FÖRSAMLINGSIDÉ: Askersunds församling är en lokal plats för Guds handlande med människor. Vi tror att kristen tro är ett redskap med vilket människor kan tolka och förstå sina liv. Vi vill att gudstjänsten ska vara en källa till inspiration för att våga, orka och vilja möta människor. 2
ARBETETS GÅNG: Med en församlingsidé uttryckt på ovanstående vis började Askersunds församling sitt arbete med instruktionen i september 2000. Redan från tidig start, hade man för avsikt att arbetet skulle ske med brett deltagande och i olika former ända fram till sammanställningen senhösten 2001. Under tidens gång, försvårades och stannades arbetet upp med anledning av att dåvarande kyrkoherde sade upp sig. Det framkommande resultatet är alltså ett arbete gjort av övriga anställda samt förtroendevalda i avsaknad av kyrkoherde. September 2000: Januari 2001: Februari - Maj 2001: Mars 2001: Våren 2001: Maj 2001: September 2001: Anställda och förtroendevalda möts tillsammans med representanter från stiftet för en upptaktsdag. Församlingsidé utformas, arbetsgrupp utses. Anställda och förtroendevalda träffas igen för en sammanställning av församlingens resurser och listning av det vi har under rubrikerna för församlingens fyra uppdrag. Tre samtalsgrupper bildas: gudstjänst, diakoni och undervisning. Samtalsgrupperna träffas vid olika tillfällen. Församlingskväll med rubriken Fira gudstjänst - bara några få förunnat? En kväll med gudstjänstfrågorna i centrum. Vid ordinarie kyrkorådssammanträden refereras det som kommer upp i samtalsgrupperna. Församlingskväll med rubriken Vem är min nästa i Askersund? Diakonin diskuterades i samråd med representanter från kommunens socialtjänst. Sammanfattningar i samtalsgrupperna. 3
DETTA ÄR ASKERSUND: Askersunds församling är en av fyra församlingar i Askersunds kommun. Vår församling omfattar förutom innerstaden även landsbygden runt om, f.d. landsförsamlingen. Askersunds kommun Vätterns pärla har cirka 11 500 innevånare, varav ca 4 500 kyrkotillhöriga i vår församling. Inom vår församlings geografiska område finns dessutom fem frikyrkoförsamlingar. Kommunens näringsliv består främst av tre stora företag inom gruv,- pappersmasse- och stålindustrin med tillsammans ca 800 anställda. Ingen av dessa verksamheter är belägen inom vår församlings område. Till detta kommer ett mycket stort antal små och enmansföretag bl a inom handelsoch jord och skogsbruksnäringen. Kommunen har ca 1 000 anställda, som är verksamma främst inom barn och utbildningsverksamheten samt inom äldreomsorgen. En stor och viktig näring för oss har turismen blivit. Dragplåster är MILJÖN med Tivedens skogar, sjön Vätterns fina skärgård och ett rikligt kulturutbud. Vätterns pärla präglas av småhusbebyggelse och hyreshus i sjönära och trevliga områden. Åldersstrukturen i Askersunds kommun är sned. Fler än 2 300 invånare är ålderspensionärer varav ca 330 är över 85 år. Kommunen har en väl utbyggd service till äldre och handikappade. Förutom bl a hemtjänstservice, ett flertal särskilda boende samt ett sjukhem i direkt anslutning till Landstingets vårdcentral varav de flesta ligger inom Askersunds församling. Dessutom fungerar sedan ett flertal år Väntjänsten, en frivilligorganisation, där även vår församling aktivt deltar på olika sätt. Askersund har under de senaste åren blivit en utflyttningskommun. De yngre generationerna flyttar till andra orter för studier och/eller arbete. Dessutom sjunker födelseantalet kraftigt vilket får negativ inverkan bl a på skolområdet. Idag finns tio för/låg och mellanstadieskolor varav fyra inom vår församlings område liksom kommunens enda högstadieskola med ca 450 elever. För de små barnen finns kommunala förskolor, dagbarnvårdare samt en, sedan mer än tio år, föräldrakooperativ förskola. Gymnasieutbildning sker främst på Alléskolan i Hallsberg. Kommunen ingår tillsammans med de tre övriga sydnärkeskommunerna i SUF, Sydnärkes Utbildningsförbund. 4
-1- DOMKAPITLETS REGLER FÖR FÖRSAMLINGEN 1.1 Församlingens huvudgudstjänst Församlingen firar huvudgudstjänst varje söndag i någon av de båda kyrkorna, Landskyrkan eller Sofia Magdalena kyrka. Huvudgudstjänst firas i första hand klockan 10.00 och i undantagsfall klockan 17.00 eller 18.00. För att utnyttja de båda kyrkorna och deras karaktär ser uppdelningen ut på följande vis: Landskyrkan: 1 advent, jul - Kyndelsmässodagen, Palmsöndagen - Annand. påsk, Pingsthelgen, trefaldighetstiden - Tacksägelsedagen samt Alla helgonahelgen. Sofia Magdalena kyrka: 2-4 advent, fastetiden, tiden efter påsk, tiden efter Tacksägelsedagen - Domssöndagen. 1.2 Huvudgudstjänst med nattvard Församlingen firar nattvard i huvudgudstjänsten varannan söndag samt veckomässa onsdag varje vecka. 1.3 Huvudgudstjänst tillsammans med annat kristet trossamfund Församlingen har för avsikt att fortsätta det påbörjade samarbetet med den lokala EFS församlingen gällande huvudgudstjänster. 1.4 Församlingens gudstjänstplan Efter samråd mellan gudstjänstplaneringsgrupp och kyrkoråd beslutar kyrkoherden församlingens gudstjänster kvartalsvis. 1.5 Gudstjänstordning 1986 års Kyrkohandbok och därtill föreskriven musik används i församlingens huvudgudstjänst och i samband med kyrkliga handlingar. 1.6 Konfirmation Den dopundervisning som föregår församlingens konfirmation bedrivs enligt nuvarande riktlinjer för Svenska Kyrkans konfirmandarbete, Mitt i församlingen 1994:1. 1.7 Kyrkomusiker Församlingen har en inrättad organisttjänst, 100%. 1.8 Kyrkoherdetjänsten Inga särskilda villkor finnes. 5
-2- FÖRSAMLINGENS GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT GUDSTJÄNST En grundhållning: I vår församlingsidé framhåller vi gudstjänsten som en källa till inspiration. Den är navet i det hjul som snurrar. Den är centret i vårt församlingsliv. I gudstjänsten kan och får vi som medarbetare hämta kraft för vardagslivets möten. Men gudstjänsten får på samma gång inte endast vara en källa där bara redan invigda kan släcka sin längtans törst. Den bör innehålla evangeliet om Kristus på ett sådant sätt att den också tillmötesgår den människa, som söker sig dit utan någon vana av det liturgiska språket och den kyrkliga traditionen. Vi vill också mena, att vi firar gudstjänster vid andra tillfällen än på söndagen: Bland våra barn och ungdomar, på våra vårdinrättningar, med de olika arbetsgrupperna. Höja dessa mindre gudstjänsters status och räkna med Kristus som säger: Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem. En beskrivning av vägen dit: Vi tror därför, att det är nödvändigt att vid sidan av högmässan göra det möjligt att fira alternativa gudstjänster av skiftande slag. Vi vill söka vägar, där vi vänder oss till särskilda grupper i vår församling. Att återkommande fira förklarande gudstjänster tror vi också kan vara att öppna dörrar för sökande, mer ovana människor. Gudstjänster där ordet får en mindre betydelse till förmån för egen tystnad och enskild bön. Gudstjänster med rörelse i rummet, friluftsgudstjänster, gudstjänster inspirerade av andra religiösa traditioner ex Taizé och Iona. Gudstjänster i samarbete med andra kyrkliga samfund samt andra Svenska kyrkans församlingar i kommunen. Vi vill utveckla arbetet med en gudstjänstförberedande grupp, tillsammans med ansvarig präst och även se möjligheten att ha helt lekmannaledda gudstjänster. Inte minst vill vi framhålla musikens vikt i våra gudstjänster. Församlingen vill söka utöka både de musikaliska inslagen i huvudgudstjänsten men också ge utrymme för fler och olikartade musikgudstjänster. Det är allmänt känt att musik talar till människor i ytterligare dimensioner och ofta tar vid där orden tar slut. 6
Askersunds församling har förmånen att ha två vackra gudstjänstlokaler i våra kyrkor Sofia Magdalena och Landskyrkan. (se 1:1) En förmån som också medför en del praktiska problem idag, då behovet av två kyrkor inte alls är lika stort som då de byggdes. Det är Landskyrkan och Klockarbackens församlingshem, som vi ser som församlingens centrum. Vi är dock medvetna om Sofia Magdalenas värde som stadskyrka. Tanken är, att snarast utreda huruvida den skall användas som församlingskyrka i framtiden. Pastoralt program för dop finns gällande från och med 1996-01-01 (bilaga 1). Vi har för avsikt att utarbeta pastoralt program för såväl begravnings som vigselgudstjänst. 7
-2- DIAKONI En grundhållning: Om gudstjänsten är källan, så är diakonin uttrycket. Det är med den vi kan uttrycka Kristi kärlek genom medmänsklig omsorg. Diakonin vill genom barmhärtighet, respekt och solidaritet möta människan och hennes utsatthet för att hjälpa henne att göra egna existentiella val. Diakonin är kyrkans sociala ansvar och den bör i Herren Kristi spår sträcka sig långt över uppsatta gränser som ålder, social och religiös tillhörighet. Vi ser och upplever behoven aldrig avstanna, utan faktiskt istället hela tiden öka. Detta gör, att vår grundhållning som kyrka måste vara att vilja ta ett större och vidare ansvar. Vidare, i den mening att det omfattar fler människor och människor i annan slags utsatthet än tidigare. Vi lever i en tid där kyrkan på många håll tar större del i samhället och där samhället räknar med kyrkan i större utsträckning. Just detta är, tror vi, Guds tilltal till oss att via nya vägar möta människor i olika slag av utsatthet. En beskrivning av vägen dit: Askersunds församling bedriver i det stora hela ett diakonalt arbete av ganska traditionellt slag. Då befolkningsstrukturen ser ut som den gör (se beskrivning över Askersund ) är det ganska klart att det arbetet behövs. Det finns och kommer att finnas många gamla och ensamma människor i Askersunds församling. Samtidigt skiljer sig inte Askersund från det svenska samhället i övrigt. De sociala problemen ökar. Askersund har hemlösa missbrukare familjer där missbruk förekommer utsatta barn i dessa familjer ungdomar i vilsenhet och rotlöshet. Vi vill som kyrka utveckla vårt diakonala arbete genom att ta även denna utsatthet på allvar. Där vill vi söka samarbete med andra, framförallt med kommunens sociala förvaltning. Inte för att frånta kommunen dess självklara ansvar, men för att erbjuda oss som samtals och verksamhetspartner. Att använda kunskap och kompetens, erfarenhet och engagemang på bästa vis. 8
-2- UNDERVISNING En grundhållning: Människan lär för livet och under sin livstid. Eget tänkande är en förutsättning. Vi ser undervisningen som en dialog - ett givande och tagande. Där vi som kyrka vill vara undervisande önskar vi gå fram med lyhördhet, varsamhet och stark medvetenhet om just det att kommunikationen är i båda riktningar. Undervisningsuppdraget kan vi härleda ända till de första apostlarnas gemenskap (Apg. 2:42), där det nämns jämte den inbördes hjälpen, brödbrytandet och bönerna. Men likt det diakonala uppdraget får inte undervisningen begränsas av yttre förutsättningar och allra minst av kyrkans väggar. Det finns en öppenhet idag gentemot kyrkans budskap, en öppenhet vi inte får gå förbi, en möjlighet att ta vara på. Det är i dialogen med andra och andras erfarenheter man kan finna sin egen väg. Där får vi som kyrka ömsom gå före, ömsom vandra bredvid och ömsom följsamt leda och visa på Kristus. En beskrivning av vägen dit: De senaste åren har Askersunds församling erfarit att efterfrågan på kyrkans delaktighet i olika sammanhang ökat. Det är främst från förskola och skola som man på olika sätt sökt kontakt för handledning och samarbete. Samtidigt minskar behovet av fasta, traditionella grupper. Detta är en tendens vi vill söka ta vara på och se som ett uttryck av ett direkt behov. I förskola och skola finns framförallt behov och utrymme för etiska diskussioner, där kyrkan med sin värdegrund och utbildade personal kan erbjuda dialog. Det gäller såväl återkommande möten med elever som handledning av pedagogisk personal i existentiella frågor. I Askersunds församling vill vi medvetet verka för denna kontakt och erbjuda våra tjänster, där man frågar efter oss. Vi önskar även söka nya vägar, där olika grupper medvetet söker upp kyrkans rum. Att runt våra stora högtider förena inblick i kyrkans tradition med livsfrågor. Vid sidan av det samarbete för en mer öppen verksamhet som vi söker, vill vi alltjämt också tillsvidare erbjuda de fasta grupperna för barn och ungdomar. Målsättningen för församlingens konfirmandundervisning är helt klart att på olika sätt, i olika former nå så många ungdomar i aktuell ålder som möjligt. 9
-2- Genom att ge möjlighet till utbildning och fortbildning för alla medarbetare runt konfirmandarbetet hoppas vi hålla hög standard på undervisningen. Vi tror att ju fler unga vuxna och vuxna som finns med i det arbetet, desto fler möjligheter för ungdomarna att finna de förebilder, som de så starkt behöver. Vi vet, att människor idag söker sin andlighet och svaren på sina stora frågor mer än någonsin. Att erbjuda samtalsgrupper för unga vuxna och vuxna är en möjlighet vi vill pröva. Samtidigt vet vi också, att den viktigaste grunden för alla möten är förtroendet. Därför tror vi, att det är viktigt, att vi som kyrka syns i människors vardag, på arbetsplatsen och i det övriga föreningslivet. Kan mindre samtalsgrupper, andrum, sedan ge önskemål om vuxenkonfirmation vill vi kunna erbjuda detta. MISSION Redan inledningsvis i arbetet med instruktionen, valde vi att koncentrera oss endast på de tre första uppdragen. Vi ville försöka att vara konstruktiva och diskutera dessa på djupet, vilket också gjorts. Missionens uppdrag beslöt vi att lägga åt sidan. Under tiden då arbetet fortskridit, har vi samtidigt funnit, att vi i alla de övriga uppdragen har berört missionen ständigt. - Ingen gudstjänst utan mission - Ingen diakoni utan mission - Ingen undervisning utan mission. Vi menar oss att vara satta i denna lokala omvärld, Askersund, för att som Guds medarbetare sprida evangeliet om Jesus Kristus. Detta gör vi genom gudstjänst, diakoni och undervisning. Detta är vårt uppdrag, vår mission. 10
-3- FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET PÅ ANDRA SPRÅK: Med Askersunds församlingsstruktur finns för närvarande inget behov av verksamhet av mer regelbunden karaktär på andra språk. Finskspråkiga kan med fördel hänvisas till Ramundeboda församling i Laxå. Där finns en arbetsgrupp för finskspråkigt arbete och man firar gudstjänst på finska en gång per månad. Vid tillfälliga förrättningar eller vid tolkningsbehov av andra språk eller teckenspråk finns samarbetsavtal - sverigefinsk präst placerad i Örebro, Mikales församling. Även övrig resurshjälp finns att tillgå i Örebro. 11
-4- REGLER OM FORTBILDNING AV PERSONAL 4.1 Vårt mål är att genom vår personalpolitik bidraga till ökad kunskapsnivå och god effektivitet i arbetet, så att personalen skall känna trygghet och trivsel i anställningen. Med personalpolitik vill vi: - Skapa bästa möjliga förutsättning för verksamheten i församlingen bl a genom en långt driven ansvarsfördelning. - Arbeta för att alla anställda skall känna engagemang och arbetsglädje samt ges möjlighet till personlig utveckling. - Stärka gemenskapen inom arbetslaget. 4.2 Introduktion Introduktion av nyanställda skall ske genom ett anpassat introduktionsprogram. 4.3 Utbildning En planerad utbildning av de anställda till församlingens aktuella och förutsebara krav samt de anställdas personliga förutsättningar och önskemål. Utbildningen skall inriktas på sådana områden som ökar de anställdas förkovran och färdighet. 4.4 Personalutvecklingssamtal Kyrkoherden och annan chef med personalansvar genomför årligen ett PU-samtal med anställda där krav och mål med arbetet skall diskuteras och fastläggas och senare följas upp. Samtalet syftar till en personlig utveckling för den anställde, kartläggning av utbildningsbehov och grund för kommande lönesättning. 4.5 Utbildning av förtroendevalda För att bättre klara uppdraget som förtroendevald genomförs lämpliga utbildningar. För närvarande sker en studiecirkel i ämnet Vald med Förtroende. 12
-5- SAMVERKAN MED ANDRA FÖRSAMLINGAR I PERSONALFRÅGOR För närvarande sker ett samarbete mellan församlingarna i kommunen på kanslinivå i form av erfarenhetsutbyte och ett bollplanksförhållande. Inom kyrkogårdsförvaltningen sker gemensamhetsdagar med studiebesök, samarbete i upphandlingsfrågor, byte av tjänster och maskiner o dyl. Vidare sker träffar inom kyrkomusiken, barn- och ungdomsledarverksamheten med grannförsamlingarna. En klar viljeinriktning för församlingen är att utöka samarbetet i personalfrågor med i första hand församlingarna inom Askersunds kommun, Hammar och Lerbäck/Snavlunda. Samarbetskontakter bör tas på alla nivåer inom organisationen för att utvärdera fördelar och möjligheter. Ansvaret för formaliseringen av samarbetet ligger i första hand på kyrkoherden. En utökad kontakt mellan kyrkorådsordförandena i grannförsamlingarna bör också ske. Vid semestrar och annan frånvaro avlöser grannförsamlingarnas präster varandra. 13
Askersund den 25 februari 2002 för ASKERSUNDS FÖRSAMLING.... Kjell Ericsson Bitte Blom Birger Lernéus kyrkorådets ordf. församlingsassistent t f kyrkoherde 14