kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för



Relevanta dokument
kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Egenföretagare och allmän pension

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Driftig men otrygg S

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Statistikinfo 2014:07

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Kommunalskatterna 2000

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2016:

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

risk för utrikes födda

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2017:

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

PM Dok.bet. PID

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Deltid, kön och ekonomisk fördelning

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Kommunalskatterna 2009

HR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. januari hrservicecenter.se

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 ME0001

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Dokumentation av statistiken

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Reviderade riktlinjer - Särskild avtalspension dat

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Så här tjänar du in till din pension

PM Dok.bet. PID

Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2018:

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper.

Invandrare och pensioner

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN

Beräkning av förlust av allmän pension för personer födda

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Arbete efter 65 års ålder

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA

,5 miljarder till pensionärerna

Statistikinfo 2013:12

Demografisk analys: Bo nära eller långt bort? Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation

Många utländska doktorander lämnar Sverige efter examen

Din pension och framtida ekonomi. Pensionsavtalet PA-KL för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Jordbrukarhushållens inkomster 2003 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

k Individuella Kollektivavtal Lagar

Pensioner och deltidsarbete

Jordbrukarhushållens inkomster 2002 (t.o.m. inkomståret 1998 Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall december 2016-november 2017

Prognos BNP per capita. Typfall 1: Garantipensionär. Typfall 2: Genomsnitt, kvinna Typfall 3: Genomsnitt, man

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Ersättning från AGF-KL

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

PM Dok.bet. PID

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

Pensionsregler för förtroendevalda i Växjö kommun

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för oktober 2017 september 2018

Äldreförsörjningsstöd

Företagsläkarnas och skolläkarnas lönestatistik november 2013

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall april 2017-mars 2018

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig

Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) 2009 AM9901

Utvecklingen av kollektivavtalade ersättningar sedan 2000-talets början

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

Transkript:

Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1. Undersökningen Pensionsåldersutredningen har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra bearbetningar av uppgifter från Inkomst och taxeringsregistret (IoT) i syfte att belysa förhållanden som kan ha betydelse för att en individs inkomstpension är så låg att individen har rätt till en utfyllnad i form av garantipension. Följande bearbetningar har gjorts Andelen personer med en eller flera korta arbetslöshetsperioder åren 1978 2011. Som en kort arbetslöshetsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från arbetslöshetsförsäkringen för kalenderåret utgör mindre än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera långa arbetslöshetsperioder 1978 2011. Som en lång arbetslöshetsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från arbetslöshetsförsäkringen för kalenderåret utgör mer än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera korta sjukskrivningsperioder 1974-2011. Som en kort sjukskrivningsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för kalenderåret utgör mindre än hälften av den sammanlagda Andelen personer med en eller flera långa sjukskrivningsperioder 1974-2011. Som en lång sjukskrivningsperiod definieras ett kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

2 kalenderåret utgör mer än hälften av den sammanlagda Andelens personer med år utan sammanräknad förvärvsinkomst 1968-2011 Andelen personer med år med sammanräknad förvärvsinkomst understigande 1,5 prisbasbelopp åren 1968-2011. Andelen personer med deltidsarbete åren 2000 och 2008. Uppgift om deltidsarbete bygger på tjänstgöringens omfattning, vilket erhålls från insamling av lönestatistik. Lönestatistiken är totalräknad för offentlig sektor. För privat sektor är statistiken baserad på urval, vilket innebär att uppgift om deltidsarbete kommer att saknas för de individer som inte ingår i urvalet. Bearbetningarna har gjorts för de personer födda 1944 1945 som uppbar garantipension 2011 och som inte hade haft sjukersättning i anslutning till pensioneringen. Bearbetningar har dessutom gjorts för de personer som enligt pensionsmyndighetens beräkningar riskerar att få så låg inkomstpension att de kommer att ha få rätt till en utfyllnad med garantipension. Bearbetningar har dessutom gjorts för två jämförelsegrupper; samtliga med ålderspension födda 1944 och 1945 och samtliga födda 1946-1954. Populationerna 1. sjukersättning, 35 785 personer 2. 1946-1954, 415 953 personer, enligt uppgift från pensionsmyndigheten 3. födda 1944 och 1945, 226 821 personer 4. Samtliga, födda 1946-1954, 1 069 849 personer Individer som ej återfinns i någon årgång av IoT för åren 1968-2010 har avlägsnats ur materialet (13 309 individer, population 2). I tabell 1 och 2 har även individer som ej återfinns i IoT för åren 1978-2010 exkluderats ur materialet (51 087 individer, population 2). I tabell 3 och 4 har även individer som ej återfinns i IoT för åren 1974-2010 exkluderats ur materialet (35 795 individer, population 2).

3 2 Resultat 2.1 Andelen personer med arbetslöshetsperioder åren 1978 2011 I tabell 1 och 2 nedan redovisas andelen personer som har haft en eller flera arbetslöshetsperioder i de olika populationerna. Av tabell 1 framgår andelen med korta arbetslöshetsperioder. I tabell 2 redovisas andelen med lägre perioder med arbetslöshetsersättning. Det framgår att det är vanligare att personer födda 1944 och 1945 med garantipension eller de personer födda 1946 1955 som, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar riskerar att få garantipension, har haft arbetslöshetsperioder jämfört med samtliga i motsvarande ålder. Skillnaderna är särskilt stora vad gäller de långa arbetslöshetsperioderna både för kvinnor och män(tabell 2). Tabell 1 Andelen personer med en eller flera korta arbetslöshetsperioder åren 1978 2010 med fördelning efter antalet perioder sjukersättning 52,9 16,4 10,4 14,4 5,9 1946-1954 46,9 19,0 12,3 15,9 5,9 födda 1944 och 1945 60,9 16,5 9,1 10,2 3,2 Samtliga, födda 1946-1954 55,6 17,7 10,5 12,2 4,1 sjukersättning 58,4 16,8 10,2 10,6 4,1 1946-1954 51,7 20,0 11,6 12,5 4,2 födda 1944 och 1945 62,9 18,3 8,8 7,4 2,6 Samtliga, födda 1946-1954 57,6 19,7 9,8 9,4 3,4

4 Tabell 2 Andelen personer med en eller flera långa arbetslöshetsperioder åren 1978 2010 sjukersättning 46,6 19,6 10,6 13,5 9,7 1946-1954 47,0 24,1 11,7 12,3 5,0 födda 1944 och 1945 67,9 15,7 6,4 6,7 3,3 Samtliga, födda 1946-1954 64,9 17,6 7,4 7,2 3,0 sjukersättning 31,8 19,1 13,3 19,8 16,1 1946-1954 31,8 23,5 14,5 19,9 10,3 födda 1944 och 1945 73,3 14,0 5,3 5,4 2,0 Samtliga, födda 1946-1954 69,2 15,3 6,2 6,5 2,7 2.2 Andelen personer med sjukskrivningar I tabell 3 och 4 redovisas andelen personer med sjukskrivningar. Av tabell 3 framgår att korta sjukskrivningar förekommer mer sällan bland personer med garantipension eller bland de yngre personer som riskerar att få garantipension jämfört med samtliga i motsvarande åldrar. Detta gäller både kvinnor och män. Förekomsten av långa sjukskrivningsperioder är däremot mer vanligt bland personer med garantipension eller med risk för garantipension jämfört med övriga i samma födelsekohorter. Tabell 3 Andelen personer med korta sjukskrivningsperioder med fördelning efter antalet perioder 1974-2010 0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Garantipensionärer födda 1944 6,5 20,2 25,6 24,9 17,0 5,0 0,7 Risk för garantipension, födda 1946-1954 6,9 18,9 20,5 24,2 20,6 7,5 1,4 födda 1944 och 1945 3,4 13,0 20,4 26,4 25,0 9,9 1,8 Samtliga, födda 1946-1954 3,7 9,8 17,5 28,9 28,6 9,8 1,8

5 0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26- Garantipensionärer födda 1944 13,6 29,1 24,4 17,8 11,5 3,0 0,7 Risk för garantipension, födda 1946-1954 18,5 29,8 19,5 16,0 11,6 3,9 0,7 Samtliga med ålderspension födda 1944 och 1945 3,0 15,3 21,8 26,3 24,3 8,0 1,2 Samtliga, födda 1946-1954 3,7 11,5 19,0 27,6 28,2 8,6 1,4 Tabell 4 Andelen personer med långa sjukskrivningar med fördelning efter antalet perioder 1974-2010 22,3 27,3 16,8 19,9 13,6 1946-1954 10,4 26,1 21,9 28,2 13,4 födda 1944 och 1945 29,5 29,8 16,9 16,9 6,9 Samtliga, födda 1946-1954 18,9 32,8 20,6 20,0 7,8 31,1 22,4 14,1 16,9 15,5 1946-1954 25,2 28,8 16,8 19,0 10,2 födda 1944 och 1945 61,3 20,2 9,3 6,7 2,5 Samtliga, födda 1946-1954 56,2 22,6 9,8 8,2 3,3 2.3 Andelen personer med ett eller flera år med ingen eller låg sammanräknad förvärvsinkomst I tabell 5 redovisas andelen personer med perioder med ingen eller mycket låg förvärvsinkomst under åren 1968 2010. Det framgår att andelen personer med inga eller låga inkomster är större bland personer med garantipension eller de personer som riskerar att få garantipension jämfört med samtliga i samma födelsekohorter.

6 Tabell 5 Andelen personer med ett eller flera år med ingen eller låg sammanräknad förvärvsinkomst 1968-2010 med fördelning efter antalet perioder utan Förvärvsinkomst Antalet perioder med förvärvsinkomst understigande 1,5 prisbasbelopp 0 1-3 4-0 1-3 4-25,0 30,4 44,6 4,4 11,9 83,7 1946-1954 20,2 46,1 33,7 3,4 24,6 72,0 födda 1944 och 1945 41,6 32,9 25,5 16,2 24,3 59,5 Samtliga, födda 1946-1954 26,0 47,8 26,2 7,4 29,4 63,2 utan Förvärvsinkomst Antalet perioder med förvärvsinkomst understigande 1,5 prisbasbelopp 0 1-3 4-0 1-3 4- Garantipensionärer födda 1944 och 1945, ej sjukersättning 30,0 34,0 36,0 7,3 17,1 75,6 1946-1954 28,5 45,6 25,9 7,8 37,4 54,8 födda 1944 och 1945 70,2 22,5 7,3 54,6 26,2 19,2 Samtliga, födda 1946-1954 39,4 45,8 14,8 17,8 43,1 39,1 2.4 Andelen personer med deltidsarbete I tabell 6 redovisas andelen personer med deltidsarbete åren 2000 och 2008. Det framgår att uppgift saknas för flertalet av den undersökta populationen. Uppgift om deltidsarbete bygger på tjänstgöringsomfattning, vilken erhålls från insamlingen av lönestatistik. Lönestatistiken är totalräknad för offentlig sektor (stat, kommun och landsting). För privat sektor är statistiken dock baserad på ett urval, vilket innebär att uppgift om deltidsarbete kommer att saknas för de individer som inte ingår i urvalet. De uppgifterna som redovisas i tabellen är således osäkra. De ger dock en viss indikation på att deltidsarbetet har varit vanligare bland personer med garantipension eller bland de personer som riskerar att få garantipension jämfört med samtliga i födelsekohorterna 1944 1954.

Tabell 6 Andelen personer med deltidsarbete år 2000 respektive 2008 A. Kvinnor och män År 2000 År 2008 Andel Uppgift saknas Andel Uppgift saknas 29,3 54,8 20,5 69,3 1946-1954 15,6 70,9 14,7 72,5 födda 1944 och 1945 12,2 51,4 11,7 72,8 Samtliga, födda 1946-1954 12,2 48,8 13,0 53,0 7