Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar. Särskilda bestämmelser finns för cisterner inom vattenskyddsområden. Samhällsbyggnad Gävle vill med den här skriften informera om vilka regler som gäller. Lagstiftning I Naturvårdsverkets föreskrift om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) och i Sprängämnesinspektionens föreskrifter om öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarliga vätskor (SÄIFS 1997:9) finns de flesta lagkrav som rör cisterner. Tillstånd regleras i Sprängämnesinspektionens föreskrift om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor (SÄIFS 1995:3). Inom vattenskyddsområde Särskilda regler finns för cisterner inom vattenskyddsområde. Naturvårdsverkets föreskrift gäller vid hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde. Vattentäkter måste skyddas mot föroreningar som kan förstöra dricksvattnet. Brandfarliga vätskor ( petroleum- produkter ) är mycket besvärliga föroreningar i detta sammanhang. Exempelvis kan en liter dieselolja göra en miljon liter vatten odrickbart. Inom vattenskyddsområden bör lagring och övrig hantering av brandfarliga vätskor undvikas helt. Om detta inte är möjligt gäller att cisterner och behållare hålls under god uppsikt och att skyddsåtgärder är genomförda. Vattenskyddsområden Med vattenskyddsområde avses ett sådant område som är avsett att skydda en dricksvattentäkt som nyttjas, eller kan nyttjas, för dricksvattenförsörjning och som har ett avsatt skyddsområde. Inom vattenskyddsområdet gäller särskilda skyddsföreskrifter, som gäller utöver Naturvårdsverkets föreskrifter. Kontakta Samhällsbyggnad Gävle eller Gästrike Vatten för mer information. Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Besök Kyrkogatan 22 Växel 026-17 80 00 Fax 026-10 67 78 samhallsbyggnad@gavle.se www.gavle.se
Information Vid hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde ska information lämnas till byggnads- och miljönämnden i god tid. Informationsplikten gäller även vid t.ex. transporter för påfyllning av oljecisterner inom vattenskyddsområde. Arbetsytor De ytor, på vilka brandfarlig vätska hanteras, ska utformas på ett sådant sätt att spill och läckage kan samlas in och omhändertas. Det är inte tillräckligt att enbart hårdgöra underlaget. Hanteringen bör ske på en yta som inte är genomsläpplig för de vätskor som hanteras där. Ytan bör vara utformad så att spill av föroreningar och förorenat vatten kan samlas upp och omhändertas. Betong eller asfalt är en förutsättning för att spill ska kunna omhändertas, men dessa ytor måste underhållas, så att tätheten består. Om asfalt väljs som underlag bör oljebeständig asfalt väljas. Sekundärt skydd Cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter ska ha sekundärt skydd. Syftet med ett sekundärt skydd är bl.a. att få ett extra skydd vid läckage och att öka möjligheten till omhändertagande av eventuellt spill eller läckage. Detta är extra viktigt vid markförlagda cisterner. Undantag Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte cistern belägen i pannrum eller motsvarande i bostadshus och som är under kontinuerlig uppsikt. Cisterner placerade i uthus eller i lagerlokaler räknas inte till detta. Kravet på sekundärt skydd gäller inte befintliga anläggningar som är installerade före den 6 juni 1990. För befintliga anläggningar görs en bedömning i varje enskilt fall, i vilken mån krav på sekundärt skydd ska ställas. Det eftersträvas dock att även dessa anläggningar får ett sekundärt skydd. Tillsynsmyndigheten kan ställa detta krav med stöd av miljöbalken när det är särskilt påkallat. Kapacitet/volym/utformning Det sekundära skyddet ska rymma minst halva den lagrade volymen, dock minst den största behållarens volym. Skyddet ska vara tätt och hållbart. Det sekundära skyddet ska vara utformat så att kontroll är möjlig. En invallning och/eller motsvarande bör vara försedd med tak, eller annan anordning som förhindrar nederbördsvatten att komma in i anläggningen.
Skyltning Vid påfyllningsrör för cistern inom vattenskyddsområde ska en informationsskylt om vattenskyddsområde vara uppsatt. Informationsskylten ska vara väl synlig, vara av varaktig beskaffenhet eller ha annan varaktig märkning. Skylten utformas i enlighet med vad som anges i skriften Utmärkning av vattenskyddsområde, utgiven av Naturvårdsverket, Räddningsverket, Sjöfartsverket, Svenska Kommunförbundet, Vatten och Avloppsverksföreningen och Vägverket. Förutom informationsskylten ska cisternen vara märkt enligt de allmänna kraven. Rörledning En rörledning ska vara dubbelmantlad eller ha ett annat sekundärt skydd. Rörledningar i mark ska vara utan kopplingar. Rörledningar i byggnad får inte dras i eller under golv, utan ska vara synliga. Där det är möjligt bör rörledningar kopplas bort, eftersom läckage från sådana ledningar i regel inte upptäcks lika snabbt som från en sugledning. Kontroller Inom vattenskyddsområde ska korrosionsskyddade cisterner (Kcisterner) i och ovan mark, som rymmer mer än 1 m 3, ha återkommande kontroll minst vart sjätte år. Cisterner i och ovan mark som rymmer mer än 1 m 3, och som saknar tillfredsställande korrosionsskydd (S-cisterner), ska ha återkommande kontroll minst vart tredje år. Förlängning av kontrollintervall En cistern inom vattenskyddsområde som saknar sekundärt skydd ska ha återkommande kontroll vart sjätte år. Detta innebär att en S-cistern som förses med sekundärt skydd kan få längre intervall mellan besiktningarna till vart sjätte år. Observera att även rörledningarna ska besiktas med jämna intervall. Om den invallade cisternens rörledningar inte är korrosionsbeständiga ska rörledningarna ändå besiktigas vart tredje år. Det är därför lämpligt att byta ut rörledningarna till korrosionsbeständiga vid samma tillfälle som invallningen utförs. En S-cistern kan också få ett förbättrat korrosionsskydd och längre besiktningsintervall till sex år, om korrosionsskyddet förbättras så pass att den klarar det krav som gäller för korrosionsskyddade cisterner. Företagen som utför återkommande besiktningar vet hur detta går till. Cistern installerad före 6 juni 1990 Bestämmelserna säger vidare att befintliga cisterner och rörledningar som installerats före den 6 juni 1990, och
som inte har sekundärt skydd, ska kontrolleras återkommande med ett intervall av sex år för anordningar som har ett fullgott korrosionsskydd, och med ett intervall av tre år för anordningar som saknar fullgott korrosionsskydd. Besiktningen ska utföras av ett ackrediterat företag. Även flyttbara cisterner ska besiktigas regelbundet. Förutom krav på återkommande kontroll ställs i regel krav på konstruktions- och tillverkningskontroll av det sekundära skyddet. Det kan även finnas krav på installationskontroll och/eller revisionskontroll. Kopia på kontrollrapporten ska skickas till Byggnads- och miljönämnden. Datum för en första kontrollbesiktning För anordningar som återkommande ska kontrolleras enligt Naturvårdsverkets föreskrift, men som tidigare inte omfattats av återkommande kontroll enligt de äldre bestämmelserna, gäller följande: Var anordningen i bruk den 1 november 1999 ska den genomgå kontroll enligt bestämmelserna om återkommande kontroll, senast den 1 juli 2004 (cistern utomhus) respektive 1 juli 2006 (cistern inomhus). Var anordningen inte i bruk den 1 juli 2000 ska den genomgå återkommande kontroll enligt Naturvårdsverkets föreskrift. Observera att för en cistern som inte är besiktad i enlighet med föreskrifterna kan rätt till försäkringsersättning saknas. Tillsyn Brukaren/ägaren av cisternen ska regelbundet utföra tillsyn över anläggningen och dess olika delar. Tillsynen ska bestå i att kontrollera att inga läckage har skett, att anordningarna inte varit utsatt för någon yttre påverkan, att pumpar håller tätt samt att inga läckage i samband med tankning sker. Om kontrollprogram för verksamheten finns bör detta innehålla rutiner för kontroll av cisterner. Kommunens tillsynsarbete Vid tillsyn enligt miljöbalken bedöms varje cistern utifrån de rådande förhållandena och riskerna för miljön. Om det finns en risk för att miljön kan ta skada kan byggnads- och miljönämnden besluta om skyddsåtgärder med stöd av försiktighetsprincipen (2 kap. 3 ) i miljöbalken (SFS 1998:808). Försiktighetsprincipen slår fast att alla som bedriver eller avser att bedriva en
åtgärd som kan skada miljön eller hälsan ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Naturvårdsverkets föreskrift om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24). Finns på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om öppna cisterner och rörledningar m.m. för brandfarlig vara (SÄIFS 1997:9) finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats, www.msb.se. Handbok om kemikaliehantering, rapport 1999:4, från projektet kemikalier i Östergötland finns att köpa hos Länsstyrelsen i Östergötland, tfn 013-19 60 00. Har du frågor? Hör gärna av dig till Samhällsbyggnad Gävle på telefonnummer 026-17 80 00 (vx), eller via e-post: samhallsbyggnad@gavle.se. Läs mer Mer information om vilka krav som gäller kring cisterner hittar du under följande länkar: