2011-08-11 1 (44)
Planering för produktion & miljö... 3 Mål med planeringen... 3 Planerarkompetens... 3 Förberedelser på kontoret... 4 Val av FA bestånd... 4 Val av GA bestånd... 4 Information om trakten... 4 Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning?... 6 Kontrakt/Avtal - köp... 7 I skogen... 8 Bedöm beståndets natur- och kulturmiljövärde -- Naturvärdesbedömning... 8 Om beståndet är avverkningsbart checklista före avverkningen... 9 Snitselinstruktion...12 Avlägg, vägar, säkerhet... 13 Åter på kontoret... 15 Fatta beslut och samråd med SKS, Lst och rennäring vid behov...15 Uppdatera i beståndsregistret BESK - Bergvik...15 Registrera i VSOP...15 Information till lokala intressenter...16 Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker)...16 Avverkningsanmälan...17 Traktdokument till entreprenören...17 Naturhänsyn... 18 Överfarter...18 Impediment...18 Tidigare lämnad hänsyn...18 Hänsynskrävande biotoper och kantzoner...19 Rödlistade arter...20 Rovfågelbon och tjäderspelsplatser...20 Högstubbar...21 Död ved...21 Spara alla Naturvärdesträd...22 GA - Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar...23 GA Lövandel...23 FA - Lämna grova träd av olika trädslag...24 FA - Markera och spar övrig hänsyn-grupper av träd...26 FA Större kala ytor...26 Forn/Kulturlämningar... 27 Åtgärder vid forn/kultur lämningar...28 Föryngringsavverkning... 29 Beståndsavveckling...29 Grot...31 Föryngringsåtgärder...32 Föryngringsmetod...35 Markbehandling...36 Plantor...37 Gallringsavverkning... 39 Gallringstidpunkt...39 Gallringsuttag...39 Stubbehandling...39 Bränslegallring... 40 Underväxtröjning och Sen Röjning... 40 Dikning... 42 Gödsling... 43 Stormfällning och snöbrott... 44 2 (44)
Planering för produktion & miljö Handledningens nivå på naturvärden, kulturmiljönivå och sociala värden fyller kraven på skogsvårdslagens rådgivningsnivå, FSC- och PEFC standarden samt Bergviks riktlinjer. Alla undantag från handledningen skall stå på traktdirektivet. På Bergvik skogs mark gäller även den text som är markerad med blått. På ocertifierade- och PEFC certifierade marker beskrivs några undantag där minimikraven är lägre med grön text. Om planeraren/köparen tillsammans med markägaren använder sig av minimikravet ska det vara angivet på Traktdirektivet tillsammans med nivå på den hänsyn som ska tas. Normalt ska det tas samma hänsyn som är beskriven i Korsnäs handledning. Mål med planeringen Korsnäs Skog har två jämställda mål för skogsbruket: Hög virkesproduktion och omsorg om natur och kulturmiljön. Målet för ocertifierade marker är Skogsvårdslagens rådgivningsnivå. För att nå dessa mål krävs god planering och framförhållning. Därför skall alla objekt planeras före åtgärd. Planeringen, som normalt bör utföras på barmark, består av: * Agränsning av det som ska avverkas. * Avgränsning av hänsynsytor, kantzoner och andra områden med naturvärden * Avgränsning av områden som är värdefulla för kulturmiljön På Bergviksmark: Det skall alltid finnas en bank av planerade avverkningar, för att ha valfrihet vid växlande väderlek och efterfrågan,1,5 årsmängd mot kommande drivningsåläggande vid kalenderårsskifte. Planerarkompetens Den som utför planeringen skall ha goda kunskaper i bla: Praktisk erfarenhet av åtgärden i fråga/avverkningsplanering Indelning/Skogsuppskattning Natur och Kulturmiljövård (Pefc-krav) Naturvärdesbedömning (Pefc-krav) Vattenvårdsutbildning Nyckelbiotopsutbildning Dikning (Pefc-krav) Delta på återföringar Skoglig Internrevision Planerarhandledningen/Handledningarna FältGis/KöpGis Besk/VSOP (planerare på Bergvik) VSOP (planerare på köp) 3 (44)
Förberedelser på kontoret Val av FA bestånd Ur Bergviks säcken och/eller BESK väljer vi objekt som ska utsynas. Bestånd som skall föryngringsavverkas skall vara avverkningsmogna enligt Bergviks riktlinjer, se Säcken under G:\ALLMANT\Linje\SS - Skog Sverige Stab\Planering Prioritera bestånd som ligger i delmängden UndreUndre (förutsatt att nya bestånd med avsevärt bättre produktion kan skapas). Felaktiga data som grund kan innebära att objekt felaktigt hamnat i urvalet och att objekt ej kommit med, se urvalet som ett grovt förslag. Moratorieområden Bergvik skog ska undantas, se dokumentet Moratorieområden Bergviks Skog De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk och sett ur ett landskapsbildsperspektiv. Ungskogen bör vara minst 3 cm i diameter, innan objektet intill avverkas. Avstånd till nya hyggen bör inte vara närmare än 200-300 m. Objekt som är tveksamma att använda som produktionsbestånd skall klassas som naturobjekt om de innehåller höga naturvärden. Traktbanken ska bestå av en rimlig andel vinteravverkningar. Bestånd får inte vara gödslat de senaste 10 åren. Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills att inga frågetecken kvarstår kring avverkningen. Detta bestäms av planerarna/köparna. Val av GA bestånd Gör utsökningar i beståndsregistret på föreslagna gallringar och med föreslagna årtal. Bestånd som skall gallras skall vara gallringsbara enligt Bergviks riktlinjer Bestånden får inte vara gödslade de senaste 10 åren De bör inte ligga kant i kant med nyplanterade hyggen på grund av snytbaggerisk. De får inte vara äldre än vad Bergviks riktlinjer anger. Trakt ska stå som ej planerbar i VSOP tills inga frågetecken kvarstår kring avverkning. Detta bestäms av planerarna/köparna. Information om trakten Innan planering i fält är det viktigt att ha med sej så mycket information om trakten som möjligt. I de fall en köpare överlåter planeringen till annan är det mycket viktigt att allt som överenskommits med skogsägaren, kommer planeraren till kännedom. Kontraktsvillkoren kommer inom kort att skrivas ut på traktdirektivet. * Kontrollera alla Natur och Kultur skikt i Besk/VSOP som är av intresse och få med alla. hänsyn på kartan. * Kontrollera med markägaren om han/hon känner till någon natur eller kulturhänsyn. * Karta med ortofotobakgrund, använd nytagna flygbilder, svartvita- infraröda- eller färgbilder * Beståndsgränser, beståndsnummer * Beståndsbeskrivningar och åtgärdshistorik. * Fastighetsgränser * Vattendrag och diken * Vägar och stigar * Ledningar * Höjdkurvor 4 (44)
Lager i Besk och VSOP Tänk på att använda rätt lageruppsättning i Besk, har du en egen lageruppsättning finns risken att nya skikt ej kommit med i uppsättningen. * Allmänna objekt Här finns tex stigar, kraftledningar, diken mm som planeraren en gång har registrerat i Besk. Finns endast över Bergviks mark. * Vatten Skiktet Vatten som innehåller Vägkartans sjöar, vattendrag och diken. Finns endast över Bergviks verksamhetsområde * GSD-Hydrologi Skiktet finns under lagret Bakgrundsdata i VSOP och det innehåller Fastighetskartans vattendrag och diken. Det här skiktet finns över hela Korsnäs verksamhetsområde. * Natur & Kultur Här finns hänsyn som tidigare planeringspersonal eller entreprenörer upptäckt och registrerat i Besk. Finns endast på Bergviksmark. * Övrig Natur & Kultur Externa skikt från olika håll. Om trakten innehåller några kända Natur och Kulturhänsyn Ta reda på med hjälp av Info knappen i BESK/VSOP vad för slags hänsyn/kultur som gäller för varje markering, detta underlättar när du ska identifiera hänsynet i fält. TIPS! Skiktet Fornminnen (kultur och fornminnen från Riksantikvarieämbetet) klicka med Identifiera knappen på lämningen och då kan man via en länk till höger om URL (kopiera länken och klistra in på Internet) ta sej in i RAÄ.s arkiv och där få fram mer information som kan underlätta att hitta lämningen i fält. Det kan ibland även finnas scannade gamla dokument som man kan skriva ut. Se dokumentet Övrig Natur & Kultur, där finns information om alla skikt. * Rödlistade arter på Korsnäsmark och privat mark På Bergviksmark finns rödlistade arter med som ett skikt under Övrig Natur & Kultur. Vill man kolla kända fynd på privatmark får man tillsvidare gå via Internet och söka i Artportalen.se. Det går bara att söka inom en radie (minsta radien är 50 m) och där få veta vad som finns, man får ej en exakt punkt. Det kan dock vara en hjälp att veta vad man eventuellt ska leta efter. Historiska kartor finns att beskåda på Lantmäteriets hemsida, tex bra för att identifiera fäbodområden, gamla boplatser och fornåkrar. För att se kartorna se dokumentet Historiska Kartor. 5 (44)
Hur mycket hänsyn förväntas privata markägare ta utan ersättning? Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid ALL SKÖTSEL av skog utan att markägare har rätt till ersättning, även vid skötsel av skog på ej skogsmark. Hur stor hänsyn som ska tas är i första hand beroende av vilka natur- och kulturmiljövärden som finns. Om natur- eller kulturmiljövärdena är höga finns det en begränsning av vilken naturhänsyn som kan krävas utan att markägare får ersättning. Ett maximum om tio procent av virkesvärdet förväntas en markägare avsätta utan ersättning. Skogsstyrelsens uppskattar att hänsyn till natur- och kulturmiljö kan krävas upp till maximalt vad som anges nedan, under förutsättning att det finns sådana natur- och kulturmiljövärden som anges i skogsvårdslagstiftningens hänsynsregler. För en berörd del värd maximalt 250 000 kr är både utrymmet för hänsyn till naturoch kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent, eller maximalt 25 000 kr. För en berörd del värd maximalt 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till naturoch kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr ( = 25 000 kr) och 5 procent för återstående 1 750 000 kr ( = maximalt 87 500 kr), d.v.s. sammanlagt maximalt 25 000 kr + 87 500 kr = 112 500 kr. För en berörd del värd över 2 000 000 kr är både utrymmet för hänsyn till natur- och kulturmiljö och toleransavdraget 10 procent för de första 250 000 kr, 5 procent för det om ligger däröver upp till 2 000 000 kr och 2 procent för vad som överstiger 2 000 000 kr. Med berörd del menas vid avverkning värdet på det som är tänkt att avverkas. Idag har Skogsstyrelsen sin tolkning efter Polytax som är krånglig, men de håller på att se över tolkningen. Detta innebär att vi räknar med alla hänsynsområden som ligger inom trakten. Alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen. Alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv skogsmark räknas med enligt tårtdelsprincipen. Här ska hänsynsområden delas med övriga bestånd, se principen under avsnittet Naturvård Lämna grova träd av olika trädslag. Text som avser polytax är kursiverad. Kostnader för åtgärder i samband med hänsynen räknas också in, såsom längre basväg och brobyggnad mm. Kostnader för hänsyn till fornlämningar räknas inte med i detta. Skogsstyrelsens tillämpning 2 % Toleransnivå 5 % 10 % 250 000 kr 2 000 000 kr Den berörda delens värde 6 (44)
Vad skall sparas i första hand om man avverkar till skogsvårdslagens minimikrav på privata marker. 1. Biologisk mångfald och rödlistade arter. 2. Höga natur/kulturvärden. Ex torp-fäbodmijöer, naturvärdesträd, bergbranter, sumpskogar, områden med död ved och lågor och kantzoner. 3. Måttliga naturvärden. Ex generell hänsyn såsom högstubbar, enskilda träd och trädgrupper. 4. Upplevelse hänsyn är lägst prioriterat. Kontrakt/Avtal - köp Kontrakt/Avtal ska upprättas för alla former av åtgärder 7 (44)
I skogen Bedöm beståndets natur- och kulturmiljövärde -- Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning (på all mark) Naturvärdesbedömning ska utföras, som en inledande del av åtgärdsplaneringen, inför alla större skogliga åtgärder (slutavverkning/föryngringsavverkning, gallring, gödsling, skogsbilvägbyggnad och dikesföretag). Ingen större skoglig åtgärd får ske utan att naturvärdesbedömning har skett. Den del av en trakt som bildar ett sammanhängande skogsområde av likartad sammansättning kan bedömas på samma blankett och räknas alltså i detta fall som ett objekt. Med sammansättning avses i detta fall att traktdelen har likartad ålder/utvecklingsstadium, skogstyp samt innehåll och fördelning av naturvärden. Gör en bedömning i beståndet av dessa värden. Skilj sedan ur eventuella nyckelbiotoper som avgränsas som egna bestånd. En förenklad nyckelbiotops checklista från Skogsstyrelsen finns för området Dalarna/Gävleborg, se dokument NB-checklista 4-06. Om man är osäker på om det är en nyckelbiotop skall kontakt tas med Skogsstyrelsen, innan en avverkningsanmälan skickas in. Naturvärdesbedömning på FSC mark På Bergviksmark använder vi Bergviks instruktion och blankett. På privat mark använder vi Korsnäs instruktion och blankett. Instruktioner och blanketter finns i Lotsen På traktdirektivet direkt i checklistan kryssar du i om du har gjort en naturvärdesbedömning samt dokumenterat detta. Naturvärdesbedömning på PEFC- och ocertifierad mark På privat mark använder vi Korsnäs instruktion och blankett. Instruktion och blankett finns i Lotsen Bestånd med låga naturvärden där räcker det med en okulär bedömning av alla faktorer. Om beståndet har högre naturvärden gör man en dokumenterad naturvärdesbedömning. På traktdirektivet direkt i checklistan kryssar du i om du har gjort en bedömning med låga naturvärden eller gjort en naturvärdesbedömning med höga naturvärden samt dokumenterat detta. Vatten gäller alla marker Om det finns ett större vattendrag genom beståndet fundera på om det är möjligt att göra en delad avverkning och ta det i omgångar. Måste det göras en bäcköverfart ska den planeras noggrant se under avsnittet Naturhänsyn Överfarter. Fornlämningar gäller alla marker Finns det många fornlämningar i beståndet så ta först kontakt med Länsstyrelsen innan ni gör avverkningsplaneringen. Fornlämningsområden bör registreras som egna bestånd. 8 (44)
Om beståndet är avverkningsbart checklista före avverkningen * Överblicka och nyindela vid behov runt objektet, för att få med det som hör till åtgärden. Om bestånd som ligger intill varandra har samma grundförutsättningar efter avverkningen så slå ihop dessa bestånd till ett. * Urskilj områden som inte är produktiv skogsmark. Figurlägg alla impediment och andra avvikande ägoslag som är utritningsbara och läsbara i den digitala kartan. Klassa även impedimenten som kala eller trädbevuxna. Impediment som inte är figurlagda registreras som småimpediment. * Dela in beståndet i ståndorter, d.v.s. enhetliga delområden som skall åtgärdas på ett likartat sätt. En ståndort bör vara minst 0,5 hektar * GA - Björkdominerade områden >0,5 ha avfattas som eget bestånd och sköts med inriktning lövproduktion. * GA - Andra lövdominerade områden hanteras som hänsynsområden. * GA - Vid riklig förekomst inom ett landskap (Uppland och Gävleborg) kan produktionsinriktad skötsel även av Asp samt Gråal få förekomma. * Identifiera skyddsvärda områden som av natur- eller kulturmiljöskäl bör undantas från normal avverkning, dessa ska snitslas. * FA Ange hur många grova gröna träd som ingår i urritade hänsynsområden, (se instruktion under avsnittet Naturhänsyn.) * FA Om behov finns att bryta större kalyta och du ser ett bra ställe att ställa en grupp, banda och markera på kartan, annars markera endast på kartan var ungefär det bör vara en grupp, skriv i klartext. * Snitsla alla oklara gränser * Lägg mer tid på att syna områden där man kan misstänka att det finns kulturlämningar, tex i Dalarna finns ofta kolbottnar i kanten mot myrområden, gå därför längs hela kantzonen och checka av. Historiska kartor kan vara till stor hjälp för att identifiera områden med risk för kulturspår. * Besök all forn/kulturhänsyn som finns med i skikten, tänk på att ha med så mycket information som möjligt från respektive skikt, det underlättar att hitta rätt. (se ovan under Lager i BESK och VSOP ) * Snitsla alla forn/kulturlämningar (dessa är svåra för maskinförarna att se, särskilt vintertid). Häng gärna snitslarna i tänkta k-stubbar, tänk på att hålla ut 1-5 m från lämningen och häng snitslarna strax under 1,3 m över marken, så skördaren kan kapa strax över snitseln. * Finns forn/kultur i angränsning till trakten passa på att ta hänsyn till dessa samtidigt. * Kontrollera/samla in trädslagsdata Är trakten intressant för utsyning av stolp/stamblock se nedan * Kontrollera ståndortsindex se nedan. * Bedöm åtgärdsbehov och tidpunkt, se nedan * Undersök markens bärighet, notera avvikande bärigheter på traktdirektiv. Ange om stockmattor eller liknande hjälpmedel behövs. * Vid behov-planera och banda basvägar och avlägg med hänsyn till bärighet, topografi, vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar. Lägg aldrig basvägar i kanterna på områden med sämre bärighet. * Gör inga basvägar genom naturvårdsbestånd. * Vid behov-planera och banda med basvägsband, överfarter vid vattendrag, fungerande dikessystem samt sumpöverfarter. Ange om stockmattor eller liknande hjälpmedel behövs. Markera överfarterna på skissen. * Avlägg planera vart avlägget ska vara samt ev röjning se nedan * Depåplats ange om depåplats saknas * Ange om vägen behöver rustas eller buskröjas * Bedöm om vändplanen duger för timmerbil (24m) * Bedöm transportbärigheten * Behöver Rågångsgränser märkas upp * Ange behov av dikesrensning, gäller all mark (ska samrådas med Skogsstyrelsen) * Sätt upp traktlapp se nedan 9 (44)
Kontrollera Trädslagsdata Kontrollera om befintliga data stämmer Om inte, samla in data på lämpligt sätt. Ange om kvaliteten avviker från det normala och registrera i VSOP Kontrollera Ståndortsindex Den nya skogsgenerationen har snabbare höjdutveckling än den gamla skogen. När vi boniterar med höjdutvecklingskurvor i samband med första gallring blir SI ofta 2-4 m högre än det var i föregående skogsgeneration. För att redan i föryngringsfas komma närmare sanningen men ändå tillämpa en viss försiktighet, har vi formulerat följande regel: Om befintligt SI-värde kommer från den gamla skogen, höj med 2 meter i samband med att den planeras för avverkning. Kontrollera om granbestånd är infekterade med rotröta Risk för luftburen infektion via stubbytor och körskador ska främst undvikas genom planering av tidpunkt för åtgärden. I andra hand ska behandling av färska stubbar i samband med avverkning ske, enligt nedan. GA- Vid gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd, ska regelmässigt behandling ske mot rötinfektion när temperaturen överstiger +3 grader. UR-Underväxtröjning av klen gran under halva medelhöjden kan utföras hela året. UR- Underväxtröjning av klen gran som är högre än halva medelhöjden, i samband med gallring i granbestånd och grandominerade delar av blandbestånd bör helst utföras vintertid. Om detta inte är möjligt, ska så stor andel som möjligt av granar som är högre än halva medelhöjden sparas till skördaren och behandlas mot rötinfektion samtidigt som de avverkas med maskin. (Passande för Energiuttag som vi tänkt börja med så småningom) RÖ- Sen röjning av granbestånd över 5 meter (över 250 löpmeter som är grövre än 7 cm) ska sparas till gallring. (Passande för Energiuttag som vi tänkt börja med så småningom) Bedöm Underväxtröjning * Ange på vilka traktdelar som det ska underväxtröjas, och rita ut på kartan om det är en del av traktdelen, skapa trakt i VSOP se riktlinjer för Underväxtröjning längre ner i detta dokument 10 (44)
GA - Bedöm gallringsbehov och tidpunkt * Mät stamantal och övre höjd, mät i tätare delar. * Kontrollera trädslagsdata och ståndortsindex * Delar med största gallringsbehovet styr tidpunkt för gallring. * Gå in i Bergviks nya gallringsmallar och beräkna tidpunkt. * Gallra igenom hela beståndet även glesare bitar * Delar som ska gallras skapa trakt i VSOP * Delar som ska bränslegallras skapa avverkningstrakt i VSOP med arbetsformen bränslegallring. se riktlinjer om Bränslegallring längre ner i detta dokument. * Delar som är för täta och behöver röjas igenom skapa skogsvårdstrakt med arbetsformen sen röjning i VSOP. se riktlinjer om Sen Röjning längre ner i detta dokument GA Bedöm Gödsling * Ange gödslingsförslag i Besk, se riktlinjer om Gödsling längre ner i detta dokument FA Bedöm FA avverkning * Bedöm hur och när beståndet ska avvecklas * Bedöm markbehandlingsmetod * Bedöm trädslag, planttyp, behandlade plantor, antal plantor FA Bedöm Grot * Ange på vilka traktdelar som grot ska tas ut och rita ut på kartan om det är en del av traktdelen, skapa skogsbränsletrakt i VSOP se riktlinjer om GROT längre ner i detta dokument. FA - Bedöm Bränning Ange alla objekt som är lämpliga för bränning så sorterar den ansvariga för bränning ut vilka objekt som ska väljas pga ELP inriktning, bränningslandskap, år areal mm, se dokumentet Riktlinjer för bränning Bränningslandskapen finns, se dokumentet Bergviks bränningslandskap. Lämpliga objekt är bla stora bestånd med vatten runt eller med andra säkra gränser ur brandsäkerhetssynpunkt. Objekten får gärna ha brandhistorik och vara naturvårdsinriktade. Ange på traktdirektivet att avverkningen skall bränningsanpassas. Sätt upp Traktlappar Traktlappar om att gallring eller slutavverkning är planerad, med information om kontaktuppgifter för eventuella frågor, ska sättas upp i anslutning till den plats där åtgärden ska ske. Detta sätt att informera på ska användas både på mark som tillhör Bergvik Skog och hos FSC certifierade privata skogsägare med mer än 1 000 ha. För FSC certifierade privata skogsägare med mindre än 1 000 ha (SLIMF) är denna skyltning inget FSC-krav, men bör ändå användas på alla trakter. se dokumentet Traktlapp utskriftsmall. På Pefc mark och ocertifierad mark ska vi också sätta upp traktlappar. 11 (44)
Snitselinstruktion GPS skall användas för avgränsning av bestånd, natur- och kulturhänsyn. Om delar av bestånd skall åtgärdas med exempelvis underväxtröjning skall det också markeras på kartan. För att inte misstag skall ske i skogen ska följande alltid snitslas: * Alla fornlämningar och fornlämningsområden enligt samråd med Länsstyrelsen. * Alla kulturlämningar * Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer, hänsynskrävande biotoper. * Otydliga naturvärdesträd såsom hål- och boträd. * Otydliga fastighetsgränser. För att inte förväxlingar skall ske i skogen skall följande färger användas: Yttergräns avverkning, skogsvård Ledningar Stickväg, plantlinje Basväg, nybyggnad bilväg Naturhänsyn Fornminne Kulturhänsyn Fröträd Vindfälle (väg till vindfälle) Jakt mm. Röd/gul Korsnäs Skog Gul Röd, blå eller orange Röd/blå Korsnäs Skog Blå/vit/röd NATURVÅRD Blå/gul FORNLÄMNING Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN Vit Röd, blå eller orange.inte samma färg som stickväg Orange ÄLGJAKT Regler för användning av snitselband: * Plastsnitslar skall vara av PE-kvalitet * Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering med bara några månaders livslängd. * Snitslar skall alltid hängas i angränsade bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande. * * Snitslar skall inte hänga inom de bestånd som skall avverkas. Undantag från detta är rågångar där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt. * Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller småträd. * Träd som har snitsel runt stammen får inte avverkas, dock kan en högstubbe kapas av trädet. Vänd alltid knuten in mot avverkningen. Alla inblandade såsom planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare har ansvar att undvika att plastsnitslar kommer med in till industrin. 12 (44)
Avlägg, vägar, säkerhet Körning (av utomstående) över Bergviks marker Skriftligt avtal ska upprättas med karta var man får köra, tänk på att den som önskar köra över Bergviks mark ej har tillgång till våra Natur och Kulturskikt. Virkesavlägg * Ska vara väl röjt * Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och kulturlämningar * Diken och vattendrag får ej köras sönder * Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits * Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från vägkant * Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan * En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter * Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats För bränsleavlägg gäller även * Ett upplag för grot blir större än för rundvirke. En tummregel är 20-25 längdmeter välta per uttagen hektar * Välj höga, solbelysta och vindexponerade avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på fuktig mark, grunda med några grova toppar eller rötved 90 grader mot den riktning man sedan lägger risknippen. * Vältan ska helst kunna ligga kvar minst en bränslesäsong. * Om flera vältor placeras parallellt med varandra ska det vara minst två skotarbredder mellan Virkesupplag vid allmän väg Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken. På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmern bör en säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på högst 90 km i timmen bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras närmare än dessa avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I första hand bör upplaget placeras så att virkesfordonen inte behöver stå längs en trafikerad väg när de lastar virke. Vid Allmänna vägar med problem att få till ett bra avlägg, bör det undersökas möjligheten att bygga in en väg, ur arbetsmiljösynpunkt. 13 (44)
Basväg Syna ut bästa utfartsväg och markera på kartan. Depåplats Ange om det saknas depåplats. Vägrust-buskröjning Ange om behov av vägrustning och eller buskröjning är aktuell. Meddela vägansvarig att åtgärd ska utföras. Vändplan Avgör om vändmöjligheten är tillräcklig. Registrera i VFS Registrera alla vägåtgärder i Vägförvaltningssystemet VFS. Säkerhet - Luftledningar Virke får aldrig läggas under strömförande luftledningar. Vid körning och kranarbete gäller säkerhetsavstånd 2 6 meter beroende på spänningen i ledningen. Vid lågspänning 2m Vid högspänning, högst 40kV 4m Vid högspänning, över 40kV 6m För information om vilken spänning som gäller för en luftledning kontaktas näthållaren. Räckvidden för en separatlastare är 6-7meter och för en kranbil 5-6 meter. Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt läge når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även ledningar på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i farozonen. Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula varningstrianglar Samråd skall sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata. 14 (44)
Åter på kontoret Fatta beslut och samråd med SKS, Lst och rennäring vid behov * Fatta beslut om lämplig årstid för avverkning. * Ingen avverkning får ske i skiktade lövdominerade skogar under fåglarnas häckningsperiod. * Samråd med planeringsansvarig vid tveksamhet. * Samråd med Länsstyrelsen vid fornlämningar. * Samråd med Länsstyrelsen vid skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till Natura 2000 områden samt släppta reservat på Bergvik. * FSC-mark: Samråd med rennäringen vid all skogsbruksåtgärder inom skiktet Ren- Sameby. * Pefc- och ocert mark: Samråd med rennäringen vid planering av skogsbilväg, föryngringsavverkning samt beståndsanläggning inom skiktet Ren-Åretruntmarker Se dokumentet Övrig Natur och Kultur. * Samråd med Skogsstyrelsen vid dikesrensning, via mejl. * Bedöm om det finns några externa intressenter som behöver informeras eller om samråd måste ske i någon form. Se instruktion längre ner i detta dokument. Alla samråd ska skannas och sparas ner i VSOP. Uppdatera i beståndsregistret BESK - Bergvik * Uppdatera beståndsgränser, grunddata samt åtgärdsförslag i Besk. * Digga in hänsyn som avsatt skog eller lämnad hänsyn (generell hänsyn) * Digga in upptäckta forn/kulturlämningar. * Digga in eventuella bäckar, diken mm * Naturvärdesbedömningar i avsatt skog ska registreras. Se dokumentet Ajourhållningspolicy Bergvik.. Registrera Naturvärdesbedömning på Bergviks mark För objekt som efter naturvärdesbedömningen bedöms vara produktionsbestånd skall inventeringsblanketten skannas och läsas in som bilaga till det planerade åtgärdsobjektet i BESK. Om inventeringsobjektet omfattar flera åtgärdsobjekt, ska bilagan läsas in på samtliga. För objekt som efter naturvärdesbedömning bedöms vara nyckelbiotoper eller andra områden som ska avsättas som avsatt skog, ska naturvärdesbedömningen registreras som NK-objekt i BESK samt blanketten ska skannas och läsas in som bilaga till NKobjektet. Det är viktigt att information om utförd naturvärdesbedömning går att få fram för varje planerat bestånd. Övriga särskilt värdefulla skogsmiljöer som kantzoner och hänsynskrävande biotoper (generell hänsyn), registreras som lämnad hänsyn. Registrera Naturvärdesbedömningar på övrig mark Scanna in Naturvärdesbedömningsblanketten och lägg den under trakthandlingar i VSOP. Registrera i VSOP Skapa åtgärdstrakter i VSOP och meddela ansvariga se i Planerarhandledningen dokumentet Arbetsgång VSOP avverkning 15 (44)
Information till lokala intressenter I de fall att en avverkning eller annat arbetsföretag påtagligt berör närboende eller andra lokala intressenter ska dessa informeras om våra planer. Exempel på andra lokala intressenter är föreningar med motionsspår, naturstig eller något annat som iordningställts inom det aktuella området. Informationen ska lämnas i god tid innan arbetsföretaget påbörjas. Ansvarig för att information ges är planeraren när det gäller avverkning. Syftet med informationen är att upplysa om vilka arbeten och åtgärder vi avser att utföra samt att därmed ge de lokala intressenterna möjlighet att skaffa närmare information. Vi meddelar också vid informationen att den som önskar diskutera genomförandet kan ta kontakt med oss. Formen för informationen kan variera beroende på de aktuella förutsättningarna. Det kan t ex vara personliga kontakter, telefonsamtal, e-post, brev, anslag eller informationsblad som delas ut. Utöver detta så ska traktlappar om att gallring eller slutavverkning är planerad, med information om kontaktuppgifter för eventuella frågor, finnas uppsatta i anslutning till den plats där åtgärden ska ske. Samråd om sociala aspekter (FSC certifierade marker) Formellt samråd som avser större åtgärder med flera direkt påverkade genomförs vid behov som möten, gärna på plats där åtgärden planeras ske. Enklare samråd kan dock också genomföras på andra sätt, t ex som samtal via telefon eller konversation via e-post och brev om frågan inte kräver fysiskt möte. Med direkt påverkade intressenter avser vi i första hand närboende, lokala föreningar och arrendatorer samt övrig lokalbefolkning när åtgärderna berör t ex etablerade badplatser, båtplatser, elljusspår, rekreations- och friluftsområden. Även lokalt näringsliv kan ses som direkt påverkat. Intresseanmälan för samråd som avser privat nyttjande av fåtal personer, exempelvis svamplockning, bärplockning och liknande aktiviteter som kan hänföras till allemansrätten, ska i normalfallet inte hanteras enligt standardens krav på formellt samråd. Alla kontakter som kan karakteriseras som samråd ska dokumenteras på enklaste sätt. Dokumentera samråd. Under trakten, allmänt, traktkategori skriver du ett Ja om det krävs ett samråd och ett Klart om samrådet är utfört. Skanna och spara alla mejl och övrig dokumentation av samrådskaraktär under Trakthandlingar i planeringssystemet VSOP. På traktdirektivet under anteckningar bekräftas om samråd skett eller ej, för tydlighet gentemot entreprenören och eventuella behov efter utförd åtgärd. Se vidare Korsnäs rutin om samråd om sociala aspekter 16 (44)
Avverkningsanmälan Normalt görs anmälan med fördel på traktnivå men överstiger avståndet mellan ingående traktdelar mer än 50 meter (Skogsstyrelsens önskemål ) görs anmälan på traktdelsnivå Traktdokument till entreprenören Det är viktigt att trakten är välplanerad och traktdokumenten tydliga, så att onödiga misstag vid avverkningsarbetet elimineras. Markera traktens yttergränser All hänsyn inom en trakt, i anslutning till en trakt, mellan avlägg och trakt samt utefter skogsbilvägen, skall vara noggrant angiven på karta samt numrerade och förklarade på traktdirektiv så att dessa inte skadas på något sätt. Föreslå lämpliga utkörningsvägar. Markera var överfarterna ska vara och om hjälpmedel behövs, tex stockmattor All övrig information som underlättar för entreprenören att göra ett bra jobb i skogen ska också finnas med på karta och traktdirektiv som tex bäckar, basvägar, diken mm. Tänk på att avverkning kan ske vintertid, då det är svårt att upptäcka tex diken. Glöm inte larmkoordinat på kartan. Bifoga samrådsprotokoll eller andra dokument som entreprenören bör känna till. MaskinGisfiler till entreprenören (krävs Arc Pad i maskinernas dator). Allt ni ritar på kartan i VSOP kommer med i MaskinGIS filen, tilläggsytor, punkter, information om miljötyper, o.s.v. Förutom detta kommer Fornminnen och Nyckelbiotoper med ifrån Övrig Natur och Kultur lagren, det är enbart symbolen som kommer med, ingen övrig information kommer med om vad för sorts forn/kultur det rör sej om. I övrigt tas inga lager med därifrån. Produktionsledaren skapar sedan maskingisfilerna innan han lägger in dessa i planen. Skapas dessa långt i förväg kan risken finnas att nya fornlämningar och nyckelbiotoper som tillkommit i skikten ej kommer med i filen. 17 (44)
Naturhänsyn Överfarter Över vattendrag och fungerande dikessystem För att minimera slamning och dämning med utlakning av tungmetaller i bäckarna måste alla överfarter över naturliga vattendrag samt fungerande dikessystem, planeras noggrant. Även torra diken kommer att viss tid vara vattenfyllda. * Finns båtnad för ny väg * Finns alternativa utfartsvägar * Planera för så få överfarter som möjligt * Leta reda på bästa stället för överfart dvs: * Fasta kanter, grova jordarter i kantzon * Flack fastmark mot bäcken * Fast bäckbotten * Vid vattendrag får maskinerna ej köra i vattnet. * Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning. * Alla överfarter ska åtgärdas för att undvika sönderkörning och dämning, broas, risas, stålrör etc. * Bro av virke ska ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk kontinuerligt med ris ris. * Även på och avfarter ska vid behov skyddas med stockmattor, kavelbroar eller ris. Behov av detta ska stå i traktdirektivet *Överfarterna ska markeras på traktkarta och i terräng med basvägsband Planeraren anger om bron skall vara kvar till markberedaren. Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken. Överfarter som inte hindrar vattenföringen kan lämnas. Över surdråg och myrar Försök planera bort överfarterna men om maskinen måste över, ska vi minimera spårbildning. Använd alla tillgängliga hjälpmedel för att klara detta mål. Impediment Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha. Dessa lämnas och får inte köras sönder. Hällmark Myrar, även skogsklädda Tidigare lämnad hänsyn Restbestånd, som uppenbarligen tidigare lämnats som naturvårdshänsyn, skall även fortsättningsvis uppfattas som hänsynsytor, till en nivå som motsvarar dagens hänsynsnivå (ca 10 % av ursprungligt avverkad areal) även om de inte täcks av nuvarande riktlinjer. Detta gäller om de i huvudsak utgör den hänsyn som togs vid förra avverkningen. Uppenbara sådan ytor är långsträckta restbestånd på fast mark mot myr eller sjö. 18 (44)
Hänsynskrävande biotoper och kantzoner Hänsynskrävande biotoper Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden inne i den produktiva skogsmarken, som ska sparas. Det kan t.ex. vara: * Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag * Raviner, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbranter, de lämnas med lämpligt * anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå * Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddzon * Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon * Strand- och sumpskogar* med naturskogs-karaktär (höga naturvärden) * Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark * Uddar, mindre öar och myrholmar * Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar * Äldre lövträdsbestånd med stor mängd död ved * Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer * Äldre hassellundar * Äldre skogsbeten med gruppställda träd och gläntor * Urskogsrester * Yngre brandfält * Äldre Hällmarksskog * Örtrika bestånd på kalkrika marker * Områden med rödlistade/hotade arter lämnas eller sköts enligt traktdirektiv. På Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks Skogs marker också följande biotoper lämnas: * Ordinära fuktiga barrsumpskogar* mellan 0,3 och 1,0 ha * Ordinära lövsumpskogar*< 1 ha * FA-Lövskogsgrupper < 0,5 ha på torr och frisk mark i barrträdsdominerande bestånd. *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet. Ordinära barrsumpskogar upp till 0,3 ha samt över 1 ha. Ordinära lövsumpskogar över 1 ha. Dessa sumpskogar är produktionsbestånd och kan avverkas om det går att undvika spårbildning. Saknas det grova träd på trakten kan dessa objekt med fördel sparas och räknas in i de 10 grova träden per ha. Oftast ingen åtgärd Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning/Gallring får bara utföras för att höja naturvärden. Plockhuggning/Gallring skrivs i så fall in på Traktdirektivet Följande hänsynskrävande biotoper ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning. Igenväxande lövdominerade kulturmarker Äldre hassellundar Äldre skogsbeten med betesprägeln tydligt bevarad Örtrika kalkpåverkade skogar Torra bergsbranter 19 (44)
Följande kantzonsmiljöer ska lämnas helt (En kantzonsmiljö har en struktur eller vegetation som är påverkad av närheten till en annan miljö. Påverkan kan variera i bredd. Enskiktade, barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr är normalt inga kantzonsmiljöer, såvida de inte regelbundet översvämmas.): Kantzonsmiljöer av sumpskog mot sjö och myr. (behandlingsbara enheter av fuktiga sumpskogar större än 1 ha mot myr och sjö kan brukas om minst en trädlängds bredd lämnas helt. Blöta och värdefulla delar lämnas alltid.) Kantzonsmiljöer av sumpskog mot vattendrag Skiktade respektive ört- eller lövträdsrika kantzonsmiljöer mot sjö, myr och vattendrag Kantzonsmiljöer med tydligt inslag av lövträd, "margranar", markerat "ensidiga" träd eller undervegetation av både löv och barr. FA - Följande kantzonsmiljöer ska skötas med lämplig naturvårdsinriktning * Odlingsbryn med mycket barr och löv - Allt löv samt underväxt lämnas. * Enskiktade barrträdsrena fastmarkskanter mot vatten eller myr avverkas. Allt löv samt underväxt lämnas dock. GA - Kantzonsmiljöer som ska naturvårdsgallras * Kantzoner mot sjöar och naturliga vattendrag som inte har någon fungerande kantzon, där ska man försöka skapa en sådan till föryngringsavverkning. Avverka barr för att släppa in ljus. Spar en del barr allt löv och undervegetation. Försök skapa en framtida skiktning. *Odlingsbryn röjs/huggs fram eller sköts med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt underväxt lämnas dock. * Kantzonsmiljöer mot torra bergskanter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in ljus. Kantzonerna som skall åtgärdas kan varieras beroende på lövförekomst och på terrängen, ca 5-10 m. Rödlistade arter Ta hänsyn till de rödlistade arter som finns i Naturskikten, och till de ni själva hittar. Avgränsa och snitsla ur lämplig hänsyn i fält. Om du är osäker på hur du ska skydda enskild art ta kontakt med Länsstyrelsen för råd, alternativ Bergvik på Bergviksmark. Skiktet rödlistade arter från Artdatabanken finns endast på Bergviks mark. På Korsnäs och privat mark kan man söka rödlistade arter i Artdatabanken på Internet. Tänk på att lövträd som finns intill sparad hänsyn kan hysa lunglav mm. Rovfågelbon och tjäderspelsplatser Dessa är skyddad information och finns ej med i våra externa Natur&Kultur skikt. Avgränsa, dokumentera och ta hänsyn till kända rovfågelbon och tjäderspelsplatser. Ta kontakt med Skogsstyrelsen för samråd. 20 (44)
Högstubbar FA - I alla föryngringsavverkningar skall det nyskapas minst 3 st högstubbar per sammanhängande område. GA - I alla grövre gallringar skall det nyskapas minst 3 högstubbar per ha. Detta sköter maskinförarna om, behöver ej snitslas. På Bergviksmark: Här ska man ställa högstubbar i alla gallringar. Ocertifierad mark: FA-Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i avverkningsanmälan. GA-Den totala mängden sparad hänsyn på trakten avgör hur många högstubbar man ställer Skriv in på Traktdirektivet hur många högstubbar de ska lämna på trakten. Traktdelar Summa areal traktdelar Sparade träd >20 cm Högstubbar Planerat Att spara Sparade Summa Per ha Att spara Sparade Per ha 12i4c2840 13,7 55 Bergvik: Defaultvärdet är 4 högstubbar per ha, som kommer upp per automatik under Att spara. Övrig mark: Defaultvärdet är 0. Planeraren får skriva in önskade antal högstubbar per ha i defaultvärdet. Här skriver entreprenören in hur många högstubbar som sparats. Död ved Död ved lämnas regelmässigt. Vid koncentration av döda träd eller lågor lämnas en trädgrupp eller kulturstubbar. Längs stigar och vägar lämnas ej torrträd, pga av risken vid vindfällning. Dessa får då fällas och stammen lämnas kvar. Snitsla om du ser några bra ställen med död ved. På Bergviksmark: Finns särskilda skäl för avverkning och utkörning av död ved ska detta förankras med Bergvik, och skrivas in i traktdirektivet. På ocertifierade marker med speciella skäl tex mycket nydöd ved kan man avverka och köra fram en del död ved. Skogsvårdslagens minimikrav ska dock alltid nås om död ved ska tas ut. Detta ska alltid skrivas in i traktdirektivet. 21 (44)
Spara alla Naturvärdesträd. Naturvärdesträd är särskilt biologiskt värdefulla träd. Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid ur och märks ut på kartan. Spridda naturvärdesträd som upptäcks ska också snitslas. Vid många spridda naturvärdesträd så gör en notering på traktdirektivet om extra uppmärksamhet på detta. Vissa naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge. Detta sköter maskinföraren normalt men det kan vara svårt att se tex hålträd från skördarhytten så snitsla om du upptäcker dessa. Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i anslutning till elledningar. Till naturvärdesträd räknas: - grova träd - gamla träd - grova träd med vid och grovgrenig platt krona - hagmarksgranar (grova, tidigare frivuxna) - trädformig sälg, rönn, oxel, hägg, samt grov hassel där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd - ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn) - trädformiga aspar (Gävleborg, Dalarna och Jämtland) - grova aspar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerande bestånd (Uppland) - grova alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd. - grova enar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon (spar skydd runt träden) - träd med tydliga kulturspår - gamla vårdträd Vid FA ska alla naturvärdesträd enligt ovan räknas in i de Gröna träden oavsett diameter. I gallring ska alla Naturvärdesträd dessutom gynnas, dvs alla träd som konkurrerar ska huggas bort. FA- Utöver ovanstående naturvärdesträd skall på Bergvik Skogs marker även följande träd sparas: Trädformiga aspar (Gävleborg, Dalarna och Jämtland) Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind, lönn) i det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven) Om naturvärdesträd avverkas av misstag, ska dessa lämnas kvar i skogen. 22 (44)
GA - Ekoträd Särskilt värdefulla trädslag och buskar Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag och buskarter ska lämnas och gynnas. Det kan exv. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv samt alla bärande träd och buskar. Gynna de individer som är med och konkurrerar i trädskiktet, lämna övriga ekoträd utan att gynna. Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag och buskarter kan asp och gråal röjas/gallras för produktion, medan övriga sådana arter kan röjas/gallras med naturvårdsinriktning och i båda fallen med minst bibehållet inslag/täckning. Planeraren avgör om det är rik förekomst av ekoträd, det ska stå på traktdirektivet. GA Lövandel Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven gäller minst 10 %. Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv. Enstaka stammar av lövträd ska också finnas spridda i beståndet. Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i beståndet efter gallringen. Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras under fåglarnas häckningsperiod. Bergvik Skogs mark: Områden som är björkdominerade ska åtgärdas med inriktning mot björkproduktion. Lövdominerade områden >0,5 ha ska avfattas som egna bestånd och skötas med inriktning på lövproduktion. Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen vara oförändrad eller högre. PEFC mark: Där de naturliga förhållandena så medger värnas lövträd vid gallring så att de utgör minst 5 % i beståndet. Gäller hela Sverige. Ocertifierad mark: Det finns inget krav på lövprocent om man inte fyllt i det på Traktdirektivet. 23 (44)
FA - Lämna grova träd av olika trädslag Nedan ser ni vilka träd som får räknas med och inte, för att få ihop till minst 10 träd/ha: Vilka träd får ej medräknas: träd som finns i avsatt skog - nr 1 på kartan träd på myrholmar i imp, får inte medräknas Hur grova träd får medräknas? diametern ska vara representativ för beståndet. De klenaste stammarna ska vara grövre än 20 cm i diameter i brösthöjd, om sådana träd finns. På sämre marker räcker det med 15 cm. Dessa träd får räknas förutsatt att de är tillräckligt grova: alla naturvärdesträd oavsett diameter träd i övergångszoner - nr 2 på kartan träd i hänsynsytor enligt nedan: o alla hänsynsområden som ligger inom trakten nr 3 på kartan o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot annat ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen - nr 4. o alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv skogsmark räknas med enligt *tårtbitsprincipen. Här ska hänsynsområden delas med angränsande bestånd, - nr 5 och 6 o alla övriga grova träd som sparas i mindre hänsynsgrupper o de grövre träd som sparas för att bryta större kalyta - nr 7 o räcker inte ovanstående till 10 sparade träd per ha, måste entreprenören fylla på med produktionsträd (utvecklingsträd). Dessa träd ska vara av olika trädslag, och ska ej spridas ut på avverkningen utan bör ställas i grupper gärna invid redan ställd hänsyn. o Små områden < 0,5 ha som är klassade som FSC-spara och ej är nyckelbiotoper, där bör FSC märkningen tas bort och träd samt areal räknas. *Tårtbitsprincipen: Den innebär att angränsande hänsyn ska tas med i proportion till hur mycket som ligger an mot trakten. Exempel: Den angränsande sumpskogen nr 6 har en omkrets på 400 m. Den del som ligger an mot trakten är 100 meter. Det innebär att 25% av arealen och grova träden ska räknas med. Alla träd som får räknas med enligt ovan ska delas med traktens *bruttoareal. *Bruttoareal: Avverkad areal samt den hänsynsareal som får medräknas enligt ovan. Ocertifierad mark: Minst 3 grövre levande träd per ha ska alltid lämnas i föryngringsavverkning om det inte finns några andra naturvärden. På granåkrar kan träden bytas ut mot 3 grova högstubbar per ha, som är mer än 3 m höga. 24 (44)
Traktdirektiv: För att underlätta för entreprenören att veta hur många träd som räknats i respektive hänsyn kan man som planerare skriva in under anteckningar hur många grova träd som finns i de urritade hänsynen som ska höra till trakten. Det är dock inget krav. (Vi ska uppdatera Traktdirektivet med en kolumn för sparade träd) Löp nr Miljötyp Areal ha Åtgärd Anteckningar 1 NO Ingen åtgärd Avsatt område, Nyckelbiotop 2 Kantzon 0,1 Spar skiktad Ingen underväxtröjning, spar allt löv kantzon (Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar) 3 Sumpskog 0,2 Ingen åtgärd (hela ytan räknad 20 träd) 4 Sumpskog 0,4 Ingen åtgärd (hela ytan räknad 20 träd) 5 Sumpskog 0,2 Ingen åtgärd (10% av arealen och träden räknade 10 träd) 6 Sumpskog 0,3 Ingen åtgärd (25% av areal och träd räknade 20 träd) 7 Trädgrupp Spar en trädgrupp (Här får föraren själv räkna hur många träd han sparar) Traktdelar Summa areal traktdelar 12i4c2840 13,7 70 80 Sparade träd >20 cm Högstubbar Planerat Att spara Sparade Summa Per ha Att spara Sparade Per ha Om planeraren skriver in antal tänkta sparade träd under respektive tilläggsyta/punkt, summeras dessa med automatik in här. Bergvik: Ytterligare träd som entreprenören minst måste spara för att det ska bli 10 st/ha i slutändan. OBS! Defaultvärdet är 12 (från och med 201108). Övrig mark: Defaultvärdet står som 0, ni får själva ändra värdet vid behov. Egenuppföljning Här skriver entreprenören sen in hur många grova träd han sparat utöver de som planeraren angett. 25 (44)
FA - Markera och spar övrig hänsyn-grupper av träd Om naturvärdesträden tillsammans med träden i kantzoner och hänsynsytor ej överstiger 10 träd per hektar, lämnas andra stormfasta träd på föryngringsytan. Dessa bör helst lämnas i grupper (10 grova träd krävs för att dessutom bryta större kalyta se nedan). Snitsla och rita in på traktkartan om du går förbi något bra ställe för en trädgrupp. Lämna trädgrupperna i första hand där de gör mest naturvårdsnytta tex: vid annan lämnad hänsyn vid block och stenar gärna mossiga mossbeväxta stammar vid vindfällsbrötar i beståndskanter vid äldre lågor i fuktiga partier Vid myrstackar Vid torrakor i ordinära sumpskogar som är produktionsmark FA Större kala ytor Kala ytor större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som är representativa för beståndet dock minst 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter). Som stöd kan du också tänka på att avståndet mellan kvarstående trädgrupp på hygget inte bör överstiga 200 meter. Detta kan gälla en hänsynsyta, kantzon, trädgrupp, eller beståndskant med äldre skog. Behövs ytterligare grupper för kalytans skull ska ordinära trädgrupper som är representativa för trakten lämnas. För att trädgrupperna ska hamna där de gör mest naturvårdsnytta krävs en utsyning av planeraren eller maskinföraren. Ensartade vindkänsliga trakter som saknar hänsynsytor och givna naturvärdesträd mm: Ställ ut grupperna med tio grova träd (vanliga produktionsträd) för att bryta kalytan. Samla sen ihop resten av de träd som ska lämnas, där du tror de står kvar bäst. Bästa stället är oftast i en hyggeskant mot äldre skog. Alla sparade träd får i dessa fall räknas till trakten. Hjälp maskinföraren genom att hänga snitslar och/eller rita in på kartan var det bör ställas en trädgrupp om du ser något lämpligt ställe. Om man avverkar en skärmställning och det inte finns trädgrupper lämnar man istället ett enskilt träd. Pefc- och ocertifierad mark: Hyggens storlek och form ska anpassas till natur och kulturmiljön. En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas. Använd gärna trädgrupper för att begränsa större ytor. 26 (44)