ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN ÅR 2014. Europeiska Unionens nötdjursbidrag. (Bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor)

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN ÅR 2014 Europeiska Unionens nötdjursbidrag (Bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor)

ISBN 978-952-453-834-3 (Tryckt) ISSN 1797-402X (Tryckt) ISBN 978-952-453-835-0 (Nätutgåva) ISSN 1797-4429 (Nätutgåva) Tryckeri: Edita Prima Oy Utgivare: Landsbygdsverket, PB 405, 60101 Seinäjoki, Tfn 020 77 2007, www.mavi.fi Seinäjoki 7a/2014 Pärmbild: Comma Image Oy

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MINNESLISTA...4 2 DEFINITIONER...6 3 EU:S NÖTDJURSBIDRAG...7 4 ANSÖKAN OM EU:S NÖTDJURSBIDRAG...7 4.1 Inlämnande av anmälan om deltagande...8 4.2 För sent inlämnad anmälan om deltagande...8 4.3 Ändring av anmälan om deltagande...8 4.4 Återkallelse av anmälan om deltagande...8 4.5 Oöverstigligt hinder...9 5 EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR...9 5.1 Tjurar och stutar...9 5.2 Dikor och dikokvigor...9 5.2.1. Användningssätt i nötdjursregistret... 10 5.2.2. Ras... 10 5.2.3. Kalvning och produktionssätt... 10 5.2.4. En dikokvigas ålder... 10 5.2.5. Andelen bidragsberättigade dikokvigor får vara högst 40 %... 11 6 EU:S BIDRAG FÖR MJÖLKKOR...11 6.1 Användningssätt i nötdjursregistret... 11 6.2 Ras... 11 6.3 Produktionssätt och kalvning... 11 7 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV BIDRAG...12 7.1 Anmälan av jordbruksmark... 12 7.2 Tvärvillkor... 12 7.3 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen... 12 7.4 Djurskydd... 13 7.5 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag... 13 8 MÄRKNING OCH REGISTRERING...13 8.1 Öronmärke/öronmärken... 13 8.2 Registrering... 14 8.2.1. Födelse... 14 8.2.2. Andra händelser... 14 8.3 Nötkreatursförteckning... 14 8.4 Registreringskort för nötkreatur... 15 9 FASTSTÄLLANDE OCH BETALNING AV BIDRAG...15 9.1 Bidrag enligt antalet stödberättigade dagar... 15 9.2 Anmälningstidernas inverkan på stöden för nötkreatur... 15 9.3 Bidragsbeloppet... 16 9.4 Maximala bidragsbelopp i de olika stödregionerna... 17 9.5 Finansiell disciplin... 17 9.6 Bidrag som betalts utan grund... 17 10 ÖVERFÖRING AV BESITTNINGEN AV HELA GÅRDEN OCH SAMMANSLAGNING AV LÄGENHETER...18 10.1 Speciella situationer i anslutning till ägande av djur... 18 11 KONTROLLER OCH PÅFÖLJDER...19 12 BILAGA...20 12.1 Bilaga 1. Författningar och rättsakter som gäller eu:s nötdjursbidrag... 20 12.2 Bilaga 2. Blanketter för eu:s nötdjursbidrag... 21 12.3 Bilaga 3. Förteckning över mjölkraser... 22 3

1 MINNESLISTA NYTT 2014 Modulering tillämpas inte längre på 2014 års bidrag. Ett penningbelopp som motsvarar moduleringen överförs varaktigt till stöden inom programmet för utveckling av landsbygden. Finansiell disciplin tillämpas på direktstöden till jordbrukare till den del stöden överskrider 2 000 euro. Med finansiell disciplin avses att direktstöden minskas med en viss procentandel. ALLMÄNT OM EU:S NÖTDJURSBIDRAG Med EU:s nötdjursbidrag avses EU:s bidrag för nötkreatur och EU:s bidrag för mjölkkor. EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor söks med blankett 144 Anmälan om deltagande i EU- och nationella stödsystem baserade på nötdjursregister. Anmälan om deltagande ska lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2014. Anmälan om deltagande behöver inte ges 2014, om jordbrukaren har deltagit i bidragssystemet år 2010, 2011, 2012 eller 2013. Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tills vidare, fram till det att systemet med bidrag slopas, om inte jordbrukaren upphör med sin produktion eller utesluts ur bidragssystemet. Jordbrukaren kan kontrollera i punkt 3 på Gårdsbruksblankett 101A att han deltar i bidragssystemet. All jordbruksmark i jordbrukarens besittning ska uppges i samband med den samlade stödansökan (= huvudstödansökan), oavsett om stöd söks för arealen eller inte. Blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten och blanketterna för anmälan av jordbruksmark ska återsändas senast 30.4.2013 (se kap. 4). Fullt EU:s nötdjursbidrag kan beviljas, om alla nötkreatur har märkts och registrerats i enlighet med bestämmelserna om nötdjurs registret. Ett villkor för beviljandet av EU:s djurbidrag är dessutom att djurhållaren är registrerad enligt lagen om ett system för identifiering av djur. Nötkreaturen ska vara registrerade på jordbrukarens lägenhetssignum i nötdjursregistret. Alla uppgifter i nötdjursregistret ska vara riktiga och uppdaterade (se punkt 8.2). Försenade anmälningar till nötdjursregistret minskar beloppet av det bidrag som betalas till jordbrukaren. Jordbrukaren ska kontrollera att de uppgifter som anmälts till nötdjursregistret har kommit fram och att de är riktiga (t.ex. i de nötkreatursförteckningar som Lantbrukets Datacentral Ab skickat). Observerade fel och brister i uppgifterna i nötdjursregistret leder till bidragsminskningar vid övervakning. Jordbrukaren är också ansvarig för innehållet i de uppgifter som lämnas av tredje part, t.ex. de anmälningar som husdjursrådgivaren gör till nötdjursregistret. Bidrag kan inte beviljas, om övervakning inte kan utföras på gården och/eller djur på gården inte går att identifiera av orsaker som beror på jordbrukaren eller dennes representant, se Guide om övervakning av åker- och djurstöd. Bidragen betalas utgående från de djurenheter som samlats i nötdjursregistret under kalenderåret. Bidragen betalas i två poster. Den första posten betalas tidigast i december 2014 och den andra senast före utgången av juni 2015. EU:s direktstöd betalas, om det sammanlagda beloppet av dem överstiger 200 euro per stödår. Nötdjursbidragen är EU:s direktstöd som berörs av finansiella disciplinen. Dokument i original som hör samman med ansökan om EU:s nötdjursbidrag, och som inte skickas som bilaga till stödansökan, ska den sökande i regel spara under ansökningsåret och de följande fyra kalenderåren. Handlingar som ska sparas är bl.a. gårdens nötkreatursförteckning och avtal, kvitton eller motsvarande dokument som hör samman med köp eller försäljning av djur. EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR (tjurar, stutar, dikor och dikokvigor) Bidrag för nötkreatur kan betalas för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor som uppfyller bidragsvillkoren. Bidraget betalas i hela landet. Kraven på märkning och registrering av djuren ska iakttas. Tjurar och stutar Tjurar och stutar som är minst 6 månader men under 23 månader gamla och som föds upp för köttproduktion är bidragsberättigade. Gängse produktionssätt ska iakttas på gården. 4

Dikor och dikokvigor Bidragsberättigade dikor och dikokvigor ska till minst 50 % vara av köttras. Av det sammanlagda genomsnittliga antal djurenheter av dikor och dikokvigor som uppfyller bidragsvillkoren, kan dikokvigornas andel vara högst 40 %. Dikokvigor är bidragsberättigade när de är minst 8 månader men under 4 år gamla. Gården ska föda upp dikorna enligt gängse produktionssätt. Till gängse produktionssätt hör bl.a. att dikorna kalvar regelbundet. En diko ska kalva minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. I nötdjursregistret ska användningssättet diko anges för dikorna. För dikokvigor behöver inget visst användningssätt anges i nötdjursregistret. EU:S BIDRAG FÖR MJÖLKKOR Bidrag för mjölkkor betalas i stödregionerna A och B. Bidraget kan betalas för nötkreatur som är till minst 50 % av mjölkras, som har kalvat och som används inom mjölkproduktionen. Gården ska producera mjölk enligt gängse produktionssätt. Gårdar med mjölkkor ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken. Till gängse produktionssätt hör också att korna kalvar regelbundet. En mkölkko ska kalva minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. I nötdjursregistret ska användningssättet mjölkproduktion anges för mjölkkorna. Kraven på märkning och registrering av djuren ska iakttas. 5

2 DEFINITIONER 6 Med bidrag för mjölkkor avses bidrag som betalas för mjölkkor i stödregionerna A och B. Med bidrag för nötkreatur avses bidrag för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor, som betalas i hela landet. Med nötdjursregister avses ett ADB-baserat myndighetsregister för vars tekniska upprätthållande Lantbrukets Datacentral Ab är ansvarig. Med diko avses ett nötkreatur som har kalvat minst en gång. Dikon ska vara av köttras eller en sådan korsning mellan kött- och mjölkras där köttrasens andel är minst 50 %. Dikor ska användas uteslutande för produktion av kalvar. Dikons kalvar ska födas upp för köttproduktion eller för att öka dikoproduktionen. Som användningssätt för dikor har i nötdjursregistret angetts diko. Med dikokviga avses ett minst 8 månader men yngre än 4 år gammalt nötkreatur av honkön som inte kalvat och som är avsett att födas upp till en diko. En dikokviga ska vara av köttras eller en sådan korsning av mjölk- och köttras där köttrasens andel är minst 50 %. För dikokvigor behöver inget visst användningssätt anges i nötdjursregistret. Med djurhållningsplats avses alla byggnader, anläggningar och beten samt övriga platser där djur hålls, föds upp eller sköts. Registrering av nya djurhåll ningsplatser eller ändringar av djurhållnings platserna anmäls till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på Livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) blankett Djurhållningsplats, anmälan om registrering/ändring. Med eventuellt stödberättigade djur avses ett djur som möjligen uppfyller villkoren för bidragsberättigande under kalenderåret i fråga. Med förseningsdag avses en sådan dag efter den 7 dygn långa tiden för anmälan till nötdjursregistret, då anmälan ännu inte har lämnats in till nötdjursregistret. Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som jordbrukaren innehar inom en medlemsstats territorium. Gårds bruksenhetens läge bestäms av produktionsenhetens driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds. Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Jordbrukaren ska finnas i myndighetens register, dvs. jordbrukarens gårdsbruksenhet ska ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum (TIL- TU) i landsbygdsnäringsregistret. För beviljande av EU:s djurbidrag förutsätts inte att jordbrukaren bor på lägenheten. Jordbrukarens ålder påverkar inte beviljandet av EU:s nötdjursbidrag. Med kalvning avses kalvning som sker efter den normala dräktighetstiden eller kastning som sker efter en minst 7 månader lång dräktighetstid. Med mjölkko avses ett nötkreatur av mjölkras som används för mjölkproduktion och som har kalvat (bilaga 3: Förteckning över mjölkraser). Som användningssätt har i nötdjursregistret angetts mjölkproduktion. Med nötkreatur avses tamboskap, bison och deras korsningar. Med nötkreatursförteckning avses en nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till gården eller en nötkreatursförteckning som skrivits ut med programvaran Ammu&Elmer. Också en nötkreatursförteckning som skrivits ut med en annan leverantörs programvara som godkänts av Landsbygdsverket, är godtagbar. Med stut avses en kastrerat tjur. Enligt djurskyddsförordningen får kastrering av nötkreatur endast utföras av en veterinär. Med stödberättigande dag avses en dag då ett nötkreatur har varit bidragsberättigat på gården. Med tjur avses ett nötkreatur av hankön som är minst 6 månader men under 23 månader gammalt och som föds upp i produktionssyfte. Endast gällande författningar och rättsakter är officiella källor.

3 EU:S NÖTDJURSBIDRAG EU:s bidrag för nötkreatur och EU:s bidrag för mjölkkor har betalats för nötdjur sedan 2010. Bidrag för nötkreatur betalas i hela landet för tjurar, stutar, dikor och dikokvigor som uppfyller bidragsvillkoren. Bidrag för mjölkkor betalas i stödregionerna A och B för mjölkkor som uppfyller bidragsvillkoren. Från och med 2013 skickas anvisningarna för ansökan om EU:s nötdjursbidrag bara till de jordbrukare som har beställt ansökningsguiden i pappersform. Jordbrukaren har gjort beställningen på blankett 101A i samband med stödansökan för 2012 och 2013. 4 ANSÖKAN OM EU:S NÖTDJURSBIDRAG Om jordbrukaren har lämnat in anmälan om deltagande i EU-systemen för bidrag för nötkreatur eller bidrag för mjölkkor år 2010, 2011, 2012 eller 2013, är ansökan om dessa bidrag fortfarande i kraft. I den punkten 3 på blankett 101A kan man kontrollera att anmälan om deltagande är i kraft. Nya jordbrukare och sådana som ansöker om dessa bidrag för första gången ska senast 30.4.2014 ansöka om dem på blankett 144 för anmälan om deltagande. Deltagandet i bidragssystemet är i kraft tills vidare från och med det år då anmälan om deltagande lämnades in. Därmed behöver jordbrukaren inte ansöka om bidrag varje år, utan bidraget betalas automatiskt på basis av de bidragsberättigade djur som finns i nötdjursregistret. Anmälan om deltagande upphör att gälla om bidragssystemet läggs ned, jordbrukaren upphör med sin produktion eller jordbrukaren utesluts ur systemet t.ex. på grund av oriktig anmälan. Jordbrukaren kan själv annullera sitt deltagande i bidragssystemet med blankett 124 Anmälan om avlägsnande av djur/ ändrad djurhållningsplats under djurhållningsperioden / återkallelse av deltagande. Jordbrukaren kan ändå inte återta enskilda djur från bidraget för nötkreatur eller bidraget för mjölkkor (se punkt 4.5). Om en jordbrukare börjar med nötköttsproduktion eller mjölkboskapshållning t.ex. i augusti 2014, ska han lämna in blankett 144 i samband med huvudstödansökan våren 2014 för att kunna få dessa nötdjursbidrag redan från och med augusti 2014. Om man vill ansluta sig till stödsystemet senare kan man göra det genom att lämna in blankett 144 med anmälan om deltagande innan tiden för huvud stödansökan går ut följande år. När en gårdsbruksenhet skiftas eller när flera gårdsbruksenheter bildar en sammanslutning (t.ex. dödsbo, sammanslagning av gårdar), ska anmälan om deltagande lämnas in på nytt. Anmälan om deltagande behöver inte ges separat, om: Anmälan om överföring av hela gårdens besittning 156 har lämnats in till kommunen, verksamheten fortsätter under tidigare lägenhetssignum och om det är fråga om en generationsväxling, försäljning eller arrendering som gäller hela gården eller ändring av gårdens bolagsform. Jordbrukaren ska varje år uppge den jordbruksmark som är i hans eller hennes besittning, oavsett om stöd söks för marken eller inte (se punkt 7.1). Landsbygdsverket har år 2014 skickat anvisningarna för ansökan om EU:s nötdjursbidrag bara till de gårdar med nötkreatur som har beställt ansökningsguiden och ifyllningsanvisningarna i pappersform i samband med stödansökan 2013. Blanketterna och ansökningsanvisningarna kan vid behov också fås av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller skrivas ut från Internetadressen www.suomi.fi/etjanster. 7

4.1 Inlämnande av anmälan om deltagande En anmälan om deltagande ska lämnas in inom ansökningstiden till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdens driftscentrum är beläget. Anmälan om deltagande kan lämnas in direkt till landsbygdsnäringsmyndigheten eller skickas per post. En anmälan om deltagande som skickats per post har inlämnats i rätt tid, om den är poststämplad den sista ansökningsdagen och adresserad till landsbygdsnärings myndigheten i den kommun där gårdsbruks en heten är belägen. Jordbrukaren är ensam ansvarig för att anmälan om deltagande är omsorgsfullt ifylld till alla delar och når landsbygds näringsmyndigheten inom utsatt tid. 4.2 För sent inlämnad anmälan om deltagande Om anmälan om deltagande har inlämnats för sent minskas bidragsbeloppet (för det djurbidrag som det är fråga om) med 1 % per försenad arbetsdag. Med arbetsdagar avses vardagar utom lördagar. Förseningen sänker bidraget för det år då anmälan om deltagande ges in till landsbygdsnäringsmyndigheten. Om blanketterna med basuppgifter om gården och blanketterna som hänför sig till anmälan om jordbruksmark lämnas in för sent, leder det till att beloppet av djurbidrag minskas med 1 % per arbetsdag. Om blanketten för ansökan om djurbidrag eller någon annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar, helg- och vardagar medräknade, avslås den. Om anmälan om deltagande inte har kunnat lämnas in inom utsatt tid på grund av oöverstigligt hinder (se punkt 4.6), minskas inte bidraget. Det oöverstigliga hindret måste styrkas på ett godtagbart sätt. När förseningen beror på oöverstigligt hinder beviljas bidraget även om ansökan försenas mer än 25 dagar. Uppgifterna om det oöverstigliga hindret och anmälan om deltagande måste dock lämnas in inom 10 arbetsdagar från det att det har varit möjligt att lämna in dem, men innan den första posten betalats ut (se punkt 4.6 och Ansökningsguide 2014). 4.3 Ändring av anmälan om deltagande En anmälan om deltagande kan ändras under ansökningstiden och inom 25 kalenderdagar efter det att ansökningstiden gått ut. Vid ändringen lämnar jordbrukaren in en ny anmälan om deltagande till landsbygdsnäringsmyndigheten. Inlämnandet av en ny anmälan om deltagande återkallar automatiskt den ursprungliga anmälan om deltagande. Om anmälan om deltagande ändras efter att ansökningstiden gått ut, minskas bidraget för innevarande år med 1 % per arbetsdag. Om en ny anmälan om deltagande lämnas in mer än 25 dagar efter ansökningstidens utgång beaktas inte den nya anmälan. Exempel 1. Jordbrukaren har lämnat in anmälan om deltagande 144 beträffande nationellt enhetsstöd för nötkreatur. Efter att blanketten är inlämnad märker jordbrukaren att han också hade kunnat ansöka om EU:s bidrag för mjölkkor. Jordbrukaren återtar den anmälan om deltagande som lämnats in till först och lämnar sedan in en ny anmälan om deltagande där båda de ovan nämnda stöden har kryssats för. Om ansökningstiden ännu inte har gått ut träder den nya anmälan om deltagande i kraft utan procentuella avdrag. Om den senare anmälan om deltagande har lämnats in efter ansökningstidens utgång, men innan det har gått 25 dagar sedan ansökningstiden gick ut, leder förseningen till att ansökan om bägge stöden försenas. En ny ansökan som lämnats in mer än 25 dagar för sent beaktas inte. I detta fall får jordbrukaren inte EU:s bidrag för mjölkkor. 4.4 Återkallelse av anmälan om deltagande Om jordbrukaren så önskar kan han återkalla anmälan av deltagande i bidragssystemet. Då betalas bidrag inte för ett enda djur i anmälan om deltagande. 8

En skriftlig anmälan om återkallelsen ska göras med blankett 124 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. En återkallelse riktar sig mot det stödår som följer på kalenderåret för inlämningsdagen. Då betalas nötdjursbidraget för innevarande år till jordbrukaren. Om jordbrukaren vill annullera sitt bidrag redan för innevarande stödår ska det göras skriftligen med en fritt formulerad anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Då annulleras båda posterna av nötdjursbidraget. Det går inte att annullera bara den ena posten. 4.5 Oöverstigligt hinder Bland annat följande händelser kan godkännas som oöverstigligt hinder: jordbrukaren avlider; jordbrukaren är arbetsoförmögen under en längre tid; det inträffar en allvarlig naturkatastrof som berör en betydande del av gårdsbruksenhetens jordbruksjord; de av gårdsbruksenhetens byggnader som är avsedda för uppfödning av djuren förstörs genom olyckshändelse; en djursjukdom drabbar sökandens hela besättning eller en del av den. Uppgifter om det oöverstigliga hindret och anmälan om deltagande ska lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren har tillfälle att göra det. Om tillfredsställande bevis för det oöverstigliga hindret inte har inlämnats skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom utsatt tid, leder försummelsen till att bidraget sänks. Om djurantalet minskar på grund av ett oöverstigligt hinder och minskningen inte inverkar på inlämnandet av anmälan om deltagande, behöver jordbrukaren i fråga om EU:s nötdjursbidrag inte lämna in någon separat blankett till kommunen. EU:s nötdjursbidrag betalas på basis av uppgifterna i nötdjursregistret. Anmälan om minskning av djurantalet måste göras till nötdjursregistret inom 7 dagar från själva händelsen. Minskningen av djurantalet ska dessutom föras in i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från händelsen. Myndigheterna avgör från fall till fall om det har varit fråga om ett oöverstigligt hinder. 5 EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR Bidraget för nötkreatur betalas utgående från de djurenheter som samlats i nötdjursregistret under år 2014. Bidraget betalas i hela landet. Djurenheterna bildas av tjurar, stutar, dikor och dikokvigor som uppfyller bidragsvillkoren och på basis av de dagar djuret har varit registrerat i jordbrukarens besittning i nötdjursregistret. Ett villkor för betalningen av bidraget är att djurhållaren har registrerat sig i djurhållarregistret och att djuren har märkts och registrerats i nötdjursregistret i enlighet med gällande bestämmelser (se kap 8). 5.1 Tjurar och stutar Bidragsberättigande tjurar och stutar är sådana djur som är minst 6 månader men under 23 månader gamla och föds eller har fötts upp för köttproduktion. Jordbrukaren ska följa gängse produktionssätt på sin gård. Också avelstjurar godkänns som bidragsberättigande djur om syftet med dessa djur är att utöka kött- eller dikoproduktionen. 5.2 Dikor och dikokvigor Dikor och sådana dikokvigor som är minst 8 månader men yngre än 4 år är bidragsberättigade. 9

5.2.1. Användningssätt i nötdjursregistret I nötdjursregistret ska användningssättet för en diko vara diko. När det gäller EU:s bidrag för nötkreatur finns inget krav på användningssättet för en dikokviga. 5.2.2. Ras Som dikor och dikokvigor godkänns nötkreatur som är: av ren köttras. Nötkreaturets båda föräldrar är av ren köttras, dvs. de hör inte till någon mjölkras (Exempel 2). en korsning av köttras och mjölkras vars köttrasandel är minst 50 %. Åtminstone den ena av djurets föräldrar är av ren köttras, eller så är båda föräldrarna till minst 50 % av köttras (Exempel 3). Ett nötkreatur anses vara av köttras om det inte hör till de mjölkraser som nämns i bilaga 3 till dessa anvisningar. Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa dikons och dikokvigans härstamning. Exempel 2. Exempel 3. 5.2.3. Kalvning och produktionssätt En diko är bidragsberättigad när den har kalvat minst en gång. Kastning betraktas som kalvning, om djuret varit dräktigt i minst 7 månader. Att djuret har kalvat kontrolleras med hjälp av uppgifterna i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts, eller om kastningen inträffar när dräktigheten varat minst 7 månader, är det skäl att anmäla kalvens död till nötdjursregistret. En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för nötkreatur (dikor och dikokvigor) ska följa gängse produktionssätt på sin gård. En bidragsberättigad diko ska sköta (= ge di åt) sin kalv. Kalvarna till dikor ska födas upp för köttproduktion eller för att öka dikoproduktionen. Också avelsdikor godkänns som bidragsdjur, om syftet med dessa djur är att öka kött- eller dikoproduktionen. I nötdjursregistret ska diko anges som användningssätt för dessa avelsdikor. Till gängse produktionssätt hör att dikorna kalvar regelbundet. Största delen av dikorna ska kalva årligen. Med regelbunden kalvning menas att en diko har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Om ett djur inte har kalvat regelbundet, samlar det inte stödberättigande dagar från och med den tidpunkt då tre år har gått sedan föregående kalvning. Ett nötkreatur mister inte sitt bidragsberättigande för gott på grund av att det inte har kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar det igen samla stödberättigande dagar. 5.2.4. En dikokvigas ålder En dikokviga blir bidragsberättigad vid 8 månaders ålder. En dikokviga som inte har kalvat slutar att vara bidragsberättigad när den har fyllt 4 år. När kvigan kalvar för första gången blir den igen bidragsberättigad. KR - köttras MR - mjölkras 10

5.2.5. Andelen bidragsberättigade dikokvigor får vara högst 40 % Gården måste hålla dikor för att få EU:s bidrag för nötkreatur för dikokvigor. Av det sammanlagda genomsnittliga antalet djurenheter av dikor och dikokvigor på basis av vilket EU:s bidrag för nötkreatur beviljas kan dikokvigornas andel uppgå till högst 40 %. Dikokvigornas genomsnittliga antal på gården får överskrida 40 % av totalantalet, men bidrag beviljas endast för den andel som ryms inom den fastställda maximiandelen dikokvigor på 40 % (se exempel 4). En bidragsberättigad diko på gården kan motsvaras av högst 0,66 bidragsberättigade dikokvigor. Antalet bidragsberättigade kvigor i förhållande till antalet dikor kan beräknas med formeln (antalet dikor / 3) x 2 Exempel 4. På gården A finns det 10 dikor och 10 kvigor, sammanlagt alltså 20 djur. Djuren hålls på gården hela året. Gården kan beviljas EU:s bidrag för nötkreatur för alla de 10 dikorna och för 6,66 dikokvigor. Exempel 5. På gården B finns det under årets lopp 50 tjurar som föds upp till slakt och 20 dikokvigor. Gården kan beviljas EU:s bidrag för nötkreatur i proportion till utfodringsdagarna för tjurar. För dikokvigorna beviljas inte EU:s bidrag för nötkreatur, eftersom det inte finns några dikor på gården. 6 EU:S BIDRAG FÖR MJÖLKKOR Bidrag för mjölkkor betalas för mjölkkor i stödregionerna A och B. En bidragsberättigad mjölkko är ett nötkreatur som används för mjölkproduktion och som har kalvat. Kon ska ha märkts och registrerats i enlighet med de gällande bestämmelserna (se kap. 8). 6.1 Användningssätt i nötdjursregistret I nötdjursregistret ska användningssättet för korna vara mjölkproduktion. 6.2 Ras En bidragsberättigad mjölkko är till minst 50 % av mjölkras. Mjölkraserna uppräknas i bilaga 3. Jordbrukaren ska vid behov kunna bevisa kons härstamning. 6.3 Produktionssätt och kalvning En jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för mjölkkor ska iaktta gängse produktionssätt på sin gård. I gängse produktionssätt för mjölkkor ingår mjölkproduktion. Gårdar med mjölkkor ska leverera mjölk för försäljning eller förädla mjölken. I gängse produktionssätt ingår också regelbunden kalvning. Med regelbunden kalvning avses att kon har kalvat minst en gång under stödåret eller de två föregåenden åren. Om ett djur inte har kalvat regelbundet, samlar det inte stödberättigande dagar från och med den tidpunkt då 3 år har gått sedan föregående kalvning. Ett nötkreatur mister inte sitt bidragsberättigande för gott på grund av att det inte har kalvat, ifall det kalvar i fortsättningen. När djuret kalvar börjar det igen samla stödberättigande dagar. En mjölkko är bidragsberättigad när den har kalvat minst en gång. Kastning betraktas som kalvning, om djuret varit dräktigt i minst 7 månader. Att djuret har kalvat kontrolleras med hjälp av uppgifterna i nötdjursregistret. Om kalven dör innan den öronmärkts, eller om kastningen inträffar när dräktigheten varat minst 7 månader, är det skäl att anmäla kalvens död till nötdjursregistret. 11

7 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV BIDRAG För att de djurbidrag som fullt ut finansieras av EU ska beviljas och betalas ut förutsätts det att de nedan beskrivna villkoren följs. 7.1 Anmälan av jordbruksmark Ett villkor för de EU-finansierade direkta stöden är att jordbrukaren måste uppge all jordbruksmark som är i hans besittning, oberoende av om han ansöker om stöd för arealen eller inte. Jordbruksmarken i jordbrukarens besittning och basuppgifterna om gårdsbruksenheten ska uppges i samband med huvudstödansökan, senast 30.4.2014. För att EU:s djurbidrag ska kunna beviljas för stödåret 2014 förutsätts det att jordbrukaren i samband med den samlade stödansökan lämnar in blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten (Gårdsbruksblankett 101A och vid behov Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D) samt blanketterna som gäller anmälan om den jordbruksmark som är i jordbrukarens besittning (Stödansökans basskiftesblankett 102A och vid behov Ändringsblankett för basskiften 102C) inklusive bilagor. Även om gårdsbruksenheten inte har någon jordbruksmark i sin besittning ska jordbrukaren lämna in blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten (101A och vid behov 101D). Om det vid övervakningen konstateras att all jordbruksmark (separata basskiften) inte har anmälts vid stödansökan, och differensen mellan den anmälda och den konstaterade arealen (= anmäld + arealen av de skiften som inte har anmälts) är över 3 %, minskas alla de av EU helt och delvis finansierade arealstöden med högst 3 %. 7.2 Tvärvillkor För att få de direktstöd som finansieras av EU, bland dem bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor, krävs det att man följer tvärvillkoren hela kalenderåret. Tvärvillkoren består av krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Tvärvillkoren förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt att föreskrivna verksamhetskrav som följer av miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmälan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om det uppdagas överträdelser av dessa villkor leder det till påföljder för alla gårdens direktstöd som finansieras av EU. Närmare information om tvärvillkoren ingår i tvärvillkorsguiden Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande. Guiden kan laddas ner från Eviras och Mavis webbplatser. I Ansök ningsguiden 2014 berättas om bl.a. ändringar i villkoren. 7.3 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen Jordbrukaren får vid uppfödning eller gödning av sin köttboskap inte använda ämnen (hormoner eller beta-agonister) som påverkar tillväxten och som avses i EG:s bestämmelser på veterinärområdet. Jordbrukaren får inte heller inneha dessa ämnen om inte veterinären har ordinerat dem för behandling av djuren. Om restsubstanser av förbjudna ämnen upptäcks i ett djur ur en jordbrukares besättning eller om förbjudna ämnen eller ämnen som jordbrukaren illegalt innehar upptäcks på jordbrukarens lägenhet i någon som helst form, betalas inga EU:s djurbidrag under det kalenderår då upptäckten görs till jordbrukaren. En jordbrukare som vid två kontroller har konstaterats använda förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen eller illegalt inneha dessa ämnen, utesluts från EU:s nötdjursbidrag för det år som kontrollen gäller och de 4 kalenderår som följer på kontrollen. En förteckning över förbjudna ämnen ingår i jordoch skogsbruksministeriets förordning 847/2008. 12

7.4 Djurskydd Djurens välbefinnande ska ombesörjas i enlighet med djurskyddsbestämmelserna. Underlåtelse att följa djurskydds bestämmelserna leder till att alla EU:s direktstöd och EU:s delfinansierade stöd beskärs via tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor. Om jordbrukaren har dömts för djurskyddsbrott, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats eller djurskyddsförseelse, varvid djurhållningsförbud samtidigt har meddelats beviljas inga EU:s nötdjursbidrag, och betalas inte ett eventuellt beviljat bidrag ut för det stödår då den gärning som lett till domen har konstaterats av den behöriga myndigheten. Om jordbrukaren har dömts till djurhållningsförbud betalas EU:s nötdjursbidrag inte för den tid djurhållningsförbudet varar och inte för tiden mellan året för gärningen och den lagakraftvunnna domen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter betalningen av de aktuella bidragen till jordbrukaren när åtalsprövning i ärendet har inletts. Med jordbrukare jämställs också en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren. 7.5 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag Produktionen bör motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att jordbrukaren artificiellt och i strid med bidragssystemets mål har skapat förutsättningarna för att erhålla bidrag, förlorar jordbrukaren alla de bidrag som baserar sig på nötkreatur. Jordbrukaren kan uteslutas från systemet på grund av en oriktig anmälan förorsakad av uppsåt eller en allvarlig försummelse. 8 MÄRKNING OCH REGISTRERING Varje djurhållare ska registrera sig i djurhållarregistret innan djurhållningen inleds. Registreringen görs till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där djurhållarens gårdsbruksenhet har sitt driftscentrum eller där djurhållaren är bosatt. 8.1 Öronmärke/öronmärken Alla nötkreatur på lägenheten ska vara vederbörligen försedda med öronmärken som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Kalvar ska förses med två öronmärken inom 20 dagar från födseln. Nötkreatur som inte är försedda med öronmärke får inte flyttas från lägenheten och köpare får inte ta emot sådana djur. Om djurets öronmärke har lossnat, måste man omedelbart beställa ett ersättande öronmärke med det berörda djurets EU-signum. När det ersättande öronmärket har kommit till lägenheten, ska det utan dröjsmål sättas fast i djurets öra. Under år 2006 tog man i bruk s.k. temporära märken som en djurhållare, på vissa villkor, får använda i stället för ett lossnat öronmärke. Användningen av ett temporärt märke förutsätter att identifikationsmärket för ett, i regel, över 12 månader gammalt nötkreatur av hankön som fötts upp till slakt, har lossnat så nära inpå den planerade slakttransportens avgång från djurhållningsplatsen att det inte längre är möjligt att leverera ett ersättande märke till djurhållningsplatsen. Nötkreatur som förts in från andra EU-medlemsländer behåller sina ursprungliga öronmärken. Nötkreaturen registreras med det ursprungliga EU-signum som finns på öronmärket. 13

8.2 Registrering Alla nötkreatur på gården ska registreras på gårdens lägenhetssignum i nötdjursregistret och uppgifterna ska vara uppdaterade. Anmälan till nötdjursregistret om bl.a. födelse, köp, avlägsnande och förflyttningar ska göras inom 7 dagar från händelsen. Jordbrukaren ska korrigera observerade fel eller brister i nötdjursregistret. 8.2.1. Födelse Födelsegården ska registrera kalvarna i nötdjursregistret inom 7 dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från lägenheten förrän de registrerats. Köpare får inte ta emot oregistrerade kalvar. Ett djur som har fötts på gården och vars födelsehändelse inte har uppgetts eller har uppgetts felaktigt till nötdjursregistret kan leda till att EU:s djurbidrag minskas. 8.2.2. Andra händelser Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning eller flyttning till andra djurhållningsplatser, ska anmälas till nötdjurs registret inom 7 dagar från händelsen. Till exempel när ett nötkreatur säljs till en annan gård till livs ska både köparen och säljaren göra en egen anmälan om händelsen till nötdjursregistret. Om ett djur har köpts till lägenheten eller avlägsnats från lägenheten men händelsen antingen inte anmälts eller har anmälts oriktigt till nötdjursregistret medför detta att EU:s djurbidrag minskas. 8.3 Nötkreatursförteckning På sin lägenhet ska jordbrukaren föra en nötkreatursförteckning som uppdateras kontinuerligt. Detta kan ske genom att jordbrukaren uppdaterar de nya uppgifterna om djuret i den nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till lägenheten (mars månadens förteckning rekommenderas) eller matar in motsvarande uppgifter i Lantbrukets Datacentral Ab:s programvara (t.ex. Ammu, TehoElmer, Pihvi). Från programvaran kan förteckningen med rubriken Nötkreatursförteckning skrivas ut. Anteckningarna i gårdens nötkreatursförteckning ska göras senast inom 3 dagar från händelsen. Också djurets födelse måste föras in i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från födseln. Dessutom ska handlingarna, såsom verifikat över köp och försäljning av djur, finnas tillgängliga som stöd för noteringen i nötkreatursförteckningen inom 3 dagar från köpet/försäljningen. Nötkreatursförteckningen anses vara à jour och i ordning när alla uppgifter gällande EU-signum, födelsedatum, kön, ras, användningssätt, moderns EU-signum, eventuella köp- eller utmönstringsdatum samt identifikationsnummer eller namn och adress på säljare eller köpare har förts in i förteckningen. Ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument ska finnas om djurköp mellan gårdar. Här ska åtminstone nämnas djurets EU-signum datum för förflyttningen mellan gårdarna datum för avtalet avtalspartnernas lägenhetssignum namn, adresser och underskrifter huruvida det är fråga om köp eller hyrning. De ovan nämnda avtalen och kvittona anses vara en del av gårdens nötkreatursförteckning, och de kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man bevisa riktigheten av anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret. Avtalen och kvittona måste sparas minst under ansökningsåret och även de 4 påföljande kalenderåren. Jordbrukaren ska korrigera fel eller brister i nötkreatursförteckningen. De korrekta uppgifterna ska anmälas till nötdjursregistret. Nötkreatursförteckningarna skickas till jordbrukarna sammanlagt 5 gånger om året. På kontrollistan finns utskrivet det datum då korrigeringarna senast ska göras. Detta datum är i regel 20 dagar från utdragets utskriftsdag. Om enbart en nötkreatursförteckning skickas till jordbrukaren är tidsfristen för korrigering 20 dagar från det datum då nötkreatursförteckningen skrevs ut. Utskriftsdatumet syns i övre kanten på nötkre- 14

atursförteckningens framsida. En anmälan som skickats per brev anses ha gjorts i tid om korrigeringsanmälan som skickats till Lantbrukets Datacentral Ab är framme senast denna dag. En för sent gjord anmälan medför att bidragen minskas. I den nötkreatursförteckning som sänds i mars uppräknas alla livdjur från början av föregående år. Jordbrukaren ska förvara mars månads förteckning åtminstone under det år då ansökan inlämnades och de 4 följande kalenderåren. Övriga nötkreatursförteckningar skrivs ut endast med uppgifter om livdjuren under tidsperioden i fråga. Förvaringstiden för dessa mellanförteckningar är till utgången av mars följande år. Om jordbrukaren emellertid har gjort upprätthållande anteckningar i mellan förteckningarna i stället för i nötkreaturs förteckningen för mars månad, ska också mellanförteckningarna förvaras åtminstone under ansökningsåret samt de 4 följande kalenderåren. OBS! Det är mycket viktigt att jordbrukaren kontrollerar de händelselistor som skickas tillsammans med nötkreatursförteckningen. Observerade fel och brister i nötdjursregistret leder till bidragsminskningar genast vid den första övervakningsgången. Om det i samband med övervakning på nytt upptäcks fel och brister i uppgifterna i nötkreatursförteckningen minskas bidraget. I guiden Övervakning av åker- och djurstöd berättas mer om övervakningen och hur den kan inverka på det nötdjursbidrag som ska betalas. 8.4 Registreringskort för nötkreatur Syftet med registreringskortet är att underlätta överföring av rätta djuruppgifter mellan jordbrukarna. De som köper förmedlingsdjur ska se till att det djur som förmedlas åtföljs av ett registreringskort som hör till djuret i fråga, m.a.o. att registreringskortet har samma EU-signum som finns på det förmedlade djurets öronmärken. Registreringskortet för ett nötkreatur fungerar inte som jordbrukarens anmälan om att djuret avlägsnas till slakt, utan jordbrukaren måste anmäla avlägsnandet via andra anmälningskanaler. Registreringskortet är inget officiellt dokument. 9 FASTSTÄLLANDE OCH BETALNING AV BIDRAG 9.1 Bidrag enligt antalet stödberättigade dagar Bidraget fastställs på basis av det genomsnittliga antal bidragsberättigade dikor, dikokvigor, tjurar, stutar och mjölkkor, som jordbrukaren enligt nötdjursregistret haft i sin besittning under perioden 1.1 31.12, dessa dagar medräknade. Antalet djurenheter fastställs så, att en diko, dikokviga eller ko är 1 djurenhet. En tjur eller en stut är 0,6 djurenheter. Antalet bidragsberättigade djurenheter fås genom att man för varje djurgrupp adderar de enskilda djurens stödberättigade dagar och dividerar summan med 365 (under skottåret 366), med hänsyn till omräkningskoefficienten för djurenheter. Antalet djurenheter räknas ut med 1 decimals noggrannhet. 9.2 Anmälningstidernas inverkan på stöden för nötkreatur Anmälningar (födelse, köp, utmönstring, införsel och export) som gjorts till nötdjursregistret för sent minskar beloppet av det EU:s bidrag för nötkreatur eller mjölkkor som betalas till jordbrukaren. En försenad anmälan om sådana djur som utgör grund för bidraget minskar antalet stödberättigande dagar för nötkreaturet. Bidraget minskas däremot inte, om anmälningarna har gjorts före den första stödberättigande dagen för nötkreaturet i fråga (Obs. Se kap. 11 och guiden 15

Övervakning av åker- och djurstöd). Försenade anmälningar som inlämnats av djurets tidigare ägare minskar inte heller antalet stödberättigande dagar för den nya ägaren. Exempel 6. En tjurkalv föddes 1.1.2014. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 31.8.2014. Nötkreaturet blir bidragsberättigat i början av juli 2014 (6 månader). Anmälan om födelse har gjorts för sent. Antalet förseningsdagar mellan kalvens födelse och anmälningstiden dras av från nötkreaturets stödberättigande dagar. Eftersom det samlas fler förseningsdagar än stödberättigande dagar betalas inget EU:s bidrag för nötkreatur för nötkreaturet under det aktuella året. Exempel 7. En tjurkalv föddes 1.1.2014. Anmälan till nötdjursregistret gjordes 1.6.2014. Nötkreaturet blir bidragsberättigat i början av juli 2014 (6 månader). Anmälan har gjorts för sent, men innan det börjar samlas stödberättigade dagar för djuret. Nötkreaturet är bidragsberättigat, och bidraget minskas inte. Exempel 8. En mjölkko som uppfyller bidragsvillkoren köps till gården 1.3.2014. Anmälan om köpet görs 31.3.2014. Anmälan har gjorts för sent. Från de stödberättigande dagarna för djuret avdras 23 dagar (30 dagar räknat från händelsen 7 dagars anmälningstid). Iakttagandet av anmälningstiderna (7 dagar) övervakas också i samband med tvärvillkorsövervakningen gällande märkning och registrering av djur. En ogjord eller oriktig anmälan, eller en anmälan som gjorts för sent efter underrättelse om kontroll, leder till att djuret förkastas vid övervakningen. 9.3 Bidragsbeloppet Bidragen för varje stödår betalas i 2 poster. Den första posten kan betalas i enlighet med EU-rättsakterna tidigast 1.12.2014, men först efter att övervakningarna har genomförts. För stödåret 2014 fastställs den första stödposten på basis av antalet djurenheter i nötdjursregistret 1.1-15.9.2014. Den andra bidragsposten betalas utgående från antalet djurenheter under perioden 16.9-31.12.2014. Posten betalas när man har uppgifter om det slutliga djurantalet för hela stödåret och övervakningarna har slutförts, dock senast före utgången av juni följande år. Eftersom det slutgiltiga djurantalet för år 2014 framgår först under år 2015, känner man ännu inte till de slutliga bidragsnivåerna per djurenhet. Tabell 1. Uppskattat bidragsbelopp/djurenhet (de). Vid uträkningen av antalet djurenheter av tjurar och stutar används omvandlingskoefficienten 0,6. För mjölkkor och dikor samt dikokvigor är 1 de = 1 djur. Bidrag för mjölkkor Bidrag för nötkreatur (dikor och dikokvigor) Bidrag för nötkreatur (tjurar och stutar) Stödregion A och B 148 E/de - Stödregion C 150 E/de 85 E/de 285 E/de = 231 E/djur 225 E/de = 135 E/djur Bidraget per djurenhet (tabell 1) måste skäras ned, om det maximala stödbeloppet (se punkt 9.4) ser ut att överskridas. Bidraget betalas till fullt belopp till en jordbrukare som har hållit ett bidragsberättigat djur på sin gård hela året. Bidrag betalas redan för ett enda djur som uppfyller villkoren för beviljande av bidrag. Exempel 9. Gården ligger i stödregion C. Jordbrukaren har ansökt om bidrag för nötkreatur för sina tjurar. Under hela året (1.1 31.12) innehar gården 50 tjurar, enligt nötdjursregistret. Tjurarna har samlat totalt 18 250 stödberättigande dagar (365 dagar x 50 tjurar) under året. Den första stödposten fastställs på basis av uppgifterna i nötdjursregistret för 1.1 15.9. Fastställelsetiden 258 dagar (258/365), dvs. ca 70 % av året. 16

Per tjur blir stödet i första stödposten 135 E x 70 % = 94,50 E. I första stödposten blir stödet för de 50 tjurarna ca 4 725 E. I andra stödposten blir stödet för de 50 tjurarna 2 025 E (om bidragsnivåerna förblir oförändrat i den andra posten). Tabell 2. Sammanfattning av exempel 9. 1 tjur 50 tjurar 1:a posten 94,50 E 4 725 E 2:a posten 40,50 E 2 025 E Bidraget sammanlagt 135 E 6 750 E Exempel 10. Gården ligger i stödregion B, och under fastställelseperioden för första posten har tjurarna gett upphov till sammanlagt 27 000 stödberättigande dagar. 27 000 stödberättigande dagar / 258 dagar = ca 104,65 djur (fastställelseperioden för stödet) summa som betalas/djur = 70 % x 231 E = 161,70 E/tjur i första posten är ersättningen ca (104,65 x 161,70 E) 16 922 E. 9.4 Maximala bidragsbelopp i de olika stödregionerna De maximala bidragsbeloppen i varje stödregion uppräknas i tabell 3. Om summan av bidragen för nötkreatur eller mjölkkor, på basis av de godkända ansökningarna, kommer att överskrida det maximala bidragsbeloppet, blir det nödvändigt att sänka nivån på enhetsstödet i proportion till överskridningen. Detta innebär att bidraget till alla jordbrukare som ansökt om bidraget i fråga minskas i samma proportion. Tabell 3. Maximalt bidragsbelopp (miljoner E/ stödregion) enligt stödregion. Beloppet av bidragen för nötkreatur för olika djurgrupper kan ännu ändras inom stödregionerna. Bidrag för mjölkkor Bidrag för nötkreatur (dikor och dikokvigor) Bidrag för nötkreatur (tjurar och stutar) Stödregion A och B 8,712 9.5 Finansiell disciplin 3,319 4,696 Stödregion C 7,387 18,212 Genom kravet på att iaktta EU:s budgettak, dvs. finansiell disciplin, samlar man in finansiering för jordbrukssektorns krisreserv. Beslut om finansiell disciplin tas årligen på EU-nivå. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av det sammanlagda beloppet av direktstöd som överstiger 2 000 euro. Av det sammanlagda belopp av direktstöd som beviljas gården minskas alltså de första 2 000 euro inte på grund av den finansiella disciplinen. Kommissionen överlämnar till Europaparlamentet och rådet före utgången av mars ett förslag som gäller minskningsprocenten. Minskningsprocenten fastställs senast 1.12.2014. År 2013 var minskningsprocenten 2,453658. Mer information om den finansiella disciplinen finns i Ansökningsguide 2014. 9.6 Bidrag som betalts utan grund Information om återkrav av stöd finns i Ansökningsguiden 2014. 17

10 ÖVERFÖRING AV BESITTNINGEN AV HELA GÅRDEN OCH SAMMANSLAGNING AV LÄGENHETER Med överföring av besittningen av en hel gård avses en situation där gårdens samtliga djur, all åkerareal som gården äger och gårdens alla produktionsbyggnader överförs till en enda ny innehavare. Med sammanslagning av gårdar avses en situation där hela gården övergår i en annan gårds besittning via köp eller arrendering. Den expanderande gårdens lägenhetssignum förblir vanligen oförändrat, och lägenhetssignumet för den gård som upphör tas ur bruk. Sammanslagning av gårdar kan också innebära en situation där två eller flera gårdar bildar exempelvis en lantbrukssammanslutning för att bedriva jordbruk. Alltid när det är möjligt bör besittningsöverföringar av en hel gård förläggas till början av året, dvs. innan de första utbetalningarna för stödåret inleds. Om den som överlåter gården och övertagaren vill att EU:s djurbidrag ska betalas till övertagaren, ska överföringen av besittningsrätten ske senast 1.9.2014. Utredningar om överföringen av besittningsrätten ska ges in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på blankett 156 senast 15.9.2014. För att det ska vara möjligt att tillämpa bestämmelserna om överföring av besittningsrätten till en hel gård ska den tidigare besittaren överlåta hela gården till en enda övertagare. Det är inte möjligt för överlåtaren att fortsätta att besitta en del av djuren. Bägge posterna av nötdjursbidragen betalas till samma jordbrukare. EU:s nötdjursbidragen samlas till den nya gården från och med det datum då djuren har noterats i den uppkomna gårdens besittning i nötdjursregistret. Anmälningarna om ändring av besittningen av djur ska göras till nötdjursregistret inom 7 kalenderdagar. 10.1 Speciella situationer i anslutning till ägande av djur Korsägande och hyrning av djur är inte att rekommendera, eftersom det kan leda till bidragsförluster och problem vid bl.a. beskattningen. Bidrag betalas inte, om det uppdagas att avsikten med korsägande eller hyrning har varit att kringgå villkoren för bidrag. En jordbrukare behöver inte äga de djur för vilka han är berättigad till EU:s nötdjursbidrag. Djuren måste ändå vara i jordbrukarens besittning i nötdjursregistret. En jordbrukare som är berättigad till EU:s nötdjursbidrag ska dock ha en lägenhet som han/hon är innehavare av. Jordbrukaren fattar de ekonomiska besluten som gäller lägenheten och svarar för de ekonomiska förluster och vinster som föranleds av uppfödningen av de djur som han håller på lägenheten. EU:s djurbidrag betalas enligt den stödregion där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Bidrag betalas inte till en sådan ägare (företagare, slakteri, livsmedelsfabrik) som inte förfogar över en produktionslägenhet och vars djur föds upp av andra jordbruksföretagare mot en fast ersättning eller mot totalersättning. Exempel 11: Lägenhet A äger djuren, men djuren föds upp på lägenhet B. EU:s nötdjursbidrag betalas antingen till lägenhet B eller till lägenhet A enligt avtalstyp: Avtalstyp 1) Innehavet av djuren överförs till lägenhet B, dvs. innehavet av djuren registreras på lägenhet B. I detta fall ska lägenheten A göra anmälan om avlägsnandet till nötdjursregistret och anteckna avlägsnandet i nötkreatursförteckningen. Lägenhet B ska göra anmälan om köp till nötdjursregistret och ankomstanteckning i nötkreatursförteckningen. Lägenhet B innehar nu djuren. Djuren behöver inte säljas, trots att händelserna i nötdjursregistret är avlägsnande och köp. Genom ett inbördes avtal mellan parterna samt kvitton o.d. i anslutning till saken kan man 18

bevisa, att parternas egentliga syfte är hyrning av djuren. Den jordbrukare som hyrt djuren, dvs. lägenhet B, bär det ekonomiska ansvaret för djuren och är berättigad till EU:s nötdjursbidrag (och nationella stöd) för de djur som registrerats i hans namn. Avtalstyp 2) Lägenhet A hyr båsplatser hos lägenhet B. De uthyrda båsplatserna på lägenhet B innehas nu av lägenhet A, som hyrt dem. Parterna ska ingå ett skriftligt hyresavtal och till avtalet foga en förteckning över de djur som förflyttats från lägenhet A till lägenhet B. I båda lägenheternas nötkreatursförteckning ska ingå samma anteckningar om förflyttningsdagar, dessutom ska anteckningarna vara i ordning och á jour. Gård A ska göra en förflyttningsanmälan till nötdjursregistret, där den anmäler att djuren förflyttats till en ny djurhållningsplats på gård B. Djuren innehas fortfarande av lägenhet A. Beträffande utfodring, vattning och annan skötsel av djuren ska ett skriftligt avtal ingås med tanke på eventuell gårdskontroll för att man ska kunna bevisa att lägenhet B erbjuder endast skötseltjänster, men inte bär det ekonomiska ansvaret för de djur som det aktuella avtalet omfattar och därmed inte kan ansöka om bidrag för dem. I avtalet kan t.ex. nämnas att avtalet inte omfattar veterinärvård utan för detta ansvarar den lägenhet som bär den ekonomiska risken, dvs. lägenhet A som äger djuren. Lägenhet A är också ansvarig för öronmärkena och för att nötkreatursförteckningen är á jour. När övervakning utförs på lägenhet A ska övervakningen fortsätta som övervakning av djuren på lägenhet B. Övervakningen kan utsträckas att gälla lägenhet B, om man i detta sammanhang finner bristfälligheter som gäller djuren på lägenhet B. Vid övervakning av lägenhet B kan övervakningen utsträckas att gälla lägenheten A, om man i detta sammanhang upptäcker bristfälligheter som gäller de djur som lägenhet A äger. Eftersom lägenhet A bär det ekonomiska ansvaret för djuren, är lägenhet A berättigad till EU:s djurbidrag för de djur som är registrerade i lägenhetens namn. 11 KONTROLLER OCH PÅFÖLJDER Vid övervakningen av bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor kontrolleras också de nötkreatur som inte är bidragsberättigande vid kontrolltillfället, men som kan bli bidragsberättigande under stödåret. Eventuellt stödberättigande nötkreatur kontrolleras på samma sätt som de bidragsberättigande nötkreaturen vid övervakningstillfället. Om ett eventuellt bidragsberättigande djur förkastas orsakar det en påföljd för de bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor som betalas till gården. Närmare information om övervakningen av EU:s bidragen för nötkreatur och mjölkkor finns i guiden Övervakning av åker- och djurstöd (http:// www.mavi.fi/sv/guider-och-anvisningar/odlare/ Sidor/guider-om-overvakning-.aspx) 19

12 BILAGA 12.1 BILAGA 1. FÖRFATTNINGAR OCH RÄTTSAKTER SOM GÄLLER EU:S NÖTDJURSBIDRAG De ovan angivna villkoren och anvisningarna gällande EU:s nötdjursbidrag har getts med stöd av följande författningar och rättsakter. Endast gällande författningar och rättsakter är officiella källor. Rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1310/2013 av den 17 december 2013 om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller deras tillämpning under år 2014 Kommissionens förordning (EG) nr 1121/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller de stödordningar för jordbrukare som föreskrivs i avdelningarna IV och V i den förordningen Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om till- lämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter samt upphävande av förordning (EG) 820/97 Strafflag (39/1889 med ändringar) Djurskyddslag (247/1996 med ändringar) Lag om ett system för identifiering av djur (238/2010 med ändringar) Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013 med ändringar) Lag om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) Djurskyddsförordning (396/1996 med ändringar) Statsrådets förordning om övervakning av djurbidrag som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (592/2007 med ändringar) Statsrådets förordning om övervakningen av tvärvillkor som gäller folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och anmälan om sjukdomar, djurens välbefinnande samt identifiering och registrering av djur (118/2010 med ändringar) Statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd (242/2013) Statsrådets förordning om bidrag för mjölkkor och nötkreatur, om kvalitetsbidrag för slaktlamm, om bidrag för proteingrödor och oljeväxter och bidrag för stärkelsepotatis som betalas för 2014 (69/2014) Statsrådets förordning om förfarandet för överföring av ansökningar om jordbruksstöd 2014 (xx/2014) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om förbud mot eller begränsning av användningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (847/2008 med ändringar) Landsbygdsverkets föreskrift om ansökan om Europeiska unionens nötdjursbidrag år 2014 (x/2014) 20