Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh



Relevanta dokument
Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Åsa Löfström docent em.

Vi fortsätter att föda fler barn

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Marriages and births in Sweden/sv

Tillväxt genom mer arbete

Konsumentprisets fördelning

Sammanfattning 2015:5

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Att lära av Pisa-undersökningen

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Utrikes föddas barnafödande

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Vi fortsätter att föda fler barn

Arbetstidsförlängning en ny trend?

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

Befolkning och framtid

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Bilaga 11. Bilaga 11. Män, demografi och geografi

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Olika generationers barnafödande

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

35:orna. Generationen som gifte sig

DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

SVCA:s årsrapport 2013

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Arbetade timmar per vecka för heltidsarbetande i EU-länderna m fl 2000 Källa: European Labour Force Survey

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Barnafödandets upp- och nedgångar

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Fler äldre-äldre i vården

Hur många barn får jag när jag blir stor?

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

4 Alternativa framskrivningar

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

HELIX-dagen 1/ Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Allmän makroekonomisk bedömning

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Uppskjutet föräldraskap bland Europas unga

Mötesplats Open Access april 2007

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Energi- och klimatpolitiken i EU

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Hushåll och familjer i förändring:

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Arbetsmarknadsläget 2018

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Välkomna. Demografidagen 24 maj 2012

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Transkript:

Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh Sociologiska inst., SUDA Stockholms universitet livia.olah@sociology.su.se

Från familjens guldålder till dagens mångfald 195- och 196-talen betraktas som familjens guldålder : - Nästan alla gifte sig, och i relativt unga åldrar - Många barn föddes, nästintill alla i äktenskap och till relativt unga föräldrar - Inte ovanligt med storfamilj (många barn) - Få skilsmässor (det var svårt att skiljas; social stigma) - Mannen var familjeförsörjare, kvinnan var hemmafru och tog hand om barnen - Kärnfamiljen (gifta par med 3-4 barn): vanligaste familjeformen

Äktenskapsbenägenhet i olika europeiska länder, 196-11 Datakälla: Council of Europe, Eurostat

Medelålder för kvinnor när de ingår första äktenskap i olika europeiska länder, 196-11 Datakälla: Council of Europe, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa 34 32 3 28 26 24 22 DK FIN N S UK 34 32 3 28 26 24 22 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa 34 32 3 28 26 24 22 E GR I P 34 32 3 28 26 24 22 BG CR H PL SR calendar year calendar year

Skilsmässobenägenhet i olika EU-länder & Norge, 196-3 Datakälla: Council of Europe Norden och Storbritannien Västeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 DK FIN N S UK,8,7,6,5,4,3,2,1 A B D F NL 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 E GR I P,8,7,6,5,4,3,2,1 BG CR H PL SR 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 calendar year calendar year

Mångfald i parförhållandeform - Färre gifter sig - Giftermål först i mer mogna åldrar - Mindre stabila former av parrelationer har blivit vanligare: samborelationer, särborelationer - Äktenskap är bräckligare än förr, relativt hög skilsmässobenägenhet

Trender i barnafödandet (genomsnittligt antal barn per kvinna) i olika europeiska länder, 196-11 Datakällor: Council of Europe, Eurostat, INED, VID Norden & Storbritannien Västeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 DK FIN N S UK 3 2,5 2 1,5 1 A B D F NL calendar year 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 5 8 11 calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 E GR I P 3 2,5 2 1,5 1 BG CR H PL SR 196 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 2 5 8 11 calendar year calendar year

Moderns medelålder vid första födsel i olika europeiska länder, 197-11 Datakälla: Council of Europe, Eurostat, UNECE Norden och Storbritannien Västeuropa 32 3 28 26 24 22 DK FIN N S UK 32 3 28 26 24 22 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa 32 3 28 26 24 22 E GR I P 32 3 28 26 24 22 BG CR H PL SR calendar year calendar year

Andel barn (%) födda utanför äktenskap i olika europeiska länder, 196-12 Datakälla: INED, Eurostat

Andel barnlösa i olika kvinnokohorter i olika europeiska länder Datakälla: OECD; Sardon & Robertsson 4 (s. 3-31) andel barnlösa per 1 kvinnor i olika födelsekohorte 35 3 25 15 1 5 A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR 1935 1945 1955 1965

Vad gäller barnafödande Nedgående trend i fruktsamhet Genomsnittligt antal barn per kvinna är under ersättningsnivå; ländersskillnader i sedan när Uppskjutet barnafödande famijestorlek, barnlösheten ökar samt efterfrågan på assisterad befruktning Ökande andel barn föds utanför äktenskap (mestadels i samboförhållande) Ombildade familjer där en eller båda partner har barn från tidigare parförhållande blivit relativt vanliga (bonusbarn, eget barn + gemensamma barn)

Trender i familjebildning i EU & USA, 1965- Datakälla: Council of Europe, NCHS Äktenskapsbenägenhet Andel utomäktenskapliga födslar av 1 födslar 1,2 1,8,6,4,2 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa 5 4 3 1 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Norden UK & USA Väst europa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa Förstföderskornas medelålder Skilsmässobenägenhet 3 29 28 27 26 25 24 23 22 21 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa Divorces per 1 marriages 6 5 4 3 1 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa

Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna 25-49 år i olika europeiska länder, 1983-8 Datakälla: OECD, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa female employment at ages 25-49 yrs 9 8 7 6 5 4 3 1 DK FIN N S UK female employment at ages 25-49 years 9 8 7 6 5 4 3 1 A B D F NL Sydeuropa Central-Östeuropa female employment at ages 25-49 yrs 9 8 7 6 5 4 3 1 E GR I P female employment at ages 25-49 yrs 9 8 7 6 5 4 3 1 CR H PL SR

Fruktsamhet och kvinnligt förvärvsarbete Datakälla: Eurostat, OECD Summe rad frukts amhe t 3 2.5 2 1.5 1 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Cent ral-öst europa Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna 15-64 år 8 6 4 1965 197 1975 198 1985 199 1995 Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa

Den positiva vändningen ( Positive Turn ) Korrelationen mellan kvinnlig förvärsvfrekvens i åldrarna 15-64 år och antal barn per kvinna i Europa Datakälla: Eurostat, OECD Pearson's coefficient of correlation= -.83 3.5 3 TFR, 197 2.5 2 1.5 1.5 2.5 2 4 6 8 1 Female labor-force participation (%), 1969 Pearson's coefficient of correlation=.84 TFR, 7 2,5 2 1,5 1,5 Pearson's coefficient of correlation=.56 4 6 8 1 TFR, 199 1.5 1 Female labor-force participation (%), 6.5 4 6 8 1 Female labor-force participation (%), 1989

Förvärsvfrekvens bland mödrar med barn under 3 år, 1993 & 5; Antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 1-3 & 5-7 i olika europeiska OECD länder och Japan Datakällor: European Commission, OECD; VID Förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar Employed mothers (%) 8 7 6 5 4 3 1 1993 5 Genomsnittligt antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 2,5 number of children per woman 2 1,5 1,5 1-3 5-7 UK N S F NL D I E JAPAN

Familjepolitiska modeller (Thevenon 11) - Nordisk modell (tvåförsörjar modell) kombination av förvärvsarbete och familj, generös familjepolitik, jämställdhet - Anglosax modell (liberal modell) inkomstprövad familjestöd, marknadslösning för barnomsorg, kvinnor med småbarn har begränsad möjlighet till förvärvsarbete - Kontinental europeisk modell (generell familjestöd modell) mer eller mindre generös finansiell familjestöd, stor variation vad gäller barnomsorg för småbarn, tydligare könsrollsskillnader - Sydeuropeisk modell ( familistic modell) nästan ingen statlig stöd till familjen, män och kvinnor anses ha olika roller - Östeuropeisk modell mer eller mindre begränsad statlig familjestöd, begränsad tillgång till offentlig barnomsorg, jämställdhet i arbete men inte i hemmet

Könsskillnader i utbildningsnivå (andel kvinnor med gymasiumoch postgymnasial utbildning i relation till andel män med motsvarande utbildning) i olika välfärdstatsmodeller, 1992-12 Åldrar: 25-34 år Datakälla: Eurostat Åldrar: 25-64 år

Könsskillnader i förvärvsfrekvens [kvinnors arbetsmarknadsdeltagande i proportion av männens; -64 års åldrar] i olika välfärdsstatsmodeller, 1992-12. Datakälla: Eurostat

Under-ersättningsnivå fertilitet Låg fertilitet = genomsnittligt antal barn under ersättningsnivå, men över 1,5 barn per kvinna Mycket låg fertilitet =minst 1,31 dock högst 1,5 barn per kvinna Lägst fertilitet = högst 1,3 barn per kvinna Den kritiska nivån av låg fertilitet: 1,5 barn per kvinna Konsekvenser: Minskande folkmängd, åldrande befolkning, färre i arbetsföra åldrar försörjningsbördan ökar + ökande samhällsutgifter (välfärdsstatens framtid? Arbetskraftsmigration?)

Europa och den demografiska utmaningen

Länder med fertilitet över och under den kritiska nivån Källa: US Census Bureau

Varför är fruktsamheten så låg? Teoretiska förklaringar Teorin om rationella val Kalkyler om kostnader (ekonomiska; direkta + indirekta) och vinster (psykologiska; olika för första, andra, etc. barn) Teorin om riskundvikande Begränsad information om framtida kostnader och vinster om ens situation känns osäker bör sådant beslut fattas som minimerar riskerna

Teorin om post-materialistiska värderingar (relateras till teorin om den andra demografiska transitionen) fokus på självförverkligande, liberalism Dock lägst fruktsamhet i länder med mer traditionella normer. Skillnader mellan önskat antal barn och antal födda per kvinna

Jämlikhetsteorin ( Gender equity teorin ) obalans i graden av jämställdhet i individ-orienterade (t.ex. utbildningssytem, arbetsmarknad) vs. familje-orienterade sociala institutioner (familjen själv, socialförsäkringarna, skattesystemet) Andel barnlösa kvinnor (%) i olika födelsekohorter i europeiska länder 35 andel barnlösa kvinnor (%) 3 25 15 1 5 1935 1945 1955 1965 A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR Källa: OECD Family database; Sardon & Robertson 4

FamiliesAndSocieties Changing families and sustainable societies: Policy contexts and diversity over the life course and across generations http://www.familiesandsocieties.eu/ Storskalig forskningssamarbete i EUs Sjunde Ramprogram (6.5 millioner euro); februari 13 januari 17; consortium av 28 partners Projektets syfte: Att studera mångfalden av familjeformer, relationer och livscyckel i Europa; Att bedöma om dagens familjepolitik kan bemöta de nya utmaningar mångfalden av familjeformer medför; och Att bidra till informerat politiska beslutsfattande

Consortium Consortium member countries Northern Europe: Sweden, Finland, UK Western Europe: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands, Switzerland Southern Europe: Italy, Spain Central-Eastern Europe: Estonia, Hungary, Poland, Romania Various welfare state and care regimes: Universal Scandinavian welfare regime: Sweden, Finland Liberal regime: UK, Switzerland Conservative welfare regime: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands i.e. 25 research partners & 3 transnational civil society partners: IFFD associations from 62 countries all over the world (incl. all European countries) ELFAC associations in 17 European countries AGE a European network of ca. 165 organizations Mediterranean familistic regime: Italy, Spain Post-socialist welfare regime: Estonia, Hungary, Poland, Romania

Källor Council of Europe: Recent Demographic Developments of Europe. Eurostat: Population Database INED: Population in Figures. Database. National Center for Health Statistics (NCHS) OECD Employment Database; Family Database Sardon, J.P. & R. Robertson (4): Recent Demographic Trends in the Developed Countries. Population (English Edition), 59 (2): 263-314 Testa, M.R. (6). Childbearing Preferences and Family Issues in Europe. Eurobarometer. UNECE: Database VID [Vienna Inst. for Demography]