Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012



Relevanta dokument
Rättigheter och Rättsskipning

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Lag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Definition av våld. Per Isdal

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Brott, straff och normer 2

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Villig av Christina Wahldén

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.

Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Romarriket en resa i tiden

Kan man bli sjuk av ord?

Kvinnors rätt till trygghet

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Det som inte märks, finns det?

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Jämställdhetsutskottet

VÅLD! VAD ÄR DET OCH HUR PÅVERKAR DET!

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning (Problemlösning 1.)

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

Talande. fakta. ord och siffror. om sexuella övergrepp. i Sverige

Statistik Sofia Barlind

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Demokrati Folket styr

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Brottsoffermyndigheten

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Lärarmaterial för inspiration och eftertanke kring föreställningen. Att döda ett tivoli

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Brott och straff. Ungdomsbrottslingar. Böter eller fängelse. Fängelsestraff

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

Bilaga A Traumaintervju

RIKSDAGENS SVAR 332/2010 rd

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Riksenheten för säkerhetsmål

Statistik Sofia Barlind

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

En lektion om medverkan till brott

Kan man bli sjuk av ord?

Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Samt skyddade identitet frågor

Internationell utblick gällande stölder

Transkript:

Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det finns ett antal teorier som talar om varför människor begår brott och jag ska nu redovisa några av dessa anledningar. Förr i tiden ansåg man att det satt i blodet om man var förbrytare eller inte, att det var grundat på arvsanlag/miljö. Om teorin om hur arvet var en avgörande faktor om man var kriminell eller inte sa en läkare vid namn Cesare Lombroso att den kriminella var en särskild biologisk typ som utmärktes av sluttande panna, framskjutande underkäke, sammanvuxna ögonbryn och lägre intelligens. Den kriminelle mannen låg närmare aporna i utvecklingen än den normale mannen. Med tiden har synen på arvets betydelse ändrats då man insett att andra faktorer kan vara av större betydelse eller lika stor, men delar av teorin lever fortfarande kvar. Andra förklaringar till varför man begår brott har olika psykologiska förklaringar, som utgår ifrån hur den kriminelles personlighet skiljer sig från den laglydige och att skillnaderna baseras på skillnader i individens primärgruppsrelationer. Andra anledningar är sociologiska förklaringar till brottslighet. Teorierna bygger på det sociala samspelet mellan människor, strukturen på samhället och den utveckling som sker. Om man känner gemenskap och tillhörighet i samhället följer man oftast lagarna, medan om man känner sig utanför resulterar det i det motsatta. Jag anser att den största förklaringen till brottslighet är teorin om sociologiska förklaringar. Om man inte känner tillhörighet med någon, kanske hamnar utanför i skolan och inte känner gemenskap någonstans så kan det leda till att man söker efter bekräftelse hos andra grupper, vilka kan hålla på med kriminella saker. Genom att utföra brott som i början kan vara något rätt enkelt som att sno ett ciggpaket till att längre fram sno en bil, inger respekt hos de övriga i gruppen vilket gör att man känner sig accepterad och som en del av gruppen. Andra faktorer som kan ha betydelse för om man blir kriminell är uppfostran och hur man haft det hemma. Det har visat sig att man löper stor risk att själv bli inblandad i kriminella saker om ens föräldrar och syskon hållit på med det. Många av oss ser upp till våra föräldrar och äldre syskon och tar gärna efter och gör samma saker som dem. Om de gör dåliga saker är det inte uteslutet att man själv även kommer att börja göra det. Om personer i ens närhet till exempel snor saker för att de inte har tillräckligt med pengar eller bara av den enkla anledningen att de vill ha just den saken, lär man sig att när man vill ha/behöver något är det bara att sno det. En annan sak kan vara grupptryck, att man vill känna gemenskap och känner

att man måste göra samma saker som alla andra för att vara med i gänget, bli accepterad och få respekt. Varför man begår brott som misshandel, sexbrott, stöld och mord har flera förklaringar. Det spelar in många olika faktorer som leder till att man utför brottet. Det kan ha att göra med relationer, avundsjuka, aggression eller bara av lust. Misshandel utförs ofta mellan unga män eller en man som slår sin hustru och det kan bero på just avundsjuka eller något problem/konflikt som uppstått. Ett mord är något som planerats under en tid och offret har ofta någon relation till gärningsmannen, till skillnad från dråp som Vadstena nu och då Här nedan finns två diagram som visar brott i Vadstena, vilka jag förutsätter visar antalet anmälda brott. Det första diagrammet visar år 1602 och det andra år 2005. Utifrån de två diagrammen kan man konstatera att misshandel var vanligast år 1602 medan det år 2005 inte alls var lika vanligt, däremot var procentsatsen hög för stöld, 46,8 % år 2005 medan det endast låg på 16 % år 1602. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att det antagligen anmäls färre våldsbrott numera än förut, och att det istället förekommer/anmäls fler stölder och övriga brott än år 1602. En anledning till att det förekommer mer stölder nu på senare år än förut har med vårt samhälle att göra. Samhället utvecklas hela tiden vilket bidrar till hur vi lever. Förr i tiden bodde man ute på landet och hade inte samma tillgänglighet som man har nu. Nu har de flesta nära till allt och det är inte speciellt svårt att sno/lägga beslag på sådant som inte är ens eget. I dagens samhälle har de allra flesta flera teknikprylar som de bär med sig jämt och det finns affärer tillgängliga överallt, så det finns oändligt många ställen att sno saker på, vilket inte var lika självklart förr. Varför det förekom mer sexbrott år 1602 jämfört med år 2005, kan ha att göra med att de brotten numera inte anmäls lika ofta. De flesta som blir våldtagna och liknande känner ofta skam och skuld över det och väljer ibland att inte anmäla det p.g.a. att man känner att det var ens eget fel. Däremot tror jag inte att det förekommer färre våldtäkter/misshandel nu än förr i tiden. Numera räknas flera saker som ett sexbrott, då det förekommer olika saker som är relaterat till just sexbrott. År 1602 var 37 % av antalet anmälda brott misshandel, medan det år 2005 endast var 6,5 %. En av anledningarna till det kan vara alla slag som kvinnorna fick längre bak i tiden. Då var

synen på kvinnan annorlunda jämfört med idag, man såg inte speciellt allvarligt på om man slog sin hustru. Numera ses misshandel av kvinnor som något allvarligt och förekommer inte lika ofta som förr. Procentsatsen över andelen anmälda övriga brott var 26 % år 1602 och 47 % år 2005. Orsaken till det kan ha att göra med samhällets utveckling. Numera har vi tillgång till banker och liknande och ska även betala skatt, så då händer det att det sker skattebrott och ekonomiska brott som inte alls förekom på samma sätt och i samma utsträckning som förr. 1602 Vadstena Misshandel 37% Dödligt våld 4% Sexualbrott 17% Stöld 16% Övrigt 26% År 2005 Vadstena Misshandel 6,5% Dödligt våld 0,1% Sexualbrott 0,9% Stöld 46,8% Övrigt 45,6% Synen på brottslighet Människor har genom alla tider begått brott och synen på brottsligheten har förändrats i och med att samhället förändras hela tiden. Det finns brott man gjorde förr i tiden som vi inte skulle kunna tänka oss att göra idag och som vi skulle reagera på. Ett exempel på det är

barnaga, förr i tiden skulle ingen säga till om en pappa slog sin pojke eller om en mor skulle smiska sitt barn då den gjort något dåligt eller fel. Nu i dagens läge skulle vi reagera och tycka att det var fel. Förr i tiden räknades stöld som ett av de riktigt grova brotten, medan det numera inte är så allvarligt att sno något. Förr var många fattiga och hade många hungriga barn hemma som de inte kunde försörja, och då var det inte ovanligt att man snodde åt sig något från någon som hade det bättre ställt än en själv. De allvarligaste brotten vi har idag är väl mord, våldtäkt, sexbrott och våld mot barn osv. Längre bak i tiden hade vi dödsstraff vilket användes effektivt. Runt år 1734 fanns det drygt 68 olika brott som enligt lagen skulle dömas till dödsstraff för. Utöver dödsstraff kunde man även bli bestraffad till andra hemska saker. Samhället valde att straffa dem på detta vis eftersom det skulle vara avskräckande och få människorna att inte begå brott. Man såg även mycket allvarligt på brott mot kyrkan, som vi idag inte är lika stränga på. Om man jobbade på en söndag, som var vilodag, kunde man straffas hårt. Det sågs som en förolämpning mot kyrkan och likaså om man undvek gudstjänsterna. De aktuella värderingarna styr lagstiftningen, det som anses vara fel i en tidsperiod kan bli mer accepterat längre fram i tiden. Lång tid senare så har värderingarna ändrats och därmed också lagarna. Det innebär att det blir andra brott som syns i brottsstatistiken allt eftersom värderingarna och lagarna ändras. På 1600-talet var det kanske kyrkans värderingar som påverkade folket och vilka lagar som gällde, och nu är det mer politiska och demokratiska värderingar som påverkar befolkningen, lagarna och brotten. Ett exempel på det kan ju vara att den kristna religionen såg allvarligt på stöld och därmed hämmade det den typen av brott. Numera kan det exempelvis vara den demokratiska värderingen att alla har samma värde som i ännu högre grad styr lagar och de brott som handlar om att kränka och göra illa människor, vilket gör att människor påverkas av det och att denna brottslighet därmed har minskat.

Källor: http://www.brottshistoria.n.nu/brott http://www.kriminalvarden.se/sv/startsida-skolportal1/brott-och-straff/en-fangslandehistoria/ http://www.algonet.se/~hogman/slbrott.htm <brottslighet nu och förr http://www.släktsök.se/brott.aspx går ifrån att den kriminelles personlighet skiljer sig ifrån den laglydiges och att dessa skillnader baseras på skillnader i att