UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön. Men i takt med att nya material har uppfunnits och börjat användas har också soptipparnas innehåll förändrats. Nu vet vi att många material av vårt "nya" fasta avfall bryts ner mycket långsamt, vilket leder till att soptipparna växer. Dessutom läcker farliga ämnen ut från soptipparna. Det är dags att lämna slit- och slängsamhället bakom oss! Värdefulla sopor I vårt samhälle är vi beroende av tillgång på energi, papper, glas, metaller mm. Omkring varje råvara och produkt finns ofta tekniskt välutvecklade industrier. Många processer är mycket energikrävande, och omkring dessa finns ofta förorenande utsläpp som skadar miljön. Dessutom är jordens tillgångar begränsade. För att vårt samhälle skall bli hållbart på lång sikt måste vi minska på uttaget av råvaror och återanvända/återvinna de råvaror som redan är i omlopp i samhället och i våra sopor. Det är viktigt att varorna redan från början tillverkas så att de går att återanvända. Vi måste utveckla/förbättra reningsteknikerna i varje process, och när en produkt inte längre kan återanvändas/återvinnas ska den kunna gå tillbaka i kretsloppet utan att skada miljön. Farliga sopor Vi måste förhindra att giftiga ämnen läcker ut från tippar eller hamnar i förbränningsanläggningars aska eller skorstensrök. I första hand måste vi undvika att använda batterier, färger, plast och annat som ger giftiga sopor. Det vi ändå anser oss behöva måste behandlas på ett speciellt sätt som miljöfarligt avfall. Batteriholkar och miljöstationer ger oss möjlighet att hantera giftiga sopor på bästa sätt. Många fotoaffärer och färgaffärer tar emot batterier och färgslattar. Utanför Kumla ligger SAKAB som tar emot hela Sveriges miljöfarliga avfall. 1.
Ordning och reda bland soporna Miljömål Det långsiktiga målet är att osorterade sopor inte skall slängas eller förbrännas. Kommunansvar Kommunerna ska i sin avfallsplan visa på vilket sätt man vill att invånarna ska källsortera sopor. Med källsortering menas att sorteringen sker där skräpet produceras, det vill säga i hushållet, på restaurangen, i skolan eller på företaget. Meningen är att det ska vara lättare att återanvända och återvinna de olika materialen om de inte blandas. Hur denna källsortering ska gå till finns det däremot delade meningar om. På kommunansvaret ligger även sedan 1998 att ta hand om det som vi slänger i soppåsen, samt det avfall som lämnas till miljöstation, batteriholkar och grovsopor. Producentansvar Successivt har ett s.k. producentansvar införts. Den som framställer en vara, importerar eller säljer en vara eller förpackning har ansvaret för den efter användandet. Producentansvar har införts för returpapper (tidningar och trycksaker), glasförpackningar, metall (konservburkar, aluminiumförpackningar, o.s.v.), plastförpackningar, däck och kartonger/pappersförpackningar (äggkartonger, mjölkförpackningar, o.s.v.). Det åligger alltså producenten/ försäljningsstället att sörja för att produkten tas om hand när konsumenten vill lämna den ifrån sig. I praktiken löses detta på olika sätt. Frivilligansvar Vissa produkter har hamnat utanför både producentansvar och kommunansvar. Exempel är kontors-/faxpapper, trä och kläder. Konsumentansvar På konsumenten ligger ansvaret att källsortera och lämna de sorterade soporna i anvisade uppsamlingskärl. På vissa varor har satts en pant som tillfaller konsumenten då sopan återlämnas (t.ex. returglas och aluminiumburkar). En resurs som konsumenten direkt kan ta hand om och återföra till kretsloppet är den del av soporna som är komposterbara. Ju mer vi komposterar desto mindre blir det kvar i soppåsen, och utöver att sopbergen minskar belönas konsumenten med ett utmärkt jordförbättringsmedel till den egna trädgården eller till flerfamiljshusets rabatter. Många kommuner premierar de hushåll som komposterar med en reducerad sopavgift. Det viktigaste valet görs trots allt vid inköpstillfället, då konsumenten både kan påverka och styra med att välja och fråga efter produkter som minimerar avfallshanteringen. Till apoteket lämnas mediciner och kvicksilvertermometrar. 2.
UPPDRAG: SOPOR Namn på gruppdeltagarna: Läraren/ledarens namn: Skola/organisation: Klass: Datum för undersöknigen: Sopsortering i hushållen 1. Hur sorterar vi sopor? Fråga minst 10 vuxna personer hur soporna sorteras i deras hem och gör en sammanställning av svaren. För in resultaten här nedan. Hur många av de tillfrågade sorterar ut följande material och lämnar dem till återvinning eller återanvändning? Antal tillfrågade: personer Papper: personer Glas: personer Komposterbart avfall: personer Metall: personer Plast personer Miljöfarligt avfall: personer Trä: personer Batterier: personer Lämnar kläder till insamling/annan återanvändning: personer Returglas/burkar: personer 2. Redan i affären kan du påverka dina sopor genom att välja en vara som ger så lite och så lättsorterade sopor som möjligt. Fråga minst 10 vuxna personer hur mycket de tänker på detta när de handlar i affären. Antal tillfrågade: personer. Oftast: personer Sällan: personer Aldrig: personer 3.
Skolsopor 3. I vilka material delas soporna upp i er skola? (ett eller flera kryss) P Papper P Glas P Metall P Trä P Plast P Textil P Miljöfarligt avfall P Komposterbart avfall 4. Var fungerar pappersorteringen? (inget, ett eller flera kryss) P Vid kopieringsmaskinen P I klassrummen P På expeditionen 5. Blir det något kvar till traditionell sophämtning? P Ja, vad? P Nej 6. Hur många kubikmeter sopor lämnar skolan in per vecka? kubikmeter. 7. Hur långt transporteras dessa sopor till tipp eller förbränning? kilometer. Sopor i kommunen 8. Intervjua människor som arbetar med sopor och olika beslutsfattare. Det skräp som återvinns eller återanvänds hanteras på olika sätt. Hur hanteras de sorterade soporna i din kommun? Försök att ta reda på vad som händer i detalj med både sorterade och osorterade sopor. Alla kommuner måste ha en avfallsplan. Försök ta reda på vilka ambitioner din kommun har för framtiden. Stödorden bredvid kan hjälpa dig att formulera frågorna. Skriv en rapport och publicera den på ett lämpligt sätt (Max 2 sidor). 4. Stödord: År 1970, papper, metall, glas, plast, miljöfarligt avfall, osorterade blandade sopor, kompost, privat/ företag/ myndigheter, lakvatten från soptippar, lagar, förbränning, ansvar, satsningar år 2002, planer för framtiden.
Kommunen får betyg Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Hur stort är engagemanget för en verklig förändring? När det gäller att få så lite avfall som möjligt? När det gäller att få så mycket miljöanpassad återvinning och återanvändning som möjligt? När det gäller att öka den medborgerliga medvetenheten och miljöengagemanget? Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett så rättvist betyg som möjligt. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens politiker och tjänstemän. Betygsskalan är 1-5. Betyg 5 = Vi har en handlingskraftig kommun som arbetar kunnigt med dessa tre punkter. Betyg 1 = Vår kommun är inte handlingskraftig och arbetar inte med dessa tre punkter. 9. Vi ger vår kommun betyget Motivering: Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad man bör göra för att få ett högre betyg. 10. Vi ger vår kommun följande förslag: När ni är klara: För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett och mata in dem på Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. 5.