Författare Titel Huvudsyfte Kommentarer Är projektet utvärderat Sveriges regering Statens offentliga utredningar Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Att redovisning av händelseanalyser vid självmord ska Utredningen föreslår att dagens skyldighet för hälso- och sjukvården att regleras i lag eftersom detta kan vara till nytta för det göra en händelseanalys vid självmord utmönstras från lex Maria-systemet allmänna självmordspreventiva arbetet på regional och att en motsvarande skyldighet införs i en separat lag som utvidgas till och lokal nivå. Den information som dessa att gälla även socialtjänsten. Händelseanalysskyldigheten ligger primärt på händelseanalyser ger kan utgöra ett incitament till respektive verksamhet och Socialstyrelsen tar emot och analyserar riktade självmordsförebyggande insatser. anmälningarna samt följer upp att verksamheterna vidtar de åtgärder som Anmälningsskyldigheten vidgas från enbart hälso- och behövs för att förebygga självmord. Rapporteringsskyldigheten för sjukvården till att även omfatta socialtjänsten samt respektive verksamhets personal med flera, kompletteras med en från fyra veckor till sex månader efter sista kontakten. underrättelseskyldighet för Rättsmedicinalverket och polismyndigheterna. På så vis kommer fler självmord till hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens kännedom och blir föremål för en händelseanalys. Den information som händelseanalyserna ger kan även utgöra ett incitament till riktade självmordsförebyggande insatser. Sveriges regering Regeringens proposition 2007/08:110 - En förnyad folkhälsopolitik Att redogöra för regeringens beslut om en förnyad folkhälsopolitik, vilken skall främja hälsa och förebygga ohälsa i befolkningen. I propositionen redogör regeringen för en förnyad folkhälsopolitik. För att intensifiera och förstärka arbetet inom särskilt viktiga folkhälsopolitiska områden har regeringen avsatt 115 miljoner kronor 2008 och avser att avsätta samma belopp årligen 2009 och 2010. Dessa medel kommer bland annat att användas till att intensifiera det självmordsförebyggande arbetet. I regeringens proposition redovisas Socialstyrelsens och Statens folkhälsoinstituts förslag till nationellt program för suicidprevention. Förslaget innefattar en övergripande vision (nollvision) samt nio strategier.
Myndigheter Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa NASP - nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa MHFA - Första hjälpen vid psykisk ohälsa Att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Regeringen har givit Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) i uppdrag att genomföra en pilotstudie av det australiensiska självmordsförebyggande utbildningsprogrammet: The Mental Health First Aid Training and Research, i Sverige kallat Första hjälpen vid psykisk ohälsa (MHFA Sverige). Under 2011 kommer programmet att testas i Västerbotten och i Västra Götaland. Om utvärderingen visar att programmet är verksamt även i Sverige kommer det att implementeras i övriga regioner. Programmet riktar sig till allmänheten och olika personalgrupper som i sitt arbete träffar människor med psykiska problem. Ja NASP MHFA-Y - Första hjälpen vid psykisk ohälsa - Unga Att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord bland unga. Ungdomsversionen av MHFA är speciellt inriktad för vuxna som har kontakt med unga (mellan 12-18 år). Ungdomsversionen av MHFA är speciellt inriktad för vuxna som har kontakt med unga (mellan 12-18 år), som kan var föräldrar men också andra t ex lärare, övrig skolpersonal, socialarbetare, idrottsledare, m fl. Första hjälpen till psykisk hälsa ges till den unga person som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, exempelvis självmordsbeteende, innan han eller hon kan få professionell behandling. Ja
NASP och SKL MHFA-Ä - Första hjälpen vid psykisk ohälsa - Äldre Att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord bland äldre. Äldreversionen av MHFA är speciellt inriktad för vuxna som har kontakt med äldre. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gett Nationellt kunskapscentrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa (NASP) i uppdrag att hålla instruktörsutbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa äldre (MHFA-Ä). Utbildningen har fokus på att ge kunskap för att kunna utbilda "Första hjälpare" som i sin tur ska utbilda allmänheten och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med äldre som lider av psykisk ohälsa. Tyngdpunkten är därför pedagogik i kombination med orientering om psykisk ohälsa hos äldre. Ja NASP Suicidpreventiva dagen 2014 Att beskriva det suicidpreventiva arbete som har bedrivits i Stockholmsområdet under året. Den Självmordspreventiva dagen firas i hela världen sedan 2003, då Ja Världshälsoorganisationen (WHO) tillsammans med International Association for Suicide Prevention (IASP) utannonserade att självmordspreventiva aktiviteter skulle genomföras varje år den 10 september, såväl lokalt, regionalt som nationellt. År 2014 är temat att belysa självmordsproblematik och självmordsförebyggande arbete för unga. NASP Skolprojektet - Psykisk ohälsa och självmordshandlingar - implementering av resultat Att undersöka samband mellan skolk och psykisk ohälsa hos gymnasieungdomar, genom att bl.a. undersöka trivsel, närvaro och psykisk hälsa hos gymnasieungdomar före och efter en intervention. Att undersöka lärares trivsel på gymnasieskolan och jämföra med elevernas trivsel ingår också i projektets syfte och redovisas i del 1 av projektet. Skolprojektet påbörjades 2005 som ett samarbete mellan en gymnasieskola och NASP, där gymnasieskolan sökte hjälp för att förbättra elevernas psykosociala arbetsmiljö och motarbeta skolk. Projektet utvecklades och två nya skolor deltog under 2007. Under 2008 deltog ytterligare fem skolor i projektet. Olika interventioner har utförts i skolorna, i majoriteten av dem har eleverna sett och diskuterat filmen Kärleken är den bästa kicken. Gymnasieeleverna har svarat på enkäter före och efter intervention. Lärarna har vid ett tillfälle svarat på en enkät kring deras trivsel på arbetsplatsen, den psykosociala arbetsmiljön och deras syn på skolans arbete med elever i kris.
NASP Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever. Att bilda samarbetsgrupper team bestående av lärare och annan skolpersonal har visat sig vara en bra modell för att planera och genomföra självmordspreventiva åtgärder i skolan. Skriften tar kortfattat upp olika typer av självmordsbeteenden bland ungdomar och beskriver skydds- och riskfaktorer. Vidare presenteras riktlinjer för hur man identifierar och tar hand om barn och ungdomar i riskzonen, samt hur man som vuxen bör agera om en elev genomför ett själmordsförsök eller begår självmord. Att bilda samarbetsgrupper team bestående av lärare och annan skolpersonal har visat sig vara en bra modell för att planera och genomföra självmordspreventiva åtgärder i skolan. Dessa team bör upprätta ett nära samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ungdomsmottagningar, socialtjänst, räddningstjänst och andra relevanta organisationer och myndigheter utanför skolan. NASP Kartläggning av självmordsförebyggande arbete utanför hälso- och sjukvården Att undersöka i vilken mån det förekommer ett lokalt arbete utanför hälso- och sjukvården med ett uttalat mål att förebygga självmord. Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet har på uppdrag av regeringen kartlagt det självmordsförebyggande arbetet utanför hälso- och sjukvården. I samråd med Socialdepartementet beslöts att avgränsa kartläggningen till insatser med ett uttalat mål att förebygga självmord. Två webbenkäter har sänts ut. Den ena enkäten kartlade lokalt självmordsförebyggande arbete utanför hälso- och sjukvården i maj 2009 och riktade sig till samtliga 290 kommuner i Sverige, ett trettiotal religiösa samfund samt ett tjugotal föreningar och frivilligorganisationer. Den andra, kartläggning av handlingsplaner för självmordsförebyggande arbete i kommuner, sändes ut till samtliga kommuner i september 2009.
NASP Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer Att sammanställa aktuell kunskap för att tillförsäkra självmordsnära barn och ungdomar och deras familjer så god vård som möjligt. Riktlinjerna ska betraktas som ett stöd i den kliniska beslutsprocessen men de ska också kunna användas i olika utbildningar och i klinikernas utvecklingsarbete, exempelvis för att utarbeta lokala vårdprogram. Riktlinjerna kan även fungera som vägvisare för politiker och sjukvårdsadministratörer vad beträffar prioriteringar inom vården. Förutom detta kan riktlinjerna också vara av värde för personal verksamma inom socialtjänst, skola och primärvård. De kliniska riktlinjerna baseras på resultat från den aktuella vetenskapliga kunskapsfronten, på etiska och sociopolitiska prioriteringar samt på de grundläggande regelverk som gäller för den svenska hälso- och sjukvården. Dessa kliniska riktlinjer var de första av sitt slag i Europa. NASP Självmordsprevention i skolor i Sverige Att kartlägga i vilken mån det förekommer några självmordspreventiva åtgärder i svenska högstadieoch gymnasieskolor. Denna rapport presenterar en studie som är upplagd som en enkätundersökning och riktar sig till rektorer på utvalda skolor. Urvalet består av 1000 slumpmässigt utvalda högstadie- och gymnasieskolor. Totalt svarade 837 rektorer på enkäten. Sammanfattningsvis visar undersökningsresultaten att beredskapen i skolor i Sverige är låg vad gäller att upptäcka och hjälpa elever som befinner sig i allvarlig psykisk och social nöd och därmed riskerar att utföra självmordshandlingar. Trots att en stor andel av rektorerna uppger att de har en personlig erfarenhet av elever som begått självmord eller utfört självmordsförsök saknar majoriteten av skolorna skriftliga planer, förebyggande program och utbildning av personal i självmordspreventiva åtgärder.
NASP "Kärleken är den bästa kicken" Bakgrund, förundersökning och första steg i utvärderingen av en filmdokumentär för självmordsprevention bland högstadie- och gymnasieelever. Att redovisa hur lärare, övrig personal, elever inom högstadiets årskurs åtta och nio samt gymnasieskolans årskurs ett har upplevt videofilmen Kärleken är den bästa kicken. För att försöka hjälpa elever i svåra situationer och att förhindra självmordshandlingar har filmen Kärleken är den bästa kicken producerats av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) i samarbete med Panfilm. Syftet med filmen är att använda denna som grund för att starta diskussioner med elever i gymnasieskolans årskurser om existentiella frågor och frågor kring liv och död. Därigenom skall den också förhoppningsvis förhindra destruktiva tankar. För att se om videon har självmordspreventiva effekter har en utvärdering gjorts. Denna rapport avser att redovisa det första steget i denna utvärdering. NASP i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) Socialstyrelsen Se "Landsting - Stockholm" Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning Att vårdprogrammet skall främja ett vårdutbud som inkluderar flera effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds på lika villkor över hela landet. I Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom 2010 ger Socialstyrelsen rekommendationer om screening, ett effektivt omhändertagande samt diagnostik och bedömning. Riktlinjerna innehåller också rekommendationer om olika behandlingar för barn och ungdomar respektive vuxna. Syftet med dessa är att främja ett vårdutbud som inkluderar flera effektiva behandlingsalternativ och som erbjuds på lika villkor över hela landet. I anknytning till behandlingsavsnittet presenterar Socialstyrelsen rekommendationer om vad hälso- och sjukvården särskilt bör beakta när det kommer till läkemedelsbehandling för äldre personer. Slutligen lyfter Socialstyrelsen rekommendationer vid självmord och självmordsnära tillstånd.
Socialstyrelsen Socialstyrelsen Självmord 2006 2008 anmälda enligt lex Maria Vård av självmordsnära patienter - en kunskapsöversikt Att få kunskap om omständigheterna kring de begångna självmorden, både nationellt, regionalt och lokalt. Kunskapen ska också spridas: främst till de verksamhetsansvariga, men även till andra berörda. Erfarenheterna från de granskade fallen ska tas till vara och användas för att ytterligare stärka patientsäkerheten och höja kvaliteten på vården. Att kunskapsöversikten skall vara ett stöd för dem som kommer i kontakt med självmordsproblematik och bistå dem i deras försök att förhindra självmord. Den 1 februari 2006 trädde den föreskrift i kraft som innebär att vårdgivare enligt lex Maria är skyldiga att anmäla alla självmord som patienter begår i anslutning till kontakt med hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har granskat samtliga beslut i lex Maria-ärenden som fattats fram till och med den 7 maj 2009, och som gäller självmord som begåtts mellan 2006 och 2008. Granskningen omfattar 992 patienter. Syftet med denna sammanställning är att få kunskap om omständigheterna kring de begångna självmorden, både nationellt, regionalt och lokalt. Kunskapen ska också spridas: främst till de verksamhetsansvariga, men även till andra berörda. Erfarenheterna från de granskade fallen ska tas till vara och Socialstyrelsen användas för att presenterar ytterligare en stärka kunskapsöversikt patientsäkerheten som handlar och höja om kvaliteten vård och på behandling av självmordsnära människor. Kunskapsöversikten innehåller bl.a. epidemiologi, akut bedömning och akut omhändertagande, utredning och analys, olika typer av behandlingar, aktiv uppföljning, personalstöd och kvalitetsarbete. Tio slutsatser och sammanfattningar av kunskapsöversikten presenteras, och därefter diskuteras vilken typ av vetenskaplig evidens som ligger till grund för dessa (kontrollerade studier, prospektiva eller retrospektiva deskriptiva studier, kvalitativa studier eller konsensus). Ett försök till en värdering av evidensen har också gjorts. Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut
Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut Trafikverket Trafikverket Förslag till nationellt program för suicidprevention - befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag Åtgärder mot personpåkörningar på järnväg Att ta fram förslag på strategier och åtgärder till ett nationellt program för suicidprevention - Senare förverkligat i folkhälsoproposition 2007/08:110. Att beskriva problematiken med personpåkörningar inom järnvägstransportsystemet samt ge förslag till hur Trafikverket kan arbeta för att minska antalet sådana händelser. Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen i uppdrag Ja att utarbeta förslag på strategier och åtgärder till ett nationellt program för suicidprevention. I denna rapport redovisas de båda myndigheternas förslag. Underlaget består av en sammanfattande del och två bakgrundsrapporter. De anger inriktningen för en suicidpreventionsstrategi för Sverige och bygger på den kunskap som finns i dag. Dessutom har en epidemiologisk underlagsrapport tagits fram för att belysa suicidproblemets omfattning, utveckling och fördelning. I detta handlingsprogram föreslås strategier och åtgärder som i skrivande kunskapsläge skulle kunna bidra till WHO:s mål att de nuvarande suicidtalen ska minskas med minst en tredjedel till år 2020. Denna rapport beskriver problematiken kring personpåkörningar i järnvägstransportsystemet samt ger förslag till hur Trafikverket genom olika åtgärder kan bidra till att uppfylla regeringens nollvision för såväl suicid som för omkomna i transportsystemet. En åtgärdsstrategi har tagits fram som innebär att man identifierar de mest suicidtäta och olycksdrabbade platserna på järnvägsnätet och successivt vidtar erforderliga åtgärder på dessa platser. Strategin innefattar dels åtgärder för att försvåra obehörigt tillträde till järnvägsspåren och dels kameraövervakning för att förhindra påkörning av personer som ändå tagit sig ut i spårområdet.
Helena Rådbo Systeminriktad prevention av järnvägssjälvmord - strategiutveckling i en svensk kontext Att utveckla ett vetenskapligt underlag för systeminriktad prevention av järnvägssjälvmord. Avsikten är att skapa kunskap och strategier för fortsatt arbete med självmordsprevention inom järnvägssystemets ram av ett slag som de järnvägsansvariga själva kan använda sig av. Avhandlingen som finansierats av Banverket utgår från vad järnvägen som transportsystem, med Banverket som huvudsaklig systemägare, kan göra i sin miljö och verksamhet för att reducera förekomsten av suicid framför tåg. Detta innebär att studierna har ett systemperspektiv, dvs inte såsom brukligt ett individperspektiv. I denna artikel sammanfattas resultaten i form av principiellt möjliga preventionsstrategier alltifrån attraktionsdämpande till skadebegränsande åtgärder. Avhandlingen visar att systemägaren förfogar över en rad möjligheter, liknande principerna för olycksprevention. Den kanske viktigaste slutsatsen är att suicidprevention bör ses som en integrerad del i verksamhetens allmänna säkerhetsarbete. Trafikverket Självmord och andra dödsfall Att ta fram underlag för planering av förebyggande genom tågpåkörningar - En åtgärder inom järnvägssystemets ram. epidemiologisk kartläggning av dödsfall på det statliga svenska järnvägsnätet 2000-2002 I denna studie analyseras uppgifter om dödsfall genom påkörning av tåg på Banverkets spåranläggningar under åren 2000-2002. Syftet har varit att ta fram underlag för planering av förebyggande åtgärder inom järnvägssystemets ram. En konklusion av rapporten är att fördjupade studier behöver göras avseende specifika förhållanden på typiska platser för påkörningshändelser, resp. offrens uppträdande under minuterna närmast före påkörningen som underlag för förslag om mer konkreta preventionsåtgärder. MSB och NCO Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB) samt Nationallt centrum för erfarenhetsåterfö ring från olyckor (NCO) Suicid och samhällsekonomiska kostnader Att skatta samhällets kostnad för suicid (självmord) och självmordsförsök. Denna studie beräknar samhällets kostnader i form av direkta och indirekta kostnader för suicid och självmordsförsök. Samhällets kostnad bedöms uppgå till cirka 5,5 miljarder kronor för år 2001 vilket motsvarar 0,2 procent av landets BNP år 2001. Samhällsekonomiskt beräknas det vara lönsamt att investera 18,7 miljoner kronor för att förebygga ett enskilt suicid. Övervägande delen (84 procent) består av produktionsförluster på grund av att det är många personer i yrkesverksam ålder som drabbas. Av de direkta kostnaderna är det de medicinska kostnaderna som dominerar. Inte ännu.
SKL SKL Nationella självskadeprojektet Målet för överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder. I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen från oktober 2011 har man enats om en satsning på att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Projektet har bland annat genomfört prevalensmätningar, utbildning i bemötande samt utvärdering av nya nbehandlingsmetoder. Ja Svenska kyrkan Svenska kyrkan SsiV-projektet Svenska kyrkans suicidpreventionsprojekt i norra Värmland Att bidra till kunskapsutveckling och folkbildning kring suicidiologi och suicidprevention, samt bidra till det strategiskt samhällsövergripande suicidpreventiva arbetet i norra Värmland. SsiV-projektet är ett självmordsförebyggande projekt som sedan 2009 drivs av Svenska kyrkan i Torsby, Hagfors och Sunne kommuner. De samarbetar och arrangerar idag utbildningar för organisationer och föreningar. De har under projekttiden samarbetat, arrangerat och själva utbildat bland andra, Skolpersonal och skolhälsovård i Sunne- Torsby och Hagforskommuner, Fritidsförvaltningen, Räddningstjänsterna i norra Värmland, Polisen i norra Värmland, Ambulansen, SOS- Alarm och personal inom Lanstinget i Värmland. Ja Svenska kyrkan Vaajmoe sjung för livet Att förhindra självmord bland unga samer. Vaajmoe sjung för livet är en samisk ungdomskör som startade 2010 som en reaktion på de flertaliga självmorden bland unga samer. Vaajmoe är det sydsamiska ordet för hjärta. Kören sjunger för dem som kämpar, för dem som inte orkar mer och den sjunger som ett rop på hjälp till vuxenvärlden. Ja
Landsting och län Jönköping Landstinget i Jönköpings län Larmplan vid suicidrisk hur fungerar det? Genomgång av insatser under 2010. (För beskrivning av projektet, se Jönköpings kommun - "Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid") Att följa upp hur insatserna kring larmplanen fungerar, hur de dokumenteras, vilka enheter som blir involverade samt hur rutinerna kan utvecklas. Jönköpings län har utarbetat en särskild larmplan när larm inkommer till SOS om risk för ett förestående suicid. Denna larmplan finns beskriven i "Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid. Ett exempel från Jönköpings län." Syftet med denna rapport är att följa upp hur insatserna fungerar, hur de dokumenteras, vilka enheter som blir involverade samt hur rutinerna kan utvecklas. Sammanfattningsvis har antalet insatser enligt larmplanen ökat i hela länet, en förenklad studie (så kallade nivå 2-utredningar) genomförs i allt högre utsträckning i länet, vittnen uppmärksammas och får ett allt bättre omhändertagande. Inte ännu. Jönköpings län Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid - Ett exempel från Jönköpings län. (För utvärdering, se Landstinget i Jönköpings län - "Larmplan vid suicidrisk hur fungerar det? Genomgång av insatser under 2010") Att visa hur samverkan mellan olika myndigheter kan se ut, vid larm om att någon kan tänkas vilja ta sitt liv. Ett gemensamt förslag till larmplan har utarbetats mellan polismyndigheten i Jönköpings län, länssjukhuset Ryhov i Jönköping, räddningstjänsten och socialtjänsten i Jönköpings kommun samt SOS Alarm. Samarbetet syftar till att skapa klarhet i ansvarsfördelningen och samarbetsformer vid de suicidförsök som förekommer vid t.ex. höga höjder och i farliga miljöer. Arbetet kom till stånd efter att Räddningstjänsten i Jönköpings kommun hade ställts inför ett antal situationer under 90-talet där räddningstjänsten upplevde att rutinerna och ansvarsfrågorna var otydliga. Syftet med denna rapport är att visa hur samverkan mellan olika myndigheter kan se ut vid larm om att någon kan tänkas vilja ta sitt liv.
Landstinget i Jönköpings län Stockholm Vårdprogram om suicidprevention för vuxna Att vårdprogrammet skall leda till förbättrad samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri och att kvaliteten och kostnadseffektiviteten i vården ska höjas. Över 80% av de som suiciderat har sökt vård någon gång under de senaste sex månaderna innan man tagit sitt liv. Det är en viktig uppgift för sjukvården att identifiera och erbjuda dessa personer hjälp. Vårdprogrammet har tagits fram genom ett brett samarbete mellan primärvård och psykiatri i de tre sjukvårdsområdena och med förankring i respektive medicinska programgrupp. Representant för anhörigorganisationen SPES Riksorganisationen för Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd - har också deltagit. Förhoppningen är att vårdprogrammet skall leda till förbättrad samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri och att kvaliteten och kostnadseffektiviteten i vården ska höjas. Stockholms läns landsting Strategi för en nollvision för suicid inom Stockholms läns landsting. (Detta är en övergripande strategi, som sedan förverkligas i "Projektet Noll självmord i Stockholms län" och "Förslag till Handlingsplan nollvision suicid i Stockholms län") Att intensifiera det självmordspreventiva arbetet inom Stockholms läns landsting (SLL) för att förverkliga en nollvision så långt möjligt när det gäller självmord. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har arbetat fram avtal med uppdrag och uppföljningsplan till Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, (NASP), Karolinska Folkhälsoakademin, (KFA) och Karolinska Institutet (KI) gällande nollvision för suicid inom Stockholms läns landsting (SLL). Avtalet gäller 6 år, 2009-2014. Syftet är bl.a. att: följa den epidemiologiska utvecklingen inom SLL och relatera den till riket och internationellt, sprida kunskaper om psykisk ohälsa och självmordsproblematik inom SLL, ge kunskaps- och metodstöd när det gäller insatser för att förebygga psykisk ohälsa och självmordsproblematik inom SLL, ha beredskap för att utveckla insatser för att förebygga psykisk ohälsa och självmordshandlingar i Stockholms län m.m.
Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsplan nollvision suicid i Stockholms län Att: Vinna kunskaper kring vilka individuella faktorer och omgivningssituationer som är avgörande när det gäller genomförda suicid. Göra det tydligt hur vården agerar och påvisa vilka handlingsmönster i vården som inte leder till önskat resultat och påtala förbättringsområden i systemet i anslutning till implementering av vårdprogrammet. Ta fram modell för hur fortsatt händelseanalys kan utformas. Påvisa brister i samverkan med andra aktörer. Stockholms läns landsting (SLL) har beslutat om en nollvision när det gäller suicid (se "Strategi för en nollvision för suicid inom Stockholms läns landsting"). För att börja arbetet mot denna vision har Hälso- och Sjukvårdsnämndens förvaltning (HSN-f) fått ett uppdrag att ta fram en övergripande handlingsplan för hälso- och sjukvårdens insatser när det gäller att förebygga och förhindra suicidala handlingar. Denna skrift är ett tjänsteutlåtande från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Ärendet gäller förslag till Handlingsplan nollvision suicid och bifogat till tjänsteutlåtandet finns Slutrapport Handlingsplan nollvision suicid. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att verkställa huvuddelen av handlingsplanen. Stockholms läns landsting Projektet Noll självmord i Stockholms län - ett sätt att förverkliga nollvisionen. (Detta är ett av delprojekten i Modellprojektet) Att utveckla en gemensam kunskapsbas vad gäller tidig upptäckt av självmordsproblematik samt bemötande och behandling av självmordsnära personer. Att fördjupa kunskaperna inom verksamheterna vad gäller tidig upptäckt självmordsproblematik samt bemötande och behandling av suicidala personer. Att finna former för samarbete och samverkan så att självmordsnära personer snabbt får den hjälp de behöver och inte riskerar att falla mellan stolarna. Stockholms läns landsting antog 2006 en nollvision för självmord och 2008 tog man fram en strategi för hur man ska förverkliga visionen (se Strategi för en nollvision för suicid inom Stockholms läns landsting). En av ansatsen i strategin är att ta fram en struktur för att höja kompetensen bland personer som kommer i kontakt med självmordsnära människor och för samverkan mellan olika aktörer. För att förverkliga strategin beslöts att genomföra ett modellprojekt i ett avgränsat geografiskt område i länet, nämligen stadsdelarna Södermalm, Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta. För närvarande ingår fem delprojekt i modellprojektet, varav ett är Noll självmord i Stockholms län. Detta delprojekt innebär förstärkning av kompetensen bland personal som kommer i kontakt med självmordsnära personer. Utbildning i suicidpreventivt arbete för primärvården, socialtjänsten, allmänpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin har erbjudits under 2010-2011.
Stockholms läns landsting Regionalt vårdprogram - Suicidnära patienter, 2010 Att vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. Detta regionala vårdprogram omfattar personer som nyligen gjort suicidförsök, har allvarliga suicidtankar eller på annat sätt är inom farozonen för självmord. Vårdprogrammet innehåller riktlinjer och rekommendationer och tydliggör hur suicidnära patienter får omedelbar hjälp, föreslår åtgärder som minimerar att patienter begår suicid i vården, liksom beskriver hur ett korrekt omhändertagande ska vara genom hela vårdkedjan och hur anhörigstödet kan ske. Programmet innehåller också rekommendationer om stöd till anhöriga och personal efter det att självmord ägt rum i vården. Målgruppen för vårdprogrammet är personal främst inom den psykiatriska vården. Primärvård och annan hälso- och sjukvård kan också ha god användning av programmet. Stockholms läns landsting Så jobbar man med suicidprevention i t-banan Att förhindra självmord i spårtrafiken. År 2012 tog Stockholmsavdelningen av Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (Spes) kontakt med Trafikförvaltningen (det som i folkmun fortfarande kallas Stockholms lokaltrafik, SL) i Stockholms läns landsting. Varje år sker cirka 20 25 olyckor med påkörda människor i tunnelbanan. Minst 60 procent av dem är självmord eller självmordsförsök. Delar av SL:s personal har gått en utbildning i självmordsprevention via Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Nasp. Sedan har de i sin tur spritt kunskapen bland kollegerna.tillsammans med Spes har SL också utarbetat en checklista för vad de som arbetar i tunnelbanan och pendeltågssystemet ska göra när de upptäcker någon som verkar fundera på att skada sig själv. Ja Värmland
Länsstyrelsen i Värmland (projektägare), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Landstinget i Värmland mfl. Tryggt och säkert län Att utveckla en modell för systematiskt faktabaserat säkerhetsarbete. Folkhälsostrategen i Värmland har fått i uppdrag av landshövdingen, landstingsdirektören, regiondirektören och polischefen att skapa en plattform för länsövergripande självmordsprevention. Nämnda funktioner bildar något som kallas för Samhällsråd Värmland. Denna plattform skall införas i ett treårigt projekt som heter Tryggt och säkert län. I projektet ingår Karlstads universitet, länsstyrelse, Landstinget i Värmland, länets kommuner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), polis och Konsumentverket. Inom ramen för detta projekt erbjuds kommuner och andra information om bland annat suicid och suicidprevention. NASP och Stockholms läns landsting NASP och Stockholms läns landsting Självmordsprevention inom Stockholms län (SPIS) - Delrapport 3 (För projektdirektiv, se "Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) - Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län".) Att öka involverade myndigheters och organisationers möjligheter att förebygga, förhindra och följa upp självmord och självmordsförsök. Under hösten 2009 bildades en samverkansgrupp i Stockholms län med representanter från SOS Alarm, Brandförsvaret, Polisen, Stockholms läns landsting, Ambulanssjukvården (AISAB), NASP samt SPES för att ta reda på hur man skulle kunna förebygga och förhindra självmord i Stockholms län. Projektet benämns SPIS, vilket står för SjälvmordsPrevention i Stockholms län. För mer information om projektet, se Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län. Under projektets tid har sju delprojekt vuxit fram; SPIS-larm, Samordna de mobila psykteamen i länet, Polis & sjuksköterska i radiobil, Självmordstäta platser, Anhöriga/allmänhet, Statistik, utvärdering samt Information och utbildning. Dessa delprojekts organisering, mål och utveckling presenteras i denna delrapport.
NASP och Stockholms läns landsting NASP och Stockholms läns landsting Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) - Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län. (För senare publicerad delrapport, se Självmordsprevention inom Stockholms län (SPIS) - Delrapport 3) Synen på arbetet med självmordsnära patienter i den psykiatriska vården - Utvärdering av projektet Aktion Livräddning inom Psykiatri Södra Stockholm (Detta är ett av delprojekten i Modellprojektet) Att öka involverade myndigheter och organisationers samlade förmåga att förebygga, förhindra och följa upp suicid och suicidförsök. Att utvärdera Aktion Livräddning, en utbildning i suicidprevention. En samverkansgrupp i Stockholms län bestående av SOS Alarm, Brandförsvaret, Landstinget, Polisen och NASP har diskuterat problematiken kring suicid under hösten 2009. Gruppen konstaterade att det borde finnas en utvecklingspotential för hur de gemensamt kan förebygga och förhindra suicid i länet. Gruppens slutsats var att ett gemensamt projekt skulle formas där de i samverkan skulle se över arbetssätt, taktik och förebyggande åtgärder gällande suicid och suicidförsök. Projektet benämns SPIS, vilket står för SjälvmordsPrevention i Stockholms län. Projektet ska beskriva ett nuläge (fas I) samt föreslå konkreta förslag (fas II) på hur respektive myndighet/organisation kan öka sin förmåga, i samverkan, att förebygga, förhindra och följa upp suicid och suicidförsök i Stockholms län. Detta är ett av delprojekten i Modellprojektet inom Psykiatri Södra Stockholms upptagningsområde. Delprojektet har fått namnet "Aktion livräddning". Aktion Livräddning består av utbildning i självmordsprevention till personal. Utbildningen innefattar en intensifierad implementering av verksamhetens vårdprogram för vård av suicidnära patienter och införandet av ett kriskort att dela ut till suicidnära patienter. Sammanlagt 400 personal har deltagit i utbildningarna. Sammanfattningsvis visar utvärderingen av projektet Aktion Livräddning att korta utbildningsinsatser över tid i självmordsprevention har positiva effekter på den psykiatriska personalens syn på arbetet med självmordsnära patienter. Sörmland
Landstinget Sörmland / Sörmland County Council Lathund suicidriskbedömning Att utgöra riktlinjer kring rutinerna rörande status, bedömning, dokumentation m.m. vid suicidriskbedömning Denna lathund utgör riktlinjer kring rutinerna rörande status, bedömning, dokumentation m.m. vid suicidriskbedömning inom BUP Mälarsjukhuset. Däri står bl.a. att läsa att behandlaren i samtal alltid bör vara lyhörd för antydningar om hopplöshet och tankar om döden, för att i de fall detta förekommer, gå vidare och ställa mer specificerade frågor. Avgörande är kontakten med patienten och tillgången till patientens tankar och den kognitiva processen. Finns där suicidtankar att gå vidare med, modifiera och i bästa fall avveckla. Lyckas ej denna riktade, specifika intervention, behöver man gå vidare i en riskvärdering och då också i ett utifrånperspektiv. Lokala riktlinjer vid suicidnära beteende - För barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Mälarsjukhuset, Eskilstuna, samt implementering av dessa Att utgöra riktlinjer för rutiner vid vård och behandling vid suicidnära beteende Denna skrift innehåller lokala riktlinjer för vård, behandling och prevention av suicidnära beteende för barn och ungdomar, norra länsdelen, inom BUP Mälarsjukhusets upptagningsområde. Riktlinjerna ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet och ska samtidigt ge utrymme för att prova och ta till sig den kunskaps- och metodutveckling som sker löpande. Riktlinjerna ska implementeras under hösten 2010. Delar av landsting och län Halland
Psykiatrin i Halland Suicidprevention Att de olika verksamheterna ska utforma/förbättra Vårdprogrammet för suicidprevention inom psykiatrin i Halland utgör och implementera patientsäkra rutiner med avseende riktlinjer för hur de olika verksamheterna ska utforma/förbättra och på suicidnära patienter och suicidprevention implementera patientsäkra rutiner med avseende på suicidnära patienter generellt. och suicidprevention generellt. En särskild vikt har lagts på riktlinjer/rutiner avseende riskbedömningar (i direkt och indirekt patientarbete inklusive telefonrådgivning), samverkan (inom psykiatrin, med somatisk sjukhusvård, med närsjukvård, med kommunal omsorg och med brukar- och närståendeorganisationer), informationsöverföring, kontinuitet och vårdplaner. Vårdprogrammet gäller för alla patienter som kommer/är i kontakt med psykiatrin i Halland och som utgör riskgrupp för suicid eller är suicidnära. Psykiatrin i Halland Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik enligt Collaborative Assessment and Management of Suicidality (CAMS) Att underlätta samarbetet mellan patient och behandlare i syfte att hitta en gemensam strategi för att hantera självmordsproblematiken. Syftet med formuläret är inte enbart att göra en klinisk bedömning utan också att ge en struktur som underlättar för både patient och behandlare att hitta alternativ till självmord samt förbättra behandlingsalliansen. Dokumentet beskriver tillvägagångssätt vid användande av formuläret CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality). CAMS är ett formulär framtaget av Jobes m.fl. 2000 som blivit översatt och bearbetat av Riga Kolmodin and Ingela Skärsäter 2007. Formuläret avser kartläggning och bedömning av självmordsproblematik och är framtaget med avsikt att underlätta samarbetet mellan patient och behandlare i syfte att hitta en gemensam strategi för att hantera självmordsproblematiken. Syftet med formuläret är inte enbart att göra en klinisk bedömning utan också att ge en struktur som underlättar för både patient och behandlare att hitta alternativ till självmord samt öka behandlingsalliansen. Skåne
Psykiatrin i Skåne SPiSS suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri Att minska antalet suicid och suicidförsök. SPiSS suicidprevention i skånsk specialistpsykiatri - är en utbildning som handlar om att träna upp kommunikation och beteende i situationer där personalen möter suicidnära patienter. Samtliga medarbetare, inte bara de som träffar patienter, genomgår under första halvåret 2013 en webbaserad grundutbildning i suicidologi. Alla som arbetar patientnära deltar i gruppsamtal flera gånger per år. Samtalen utgår från fingerade patientfall och rör olika aspekter av suicidnära frågor. Ja Hässleholm- Kristianstad Psykiatriska kliniken Hässleholm- Kristianstad Rutiner för vård av suicidnära patienter inom Psykiatriska kliniken Hässleholm- Kristianstad (specifik för vuxenpsykiatrisk klinik) Att utgöra riktlinjer för rutiner vid vård av suicidnära patienter Detta PM är en samling av de rutiner som gäller vård och behandling av suicidnära patienter vid Psykiatriska klinikenhässleholm-kristianstad. Det innehåller riktlinjer för suicidriskbedömningar, rutiner vid akut konsultation efter suicidförsök, rutiner för ordination och dokumentation rörande övervakning av suicidnära patienter, rutiner för hantering av ägodelar tillhörande suicidnära patient i samband med inläggning, rutiner efter inläggning av suicidnära patient, checklista efter inträffat suicid inom slutenvård, checklista efter inträffat suicid inom öppenvård, rutiner vid telefonsamtal med patient som hotar att ta livet av sig, samt bilagor.
Psykiatriska kliniken Hässleholm- Kristianstad Vårdprogram för omhändertagandet av suicidnära patienter inom Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt (ett övergripande vårdprogram) Att tydliggöra både ansvars- och kompetensområden när det gäller omhändertagandet av suicidnära patienter. En utgångspunkt i detta vårdprogram för nordösta Skånes sjukvårdsregion är ett salutogent perspektiv, med betoning på befintliga resurser hos individen (copingstrategier) men även på nätverken kring denne. Vårdprogrammet ger läsaren en bakgrundsbild till den psykiska ohälsan i Sverige, bakgrundsfaktorer och risksituationer, psykisk ohälsa och självmord utifrån olika åldersgruppers livssituationer samt tar upp vanliga missuppfattningar om självmord. Därefter följer riktlinjer för rutiner inom vuxenpsykiatrin vid suicidförsök, efter inläggning på psykiatrisk avdelning, efter fullbordat suicid i öppenvård och efter allvarligt suicidförsök alt fullbordat suicid på vårdavdelning eller i samband med permission. Vårdprogrammet avslutas med att beskriva ett vårdprogram för suicidnära patienter i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård samt ett vårdprogram för suicidnära patienter i barn- och ungdomspsykiatrisk dygnsvård. Örebro Psykiatriskt forskningscentru m, Psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting Bemötande av suicidproblematik inom akutpsykiatri och intensivvård en enkät- och journalstudie Att erhålla bättre kunskaper om: vilka problem som finns i samarbetet kring patientgruppen hur omhändertagandet av suicidala patienter ser ut idag hur den emotionella belastningen upplevs av personalen vilka attityder personalen på intensivvårdsavdelningen respektive psykiatriska akutenheten har till patientgruppen hur suicidrisk bedöms och dokumenteras, samt hur uppföljningen av suicidala patienter ser ut inom en månad efter söktillfället I detta arbete har en undersökning av rutiner för handläggning av ärenden som rör suicidala patienter i samarbetet mellan anestesi- och intensivvårdskliniken (Iva) samt psykiatriska akut- och behandlingsenheten vid Regionsjukhuset i Örebro gjorts. Attityder gentemot den suicidale patienten har studerats samt den emotionella belastning som personal upplever i arbetet med suicidala patienter. I arbetet har journaler på patienter som sökt eller inremitterats till akutpsykiatriska jourmottagningen lästs igenom i syfte att undersöka hur suicidproblematik dokumenteras och följs upp i den psykiatriska verksamheten. Samtliga journaler från andra kliniker gällande patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning under motsvarande tid har även lästs igenom. Syftet med denna genomgång har varit att undersöka om alla patienter med suicidproblematik får kontakt med psykiatrin.
Allmänpsykiatrin, Örebro läns landsting Allmänpsykiatrin, Örebro läns landsting Handlingsplan för behandling av suicidnära patienter vid närpsykiatri Rutin för behandling av suicidnära patienter vid allmänpsykiatrin, högspecialiserad vård Att utgöra rutin för behandling av suicidnära patienter vid närpsykiatrin Att utgöra rutin för behandling av suicidnära patienter vid allmänpsykiatri, högspecialiserad vård En kortfattad handlingsplan som berör rutiner för behandling av suicidnära patienter vid närpsykiatrin i Örebro län. En kortfattad handlingsplan som beskriver rutiner för behandling av suicidnära patienter vid AP Högspecialiserad vård i Örebro län. Handlingsplanen berör rutiner vid öppenvård, jourmottagning, telefonkontakt med eller angående patienter som bedöms vara suicidnära, slutenvård och konsultbesök inom somatisk vård. Riktlinjer för personals förhållningssätt till patienten tas även upp i handlingsplanen. Primärvård, psykiatri och habilitering, Örebro läns landsting Vårdprogram för suicidnära patienter Att minska frekvensen av suicid i Örebro län Syftet med vårdprogrammet är att minska frekvensen suicid i Örebro län, att ge bättre vård efter suicidförsök, att utöka kunskapen kring suicidalitet, att ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation och att ge riktlinjer för överföring av patienter mellan olika vårdgivare. Vårdprogrammet tar upp områden som bemötande, bedömningens innehåll, beslut om bedömning i öppen eller sluten vård, samarbete med vårdgrannar som somatiska kliniker och socialförvaltning, rapportering vid suicidförsök och genomfört suicid, samt suicidprevention inom primärvården. Östergötland
Närsjukvården i Östergötland Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Att identifiera, bedöma och handlägga patienter med ökad suicidrisk. Vårdprogrammet är länsövergripande och riktar sig till all personal inom sjukvården med syftet att identifiera, bedöma och handlägga patienter med ökad suicidrisk. I vårdprogrammet beskrivs att suicidriskbedömning är ett mångfacetterat fenomen. Vårdgivaren skall ta ställning till självmordstankar och planer enligt suicidstegen, risk och skyddsfaktorer, patientens specifika psykiska tillstånd och sociala förhållanden för tillfället. Bedömning av suicidnära patienter innefattar psykiatrisk, psykologisk, somatisk och neurobiologisk bedömning samt bedömning av sociala aspekter. Patientens anhöriga spelar en viktig roll i bedömningen och behandlingen och bör involveras så fort som möjligt, om inga uppenbara hinder finns, samt erbjudas stöd. Personalens kunskap om risk- och skyddsfaktorer och systematisk suicidriskbedömning av patienter med potentiellt förhöjd suicidrisk är en förutsättning för bra suicidprevention. Kommun
Jönköpings kommun Handlingsprogram - Trygghet och säkerhet 2012-2014 Att minska människors utsatthet för brott, olyckor, bränder och samhällskriser och öka den upplevda tryggheten. Målet med Jönköpings handlingsprogram Trygghet och säkerhet 2012-2014 är att utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser ska minska. Den upplevda tryggheten ska därmed öka. Detta handlingsprogram har syftet att redogöra för vilka framgångsfaktorer och målsättningar som finns för olika verksamheter För varje verksamhetsområde lyfts viktiga framgångsfaktorer, strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar under mandatperioden fram. Framgångsfaktorerna utgör samhällets samlade insatser och ansvar. Ansvaret ligger ofta på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutövare och organisationer. Till detta övergripande handlingsprogram finns tillhörande delprogram för de ingående områdena, bl.a. suicidprevention. En viktig faktor för arbetet är samverkan med myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet. Jönköpings kommun Handlingsplan för suicidförebyggande verksamhet Handlingsplanens övergripande mål är att antalet suicid och suicidförsök ska minska i Jönköpings kommun, men skulle ändå någon försöka ta sitt liv ska det finnas upparbetade rutiner för att på bästa sätt kunna bryta själva handlingen så att vederbörande kan ges det stöd som behövs. Handlingsplanens syfte är att genom aktivt arbete minska antalet suicid och suicidförsök i Jönköpings kommun. Övergripande strategier och arbeten för att uppnå detta syfte är bl.a: regeringens proposition 2007/08:110 om en förnyad folkhälsopolitik med dess nio suicidpreventiva strategier, regeringens beslut om tre uppdrag i syfte att minska antalet suicid, tre samverkansdokument för Jönköpings län och helhetsbedömning av riskfaktorer för suicid som gjorts av företrädare för olika kommunala förvaltningar och medverkande myndigheter. Nio prestationer på kommunnivå presenteras vilka förhåller sig till de nationella strategierna. Jönköpings kommun Suicidprevention - Delprogram till Handelsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 (underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 ) Att genom aktivt arbete minska antalet suicid och suicidförsök i Jönköpings kommun. Handlingsplanens syfte är att genom aktivt arbete minska antalet suicid och suicidförsök i Jönköpings kommun. Detta är ett delprogram till handlingsplanen, som specifikt tar upp kommunens strategier kring suicidprevention under åren 2012-2014. Ett åtgärdsprogram presenteras som alla knyter an till regeringens niopunktsprogram för suicidprevention.
Jönköpings kommun Riskanalys 2010 (underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 ) Att ge en övergripande bild av hur olyckor, brott och händelser som kan leda till svåra påfrestningar kan drabba kommunen. Denna riskanalys utgör ett underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 i Jönköpings kommun. Riskanalysens syfte är att ge en övergripande bild av hur olyckor, brott och händelser som kan leda till svåra påfrestningar kan drabba kommunen. Efter riskanalysen kommer nuläget på skyddet att analyseras samt sårbarhetsanalys för samhällsviktiga verksamheter att genomföras. Tillsammans ska de genomförda analyserna bilda underlag för handlingsprogrammet. Ett område som berörs i risklanalysen är suicid och suicidförsök. Ja Ängelholms kommun Vision och strategier för Ängelholms kommuns suicidpreventiva arbete 2011-2014 (underlag till "Verksamhetsplan 2011-2012 - Suicidprevention") Vision och strategier för att hitta vägar för samarbetsmöjligheter och utvecklingsmetoder för kommunens preventiva arbete avseende suicid/självmord. Detta dokument beskriver strategier för Ängelholms kommuns Ja suicidpreventiva arbete under 2011-2014. Under våren 2010 gjordes det en förstudie med syfte att kartlägga Ängelholms självmordstal (se Suicid idag 2010 ) vilket ligger till grund för strategierna. De strategier som nämns i dokumentet är hämtade från regeringens proposition som behandlar nio olika strategier. Dessa är kompletterade med en tionde strategi för beredskapen av hantering av suicid. Beredskap innefattar att kunna hantera suicidnära personer, personer som begått suicidförsök, suicid bland elever, brukare eller personal. Strategierna anger en inriktning på arbetet. De konkreta åtgärder som kopplas till de olika strategierna återfinns i verksamhetsplanen som årligen upprättas. Den första verksamhetsplanen antas för perioden 2011-2012 och utgörs av aktiviteter som syftar till olika inventeringar och kartläggningar inom ett antal olika områden. Dessa inventeringar ska utgöra grund för kommande arbete och strategiska målsättningar.
Ängelholms kommun Verksamhetsplan 2011-2012 - Suicidprevention Att: Fördjupa samverkan mellan berörda aktörer Öka kompetensen hos berörda organisationer och berörd personal inom kommunala verksamheter Inventera behov av kommande åtgärder Förstärka beredskapen för att hantera suicidrelaterade händelser inom de kommunala verksamheterna Detta dokument beskriver det arbete som ska genomföras utifrån strategierna för Ängelholms kommuns suicidpreventiva arbete under 2011-2012. Inriktningen för kommunens självmordspreventiva arbete förtydligas genom formulerande av en verksamhetsplan. Detta dokument utgör ett förtydligande av visionen samt de tio strategier Ängelholms kommun i samverkan med berörda organisationer önskar att arbeta med. Suicidpreventivt arbete bedrivs i det vardagliga arbetet inom de samverkande verksamheterna och det arbete som kommer att bedrivas på kommunövergripande nivå är av strategisk karaktär. Åtgärderna syftar till att utgöra underlag för att inrikta kommande åtgärder mot rätt målgrupper och verksamhetsområden. Ängelholms kommun Suicid idag 2010 (underlag till "Vision och strategier för Ängelholms kommuns suicidpreventiva arbete 2011-2014") Bakgrundsinformation i avsikt att hitta vägar för samarbetsmöjligheter och utvecklingsmetoder för kommunens preventiva arbete avseende suicid/självmord. Denna rapport ger en överskådlig nulägesbild över rådande självmordsproblematik såväl nationellt i Sverige som lokalt i Ängelholm. Under 2010 initierades ett projekt i Ängelholms kommun med syfte att hitta vägar för samarbetsmöjligheter och utvecklingsmetoder för kommunens preventiva arbete avseende suicid/självmord. Med anledning av detta har denna rapport tagits fram. I rapporten presenteras antal fall av självmord i Ängelholms kommun och Sverige mellan åren 1995-2009 för män och kvinnor i olika åldersgrupper. Rapporten utgör förstudie och underlag till Vision och strategier för Ängelholms kommuns suicidpreventiva arbete 2011-2014. Ja