Energieffektivisering i småhus i Skärholmen Projektet Energieffektivisering i småhus i Skärholmen har genomförts inom ramen för tre LIP-åtgärder: Åtgärd 1.1 Teknikupphandling Åtgärd 1.2. Utvecklings- och demonstrationsbidrag Åtgärd 1.1.b. Kunskapssluss I denna rapport finns en beskrivning av genomförandet inom dessa tre LIP-åtgärder samt en sammanställning av resultaten. Sammanfattning Inom ramen för projektet Energieffektivisering i småhus i Skärholmen har 236 småhusägare i Skärholmens stadsdel minskat sin energianvändning med drygt 12 procent per år genom energibesparande investeringar. Minskningen om 774 MWh är bestående och motsvarar det årliga energibehovet för uppvärmning, varmvatten och hushållsel i 39 normalvillor 1. Totalt har småhusägarna satsat 13 miljoner kronor på energibesparande åtgärder. Investeringarna, som genomfördes under perioden 2000-2002, delfinansierades med 26 procent med bidrag från Stockholms lokala investeringsprogram. Investeringsbidraget har kompletterats med information och råd inför inköp från LIP-kansliets sida utan dessa kunskapshöjande insatser hade mycket färre investeringar kommit till stånd, särskilt vad gäller byte av fönster. De 236 småhusägarna, som utgör 12 procent av alla småhusägare i Skärholmen, minskade tillsammans sin miljöbelastning från uppvärmning, varmvatten och hushållsel enligt följande: Energianvändningen har minskat med 12 procent. Bidraget till växthuseffekten har minskat med 13 procent. Användningen av ej förnybar energiråvara har minskat med 13 procent. Produktionen av marknära ozon har sänkts med 14 procent. Småhusägarna bidrar 13 procent mindre till försurning och 14 procent mindre till övergödning. Volymen radioaktivt avfall har minskats med 12 procent. De som installerat A-klassade maskiner har minskat sin vattenanvändning vid tvätt och disk med 46 procent. 1 Baserat på en normalvilla med en årlig energianvändning om 20 000 kwh/år. Beräkningen att av besparingen i Skärholmen utgår dock ifrån ett genomsnitt på 26 000 kwh/år vilket baserats på de uppgifter som småhusägarna lämnat in. 1
Teknikupphandling Projektet inleddes med en energiinventering av hus i Skärholmen för att se vilka miljöförbättringar som var möjliga. Därefter initierade LIP-kansliet en teknikupphandling, men lyckades inte få ihop tillräckliga beställarvolymer. Upphandling genomfördes trots detta i begränsad omfattning fast med lägre teknikhöjd än vad som initialt var tänkt, varför projektet omvandlades till ett utvecklings- och demonstrationsprojekt med stöd från kunskapssluss vilket beskrivs nedan. Utvecklings- och demonstrationsbidrag Småhusägarna hade som alla andra fastighetsägare i Skärholmen möjlighet att ansöka om utvecklings- och demonstrationsbidrag från LIP för miljöåtgärder som de själva föreslog. Men för att förenkla ansökningsförfarandet och stimulera fler att energieffektivisera sina hus erbjöd också ett skräddarsytt projekt med standardiserade åtgärder och bidragsbelopp för småhusägare. Två ansökningsomgångar genomfördes: 2000 och 2001. 2000-års ansökningsomgång omfattade endast Lilla Skärholmen dvs området kring Skärholmens centrum. Informationen spreds då främst via samfällighetsföreningarna. Totalt 158 hushåll sökte och beviljades bidrag varav 99 hämtade ut bidraget. 2001-års ansökningsomgång omfattade hela Skärholmens stadsdel inklusive Sätra, Bredäng, Vårberg och Lilla Skärholmen. Denna gång skickades information om bidraget och om olika energieffektiviseringsåtgärder ut direkt till samtliga drygt 2 000 småhusägare, 350 hushåll sökte och beviljades bidrag varav 136 hämtade ut bidraget. Totalt utnyttjade 12 procent av alla småhusägare i Skärholmen bidraget i någon form. Rent administrativt gick hanteringen till enligt regeringens riktlinjer för LIP-bidrag. Småhusägarna ansökte på förhand om bidrag till förmodade investeringar. 2 LIPkansliet sammanställde ansökningarna och vidarebefordrade dem till regeringen som gav sitt godkännande. Därefter fick småhusägarna besked om att de beviljats bidrag dvs att pengar reserverats enligt deras ansökan. Bidraget kunde hämtas ut i efterhand mot kvitto förutsatt att bidragskriterierna uppfyllts. Anledningen till att färre personer begärde ut bidraget jämfört med hur många som sökte och beviljades bidrag är att småhusägarna: valde att inte genomföra investeringen alls; valde att investera i annan teknik än den som var bidragsberättigad; fick avslag på utbetalningen. 2 Småhusägarna uppmuntrades att söka även om de inte kände sig helt säkra på att de skulle kunna utnyttja bidraget. 2
Åtgärderna och bidragsbeloppen varierade något mellan de båda ansökningsomgångarna. Här följer en sammanställning: Sammanställning av utbetalda bidrag 3 2000-års ansökningsomgång Åtgärd Antal Bidrag per åtgärd Summa bidragsbelopp Radiatorer 8 3 000 kr fast bidrag 24 000 Styrsystem 1 3 000 kr fast bidrag 3 000 Nya fönster & tilläggsisolering 52 30% max 1 500kr/kvm 911 205 + 45 793 Ytterdörr 16 30% 50 324 Tilläggsisolering av fasad 7 30% max 291 kr/kvm 82 169 Tilläggsisolering av vind 27 30% max 63 kr/kvm 71 415 Värmepump 3 30% 70 110 Solfångare 0 30% 0 Varmvattenberedare 6 1 500 kr fast bidrag 9 000 Kyl & frys 40 1 000 kr fast bidrag 40 000 Tvätt- & diskmaskin 32 1 000 kr fast bidrag 32 000 Summa 1 339 016 2001-års ansökningsomgång Åtgärd Antal Bidrag per åtgärd Summa bidragsbelopp Tvättmaskin 29 1 000 kr fast bidrag 29 000 Kylskåp 21 500 kr fast bidrag 10 500 Frys 9 500 fast bidrag 4 500 Isolering av vindbjälklag 2 30% max 50 kr/kvm 6 358 Byte av fönster 70 1 500 kr/kvm fast bidrag 1 614 355 Tilläggsisolering av fönster 2 500 kr/kvm fast bidrag 21 100 Värmepump 18 20% max 20 000 kr 311 475 Varmvattenberedare 5 500 kr fast bidrag 2 500 Utrustning för pelletseldning 0 20% max 18 000 0 Styr- & reglersystem / radiatorer 10 3 000 kr fast bidrag 30 000 Summa 2 029 788 Investeringsvolym och bidragsandel Ansökningsomgång Utbetalt bidrag Totalinvestering % bidrag 2001 2 029 788 7 957 541 26 % 2000 1 339 016 5 179 722 26 % Total 3 368 804 13 137 263 26 % 3 na redovisas i en bilaga. 3
Enkätundersökning Sommaren 2003 skickades en enkät ut till de hushåll som beviljats bidrag för att få en bild av hur småhusägarna upplevt effekterna av energieffektiviseringen i sina hus. Vissa slutsatser från denna enkätundersökning presenteras nedan fullständiga resultat och kommentarer presenteras i en bilaga. Kunskapssluss information och kunskapshöjande insatser De hushåll som sökte och beviljades bidrag fick information, råd och stöd kring olika energieffektiviseringsåtgärder via skriftliga utskick, genom informationsseminarier samt över telefon. Kunskapsöverföringen sköttes av LIP-kansliet. Totalt kostade kunskapsslussdelen av småhusprojektet totalt 418 600 kr under åren 1999-2003. Informationsarbetet inför 2000-års ansökningsomgång bestod till största delen av informationsmöten med samfällighetsföreningar. Informationsarbetet inför och under 2001-års ansökningsomgång var mer omfattande och småhusägarna fick bland annat allmän information om vilka miljöeffekter som energibesparing ger, information om kondens på fönster med mera. Skriftlig information gick ut till samtliga 2 000 villaägare i Skärholmen. Personlig rådgivning per telefon och vid informationsmöten nådde uppskattningsvis minst 300 småhusägare, även sådana som i slutänden valde att inte utnyttja bidraget. Information om resultat och miljöeffekter skickades ut till de 236 hushåll som hämtat ut bidraget. I enkäten kommenterade flera hushåll att det tyckte det var särskilt positivt att för ovanlighetens skull få en återkoppling av resultat. En stor del av informationsarbetet gick ut på att sammanföra småhusägarna med tillverkare/installatörer av den energieffektiva tekniken. Återförsäljarledet visade sig ofta ha begränsad kunskap om energieffektiva produkter och ville hellre sälja produkter ur sitt konventionella sortiment, vilket gjorde att köparna måste vara enträgna och känna till ganska mycket om produktens tekniska egenskaper för att hitta rätt. Bristande kännedom och kunskaper om energieffektiv teknik hos återförsäljarledet var ett hinder som småhusägarna ofta vittnade om när de sökte råd hos LIPkansliet. Den skriftliga informationen som togs fram inför bidragsomgången 2001 har bearbetats och finns tillgänglig på www.klokainvesteringar.nu en webbsajt som utvecklats med LIP-finansiering. Vid telefonkontakt (men däremot inte i enkäten) framförde flera småhusägare en generell frustration över inkonsekvenser i det svenska systemet som helhet. De åsikter som framfördes var bland annat dessa: Åtgärder som man får bidrag för från en offentlig aktör resulterar i höjda taxeringsvärden och en kostnad gentemot en annan offentlig aktör. Några efterlyste också ökad förutsägbarhet och kontinuitet från statens sida. Idag beskattas olja hårdare, men vem vet, om några år kanske skatten på pellets höjs dramatiskt; på 70-talet gynnades direktel men år 2000 fick man bidrag för omställning från direktel till vattenburen oljevärme etc. Förutsägbarhet är viktig för att småhusägare ska kunna göra långsiktigt kloka investeringar som resulterar i låga driftskostnader. 4
Det är också värt att nämna att Stockholms stad under projektperioden saknade kommunal energirådgivning, vilket gjorde att LIP-kansliet ibland fyllde en sådan funktion också för personer bosatta utanför Skärholmen. Både småhusägare från Skärholmen och övriga som hörde av sig uttryckte ett behov av kommunal energirådgivning. År 2003 inrättades energirådgivning i Stockholmsområdet. Erfarenheterna från detta projekt kommer att spridas till dem som arbetar med energirådgivningen. Försök till gemensam upphandling Inom ramen för informationsinsatserna i 2001-års ansökningsomgång hjälpte LIPkansliet intresserade småhusägare att samordna gemensam upphandling, dvs samordning av kravspecifikation och offertförfrågan, av nya fönster och bergvärmeanläggningar. När det gäller bergvärme inleddes upphandlingen med ett seminarium om värmepumpar. Därefter anmälde 17 småhusägare intresse för gemensam upphandling av bergvärmeanläggningar. Offertförfrågan skickades ut till ett tiotal leverantörer varav tre kom in med offert till hela eller delar av beställargruppen. Denna gemensamma upphandling ledde inte till köp, men bidraget och informationsinsatserna ledde till att totalt 14 hushåll installerade tre olika fabrikat av bergvärmepumpar. LIP-kansliet hjälpte också hushållen att samordna gemensam upphandling av nya fönster. Intresset från småhusägarna var stort 90 anmälde intresse. Förfrågan gick ut till åtta leverantörer/installatörer (som uppgivit att de kunnat erbjuda produkter som uppfyllde kriterierna), varav två lämnade offert med viss rabatt jämfört med ordinarie pris. Några av de leverantörer valde att marknadsföra sig individuellt i området. Någon renodlad gemensam upphandling blev det inte, men sammantaget ledde insatserna till att 69 hushåll investerade i nya fönster av sju olika fabrikat i 2001-års ansökningsomgång. Företagens relativt svaga intresse för att lämna anbud till beställargruppen kan bland annat bero på att orderingången i Stockholmsområdet är hög säljarens marknad råder. Energieffektiva fönster Särskilt mycket stöd behövdes i den andra ansökningsomgången vid inköp av nya fönster med U-värde 1,0 W/m 2 K för hela konstruktionen. Det var svårt för småhusägarna att hitta rätt fönster, så LIP-kansliet bistod med listor över fönsterleverantörer och informerade även fönstertillverkare om de potentiella kunderna i Skärholmen. Enkätsvaren från småhusägarna kan tolkas som att det systematiska stödet givit effekt: en markant större andel av 2001-års sökande (jämfört med 2000-års sökande) uppger bidragspengarna och hjälp från LIP med att hitta produkt och leverantör som skäl till varför man valde energieffektiva fönster. Genom att LIP-kansliet ställde höga krav på fönstrens isoleringsförmåga (uttryckt i U- värde Wm 2 K) kom en stor del av informationsarbetet att handla om två kontroversiella frågor: utvändig kondens och U-värden. 5
U-värden Under projektet uppdagades viss begreppsförvirring vad gäller U-värden, vilket försvårade arbetet. Vissa tillverkare följer inte branschens standard utan anger U- värden enbart på själva glaset. Här har det i några fall uppstått missförstånd där småhusägare förletts att tro att de köpt fönster som uppfyller U=1,0 för hela konstruktionen, när det i själva verket bara gällt glaset. Återförsäljarledet har också i vissa fall uppvisat bristande kunskaper om U-värden och andra tekniska egenskaper hos de fönster de säljer. LIP-kansliet försökte komma runt detta problem genom att rusta småhusägarna med fakta och uppmuntra dem att inte ge sig förrän de fått veta både glasmittvärdet och U-värdet på hela konstruktionen inklusive karm och båge. Kondens Uppkomst av utvändig kondens är huvudargumentet för dem som är emot installation av energieffektiva fönster 4. De flesta tillverkare, även flera av dem som faktiskt säljer 1,0-fönster, anser U=1,0 är för lågt eftersom det uppstår utvändig kondens eller frost på fönstren vilket orsakar klagomål från kunder. Flera småhusägare som ville köpa 1,0- fönster berättade att de av leverantören blivit avrådda från köp med den motiveringen. Hur lågt leverantörerna tycker att man bör gå i U-värde varierar. Att det är en kontroversiell fråga bekräftades av att enstaka tillverkare som är starka motståndare till låta U-värden intog en närmast hotfull attityd när LIP-kansliet tog kontakt för att informera om småhusbidragen. Förespråkare av energieffektiva fönster med U-värde 1,0-1,3 Wm 2 K, med Energimyndigheten i spetsen, tonar däremot ned frågan genom att säga att kondens endast uppstår under ett fåtal nätter eller inte alls, att det bara är ett bevis på fönstrens goda isoleringsförmåga samt att det oftast orsakas av andra faktorer än det låga U-värdet. Motstridiga uppgifter och ståndpunkter skapar irritation hos konsumenterna, som betalar mycket pengar för att byta fönster. Fönsterbranschen skulle säkert undvika många klagomål om de i förväg informerade köparna om att kondens kan uppstå och varför. Förespråkarna av energieffektiva fönster skulle vinna på att inte försöka släta över problemet, utan ta boendes och tillverkares upplevelse av att utvändig kondens är ett problem på allvar, trots att det bara handlar om ett estetiskt problem. Förespråkare av energieffektiva fönster skulle också tjäna på att ge en mer realistisk uppskattning av hur ofta kondens uppstår istället för att underdriva frekvensen. Med ett förbättrat faktaunderlag kan konsumenterna själv ta ställning till om de vill ha energieffektiva fönster eller ej. Det vore en stor fördel om en dialog kunde skapas mellan fönsterbranschen och aktörer som förespråkar energieffektiva fönster. Mellanledet mellan tillverkare och konsument är betydelsefullt om man vill främja energieffektivisering av fastigheter det utgör i dagsläget ett hinder. Slutkonsumenten bryr sig inte om vad som orsakar kondens och kan inte heller förväntas förvärva den kunskap som krävs för att kunna ställa rätt krav på installatörer och byggare. Här skulle man vinna på att utbilda och informera dem som arbetar på fältet om: U-värde, fönsterkonstruktion, energieffektivisering och byggnadsfysik (t ex att man kan behöva åtgärda ventilationssystemet om man byter fönster, åtgärder som kan förebygga utvändig kondens). 4 U=1,0-1,3 Wm 2 K på hela fönsterkonstruktionen enligt Energimyndighetens definition. 6
Enkätresultat i sammandrag Här följer en kort sammanfattning av enkätresultaten. En fullständig sammanställning bifogas. Hälften (51%) av alla som hämtat ut bidraget svarade på enkäten. Sammantaget visar enkätundersökningen att småhusägarna är nöjda med sina energieffektiviseringsåtgärder. Upplevd energibesparing 5 32% uppgav att de märkt av energibesparingen efter åtgärden. 15% uppgav att de inte märkt av någon energibesparing. 57% uppgav att det var för tidigt att säga Fönster Eftersom fönster visade sig vara ett lite problematiskt och kontroversiellt område fick detta extra stort utrymme i enkäten. Av de 124 hushåll som fått bidrag för nya fönster och/eller tilläggsisolering av fönster besvarade 63% enkäten. Så här upplevde småhusägarna kondensproblematiken enligt den uppföljningsenkät som gjordes. Av de 124 hushåll som fått bidrag för nya fönster eller tilläggsisolering av fönster besvarade 69 (63%) enkäten. Av de som svarade uppgav 65% att det någon gång uppstått utvändig kondens på de nya fönstren medan 29% uppgav att det inte uppstått kondens. 5% svarade inte på frågan. Total 2000 2001 Kondens har uppstått 65% 59% 70% Ingen kondens 29% 31% 28% Svarade ej på frågan 5% 9% 2% De 51 hushåll som uppgav att de haft kondens svarade så här på frågan I vilken mån upplever du kondensen som ett problem?. Svaren angavs på en skala från 1 till 5 där 1=Inget problem alls och 5=Stort problem och irritationsmoment. Svaren fördelades enligt följande: Total 2000 2001 Problem 5 stort problem 6% 16% 0% Problem 4 10% 5% 13% Problem 3 20% 16% 22% Problem 2 33% 42% 28% Problem 1 inget problem 27% 21% 31% Svarade ej på frågan 4% 0% 6% Detta kan tolkas som att de som beviljades bidrag 2000 upplevde kondensen som ett större problem än de som beviljades bidrag 2001. En möjlig förklaring till detta är att hushåll som fick bidrag i ansökningsomgång 2001 fick information om att kondens 5 Några fyllde i flera svarsalternativ, t ex både ja och för tidigt att säga. Summan blir därför mer än 100%. 7
kunde uppstå och varför redan från början, medan de sökande i 2000-års ansökningsomgång fick information om kondensproblematiken först efter halva projekttiden. Enkäten innehöll frågor om kondens uppstod på få eller många/alla fönster samt om kondensen täckte en mindre eller större del av fönstren. Total 2000 2001 Kondens på få fönster 61% 68% 56% Kondens på många fönster 35% 32% 38% Svarade ej på frågan 4% 0% 6% Kondens på stor del av fönstret 43% 53% 38% Kondens liten del av fönstret 55% 47% 59% Svarade ej på frågan 2% 0% 3% Här kan det vara värt att notera att det högsta tillåtna U-värdet för 2000-års ansökningsomgång var 1,3 W/m2K medan det i 2001-års ansökningsomgång låg på max 1,0 W/m2K för hela konstruktionen och glasmittvärde lägst 0,8 W/m2K. Dessa enkätsvar bekräftar alltså inte att kondensproblemen ökar markant med lägre U- värden. 81% rekommenderade andra villaägare att installera energieffektiva fönster även om de inte får bidrag.13% rekommenderade inte andra villaägare att installera energieffektiva fönster även om de inte får bidrag. 6% svarade inte på frågan. Enkäten visar inget direkt samband mellan graden av kondensproblem och benägenhet att rekommendera andra att installera energieffektiva fönster. De som rekommenderade andra att installera energieffektiva fönster utan bidrag hade kondens i samma utsträckning som genomsnittet och upplevde det som ett problem i samma utsträckning som genomsnittet. Av de som inte rekommenderade andra att installera energieffektiva fönster utan bidrag hade majoriteten problem med kondens, men några av de som svarade uppgav att de inte haft kondens på fönstren alls. Värmepump Av de totalt 21 hushåll som fått bidrag för värmepump svarade 62% på enkäten. 15% uppgav att värmepumpen gav upphov till störande ljud. 77% uppgav att värmepumpen inte gav upphov till störande ljud. 8% svarade inte på frågan. 77% uppgav att de upplevde värmepumpen som mycket lättskött. 15% svarade ganska lättskött. 8% svarade inte på frågan. 85% rekommenderar andra villaägare att skaffa värmepump även om de inte får bidrag. 15% svarade inte på frågan. Styr- & reglersystem / nya radiatorer Av de 19 hushåll som installerat styr- & reglersystem eller nya radiatorer besvarade 47% enkäten. 100% upplevde att inomhustemperaturen påverkats positivt av åtgärden. 8
22% uppgav att de upplevde systemet som mycket lättskött. 44% uppgav att de upplevde systemet som ganska lättskött. 33% svarade inte på frågan. 9
Miljöeffekter De 236 småhusägarna i Skärholmen, Bredäng, Sätra och Vårberg har åstadkommit en bestående minskning av energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och hushållsel med 12 procent eller 773 MWh per år. Den reducerade energianvändningen ledde i sin tur till minskad miljöbelastning enligt följande: Enhet Nordisk mix El Olja Fjärrvärme Vatten Summa Energianvändning kwh/år Före 5 500 000 504 000 210 000 804 6 214 000 Vatten=m 3 /år Efter 4 845 083 398 715 195 930 437 5 439 728 Besparing 654 917 105 285 14 070 367 774 272 % -12% -21% -7% -46% -12,5% Uttag av ej förnybar kwh/år Före 6 068 325 775 385 79 047 404 6 923 161 energiråvara Efter 5 345 734 613 408 73 751 219 6 033 112 Besparing 722 591 161 977 5 296 185 890 049 % -12% -21% -7% -46% -12,9% Växthuseffekt g CO 2 ekv/år Före 507 160 960 61 871 040 20 511 693 11 494 589 555 187 Efter 446 770 354 48 946 253 19 137 410 6 247 514 860 264 Besparing 60 390 606 12 924 787 1 374 283 5 247 74 694 923 % -12% -21% -7% -46% -12,7% Marknära ozon g C 2H 2 ekv/år Före 207 901 89 813 29 805 5,23 327 524 Efter 183 145 71 051 27 808 2,84 282 007 Besparing 24 756 18 762 1 997 2,39 45 517 % -12% -21% -7% -46% -13,9% Försurning mol H + ekv/år Före 19 155 5 463 3 207 0,74 27 826 Efter 16 874 4 322 2 992 0,40 24 188 Besparing 2 281 1 141 215 0,34 3 637 % -12% -21% -7% -46% -13,1% Övergödning g O 2 ekv/år Före 2 914 585 1 197 504 340 570 70 4 452 729 Efter 2 567 529 947 347 317 752 38 3 832 666 Besparing 347 056 250 157 22 818 32 620 063 % -12% -21% -7% -46% -13,9% Radioaktivt avfall cm 3 /år Före 116 028 0 1 464 6,02 117 498 Efter 102 212 0 1 366 3,27 103 581 Besparing 13 816 0 98 2,75 13 917 % -12% 0% -7% -46% -11,8% Vattenanvändning m 3 /år Före 804 804 Efter 437 437 Besparing 367 % -46% -45,6% Måttenheter i tabellen kwh = kilowattimmar g CO 2 ekv = gram koldioxidekvivalenter g C 2H 2 ekv = gram etenekvivalenter mol H+-ekv = mol vätejonekvivalenter g O 2 ekv = gram syreekvivalenter cm 3 = volym, kubikcentimeter m 3 = volym, kubikmeter Förklaring till kolumnrubrikerna El = förändrad energianvändning och miljöbelastning från eluppvärmda hus samt hushållsel. El kan produceras på många olika sätt vilket ger olika miljöpåverkan. I beräkningen har vi utgått ifrån en variant kallad Nordisk elmix, bestående av vattenkraft, kärnkraft, kol, biobränsle, naturgas, olja och vindkraft. Olja = förändrad energianvändning och miljöbelastning från oljeuppvärmda hus. Fjärrvärme = förändrad energianvändning och miljöbelastning från fjärrvärmda hus. Fjärrvärmen i Stockholm produceras av värmepump, eldning av trä, olja, avfall, kol, tallolja samt av hetvatten och el. Vatten = förändring av energianvändning och miljöbelastning genom den vattenbesparing som byte av tvätt-/diskmaskin innebär. 10
Så har miljöeffekterna beräknats Beräkningen av miljöbelastningen grundar sig på hur många kilowattimmar el, olja respektive fjärrvärme som sparats tack vare investeringarna. Beräkningen är teoretisk men grundar sig på vedertagna formler och nyckeltal vilka redovisas nedan. Energibesparingen har bearbetats i dataprogrammet Miljöbelastningsprofilen för att få fram vilka miljöeffekter som uppnåtts. Miljöbelastningsprofilen, som utvecklats av Stockholms stads lokala investeringsprogram (LIP) i samarbete med ledande experter och forskare, tar hänsyn till all miljöbelastning som uppstår vid energianvändningen och omfattar exempelvis produktion och distribution, inklusive verkningsgrader och förluster. Beräkningen omfattar däremot inte den miljöbelastning som uppstår exempelvis vid tillverkning av nya kylskåp eller bortforsling och omhändertagande av gamla fönster. Beräkningarna av energianvändning en utgår ifrån ett Skärholms-genomsnitt på 16 000+5 000 kwh per år för uppvärmning och varmvatten (2,8 m 3 olja) samt 5 000 kwh för hushållsel totalt 26 000 kwh per år före åtgärd. Denna nivå är baserad på småhusägarnas egna uppgifter den siffra som brukar användas i Sverige för att ange en normalvillas energianvändning är 20 000 kwh/år. Utgångspunkten för uppvärmningsbehov är 94 860 gradtimmar per år för Skärholmen. Oljebesparingar har räknats om till kwh/år genom att multiplicera antal m 3 med 10 000 och därefter med 0,75 (vilket motsvarar verkningsgrad). Vi byte till fönster med U-värde 1,0 W/m2K för hela konstruktionen har LIP-kansliet räknat med att inomhustemperaturen kan sänkas med 1 grad 6 med bibehållen komfort. En justering av resultaten i kwh efter åtgärd har därför gjorts med 5%. Utgångspunkten när det gäller hur välisolerade husen var före åtgärd var: U-värde fönster före åtgärd: 2,9 W/m 2 K U-värde vindbjälklag före åtgärd: 0,563 W/m 2 K U-värde ytterväggar före åtgärd: 0,4 W/m 2 K U-värde ytterdörr före åtgärd: 2 W/m 2 K Räkneexempel: Skärholmsvilla med 70 kvm kutterspånsisolerad vind tilläggsisoleras med 300 mm fibermaterial. 70 kvm x (U före 0,563 W/m 2 K U efter 0,128 W/m 2 K = 0,435 W/m 2 K) x 94 860 gradtimmar / 1 000 = 2 888 kwh besparing per år. 6 Se enkätsammanställning för hur småhusägarna svarat på frågan om de förändrat inomhustemperaturen. 11
För värmepumpar har beräkningen utgått ifrån den genomsnittliga energianvändningen 7 i de aktuella hushållen (20 782 kwh/år inkl varmvatten respektive 15 782 kwh/år exkl varmvatten) samt den genomsnittliga storleken för respektive värmepumpslag som installerats. KWh har omräknats till m 3 olja på följande sätt: kwh / 0,75 / 10 000 = m 3 (och vice versa från olja till kwh). Beräkningen av besparingarna har skett enligt följande: Bergvärme (6 kw) 20 782 x 0,98 x 2/3 = 13 600 kwh/år Luft/luftvärme (4 kw) 15 782 x 0,875 x 2/3 = 9 200 kwh/år Luft/vattenvärme (5 kw) 20 782 x 0,91 x 2/3 = 12 600 kwh/år Frånluftsvärme (2 kw) 9 300 kwh/år Projektledare: Jeanette Hagberg, tel 08-508 29 652. /JH 2004-06-15 7 Uppgiften om årlig energianvändning kommer från småhusägarna själva. 12
Krav för bidrag 2000 I ansökningsomgången 2000 gällde följande krav för utbetalning av bidrag: fönstrens och ytterdörrarnas u-värde får ej överstiga 1,3 W/m 2 K att värmepump och solfångare ska vara testade och godkända av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut eller motsvarande, ackrediterad provplats. att varmvattenberedaren ska vara superisolerad och har bättre värden än en standardmodell att vitvarorna ska vara a-klassade eller bättre att samtliga element ska vara nya eller ett godkänt styrsystem ska installeras Krav för bidrag 2001 Följande bidragskriterier presenterades i informationsutskicket till de sökande i ansökningsomgången 2001. Det är mycket viktigt att du läser igenom kraven för respektive åtgärd innan du köper varor eller beställer installationer. LIP-kansliet godkänner aldrig enskilda produkter eller leverantörer. Visa istället upp kraven i detta häfte och be återförsäljaren/leverantören intyga att deras produkt/åtgärd uppfyller kraven för bidrag på alla punkter. Vanliga fakturor och följesedlar innehåller i regel inte de specificerade uppgifter som krävs för bidrag visa upp LIP-kansliets krav för leverantörer/återförsäljare och be dem lämna de uppgifter som behövs. De produkter/åtgärder som LIP-kansliet ger bidrag till ligger i framkant vad gäller energieffektiv teknik, så var därför beredd på att det kan vara lite svårare att hitta dem jämfört med standardprodukter. Om du vill ha information om taxeringsvärdering, beställ Skattemyndighetens broschyrer RSV 361 om deklaration av småhus avseende särskild fastighetstaxering samt RSV 296 om fastighetsskatt på servicetelefon 020-567 000 eller ring upplysningsgruppen på 0771-567 567. Hemsida: www.rsv.se. Kontakta Miljöförvaltningen om tillstånd för installation av berg-, jord- och vattenvärmepumpar eller om du vill veta mer om vilka regler som gäller för eldning med biobränsle. Hemsida: www.miljo.stockholm.se, tel 08-508 28 800. Stadsbyggnadskontoret kan svara på frågor om vad som är anmälningspliktigt och vilka åtgärder som kräver bygglov. Hemsida: www.sbk.stockholm.se, tel 08-508 26 000. Slutligen: LIP-bidraget syftar till att uppmuntra småhusägare som vill installera energieffektiv teknik. LIP-kansliet har i våra utskick bidragit med en del råd och tips, MEN ansvaret ligger på varje enskild småhusägare att välja åtgärd, söka eventuella tillstånd, anlita entreprenör och tänka igenom helheten. Var därför en kritisk konsument: jämför olika anbud, ställ krav på garantier och granska entreprenören. Ta råd av fackexperter vid större förändringar i huset (man kan exempelvis behöva justera ventilationen om man byter till tätare fönster). 13
Vitvaror Tvättmaskin Krav på dokumentation Kyl, frys och kyl/frys Krav på dokumentation Bidrag ges för en ny tvättmaskin med energieffektivitetsklass A eller Energy+ med ett lägsta centrifugvarvtal på 1400 varv/minut. 1 000 kronor Intyg om tvättmaskinens fabrikat med nummer samt energiklass och centrifugvarvtal. Bidrag ges för en ny kyl, frys eller kombinerad kyl/frys med energieffektivitetsklass A eller Energy+. 500 kronor Intyg om kylens/frysens fabrikat med nummer samt energiklass. Isolering av vindbjälklag Krav på dokumentation Bidrag ges för tilläggsisolering av vindbjälklag med tillräcklig mängd extra isolering för att i kombination med befintlig isolering uppnå Up-värde 0,08 W/m 2 K för hela takkonstruktionen. Med tilläggsisolering avses ej isolering för inredning av vind utan endast isolering av vindbjälklag. Upphandling skall ske med hjälp av bifogade "Offertförfrågan: Tilläggsisolering av vindbjälklag". 30% av material- och utförandekostnaden inklusive takfotsisolering och extra gavelventil, dock högst 50 kr/kvm vindsarea. "Intyg efter installation" som finns i "Offertförfrågan: Tilläggsisolering av vindbjälklag" skall undertecknas både av entreprenör/leverantör och bidragssökanden. Nya fönster Krav på dokumentation LIP-kansliets rekommendationer (ej krav för bidrag) Bidrag ges för nya fönster där U-värdet för hela fönsterkonstruktionen inklusive karm och båge inte överstiger 1,0 W/m2K. Glasets U-värde får inte understiga 0,8 W/m2K Med fönster avses även sidoljus och fönsterdelen i altandörrar. Produkten skall finnas på den av Energimyndigheten framtagna listan över energieffektiva fönster. I annat fall bifogas testprotokoll från godkänt testinstitut som styrker fönstrets U-värde. Minst 50 % av alla i huset ingående fönster skall bytas ut eller tilläggsisoleras vid samma tillfälle. (Dispens från 50%-kravet kan beviljas förutsatt att LIP-kansliets alternativa krav uppfylls. Kontakta LIP-kansliet innan ni gör upphandlingen om detta skulle vara aktuellt.) 1 500:-/kvm karmyttermått Intyg om: Antal fönster som bytts ut och dess karmyttermått. Tillverkare och produktnamn med nummer. U-värdet för hela fönsterkonstruktionen inklusive karm och båge Glasets U-värde. Dagsljustransmittansen i procent. Solenergitransmittansen i procent. Om produkten inte finns på den av Energimyndigheten framtagna listan med energieffektiva fönster skall testprotokoll från godkänt testinstitut som styrker fönstrets U-värde bifogas. Dagsljustransmittans om 63 % eller högre. Solenergitransmittans om 52 % eller högre. 14
Tilläggsisolering av fönster Krav på dokumentation LIP-kansliets rekommendationer (ej krav för bidrag) Bidrag ges för tilläggsisolering som ger ett U-värde för hela glaspaketet om 1,1 W/m2K eller lägre. Glasets U-värde efter tilläggsisolering får inte understiga 0,8 W/m2K. Minst 50 % av alla i huset ingående fönster skall bytas ut eller tilläggsisoleras vid samma tillfälle. (Dispens från 50%-kravet kan beviljas förutsatt att LIP-kansliets alternativa krav uppfylls. Kontakta LIP-kansliet innan ni gör upphandlingen om detta skulle vara aktuellt.) Isolerrutan skall vara P-märkt och monterad enligt MTKs anvisningar. Vid platsbyggd tilläggsisolering av fönster kan kravet på P-märkning ersättas av följande: Leverantören skall uppvisa godkänt provresultat där stickprovskontroller av u-värdet genomförts på minst tre slumpmässigt utvalda referensobjekt som installerats 1999 eller tidigare med samma teknik/metod som används hos bidragssökande investerare. Provning och val av referensobjekt skall vara utförd av ackrediterad provningsinstans. Leverantören skall också lämna en för slutkunden säkerställd, entreprenörsoberoende garanti, omfattande hållfasthet och funktion hos båge/karm inklusive gångjärn, samt för isoler-rutepaketet, dvs både det nya och det gamla glaset under minst 5 år, gärna 10. Kontakta LIP-kansliet om det är aktuellt med platsbyggd tilläggsisolering. 500:-/kvm glasarea Intyg om: Antal fönster som tilläggsisolerats och dess dagmått dvs den synliga glasytan. Beskrivning av vilken metod som använts. Intyg om P-märkning alternativt intyg om att ovanstående ersättningskrav uppfyllts. U-värde för hela glaspaketet efter tilläggsisolering. Dagsljustransmittansen i procent Solenergitransmittansen i procent Dagsljustransmittans om 63 % eller högre. Solenergitransmittans om 52 % eller högre. För all tilläggsisolering av fönster rekommenderar vi följande (för icke P-märkt tilläggsisolering är detta ett krav, se ovan): Leverantören bör lämna en för slutkunden säkerställd, entreprenörsoberoende garanti, omfattande hållfasthet och funktion hos båge/karm inklusive gångjärn, samt för isolerrutepaketet under minst 5 år, gärna 10. Nyinstallation av värmepump Bidrag ges för nyinstallation av värmepump. Bidrag lämnas inte till byggnadstekniska åtgärder eller ändringar i ventilationssystemet. För direktelvärmda hus får kostnaden för ett vattenburet värmesystem ingå. Installatören skall vara SVEP eller VET-certifierad och tillverkaren/generalagenten skall vara medlem i någon av dessa branschorganisationer. Värmepumpen skall vara testad av Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP) eller annat oberoende provningsinstitut. Om produkten inte är provad av SP eller annat oberoende provningsinstitut skall tillverkaren/generalagenten ha genomfört provning och utfärdat ett särskilt intyg om resultatet. I samtliga fall ska följande krav på värmefaktor vara uppfyllda: 2,8 för vätska/vattenvärmepumpar (vid ±0 C inkommande köldbärare och +45 C utgående värmebärare enligt SS-EN 255) 2,8 för frånluftvärmepumpar (vid frånluftflöde 150 m3/h och +2 C utomhustemperatur enligt SP0029) 2,5 för luft/vattenvärmepumpar (vid +2 C utomhustemperatur och +45 C utgående värmebärare enligt SS-EN 255) 2,0 för luft/luftvärmepumpar (vid +7 C utomhustemperatur och +20 C inomhustemperatur enligt SS-EN 255) Varje levererad värmepump skall vara provad eller kontrollerad. Värmepumpen skall omfattas av en 2-årig fabriksgaranti. För luft/luftvärmepump gäller följande: Bidrag ges bara till hus med direktverkande el som har ett väl fungerande styr- och reglersystem (elektroniska termostater). 20% av kostnaden inkl. installation (inkl. eventuell borrning eller grävning) dock max 20 000 kr. 15
Krav på dokumentation Intyg om: Fabrikat, typ, modellbeteckning och värmepumpens värmeeffekt. Uppskattad energibesparing från värmepumpen. Intyg om att värmesystemet är injusterat och anpassat för värmepumpdrift och att köparen tagit del av drift- och skötselanvisningar samt att värmepumpen uppfyller ovanstående krav på värmefaktor. För luft/luftvärmepump: intyg om husets värmesystem och om att huset har ett styr- och reglersystem med elektroniska termostater. Varmvattenberedare Krav på dokumentation Bidrag ges endast för byte av elektrisk varmvattenberedare. Bidrag ges ej för varmvattenberedardelen i nya el- och oljepannor. Varmvattenberedarens tomgångsförlust skall vara högst 70 Watt dygnsmedelvärde. Eventuell offeranod skall vara lätt att byta och vara utrustad med ett larm som indikerar när det är dags att byta. Bidrag ges med 500 kr Intyg om: Fabrikat, typ och modellbeteckning. Intyg om att köparen har tagit del av drift- och skötselanvisningar. Intyg om vilken typ av varmvattenberedare som bytts ut med fabrikat, typ och modellbeteckning. Styr- & reglersystem för radiatorer Bidrag ges för installation av ett nytt styr- och reglersystem för radiatorer. I direktelvärmda hus ges bidrag om samtliga termostater ersätts med nya elektroniska eller om befintliga termostater ersätts med ett separat styrsystem (centralt eller decentraliserat system). För vattenburen värme gäller att samtliga termostater skall bytas ut mot nya eller att ett separat styrsystem (centralt eller decentraliserat system) installeras. Installationen skall ge individuell temperaturreglering i minst 3 zoner eller i varje rum. Styr- & reglersystemet skall ha givare som läser av temperaturen inomhus. 3 000 kr Krav på dokumentation Intyg om: Fabrikat, typ och modellbeteckning samt antal rum eller zoner som systemet reglerar. Intyg om att värmesystemet är injusterat och att köparen tagit del av drift- och skötselanvisningar. Intyg om vilken typ av åtgärd som genomförts enligt ovan. Biobränsle kaminer, brännare & pannor för pelletseldning Krav på dokumentation Bidrag ges endast för nyinstallation av pelletskamin, pelletsbrännare eller pelletspanna. Med pelletspanna avses brännare och varmvattenpanna sammanbyggda i en enhet. Bidrag för pelletskamin gäller endast elvärmda hus (direktelvärme eller vattenburen elvärme) som har ett väl fungerande styr- och reglersystem (elektroniska termostater). Bidrag för pelletsbrännare gäller endast då denna ersätter en oljebrännare. Produkten skall uppfylla följande krav: Pelletskaminen, pelletsbrännaren eller pelletspannan skall vara P-märkt. Pelletskaminen skall kunna förses med termostat Bidrag utgår med 20% av totalkostnaden dock max: för pelletskamin max 10 000 kr. för pelletsbrännare max 3 000 kr. för pelletspanna max 18 000 kr. Installation, skorsten eller åtgärd på befintlig skorsten samt eventuellt pelletsförråd får räknas in. Intyg om att produkten är P-märkt. Märkningen ska innehålla certifikatets nummer, namnet på innehavaren av certifikat, produktens typbeteckning och tillverkningsnummer eller motsvarande. Intyg om att värmesystemet är injusterat och anpassat för effektiv drift och att köparen har tagit del av driftoch skötselanvisningar. Intyg om att skorstensfejarmästaren har godkänt anläggningen och att den är tagen i drift. Om pelletskamin installeras krävs intyg om att huset är uppvärmt med direktel eller vattenburen el. Om pelletsbrännare installeras krävs intyg om att den ersätter en oljebrännare. 16