västsahara på kartan Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar stora delar av Västsahara i strid med internationell rätt. Enligt FN ska landet avkoloniseras och internationella domstolen i Haag avvisar Marockos anspråk på Västsahara. Marocko har byggt en drygt 200 mil lång minerad mur genom Västsahara. Omkring 165 000 västsaharier bor i flyktingläger i Saharaöknen under svåra för hållanden sedan 1975.
INLEDNING Vår rapport visar att endast 5 av 25 granskade läroböcker för gymnasiet nämner Västsahara. Där Västsahara nämns är informationen knapphändig eller felaktig. Läroböckerna ger den felaktiga bilden att alla kolonier i Afrika har blivit självständiga. I själva verket är Västsahara till stora delar ockuperat av sitt grannland Marocko sedan 1975 och är därmed Afrikas sista koloni. Rapporten är framtagen av Emmaus Stockholm. Syftet med granskningen var att undersöka vilken kunskap elever i gymnasieskolan får om Västsahara genom läromedel, primärt läroböcker. Vi har i första hand inriktat oss på de största förlagen för utgivning av gymnasieskolans läroböcker. Efter researchintervjuer med lärare har vi fokuserat på läroböcker som används på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program. Eleverna ska läsa minst 100 poäng samhällskunskap. Därefter har vi gått igenom ett antal böcker som riktats mer mot yrkesförberedande program. AFRIKAS SISTA KOLONI Marocko ockuperar stora delar av Västsahara sedan 1975. Enligt FN skulle området ha avkoloniserats av Spanien redan på 60-talet men så har inte skett. Internationella domstolen i Haag har avvisat Marockos anspråk på Västsahara. Marocko har byggt en drygt 200 mil lång minerad mur genom Västsahara och bedriver en aktiv bosättarpolitik i den ockuperade delen av Västsahara. En FN-styrka finns på plats sedan 1991 för att verkställa en folkomröstning om självständighet för Västsahara. Folkomröstningen har ännu inte skett eftersom Marocko förhalar processen. Omkring 165 000 västsaharier bor i flyktingläger under svåra förhållanden sedan 1975. Den svenska riksdagen tog 2012 beslut om att Sverige ska erkänna den västsahariska staten. Detta verkställdes dock inte av den dåvarande regeringen. Ett verkställande av riksdagsbeslutet skulle innebära att Sverige troligen blir det första EU-landet att erkänna Västsahara. RESULTAT Vi har granskat totalt 25 läroböcker och/eller lärobokserier från de förlag som är störst på gymnasielitteratur i samhällskunskap, historia och geografi. Utifrån ett antal fastställda kriterier har vi fått fram följande resultat. 1. Ingen av de granskade läroböckerna tar i löpande text upp att Västsahara fortfarande inte har blivit avkoloniserat 2. Endast i 5 av läroböckerna (20 %) omnämns landet Västsahara i löpande text. Bara 3 läroböcker återstår om vi bortser från text vid kartor: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena 123). Fredsbevarande styrkor är och har varit stationerade på bland annat Cypern, i Libanon, Kosovo, Liberia och Västsahara (Samhällskunskap 123). Nästan alla brytvärda fyndigheter av fosfor finns samlade i ett fåtal länder: Marocko (med det ockuperade Västsahara), Kina, Algeriet... (Geografi 1).
3. Vid kartor i 2 böcker beskrivs Västsahara som underordnat och besatt av Marocko istället för att använda den mer rättvisande termen ockuperat. 4. I flera läroböcker är informationen om Västsahara vilseledande: I en lärobok är Västsahara tydligt markerad på en av kartorna som Ännu icke självständigt (2006). Men vid en annan karta i samma bok står det att: Alla kolonier i Afrika har blivit självständiga (Historia 1a1). Det är problematiskt att det står motstridiga uppgifter i samma bok. I en annan lärobok står det på en karta Western Sahara (Morocco) utan att parentesen förklaras. Palestina beskrivs däremot med orden Israeli occupied/palestinian authority (Ett hållbart samhälle Samhällskunskap 100 p för gymnasiet). Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig med den i Palestina bör länderna beskrivas på samma sätt. I en tredje lärobok finns en karta över demokratiskt styrda länder, där världens länder delas in i tre kategorier. Västsahara finns inte i kategorin Inga eller obetydliga demokratiska inslag utan beskrivs som Fullt utvecklad demokrati. Marocko ingår däremot i mellankategorin och beskrivs ha Politiska friheter och mänskliga rättigheter (Millennium). Detta är svårbegripligt. På kartan är endast ett fåtal länder i Afrika markerade som fullt utvecklade demokratier. Att Västsahara räknas som ett av dessa är felaktigt eftersom det är ockuperat av Marocko. 5. Ett jämförbart exempel är Israels ockupation av Palestina som omnämns i 20 läroböcker (80 %), i 9 av 10 samhälls- och historieböcker och ofta på flera sidor i samma bok. Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig borde Marockos ockupation av Västsahara nämnas i jämförbar utsträckning. REKOMMENDATIONER Till förlag: Separera Västsahara och Marocko med en heldragen linje på kartor i läromedel. När avkoloniseringen tas upp ska det i samtliga fall tydligt framgå att Västsahara fortfarande inte är avkoloniserat enligt FN. Västsahara ska lyftas fram som exempel i kapitel som behandlar till exempel folkrätt, FN, flyktingar, mänskliga rättigheter, naturresurser, Marocko, kolonialism och avkolonisering, Afrika, utvecklingsländer och EU. Använd ordet ockupation när Västsahara nämns. I ett fåtal böcker finns litteratur-, länk- och/eller filmtips. Här kan man till exempel lägga till fakta och länkar samlade i pdf-filen Bakgrundsfakta om Västsahara på www.vastsahara.net och www.emmausstockholm.se. Till lärare: Ställ krav på att läromedel som används i undervisningen tar upp Västsahara. Ge Västsahara som exempel på områden som ännu inte avkoloniserats i undervisningen. Uppmuntra elever att söka information och skriva arbeten om Västsahara. Till exempel finns fakta och länkar finns samlade i pdf-filen Bakgrundsfakta om Västsahara på www.vastsahara.net och www.emmausstockholm.se.
GRANSKNINGEN Läroböcker: Samhällskunskap Västsahara och kolonialism I 2 av 10 böcker anges Västsahara som exempel i löpande text. Västsahara ges som 1 av 5 exempel på stater som inte erkänns: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena 123 s 395). Västsahara återfinns även i en annan bok som exempel: Fredsbevarande styrkor är och har varit stationerade på bland annat Cypern, i Libanon, Kosovo, Liberia och Västsahara (Samhällskunskap 123 s 260). Bakgrunden till de fredsbevarande styrkorna eller Marockos ockupation nämns inte. Ingen av de 10 granskade läroböckerna nämner i samband med kolonialism att Västsahara fortfarande inte har blivit avkoloniserat. Flertalet formuleringar ger i stället bilden av att samtliga forna kolonier är självständiga i dag. Trots de konstlade kartorna bestämde man sig tidigt inom OAU [nu Afrikanska Unionen] att behålla de konstlade gränserna. Anledningen var att kolonierna blev politiskt självständiga stater en i taget och vid olika tidpunkter under 1950-, 1960- och 1970-talen (Zigma s 476). I början av 1960-talet motsatte sig också allt fler länder att stormakterna hade kolonier. Följden blev att kolonierna snabbt avvecklades (Exposé s 540). Kartor i läroböckerna I 1 av 10 böcker finns en felaktig karta på grund av att man gör olika distinktioner mellan Israel-Palestina och Marocko-Västsahara. Till exempel vid Frihetskartan 2009 står det Western Sahara (Morocco). På samma karta står Israeli occupied Palestinian authority. (Ett hållbart samhälle Samhällskunskap 100 p för gymnasiet s 34). Informationen om Marocko och ockupationen av Västsahara beskrivs inte på samma sätt som Israel och Palestina. Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig med den i Palestina bör länderna beskrivas på samma sätt. I 7 av 10 böcker är Västsahara markerat på kartor, det vill säga gränslinjen mellan Västsahara och Marocko är heldragen. (Samhällskunskap 123, Zigma, Exposé 12, Millennium, Arena 123, Reflex 123, Kompass till samhällskunskap). I en bok delas kartan upp i tre kategorier. Västsahara finns inte i kategorin Inga eller obetydliga demokratiska inslag utan beskrivs som Fullt utvecklad demokrati. Marocko ingår däremot i mellankategorin och beskrivs ha Politiska friheter och mänskliga rättigheter (Millennium s 13). Att Västsahara räknas som en fullt utvecklad demokrati är felaktigt eftersom landet är ockuperat av Marocko. I en annan bok finns en världskarta där Västsahara syns med texten: FN har pågående fredsbevarande eller fredsskapande operationer (Arena 123 s 402). I samma bok finns en karta från Freedom House, där pekas Västsahara ut bland länder som benämns Delvis fria. På en annan karta i samma bok så står det: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena s 395).
2 av 10 läroböcker har inte kartor för aktuell frågeställning (Zigma, Exposé). Israels ockupation av Palestina I 9 av 10 böcker omnämns Israel och Palestina. I till exempel Exposé tas Israel och Palestina upp ett flertal gånger (s 305, 311, 322, 338). Det ges möjlighet att diskutera Israel och Palestina vid två tillfällen efter samma frågeavsnitt (s 506, uppgifter 2 och 5). Läroböcker: Historia Västsahara och kolonialism Kolonialism tas upp i samtliga böcker. Men att Västsaharas avkoloniseringsprocess inte är avslutad skrivs inte ut i löpande text annat än vid kartor. I 2 böcker framgår det i karttexter (se nedan). Formuleringar ger intrycket av att samtliga länder i dag är självständiga: År 1980, med Sydrhodesias (senare Zimbabwe) frigörelse, hade samtliga stater nått självständighet (Historiens ansikte s 443). Avkolonialiseringen tas upp kort med ett par exempel eller med en eller få fördjupningar. Folket i Zimbabwe vann sin självständighet 1980, och i Sydafrika först 1994 (Perspektiv på historien 1b s 356). Britterna hade lovat indierna självständighet i utbyte mot deras stöd under andra världskriget. År 1947 uppfyllde de sitt löfte (Milstolpar s 348). Frigörelsen beskrivs ofta som resultat av en kamp (dock inte alltid). Kartor i läroböckerna 4 av 10 läroböcker innehåller kartor som visar världen efter 1960, då många kolonier uppnått självständighet. I 3 av 4 är Västsahara utmärkt på kartan. I 2 av 4 böcker lyfts att Västsahara är underordnat och besatt av Marocko. Vid en karta finns texten Västsahara. Från 1976 underordnat Marocko, omstritt område. Dessutom är det markerat Ännu icke självständigt (2006) (Historia 1a1 s 196). Men på en annan karta i samma bok kallad Världen år 2000 står det Alla kolonier i Afrika har blivit självständiga länder (Historia 1a1 s 222). Det är problematiskt att det står motstridiga uppgifter i samma bok. I en bokserie har samtliga böcker en världskarta där Västsaharas gräns till Marocko är en streckad linje. Att gränslinjen är streckad är enligt förlaget ett feltryck och kommer att ändras. I en av böckerna i serien nämns ockupationen vid en karta kallad Avkoloniseringen av Afrika: Västsahara (besatt av Marocko) 1976 (Alla tiders historia Bas s 151). Israels ockupation av Palestina Information om Israel och Palestina finns i 9 av 10 historieböcker. I samtliga fall tas länderna och/eller ockupationen upp på fler än en sida.
Läroböcker: Geografi Västsahara och Marocko Endast i 1 av 5 läroböcker omtalas Västsahara i löpande text, då inom parentes till Marocko och kopplat till fosfor. Nästan alla brytvärda fyndigheter av fosfor finns samlade i ett fåtal länder: Marocko (med det ockuperade Västsahara), Kina, Algeriet (Geografi 1 s 190) I 3 av 5 böcker finns Marocko som exempel men att det pågår en ockupation av Västsahara skrivs endast ut i ovan nämnd bok. Kartor i läroböckerna I en bok är en av kartorna felaktig. Gränslinjen mellan Västsahara och Marocko saknas helt (Globaliseringsatlas s 9). Men på andra kartor i samma bok är Västsahara med. (Globaliseringsatlas s 11,12, 14). I övriga 4 läroböcker i geografi markeras gränsen mellan Västsahara och Marocko med heldragen linje (Geo geografi för gymnasiet, Geografi 1, Vår planet: Geografi 1, Geografi 1-2). I 2 av 5 böcker skrivs namnet Västsahara ut. I 2 andra av de 5 böckerna skrivs inga länders namn ut alls på kartorna, självfallet då inte heller Västsahara. Israels ockupation av Palestina I 2 av 5 böcker tas Israel och Palestina upp. METOD För att ta reda på vilka de mest allmänt förekommande läroboksförlagen i Sverige är tog vi kontakt med Svenska läromedel, läromedelsförlagens branschorganisation. De fem största förlagen inom läromedel för gymnasieskolan är Gleerups utbildning, Liber, Natur och Kultur, Sanoma utbildning och Studentlitteratur. Därutöver finns det ett flertal mindre förlag med utgivning inom dessa ämnen. Vi har lagt fokus på de förstnämnda förlagen då de garanterat påverkar lärandet i stor utsträckning. Ansvariga för ämnesområden på respektive förlag har fått svara på frågan vilka läroböcker de kan rekommendera alternativt vilka läroböcker som går åt i störst utsträckning. Vi har genom det koncentrerat oss på 25 böcker delat på förlagen. Dessa fördelar sig på 10 boktitlar/bokserier i samhällskunskap och historia samt 5 i geografi. Förlagens webbsidor har även gett kompletterande litteraturinformation. De 25 böckerna/bokserierna fördelar sig på förlagen enligt följande (ämne, antal): Gleerups utbildning: geografi, 2, historia, 2, samhällskunskap, 3. Liber: geografi, 2, historia, 3, samhällskunskap, 3. Natur och Kultur: historia, 2. Sanoma utbildning: historia, 1, samhällskunskap, 2. Studentlitteratur: historia, 1, samhällskunskap, 1. Dessutom granskade vi från Capensis förlag: Geografi 1 samt Epok historia och Aspekt samhällskunskap från förlaget Interskol.
Läroböckerna har studerats utifrån nedan skrivna granskningskriterier. För samhällskunskap och historia var granskningskriterierna desamma. Granskningskriterier för läromedel i samhällskunskap och historia: 1. Karta streckad linje dvs. att karta finns från 1960 eller senare där Västsahara utmärks med streckad linje. 2. Karta heldragen linje dvs. att karta finns från 1960 eller senare där Västsahara är utmärkt med heldragen linje. 3. Fel karta. Västsahara är inte tydligt markerat på kartan. 4. Nämner Västsahara. Västsahara ingår i texten med minst en mening. 5. Nämner inte Västsahara. Västsahara omnämns inte i texten. 6. Tar upp kolonialism och nämner inte Västsahara. Kolonialism omnämns i texten med minst en mening men Västsahara nämns inte. 7. Tar upp kolonialism och nämner Västsahara. Kolonialism omnämns i texten med minst en mening och i samband med Västsahara. 8. Nämner Marocko utan att nämna ockupationen. Marocko omnämns i texten med minst en mening men ockupationen nämns inte. 9. Nämner Marocko och nämner ockupationen. Marocko och ockupationen av Västsahara omnämns i texten. 10. Nämner Israels ockupation av Palestina. Israel och Palestina omnämns i texten med minst en mening. Granskningskriterier för läromedel i geografi är samma som ovan bortsett från att kriterierna 6 och 7 togs bort. Granskningen har skett utifrån läsning av de kapitel som kan innehålla uppgifter om Västsahara, med fokus på tidsperioden från 1960 till nutid. Vi valde att utgå från 60-talet eftersom det var då många kolonier i Afrika blev självständiga. Utöver denna metod har registren studerats utifrån förekomst av främst följande ord som kan kopplas till Västsahara: Marocko, ockupation, stat, koloni och kolonialism, frigörelse och avkolonisering, naturresurser, bistånd, flyktingar, fattigdom, Afrika, imperialism, utvecklingsländer, FN, EU samt Israel, Palestina, Mellanöstern och Västbanken. Avsnitt där dessa ord och namn förekommer har undersökts. OM OSS Rapporten är framtagen av Emmaus Stockholm, en sekulär, partipolitiskt obunden organisation. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om människorättssituationen i Västsahara, som är ockuperat av Marocko. Rapporten är en del av informationsprojektet Västsahara på kartan som är ett samarbete mellan Emmaus Stockholm, Föreningen Västsahara, Kommittén för Västsaharas kvinnor, Brödet och Fiskarna och Emmaus Gävleborgs biståndsgrupp. Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingsarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis e åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.