kommunens invånare förhoppningsvis få en större medvetenhet om konsumtionens negativa påverkan på miljön. Genom att förebygga avfall minskar vi även transporter och därmed minskar vi utsläppen till luft. Materialåtervinning Genom att minska felsorteringen ökar vi andelen material som återvinns och vi sparar energi och naturresurser. Matavfallet som utsorteras skickas till NSR:s biogasanläggning för att bli fordonsbränsle som ersätter fossilt bränsle som tex. bensin och diesel. Metall som sorteras ut blir till nya metallprodukter vilket innebär mindre behov av brytning av metaller som orsakar stor skada på miljön samt en minskad energiåtgång. Det åtgärder som föreslå i avfallsplanen handlar bland annat om att man ska öka kunskapen om varför man ska sortera för att på så sätt öka motivationen till att utöka utsorteringen. Som åtgärd föreslås utökning av den fastighetsnära insamlingen där det är möjligt och genom detta minskar man även transporterna med fossildrivna fordon. Avgifta kretsloppen Genom att öka servicegraden om farligt avfall hoppas vi kunna minska mängden i rest- och matavfallet och höja kunskapsnivån om vad farligt avfall är för något och hur det ska hanteras. Genom att minska mängden farligt avfall som slängs felaktigt minskar vi risken för att miljöfarliga och hälsofarliga ämnen kommer ut i naturen. Miljövänliga transporter Att hantera avfall handlar mycket om transporter. Genom att ställa krav på miljöanpassade fordonen vid upphandling kan vi minska andelen fossilt bränsle som används och ersätta med t.ex. biogas. Biogasen är förnyelsebar samtidigt som det släpper ut mindre tungmetaller, svavelväte, kväve, stoft och sot. Genom att effektivisera transport minskar vi energiförbrukning och behovet av drivmedel. Målen och åtgärderna för god service och god arbetsmiljö är en viktig faktor för att lyckas med de övriga målen som är direkt kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. För att 26

lyckas med förslagen på åtgärder måste vi ha nöjda invånare och en god arbetsmiljö för de som hämtar avfallet. Att jobba med miljöfrågor handlar om att jobba tillsammans och att engagera många för att få en positiv effekt. Nationella miljömål Avfallsplanens övergripande målområden Minska Ökad Avgifta Miljövänliga avfallsmängderna materialåtervinning kretsloppen transporter Begränsad x x x x klimatpåverkan Frisk luft x x x Bara naturlig x x x försurning Giftfri miljö x x x Skyddande x x ozonskikt Ingen x övergödning God bebyggd x x x x miljö Tabell 2: Kopplingen mellan Avfallsplanens mål och de nationella miljömål som direkt berör avfallsomårdet. Nollalternativet Om vi inte gör något mer än vad vi gör idag kommer troligtvis avfallsmängderna öka. Med ökade avfallsmängder ökar behovet av att transportera bort avfallet. Enligt Naturvårdsverket finns det scenarioberäkningar som visar på att avfallet kommer att fördubblas till 2030 om ingen gör något nu. Kopplingen mellan ökad tillväxt, konsumtion och ökade avfallsmängder är tydlig. Höganäs kommun är en kommun som vill växa och det blir en utmaning att få kommunen att göra det samtidigt som avfallsmängderna ska minska om inga åtgärder görs. Utvecklingen i kommunen när det gäller utsortering till materialåtervinning har tyvärr varit negativ de senaste åren medan avfallsmängderna har minskat något. Ett samband kan ses med att man dragit ner på informationsinsatserna när det gäller avfall och kvaliteten på utsorterat matavfall och andelen förpackningar som inte källsorteras. Vid diskussioner med boende och andra berörda har det framkommit att kontinuerlig information och riktad information till olika målgruppen är viktigt och att bra avfallslösningar är viktigt. Invånarna i Höganäs är bra på att sortera ut farligt avfall men kan bli bättre, detta kräver informationsåtgärder och bra lösningar för invånarna. Om man inte informerar och fortsätter att införa bra lösningar för insamling är risken stor att farligt avfall slängs på fel ställe och omhändertagandet blir fel. 27

Bilaga 3: Uppgifter till länsstyrelsen 1. Administrativa uppgifter Kommun: Höganäs kommun År: 2013-2016 Datum när planen antogs: xxxxx Ansvarig: Höganäs kommun 2. Kommunens befolkning och struktur Befolkning totalt: 24698 Datum: 31 december 2011 Antal hushåll i småhus (permanentboende): ca 8000 Antal fritidshus: ca 1500 Antal hushåll i flerbostadshus: 2300 3. Avfall som kommunen ansvarar för ( 2011) Total insamlad mängd avfall: 20965 ton Total insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 1298 ton Total insamlad mängd farligt avfall (inklusive elavfall): 651 ton 4. Avfall som omfattas av producentansvar (2011) Total insamlad mängd förpackningar och tidningar: 3690 ton Elavfall: 429 ton För övriga insamlade mängder producentansvarsmaterial saknas uppgifter. 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall NSR Återvinningscentral Höganäs Fastighet: Tjörröd 2:5 mfl Verksamhetskod: 90.300 Typ av avfall: hushållsavfall och verksamhetsavfall Behandlingsmetod: sortering, mellanlagring, omlastning, biologisk behandling av avfall och mellanlagring av farligt avfall Tillåtna mängder: 80000 ton avfall och 1000 ton farligt avfall Kapacitet: Invallningen Fastighet: Svampen 1 Verksamhetskod: 27.20-2 28

Typ av avfall: Merparten av det deponerade materialet består av kalk, kol, järn och järnoxid samt aluminiumoxid och kiseldioxid från keramiskt skrot Behandlingsmetod: deponering Tillåtna mängder: 500000 m 3 utöver tillståndet från år 1992. Kapacitet: 6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för: Minska avfallsmängderna Höganäs kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 50 kg från år 2011 till 2016. Den totala avfallsmängden 2011 var 663 kg per invånare. Materialåtervinning 55 % av soppåsens vikt ska sorteras ut och lämnas separat som källsorterat material senast år 2016 Avgifta kretsloppen Vid plockanalyser får inget restavfall innehålla något farligt avfall. Vid plockanalyser får inget matavfall innehålla något farligt avfall. Miljövänligare transporter Minska utsläppen av växthusgaser i samband med insamlingen av avfall. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för: Minska avfallsmängderna Höganäs kommun ska verka för att det ska uppstå så lite verksamhetsavfall som möjligt. Materialåtervinning Höganäs kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområde är matavfall och bygg- och rivningsavfall. Avgifta kretsloppen Staden ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. 29