Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid

Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid Karl XII:s död den 30 november 1718 kom att innebära en kvalitativt ny period i den svenska politiska historien. Sverige upphörde att vara en stormakt och kom att förlora stora landområden som tidigare räknats till riket. En av de största förlusterna, på längre sikt, var att Finland upphörde att höra till Sverige 1809. Gränserna i övriga Europa förändrades också under perioden i de fortsatt många krigen, inte minst som en följd av Napoleonkrigen i början av 1800-talet. I efterspelet till Karl XII:s död utmejslades den så kallade frihetstiden i Sverige. Den nya tid som inträdde innebar inte på något sätt att Sverige demokratiserades. Den frihet som proklamerades var en frihet från kungligt envälde. Kungens rätt till en nästan oinskränkt makt kom att ifrågasättas på flera håll under den här perioden. Som en följd av den ärorika revolutionen i England infördes parlamentarism där. Folkets rätt att styra sig själva tog sig flera uttryck. I slutet av 1700-talet ifrågasattes Englands makt över Amerika och den amerikanska revolutionen ledde fram till att landet blev självständigt 1776. I Frankrike ifrågasattes och avsattes kungamakten under den franska revolutionen 1789. Med Napoleon Bonaparte återkom det starka enväldet, men grundvalen för detta var kraftigt skakad, eftersom tankeströmningar som upplysning och liberalism ifrågasatte gamla auktoriteter. Dessa förändringar påverkade givetvis även Sverige, om än på ett något annorlunda sätt. Perioden 1720 till 1772 brukar kallas frihetstiden, eftersom den svenska riksdagen då hade ovanligt mycket makt. Men utvecklingen mot ett mer demokratiskt samhälle gick inte bara åt ett håll. Kungens makt ökade återigen när Gustav III blev kung i Sverige 1772. Precis som sina namnar Gustav I och Gustav II Adolf önskade Gustav III att bli enväldig. Men till skillnad från dem, brukar Gustav III räknas som en modern kung i det att han beundrade några av upplysning- 15

ens tankar. Därför har han kallats en upplyst despot. Upplösningen på den gustavianska tiden blev blodig. Kungen själv sköts och senare blev hans son avsatt. Istället inträdde en kronprins med franska anor på tronen Karl Johan Bernadotte. Hans makt var beskuren, i jämförelse med Gustav III:s, av en regeringsform från 1809. Trots dessa kraftiga begränsningar och det kungliga enväldets kortvariga restauration under Gustav III:s regeringsperiod innebar frihetstiden starten på ett nytt och mer modernt Sverige. Nya tider och nya sätt att organisera samhället var i antågande. Där tillhörighet till hushåll och stånd tidigare varit avgörande kom istället klasstillhörighet att bli allt viktigare. Sverige blev till slut demokratiskt. I det gamla samhället hade frågan om vad Sverige egentligen var haft avgörande politisk betydelse. Landvinster och avträdelser var bestående inslag i samhällets utveckling. Efter freden i Fredrikshamn 1809, då den finska rikshalvan avträddes till Ryssland, upphörde detta att vara en geografisk fråga och därmed också samhälleligt betydelsefullt. Den nationella frågan i Sverige kom därefter mer att handla om nationens innehållsliga aspekter. Det fanns gott om förebilder ute i Europa. Den franska revolutionstidens mer frihetliga nationalism konkurrerade med den nationalism som, enligt tysk förebild, skulle byggas på gemensamt språk och kultur. Det svenska nationella projektet blev därför, av förklarliga skäl, ytterst mångfacetterat. Denna bok,, är en direkt fortsättning på motsvarande utgåva för tiden 800 1720. Utgångspunkten har tagits i de sociala grupper och klasser som varit tongivande under respektive tid. Det första avsnittet (1720 1866) kallas för böndernas tid och det andra (1866 2000) för arbetarnas tid. Givetvis kunde en alternativ rubricering ha valts. Det svenska samhällets ekonomiska, politiska, sociala och kulturella beroende av omvärlden skulle ha kunnat vara en sådan alternativ utgångspunkt. Den tilltagande globaliseringen tenderar dock att i sig skymma de klassmässiga och genusrelaterade förändringar vi valt att lyfta fram. Av dessa skäl kompletteras därför klerkernas och adelns tid med böndernas och arbetarnas tid i denna tolkning av det svenska samhällets utveckling under drygt 1 000 år, präglad av övergången från en hushållsbaserad ekonomi där stånden spelade en avgörande roll, till en mer klass baserad samhällsorganisation. Börden, liksom de de gamla kollektiven, blev allt mindre viktiga för individens samhällsposition. Vilken sysselsättning man ägnade sitt yrkesverksamma liv åt blev väsentligare. 16

Böndernas tid enhetssamhällets upplösning Att bönderna setts som tongivande under perioden 1720 1866 har egentligen inte med någon ökad makt att göra. Bondeståndet fanns redan i riksdagen vid periodens början till skillnad från i många andra länder hade bönderna sedan länge haft en plats där. Men det fanns samtidigt många grupper på landsbygden som levde av jordbruk men som saknade politisk representation. Att den första delen av boken heter Böndernas tid beror på att försörjningsmöjligheterna inom jordbruket kraftigt förändrades och att denna förändring kom att lägga grunden för den industriella revolution som inträffade mot slutet av 1800-talet. Under 1700-talet var ståndssamhället fortfarande en tydligt organiserande princip. De fyra stånden: adeln, prästerna, borgarna och bönderna ingick alla i riksdagen. Representationen var dock inte relaterad till hur stora grupperna var i praktiken. I förhållande till sin andel av befolkningen, 0,5 procent, var adeln kraftigt överrepresenterad. Adeln hade dessutom privilegier, såsom ensamrätten till högre civila och militära ämbeten och rätten att äga skattebefriad jord. Även prästerna, som utgjorde cirka 0,9 procent, hade privilegier. De hade fått skatteförmåner för kyrkojord, rätt till tionde och dessutom kontrollerade de utbildningsväsendet. För borgarnas del handlade privilegierna om ensamrätten till handel och hantverk. De utgjorde cirka 2 procent av befolkningen. Det var alltså bönderna som utgjorde den största gruppen. När det gäller de självägande bönderna skulle kanske deras representation i riksdagen kunna ses som ett privilegium. För övrigt hade bönderna inga privilegier. Från 1800-talets början kan man se en tydlig upplösning av stånds- och privilegiesamhället. Befolkningsökning och nya sätt att försörja sig samt kritiken av den gamla ordningen kom på sikt att lägga grunden för en helt ny politisk ordning: tvåkammarriksdagen. Det var alltfler människor som inte var representerade i riksdagen. Det gällde till exempel de obesuttna, men även de bland de övre skikten som inte räknades till adeln eller borgarna, såsom vissa brukspatroner. Dessutom saknade halva befolkningen representation kvinnorna. En annan viktig omdaning var att grunden för människors försörjning förändrades. I England inleddes den industriella revolutionen redan under 1700-talet. Jordbruksproduktionen blev allt mer kommersialiserad, inte minst genom enclosure-rörelsen. Denna inne- 17

bar att tidigare allmänt ägt land kom att privatiseras och den privata äganderätten stärktes. Med tiden kom allt färre människor att kunna försörja sig genom arbete på eget jordbruk. Dessa sögs istället upp som arbetskraft inom det mer kommersialiserade jordbruket eller i de nya industrierna ofta textilindustrier. Den industriella revolutionen hade även sin grund i protoindustrialiseringen som utgjordes av hemindustriellt arbete. Det franska jordbruket genomgick inte samma genomgripande förändring. Här hade småbönderna mer att säga till om och deras jordbruk slogs inte samman eller kommersialiserades i samma utsträckning. Här gick industrialiseringen långsammare. I östra Europa återfanns en annan typ av jordbruk stora gods med livegna arbetare. Kommersialiseringen av deras produktion var långt senare än jordbrukets kommersialisering i västra Europa. I Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgerssons resa i Sverige beskrivs det svenska landskapet vid 1900-talets början. Boken var tänkt som en lärobok i geografi, även om den innehöll en äventyrlig historia om skånepågen Nils som blev förminskad av gårdens tomte eftersom han inte var snäll. Nils reste på gårdens gåsakarl, Mårten, som han försökt stoppa när denne ville följa med en vildgåsflock på väg norrut. Från gåsens rygg betraktade pojken landskapet och människors sätt att försörja sig. I Sverige ägde en omvandling av produktionen rum under 1700- och 1800-talen. Det Sverige som Selma Lagerlöf beskriver i sin bok mejslades fram under denna period, även om naturens förutsättningar inte förändrades. Landet var fortfarande dominerat av jordbruk under hela perioden, men genom en rad reformer som stärkte den privata äganderätten och gynnande en mer kommersialiserad produktion kom jordbruket att förändras. Gåsapågens beskrivningar av det skånska lapptäcket hade med all säkerhet låtit annorlunda om landskapet beskrivits 200 år tidigare. Samtidigt som jordbruket förändrades ökade produktionen av andra typer av varor. Järnproduktionen för ändrades och ökade. Bergslagens gruvor som en grund för en svensk rikedom återfinns i boken om Nils Holgersson, liksom den så kallade avsaluslöjden tillverkning av till exempel verktyg eller textila varor i hemmen för försäljning. Någon omvälvande industriell produktion var det dock inte frågan om förrän i slutet av 1800-talet. Nils Holgersson beskriver Norrköpings förändring till industristad där maskinernas arbete utgjorde grunden för utvecklingen. De ekonomiska förändringarna påverkade människor på fler sätt än vad de faktiskt sysslade med under sin vakna tid. 18

Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas Under 1800-talet skedde en kraftig befolkningsexpansion både i Sverige och resten av Västeuropa. Detta trots att betydande delar av befolkningen emigrerade till den amerikanska kontinenten. Sveriges tidigare agrara karaktär började från och med 1800-talets mitt att förändras. Den moderna industrin satte en allt tydligare prägel på samhället. Allt fler sysselsattes i de framväxande industrierna. De industriella klasserna, borgarna och arbetarna, blev allt viktigare för samhällsutvecklingen samtidigt som samhället blev alltmer demokratiskt. År 1909 infördes allmän rösträtt för män och drygt tio år senare blev detta politiska medborgarskap allmänt även för kvinnor. Arbetarrörelsens och de andra folkrörelsernas betydelse för denna samhällsomvandling var omfattande. Med några korta undantag efter 1932 var en stor del av det resterande 1900-talet präglat av att socialdemokraterna hade regeringsmakten. Det socialdemokratiska maktövertagandet var inledningen till det som kommit att kallas för folkhemsperioden i svensk historia. Innebörden och innehållet i denna politik har alltmer flitigt debatterats av forskningen. Samtidigt har det politiskt ifrågasatts, från både vänster- och högerhåll, under 1900-talets senare del. Sverige förändrades successivt till ett sekulariserat samhälle där alltfler aktörer tävlade om makten över människors tänkande. Skolan, folkrörelserna och de nya massmedierna var några av dessa. Sveriges internationella beroende ökade. Det gällde inte minst på det ekonomiska området, men influenserna var också påtagliga kulturellt. Den tid, om den nu någonsin funnits, när Sverige kunde utvecklas isolerat från omvärlden, var definitivt förbi. Det svenska samhället både påverkade och påverkades av en alltmer kommersialiserad och globaliserad värld. Könsrelationernas betydelse Kvinnors underordnade position i det äldre samhället visade sig vara mycket långlivad. Ett exempel på detta var förmyndarinstitutionen. En dotter var underordnad fadern och en gift kvinna var underordnad maken. Ogifta kvinnor som saknade fäder var beroende av att samhället utsåg särskilda manliga förmyndare. Även om alla män över en viss ålder räknades som myndiga, innebar detta inte att alla män hade samma rättigheter. Till exempel var rösträtten, och däri- 19

genom möjligheten att påverka samhället politiskt, kraftigt begränsad för många grupper. Inte förrän vid 1900-talets början fick nästan alla män rösträtt. Även om männen fick vänta länge är det tydligt att kvinnornas väg till ett faktiskt medborgarskap blev ännu längre än männens. Denna väg visade sig dessutom vara mer besvärlig för de gifta kvinnorna. Under andra hälften av 1800-talet kunde ogifta kvinnor bli myndiga och fick därigenom rätten att själva bestämma över sitt kapital och sina inkomster. Gifte de sig förändrades situationen då hade de återigen en förmyndare. Det var inte förrän i samband med att allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män infördes år 1921 som gifta kvinnor fick bli myndiga. I praktiken utestängdes kvinnorna än längre från det politiska livet. Teknikerna för att bibehålla den könssegregerade åtskillnaden var många. Kvinnor ansågs kunna uttala sig offentligt om vissa frågor, exempelvis sådant som rörde barnen. När det gällde barnen ansågs kvinnor ha en särskilt viktig roll att spela. Hade de inte egna barn kunde de istället ägna sig åt samhällsmoderlighet, det vill säga frågor som berörde hemmet och barnen i stort. Kvinnor hade svårt att ta plats i de beslutande församlingarna och det dröjde ända till efter andra världskriget innan det första kvinnliga statsrådet utsågs i Sverige. Kvinnor kunde inte heller göra sig gällande inom de fackliga organisationerna, där frågor om jämställdhet allt som oftast marginaliserades. Kvinnligt arbete betalades sedan länge lägre och karriärmöjligheterna var begränsade. Vissa tjänster var inte ens öppna för kvinnor. Först under 1900-talets senare decennier luckrades denna negativa särbehandling upp. De senaste och sista spärrarna togs bort 1983 då kvinnor tilläts att tjänstgöra inom försvaret. Men trots likalönsbestämmelser och kvoteringsprinciper, som det talats mycket om under senare år, tycks vägen till verklig jämställdhet fortfarande vara lång. En utgångspunkt för den fortsatta framställningen är att könsrelationerna har haft en avgörande betydelse för den historiska utvecklingen. Utan en sådan förståelse tenderar historieskrivningen inte bara att bli enkönad utan också felaktig. 20

Källmaterialet Till skillnad från äldre tider är tillgången på källor under böndernas och arbetarnas tid god. Något tillspetsat kan det sägas att där äldrehistorikern letar efter material riskerar modernhistorikern att drunkna i mängden av relevanta källor. För modernhistorikern gäller det därför att kunna sålla i utbudet av information från traditionella och nya källor och nätet. Behovet av källkritik är därför än viktigare i dagens informationsflöde. Viktiga källmaterial som vittnar om det politiska livet i samtiden är riksdagsprotokollen. Fortfarande är inte alla dessa tryckta för den period som kallats frihetstiden, men arbetet pågår. Genom att trycka riksdagsprotokollen förbättras tillgängligheten betydligt. Men det finns inte bara den här typen av källmaterial som talar om hur politiken bedrevs. Undersökningar av domstolsprotokoll och tings protokoll visar vilka grupper som varit aktiva i domstolar och på tinget. Ur dessa material går det också att utläsa mer vardagliga uppgifter om vem som arbetar med vad och på vilket sätt. Skattelängder, eller mantalslängder som de kallas, visar också på det mer vardagliga livet. Här kan historiken exempelvis följa hur länge barnen stannade med sina föräldrar, huruvida det fanns anställda i hushållet och hur många i en viss ort som räknades som fattiga. Stora institutioner, såsom barnhus, skolor och sjukhus, har också lämnat skriftligt material efter sig. Här kan forskaren finna vilka grupper som fick hjälp på institutionerna, vilka som arbetade där och löneläget för de anställda. När det gäller skolorna går det att läsa sig till skolbarnens ålder, kön och sociala ursprung, liksom vad de förväntades lära sig i skolan. I material från sjukhus och barnhus går det ibland dessutom att hitta vilken mat de intagna fick på så sätt har forskarna kunnat skriva om dåtidens mathållning och kaloriintag. Från kyrkans material kan forskaren hämta andra uppgifter. I dopböcker och dödböcker antecknades hur många som föddes re spektive dog i en församling. I giftermålslängderna kan man se hur många som gifte sig, vilka de var och hur gamla de var. I visst material, husförhörslängder, framgår hushållets sammansättning, samt huruvida hushållets medlemmar kunde läsa och skriva. Den samtida litteraturen är en annan spännande källa. Hur skrev dåtidens läkare om barnavården eller om de olika sjukdomarna som härjade? Statistikerna, som började forma sig som grupp under 1700-talet, intresserade sig för befolkningsförändringar och skrev 21

om dessa. Den tidiga demografiska litteraturen är en intressant källa till hur man tänkte om befolkningsförändringarna. Skolböcker och andra böcker ägnade till undervisning återfinns också från perioden. Av dessa framgår vad man förväntade sig att barnen skulle lära sig och hur man tänkte sig att detta lärande skulle gå till. Under perioden tillkommer dessutom helt nya källor. Källmaterial har bland annat producerats inom folkrörelserna, vars protokoll och andra handlingar bevarats i folkrörelsearkiven. De minnesinsamlingar som gjorts av såväl Nordiska museet som av mer privata intressenter inom både olika yrkeskategorier och inom olika sociala grupper, är ett annat exempel på nya källor till vårt förflutna. Muntlig historia, eller oral history för att använda den internationella termen, har blivit ett viktigt komplement till historievetenskapen. Den massmediala revolutionen har försett oss med ytterligare källmaterial i form av bevarade tidningar, filmer, radio- och TV-program. Genom fotografier och andra bilder har historieämnet tillförts ytterligare kunskapskällor. Befolkningsstatistikens utbyggnad genom bland annat tabellverkets tillkomst 1749, sedermera ombildat till Statistiska centralbyrån, är ytterligare uttryck för att ett alltmer differentierat och vittomfattande källmaterial blivit tillgängligt. Genom återkommande förändringar av den statistiska redovisningen, till exempel vad gäller sysselsättning och näringar, har förståelsen av förändringar över tid försvårats. Materialet finns dock, till skillnad från i många andra länder, och forskares vana att arbeta med detta utvecklas ständigt. Genom den moderna IT-tekniken har källäget ytterligare förbättrats, vilket varit till nytta för exempelvis studenters uppsatsarbeten. Olika historiska databaser har byggts upp. Samtidigt reser denna sena 1900-talsföreteelse en rad nya källkritiska problem, då möjligheten att manipulera kunskapstillgången därigenom också ökat. Källkritiska problem diskuteras fortlöpande i texten. 22