Naturvärdesinventering av Storflohöjden, Bräcke kommun

Naturvärdesinventering av Storflohöjden, Bräcke kommun Ett underlag till JämtVind AB Konsultrapport, oktober 2010 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Åldersbäck Tallebo 593 93 Västervik www.amalina.se info@amalina.se 070-660 32 43 1

Amalina Natur och Miljökonsult & JämtVind AB Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo 593 93 Västervik 070 660 32 43 www.amalina.se info@amalina.se På uppdrag av JämtVind AB Box 12 213 402 42 Göteborg Omslagsfoto: Planterad, ung tallskog. Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Läge 5 3 Undersökningsförhållanden 5 4 Metodik 6 5 Landskap och vegetation 7 6 Fauna och flora 8 7 Intressanta arter 9 8 Påverkan av mänsklig aktivitet 10 9 Områden med naturvärden 10 10 Konsekvensanalys och försiktighetsåtgärder 13 11 Samlad bedömning 15 12 Referenser 15 Intressanta arter, med kommentarer Bilaga 1 Koordinater för lägesbestämda rödlistade arter Bilaga 2 3

Sammanfattning Jämtvind AB avser att uppföra ett antal vindkraftverk inom vindkraftsparken Storflohöjden ungefär en mil väster om Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. Föreliggande rapport är en kartläggning av Storflohöjdens naturvärden och en utredning om eventuell påverkan på flora, fauna och naturvärden av vindkraftsparken. Rapporten skall dels tjäna som underlag i den tillståndsprocess som sker innan projektet kan bli verklighet och dels ligga till grund för att kunna ta hänsyn till naturvärden vid anläggandet av vindkraftsparken. Inventeringen är utförd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Fältbesök gjordes den andra halvan av september 2010. Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöket, underlag från Internet samt uppgifter från myndigheter. En liknande undersökning gjordes några kilometer från utredningsområdet 2009 för den planerade vindkraftsparken Övsjön. Inledningsvis klargjordes om det i området eller i dess närhet finns kända områden med höga naturvärden. Internetsökningar genomfördes och kontakt togs med myndigheter. Inom utredningsområdet saknas sådana områden, men skogsstyrelsen har identifierat två sumpskogsobjekt. Därefter genomfördes en relativt översiktlig fältinventering. Inventeringens syfte var att identifiera eventuella delar med höga biologiska naturvärden. Naturvärdesbedömningen följer huvudsakligen den metodik som gäller vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Studien har inte varit någon inventering med inriktning mot arter. Den har istället fokuserat på ekologisk funktion och tidigare markanvändning. Speciell uppsikt hölls dock efter arter upptagna på naturvårdsverkets lista över rödlistade arter, arter som finns listade i EUs så kallade habitatdirektiv liksom signalarter nyttjade vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Utredningsområdet domineras av hyggen och ungskogar men det finns även några mindre våtmarker. Vegetationen är generellt artfattig. De ingående våtmarkerna bedömdes ha relativt höga naturvärden då de är odikade. Projektet torde ha en begränsad effekt på floran och faunan i området. För att göra en korrekt beskrivning krävs att detaljprojektering av vägar och placering av verk är gjord. Det går dock att beskriva konsekvenserna generellt. En viss minskning av olika biotoper kommer att ske där vägar och vindkraftverken anläggs. Då området huvudsakligen består av ungskog och hyggen bedöms konsekvensen som obetydlig. Risk finns för en viss påverkan på hydrologin men genom att ta hänsyn till våtmarker vid detaljprojektering kan denna effekt minimeras. Det gå att helt undvika att exploatera de identifierade delområdena med höga naturvärden. Vägdragningar och placering av fundament kan sannolikt göras utanför delområdena. Störningar vid anläggningsfasen kan komma att påverka fågelfaunan, dock bara i begränsad omfattning. Som vid alla vindkraftverk föreligger även en viss risk för kollisioner mellan fåglar och rotorblad. 4

1 Inledning Jämtvind AB studerar möjligheterna att uppföra ett antal vindkraftverk cirka en mil väster om Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. 2009 studerades ett område som går under benämningen Övsjön, vilket kommer av den sjö som ligger strax norr om området. För att kunna bedöma projektets miljökonsekvenser på flora, fauna och naturvärden samt ta hänsyn till dessa värden vid projekteringen genomfördes en inventering av områdets naturvärden hösten. Inventeringen utfördes av Amalina Natur och Miljökonsult. 2010 har ett nytt projekt initierats på en fastighet, Gastsjö 5:15 5, några kilometer från Övsjön. Detta projekt går under namnet Storflohöjden. Namnet kommer av den sjö som ligger en bit ostsydost om området. Den nu aktuella rapporten är en likvärdig inventering likt den som gjordes för Övsjön 2009. Även denna inventering är utförd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Fältbesök i området gjordes i den andra halvan av september 2010. Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöket samt annan kunskapsinsamling. Den innehåller en beskrivning av området och en bedömning av dess naturvärden. Dessutom beskrivs översiktligt vilka konsekvenser projektet kan få på flora, fauna och naturvärden. Förslag ges på hur miljökonsekvenser kan minskas samt kompensationsåtgärder. 2 Läge Utredningsområdet ligger i den norra delen av Bräcke kommun i den östra delen av Jämtland. Det ligger vidare cirka en mil väster om Kälarne, se karta 1 nedan. Karta 1 nedan visar läget för det område som rapporten behandlar och det område som inventerades 2009. Karta 1. Det aktuella undersökningsområdet, Storflohöjden, markerat med blått. 3 Undersökningsförhållanden Fältbesök genomfördes under den sista veckan av september 2010. Detta är en acceptabel tidpunkt för en naturvärdesundersökning av skogsmark i Jämtlands län, även om många fanerogamer vissnat. För detaljstudier av kärlväxter inom t ex våtmarker är det för sent. Även för att mer i detalj kunna beskriva områdets fågelfauna är det för sent, då i stort sett alla 5

flyttfåglar lämnat området. Vädret under inventeringen var växlande molnighet. Vinden var måttlig och temperaturen höll sig kring + 10 grader. 4 Metodik Studien inleddes med research på Internet. Detta för att klargöra om det i området eller i dess närhet finns kända områden med höga naturvärden. Ett naturvärdesobjekt som identifierats i samband med Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering finns några 100 meter västnordväst om området. Skogsstyrelsen har också identifierat två sumpskogsobjekt inom området. Den ena ligger i en ungskog och den andra har nyligen delvis avverkats. En kontakt togs även med ArtDatabanken, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Bräcke kommun för att få reda på om de kände till några naturvärden i området, områden eller växtplatser för sällsyntare arter. Därefter genomfördes en fältinventering av hela det aktuella området. Inventeringens syfte var följande: Karta 2. Det aktuella området för naturvärdesinventeringen av Storflohöjden. att bedöma naturvärdet i de delområden som sedan tidigare var kända (sumpskogarna) att om det finns, identifiera ytterligare intressanta områden att inhämta tillräcklig information för att kunna beskriva områdets naturvärden att göra en adekvat avgränsning av delområdena att inhämta kunskap om området för att kunna göra en relevant beskrivning av eventuella negativa konsekvenser av projektet 6

Vid fältbesöken har i stort sett samma metodik nyttjats som vid skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Detta innebär att skogshistorik, naturskogselement, strukturer, arter och topografi har studerats. Slutligen har studerats på vilket sätt området sedan tidigare är påverkat av mänsklig aktivitet. Studien är inte en artinventering. Speciell uppsikt hölls dock efter arter upptagna på naturvårdsverkets lista över rödlistade arter och arter som finns med i EU:s så kallade habitatdirektivs listor (Rådets direktiv 92/43/EEG) (t ex Cederberg & Löfroth 2000), liksom signalarter nyttjade vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Nitare 2000). 5 Landskap och vegetation Utredningsområdet ligger ett par mil söder om Indalsälven. Landskapet är relativt typiskt för denna del av Sverige med skogklädda berg, större och mindre sjöar liksom våtmarker, bäckar och åar. I områdets närhet finns två naturreservat. Finnsjöberget ligger ca 5 km i sydväst och Vårkallhöjden ligger cirka 1,5 mil i nordost. Foto 1. Ungskog likt denna dominerar området, vissa är dock betydligt tätare, se foto på omslaget till rapporten. Vegetationen i det undersökta området domineras till huvuddelen av unga barrskogar, dessutom finns några våtmarker. Skogarna har utsatts för ett omfattande trakthyggesbruk. Detta innebär att det i stort sett inte finns någon äldre skog inom utredningsområdet. Ungskogarna består av planterad tall, contortatall och till en del gran. Mellan de planterade barrträden finns gott om lövträd, främst björk och sälg men även asp. Våtmarkerna har en relativt fattig vegetation. Rikast är vegetationen på Nyflon där det är gott om starr i fältskiktet. Noterbart är att inga diken noterades i de aktuella våtmarkerna. 7

6 Fauna och flora Fåglar Ingen djupare analys har gjorts av områdets fågelfauna under fältinventeringen. De arter som sågs och/eller hördes noterades dock. Inventeringen gjordes utanför fåglarnas häckningstid och flertalet flyttfåglar hade redan flugit söderut. Som komplettering till de observerade fåglarna har en sökning gjorts på Svalan, en observationsdatabas för fåglar på Internet. Inga rapporter verkar vara gjorda från området. Förfrågan har dessutom gjorts till ArtDatabanken, Bräcke kommun och Länsstyrelsen i Jämtlands län. De hade inga uppgifter om områdets fågelfauna. Utifrån de biotoper som finns i området och med slutsats från de fågelarter som noterades vid fältbesöket kan man dra en del slutsatser om fågelfaunan. Det är sannolikt att området hyser en relativt trivial fågelfauna för denna del av Sverige. Ungskogarna torde bl a hysa en del trastar, lövsångare och bofink. Skogshönsen orre och järpe noterades vid fältbesöket och torde eventuellt höra till häckfåglarna. Att det saknas äldre, naturskogsartad skog i utredningsområdet innebär att det inte torde finnas förutsättningar för av skogsbruk missgynnade arter. Att det i området även torde finnas en del fågelarter knutna till våtmarkerna är sannolikt. Bland troliga arter märks skogssnäppa och morkulla. Inga rovfåglar eller ugglor noterades vid fältbesöket och det saknas partier med äldre tallskog vilket gör att det inte torde finnas bon av större rovfåglar. Huruvida det finns lämpliga häcklokaler i omgivningarna är inte utrett men ej helt osannolikt. Däggdjur Ingen undersökning av områdets däggdjursfauna har gjorts. Spillning efter älg noterades vid fältinventeringen. Sannolikt torde ovanligare arter som björn åtminstone ibland finnas i området. Den lägre faunan Ingen studie som berör områdets lägre fauna har påträffats. Vid fältbesöket lades heller ingen vikt vid områdets ryggradslösa djur. Kärlväxter Ingen inventering verkar vara utförd som rör områdets kärlväxter. Inte heller i denna studie lades någon vikt vid kärlväxterna. Generellt uppfattades floran som fattig vilket torde bero på jordartsförhållandena. Dock verkar floran på Nyflon vara lite rikare och här skulle en del lite ovanliga kärlväxter eventuellt kunna finnas. Mossor och lavar Det är inte troligt att det finns någon studie som rör områdets mossor och lavar. Vid fältbesöket lades ingen vikt vid områdets mossor. På våtmarker växer dock bitvis rikligt med olika vitmossor (Sphagnum spp.). Lavarna gavs lite större uppmärksamhet, speciellt gäller det de arter som kan fungera som signalarter för skyddsvärda skogsmiljöer. Det är värt att notera att det finns en del spridda äldre sälgar på ett nyupptaget hygge i sydost. På flera av dessa träd växer lunglav och på ett par skrovellav. De mår dock dåligt på grund av det förändrade lokalklimatet som hygget inneburit. I kanten på de våtmarker som finns i området står en del klenare, senvuxna träd. På dessa växer en hel del hänglavar, både skägglavar (Usnea sp./spp.), tagellavar (Bryoria sp./spp.) och garnlav (Alectoria sarmentosa). 8

Storsvampar Det är inte sannolikt att det finns någon studie av områdets svampar. Fältbesöket gjordes i mitten av september vilket i och för sig är en perfekt tidpunkt för att notera svampar. Då ingående skogsmiljöer i stort sett bara bestod av planterade ungskogar och hyggen lades ingen vikt vid områdets svampflora. Detta då hyggen och ungskogar generellt har en relativt ointressant svampflora. 7 Intressanta arter Bland de arter som noterats i området finns några som på olika sätt har uppmärksammats ur naturvårdssynpunkt. Det rör sig om de arter som är klassade som rödlistade av ArtDatabanken, arter som finns listade i EU:s fågeldirektiv och arter som nyttjas som signalarter vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. En sammanställning av dessa arter finns i bilaga 1. Rödlistade arter ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte är säkerställd, så kallade rödlistor. Detta görs efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000). Ett par rödlistade kryptogamer noterades i området vid fältinventeringen, koordinater för GPS-lägesbestämda arter finns i bilaga 3. Den allmännaste är garnlav (NT, missgynnad). Den växer spridd på relativt gamla träd på eller i direkt anslutning till områdets våtmarker. Dessutom finns lunglav på enstaka kvarlämnade sälgar på ett relativt nyupptaget hygge i sydost. På ett par av träden noterades även skrovellav (NT). Foto 2. Lunglav växer på en kvarlämnad gammal björk i södra kanten av Nyflon. Det rödlistade däggdjuret lodjur (NT) torde åtminstone någon gång passera det aktuella området. 9

Fåglar listade i EU:s fågeldirektiv Ett par arter som är listade i EU:s fågeldirektivs annex 1 (rådets direktiv 79/409/EEG) noterades vid fältbesöket. Dessa är: järpe och orre. Signalarter och övriga ovanliga arter Bland arter som klassas som signalarter av Skogsstyrelsen (Larsson 2005) men som inte är rödlistade noterades norrlandslav, en art som anses som mindre väl fungerande signalart i Norrlands inland. 8 Påverkan av mänsklig aktivitet Hela utredningsområdet är påtagligt påverkat av mänsklig aktivitet. På all skogsmark har trakthyggesbruk bedrivits. Huvudparten av området avverkades för uppskattningsvis drygt 20 år sedan medan ett område i sydöst avverkades relativt nyligen. Norr om området ligger en fornlämning i form av Nybodarna, sannolikt en f d fäbod. Detta torde innebära att skogsbete skedde i området före trakthyggesbrukets tid. Troligen har de ingående våtmarkerna nyttjats för våtmarksslåtter. Det är vidare troligt att både kolmilning och tjärbränning förekommit i området. 9 Områden med naturvärden Tidigare inventeringar Inom området har inget område pekats ut som speciellt intressant ur naturvårdsynpunkt vid tidigare studier. Däremot ingår två sumpskogsobjekt som identifierats vid Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Resultat från fältinventeringen Här nedan beskrivs de områden som bedöms ha ett specifikt naturvärde utifrån resultaten från fältinventeringen. En ungefärlig avgränsning av respektive område framgår av karta 3 nedan. 10

Karta 3. Tre delområden med höga naturvärden konstaterades vid inventeringen. A. Nyflon Nyflon är en lite större våtmark i utredningsområdets västra del. På myren finns en del träd, inte minst rikt hänglavsbeklädda granar. I nordost är våtmarken snarare att betrakta som sumpskog än som myr. Resterande delar är mer öppna. Myren verkar helt opåverkad av dikningar och bedöms därför ha ett relativt högt naturvärde. Foto 3. Myren Nyflon ligger inom utredningsområdet. 11

B. Myr på Gnagaren Uppe på Gnagaren ligger en odikad våtmark som delvis är trädbeklädd. Barrträd dominerar men det finns även en del lövträd. Träden är delvis rikt hänglavsklädda främst av tagellavar men det finns även bålar av den rödlistade garnlaven. Områdets naturvärde består huvudsakligen i att våtmarken är odikad och att det finns äldre rikt hänglavsbeklädda träd. Foto 4. En myr med relativt gamla, ofta rikt hänglavsbeklädda träd finns på höjden Gnagaren. C. Våtmark på sydsidan av Gnagaren På sydsidan av höjden Gnagaren finns en våtmark. Den är klassad som sumpskog vid Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. En mindre del av den har nyligen avverkats. Björk och gran är de dominerande trädslagen i sumpskogen. Fältskiktet är bitvis rikare, men ingen detaljerad studie gjordes av artsammansättningen. Träden i våtmarken är delvis rikt beväxta med hänglavar, inte minst av den rödlistade garnlaven. Områdets naturvärde består huvudsakligen i att våtmarken är odikad och att det finns äldre rikt hänglavsbeklädda träd. 12

Foto 5. Söder om Gnagaren finns en våtmark som är klassad som sumpskog av Skogsstyrelsen. Våtmarkens betydelse för hydrologin i närområdet bör också uppmärksammas. Det är osäkert huruvida objektet uppfyller kriterier för nyckelbiotopen blandsumpskog eller naturvärdet blandsumpskog enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsmetodik. 10 Konsekvensanalys och försiktighetsåtgärder Minskning av olika biotoper En naturlig följd av en exploatering, t ex vid en vägbyggnad, är att olika biotopers arealer minskar. Från systemet av skogsbilvägar kommer nya vägar anläggas till vindkraftverken. Själva vindkraftverken kräver en viss markyta vilket också gäller smärre byggnader och eventuella massupplag. Då detaljprojektering inte är utförd går det inte att bedöma hur omfattande minskningen av olika biotoper kommer att bli. Men då området till största delen består av ungskogar och hyggen bedöms konsekvensen som obetydlig. Då det till stor del torde gå att nyttja befintliga vägar kan konsekvensen även begränsas. Förändrad hydrologi Det är huvudsakligen byggandet av ett system med vägar som riskerar att påverka hydrologin i området. Speciellt gäller detta i anslutning till våtmarker och bäckdråg. Hydrologin kan också påverkas vid omfattande grävningar där vindkraftverken kommer att planeras. Om hydrologin påverkas kommer det i sin tur att förändra vegetationen. De tre områden med naturvärden som identifierats ovan är alla våtmarker. För att minimera hydrologiska effekter föreslås att de nya vägarna dras på avstånd från våtmarkerna samt att rör under vägen anläggs på ett miljöanpassat sätt när bäckdråg passeras. Att bygga vägens grundstruktur med god permeabilitet är ett sätt till miljöanpassning, att placera vägtrummor på rätt nivå och på rätt plats en annan. Görs dessa åtgärder bedöms de hydrologiska konsekvenserna bli tämligen begränsade. 13

Störningar Störningar i samband med vindkraft som påverkar faunan, t ex genom att fåglar lämnar närområdet har uppmärksammats (Eriksson 2009). Detta kan både gälla under anläggningsfasen och under driftsfasen av anläggningen. I samband med anläggningsfasen kommer en del aktiviteter ske i området. Nya vägar kommer att byggas, vindkraftverk kommer att sättas upp och troligen blir det aktuellt att upprätta massupplag. Detta kommer att generera tung trafik. Trafik som kommer att verka störande på fågelfaunan. Speciellt torde detta gälla om det sker under fåglarnas häckningstid. En del fågelindivider kommer i så fall sannolikt att lämna området under anläggningstiden. Sannolikt finns ingen speciellt skyddsvärd fågelfauna i området vilket gör att konsekvensen sannolikt är av liten betydelse. För att kunna uttala sig mer bestämt behövs ett bättre kunskapsunderlag om fågelfaunan. För att minimera konsekvensen är en rekommendation att man bygger så lite som möjligt under fåglarnas mest aktiva tid i området, dvs från mitten av april till mitten av augusti. Påverkan på de skyddsvärda områdena Utformningen av vindkraftparken kommer att avgöra om och på vilket sätt de skyddsvärda områdena i kapitel 9 ovan kommer att påverkas. Genom att ta hänsyn till dem vid detaljprojektering är det sannolikt möjligt att de inte behöver beröras alls. Fragmentering Om vägar kommer att byggas genom de skyddsvärda våtmarksområdena i kapitel 9 ovan kommer de att fragmenteras. För att klarlägga denna påverkan mer i detalj krävs att vägarna har projekterats. Det torde dock gå att ta hänsyn till våtmarkerna och bygga vägarna över fastmark vilket gör att fragmenteringen uteblir. Kollisioner mellan fåglar och/eller fladdermöss och vindkraftverk En konsekvens som fått stor uppmärksamhet i vindkraftssammanhang är kollisioner mellan fåglar eller fladdermöss och vindkraftverken. Rotorbladen riskerar helt enkelt att träffa ett flygande djur så att det dör. Fåglar har även uppgivits kunna krocka med tornen men detta är betydligt mer sällsynt. Flera studier, bland annat från Norge, har visat att det är större rovfåglar, t ex örnar, som är speciellt känsliga. För flertalet andra arter skall risken att kollidera med ett rotorblad vara liten (Eriksson 2009) En relativt ny studie från Kalifornien (Anon. 2008) visar trots allt att relativt många arter finns i riskzonen. För mindre fåglar uppges turbulensen bakom rotorerna kunna leda till problem (Sundberg 2000). När det gäller Storflohöjden behövs mer kunskapsunderlag om fågelfaunan för att göra en mer ingående analys. Troligen är risken för fågelkollisioner dock relativt ringa. Inga rapporter om häckande örnar i närområdet har påträffats i studien, men det är inte omöjligt att så är fallet. En fördjupad studie kring eventuella förekomster av örnar, andra större rovfåglar och ugglor i närområdet rekommenderas därför. I nyare studier har kollisionsriskerna för fladdermöss bedömts vara mer problematiska än för fåglar (Eriksson 2009). Ett tänkbart förslag till förklaring är hastiga lufttryckssänkningar i närheten av rotorbladen. Dessa lufttrycksänkningar skulle kunna ge symptom av samma slag som dykarsjuka. Dödligheten bland fladdermössen verkar vara högst under sensommaren och hösten, och flyttande arter är speciellt sårbara. I det aktuella fallet är bedömningen att denna konsekvens är av ringa betydelse då inget direkt talar för att området är viktigt för fladdermöss. En mer detaljerad studie rekommenderas för att verifiera eller revidera bedömningen. 14

Barriäreffekter Det faktum att kollisionsrisken mellan fåglar och vindkraftverk är låg för de flesta arter torde innebära att många arter undviker vindkraftverk. Detta kan sannolikt innebära att vindkraftverk fungerar som barriärer om de placeras utmed viktiga flyttfågelstråk eller om de placeras mellan häcklokaler och födosöksområden (Eriksson 2009). Huruvida Storflohöjden ligger i ett viktigt flyttfågelstråk har inte utretts vidare. En fördjupad studie om områdets fågelfauna skulle kunna utreda eventuella barriäreffekter vidare. 11 Samlad bedömning Naturvärdena inom delar av utredningsområdet är kopplade till våtmarkerna. I stort bör man kunna ta hänsyn till dessa vid utformningen av vägar och detaljplacering av verk. Detta genom att bygga på hyggen och i ungskog. Mer kunskap om närområdets fågelfauna och fladdermöss skulle ge bättre möjligheter att beskriva eventuella konflikter mellan faunan och vindbruk. 12 Referenser Här nedan är en sammanställning av underlagsmaterial som nyttjats i arbetet med rapporten. Litteratur Anon. 2008. Bird Fatality Study at Altamont Pass Wind Resource Area October 2005 to September 2007. Altamont Pass Avian Monitoring Team: Jones & Stokes, Inc., BioResource Consultants Inc., University of California at Santa Cruz, Predatory Bird Research Group, Contact: Brian Latta, blatta@ucsc.edu. Draft Report. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Eriksson, M. O. G. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2009:70. Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening och Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. 325 sid. Gärdenfors, U. 2000. Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid. Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Larsson, A. (red.) 2005. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid. Moberg, R. & Holmåsen, I. 1995. Lavar. En fälthandbok. 3:e upplagan. Interpublishing, Stockholm. 240 sid. Mossberg, B., & Stenberg. 2003. Den nya Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P. 1999: Fågelguiden - Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid. Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. 384 sid. Niemelä, T. 2005. Käävät, puiden sienet. Kasvimuseo Luonnontieteellinen keskusmuseo Helsingin yliopisto och Ympäristöministeriö. Helsingfors. 319 sid. Sundberg, J. 2000. Vindkraft och faunakonflikter att identifiera och lösa problem. Uppsala Universitet. 15

Internet Artportalen: http://www.artportalen.se 2010-09-19 Skogens Pärlor: http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/ 2010-09-19 Svalan: http://www.artportalen.se/birds/default.asp 2010-09-27 16

Bilaga 1 Intressanta arter, med kommentarer Fåglar Orre Tetrao tetrix Ett par orrar noterades flygande från kanten av den myr som ligger vid Gnagaren. Orre torde eventuellt höra till områdets häckfåglar. Arten är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Järpe Bonasa bonasia Flera järpar noterades i den norra delen av utredningsområdet. Eventuellt hör järpe till områdets häckfågelfauna. Järpe är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Lavar Garnlav Alectoria sarmentosa S Garnlav är en gulaktig hänglav som ibland formligen kan drapera granar i naturskogar. Arten anges av Skogsstyrelsen som en god signalart i södra Sverige, men att signalvärdet är lägre i stora delar av Norrlands inland. De anger dock att mycket ymniga förekomster alltid är en signal på skog som kan ha höga naturvärden. Garnlav noterades på träd, främst äldre granar men även på björk, vid de tre våtmarker som bedömts ha relativt höga naturvärden i kapitel 9. Lunglav Lobaria pulmonaria NT Lunglav är en stor grön bladlav som vanligtvis växer på gamla lövträd, i norr främst på sälg, rönn och asp. Lunglav anges av Skogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. Arten noterades på en gammal björk söder om Nyflon och på ett större antal sälgar och sälglågor på det nyupptagna hygget i sydost. Skrovellav Lobaria scrobiculata NT Skrovellav är en nära släkting till lunglaven ovan och de båda arterna växer ofta tillsammans. Dess färg är stålgråblå och den är vanligen något mindre än lunglav. Den anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart och skall överallt signalera miljöer med höga naturvärden. Arten noterades på två sälgar på det nyupptagna hygget i sydost, på båda träden växte den tillsammans med lunglav. Norrlandslav Nephroma arcticum (S) Norrlandslav är en bladlav som växer bland mossa på marken. Skogsstyrelsen anger att arten är för vanlig i Norrland för att signalera höga naturvärden. Vid inventeringen noterades den på ett ställe i en ungskog.

Svampar Gammelgranskål Pseudographis pinicola NT Gammelgransskål är en liten skålsvamp som växer på barken av gamla, ofta senvuxna granar. Arten är enligt Skogsstyrelsen en mycket bra signalart som visar grannaturskogar med höga naturvärden. Särskilt allmän är den på senvuxna granar i lite fuktigare miljöer. Gammelgranskål påträffades på en senvuxen gran i sumpskogskanten på östra sidan av Nyflon. NT - S - (S) - Klassad som Nära Hotad av ArtDatabanken Signalart enlig Skogsstyrelsen, dvs en art som indikerar ett skogsområde med högt naturvärde Signalart som enligt Skogsstyrelsen har ett medelgott indikatorvärde för skyddsvärda skogsmiljöer Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 18

Bilaga 2 Koordinater för lägesbestämda rödlistade arter Här nedan följer en lista över koordinater för lägesbestämda rödlistade arter (GPS:ens noggrannhet ca 5 meter). Inventeringen är av översiktlig natur vilket innebär att listan på intet sätt skall ses som heltäckande. Bokstaven i fet stil i fältet för Lokal anger inom vilket avgränsat delområde med högt naturvärde som fyndplatsen ligger. Koordinater enligt koordinatsystemet RT 90 Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotkat. Lokal Nord Ost Lobaria pulmonaria Lunglav NT A. Nyflon 6986710 1505163 Lobaria pulmonaria Lunglav (3 träd) NT Hygge i sydost 6986370 1505881 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6986361 1505936 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6986362 1506014 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6986325 1506029 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6986353 1505807 Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Hygge i sydost 6986325 1506029 Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Hygge i sydost 6986353 1505807 Alectoria sarmentosa Garnlav NT A. Nyflon 6986710 1505163 Alectoria sarmentosa Garnlav NT A. Nyflon 6986913 1505139 Alectoria sarmentosa Garnlav NT B. Myr vid Gnagaren 6986825 1505537 Alectoria sarmentosa Garnlav NT B. Myr vid Gnagaren 6986925 1505558 Alectoria sarmentosa Garnlav NT C. Myr syd Gnagaren 6986408 1505758 Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT A. Nyflon 6986914 1505117 Koordinater enligt koordinatsystemet SWEREF 99 Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotkat. Lokal Nord Ost Lobaria pulmonaria Lunglav NT A. Nyflon 6984864 545949 Lobaria pulmonaria Lunglav (3 träd) NT Hygge i sydost 6984533 546671 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6984525 546726 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6984527 546804 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6984490 546820 Lobaria pulmonaria Lunglav NT Hygge i sydost 6984515 546597 Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Hygge i sydost 6984490 546820 Lobaria scrobiculata Skrovellav NT Hygge i sydost 6984515 546597 Alectoria sarmentosa Garnlav NT A. Nyflon 6984864 545949 Alectoria sarmentosa Garnlav NT A. Nyflon 6985067 545923 Alectoria sarmentosa Garnlav NT B. Myr vid Gnagaren 6984984 546322 Alectoria sarmentosa Garnlav NT B. Myr vid Gnagaren 6985084 546341 Alectoria sarmentosa Garnlav NT C. Myr syd Gnagaren 6984570 546548 Pseudographis pinicola Gammelgransskål NT A. Nyflon 6985067 545901 Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, 593 93 Västervik, www.amalina.se 19