Om könsstympning av flickor och kvinnor



Relevanta dokument
En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Könsstympning. Mikael Thörn Nationellt Kompetensteam Länsstyrelsen Östergötland

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

4. Individens rättigheter och skyldigheter

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Lagstiftning kring samverkan

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Mål: Instruktion: Att tänka på:

Vid misstanke om att barn far illa

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

och och socialtjänstens skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Motionssvar - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Kansliet. Susann Swärd


TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Nyhetsbrev nr Mäns våld mot kvinnor

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända

Vägledning för sjukskrivning

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2017

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Barn som riskerar att fara illa

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Ansvarig: Pedodontist Kristina Palm

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

FÖR DINA RÄTTIG HETER

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2018

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars mars 2019

Hedersrelaterad brottslighet

(5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM. Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas.

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Livsmedelsverket och kommunens livsmedelskontroll

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

Samordningsförbundet Väster och VKV

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Socialtjänstens arbete med barn

Att stärka och förbättra arbetet för barn som far illa och vuxna som utsätts för våld av närstående

Remiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Riktlinjer för Våld i nära relation

Yttrande över remiss Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism - Handlingsplan

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Våld i nära relationer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad

Klicka här för att ändra format

Bästa platsen att växa upp på

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

Utred de apatiska barnens situation - svar på remiss från kommunstyrelsen. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2016

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

om brott, stöd och hjälp

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Tema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas UNDERBAR VÄRLD!

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Utreda. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Att få rätt stöd i sitt hem

Transkript:

Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör. Handledningen är utformad som ett diskussionsunderlag med reflektionskort som innehåller påståenden och tillhörande frågor. Tanken är att de som tar emot information om kvinnlig könsstympning ska samarbeta gruppvis kring dessa frågor. OM KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SOCIALSTYRELSEN 1

Brott mot de mänskliga rättigheterna I hela världen finns det cirka 130 miljoner flickor och kvinnor som är könsstympade. Några tusen av dessa kvinnor finns i Sverige. Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Det gäller även om ingreppet utförs utomlands, i ett land där det är tillåtet. Kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. För att förhindra att flickor och kvinnor som bor i Sverige blir könsstympade, är det angeläget att nå ut med information om vad den svenska lagstiftningen säger om kvinnlig könsstympning var de kan söka stöd och få hjälp. Det är vår skyldighet att informera om kvinnlig könsstympning och vad som gäller i Sverige. Det är de nyanländas rätt att få information om kvinnlig könsstympning och vad som gäller i Sverige. Du behöver grundläggande kunskaper om kvinnlig könsstympning Det är viktigt att du som lärare/kommunikatör har kunskap om orsakerna till att seden med könsstympning fortfarande praktiseras. För att du på bästa sätt ska kunna använda diskussionsunderlaget i mötet med nyanlända är det därför bra om du har tagit del av Socialstyrelsens webbutbildning om kvinnlig könsstympning eller har fått grundläggande kunskap på annat sätt. Låt informationen om kvinnlig könsstympning vara ett separat avsnitt Fundera på vart det är lämpligt att ta upp frågan om könsstympning. I bland kan det vara svårt för deltagare som vill få kunskap om kvinnlig könsstympning att ta emot den om den ges i fel sammanhang. Till exempel kan det vara känsligt om den ges samtidigt som information om våld i nära relationer. Det är därför en fördel om informationen om kvinnlig könsstympning får utgöra ett eget avsnitt. Informationen kan ges under temat mänskliga rättigheter eller att bilda familj. 2 OM KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SOCIALSTYRELSEN

Exempel på påståenden och frågor i diskussionsunderlaget 1. Kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Varför är kvinnlig könsstympning olagligt i Sverige, tror du? Hur är det i det land du kommer ifrån? Vad betyder att ha rätt till sin egen kropp för dig? 2. I FNs barn konvention står det att kvinnlig könsstympning är en sedvänja som ska avskaffas. Varför blir flickor och kvinnor könsstympade? Hur kan vi skydda flickor från att könsstympas? 3. Könsstympning som en hälsorisk. Känner du till de fysiska och psykiska hälsorisker som kvinnlig könsstympning kan innebära? Vet du någon som har råkat illa ut i samband med könsstympning? Vet du vart du ska vända dig om du har frågor om din hälsa som hänger samman med könsstympning? 4. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i skolan har anmälningsskyldighet. Känner du till att personal inom till exempel hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan och skolan är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de misstänker att ett barn kommer att bli utsatt för könsstympning. Vad innebär anmälningsskyldigheten för barnet och föräldrarna, tror du? OM KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SOCIALSTYRELSEN 3

Förbered dig på frågor Vid informationstillfället kan du få en del frågor. Det är därför bra om du förbereder dig genom att ta reda på var det finns hjälp att få i din kommun och ditt landsting. Efter informationstillfället dela gärna ut en sammanställning av verksamheter med adress och telefonnummer. Exempel på verksamheter: vårdcentral mödravårdscentral barnavårdscentral gynekologisk mottagning/klinik skolsköterska ungdomsmottagning. (På Södersjukhuset i Stockholm finns en särskild mottagning Amelmottagningen som är en mottagning för könsstympade kvinnor) Mer information Om du vill läsa mer om kvinnlig könsstympning och vad hälso- och sjukvården kan erbjuda för hjälp och stöd kan du besöka: 1177 Vårdguiden http://www.1177.se/uppsala-lan/tema/sex-och-relationer/kroppen/konsstympning ---omskuren-kvinna/ UMO din ungdomsmottagning på nätet http://www.umo.se/kroppen/tjejers-underliv/konsstympning---omskuren-tjej/ Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/konsstympningavflickorochkvinnor Sveriges riksdag http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-1982316- med-forbud-mot-_sfs-1982-316/ Länsstyrelsen Östergötland http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/sv/uppdrag/pages/konsstympning.aspx Webbutbildning om könsstympning www.socialstyrelsen.se/webbutbildningkonsstympning Om kvinnlig könsstympning (artnr 2015-2-44) Publikationen laddas ner från www.socialstyrelsen.se

Varför är kvinnlig könsstympning olagligt i Sverige, tror du? Känner du till de fysiska och psykiska hälsorisker som kvinnlig könsstympning innebär? Vad betyder att ha rätt till sin egen kropp för dig? Vet du någon som har råkat illa ut i samband med könsstympning? Varför blir flickor och kvinnor könsstympade? Vet du vart du ska vända dig om du har frågor om din hälsa som hänger samman med könsstympning? Hur kan vi skydda flickor från att könsstympas? Vad innebär anmälningsskyldighet för barn och föräldrar?

Foto Johnér/Linda Otterstedt, Etsabild/Elliot Elliot, Bildarkivet/Jörgen Wiklund, Matton, Socialstyrelsen/Johanna Embretsén, Folio, Matton. Personerna på bilderna har ingen koppling till innehållet.