Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Strömsund

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Strömsund Rapport från Fältbiologernas inventeringsresa augusti 2014 1

Innehåll Inledning... 4 Metod... 6 Begreppsförklaringar... 7 Områdesbeskrivningar samt FSC-klagomål... 9 Djupvattenhöjden... 9 Djupvattenhöjden 3... 10 Djupvattenhöjden 2... 11 Djupvattenhöjden 1... 12 Områdesbeskrivning av Djupvattenhöjden 1 och 2 samt området däremellan.... 14 Israelvattnet... 15 Israelvattnet S 2... 15 Israelvattnet S 1 (hygge)... 18 Sjulsåsen... 20 Sjulsåsen 1... 21 Sjulsåsen 2... 22 Sjulsåsen 3... 24 Områdesbeskrivning av hela Sjulsåsen... 26 Nyvattenhöjden... 27 Trollhögarna (hygge)... 30 Tallberget... 31 Diskussion och slutsats... 34 Referenser... 37 Bilagor... 38 1. Svar från Holmen 13 okt 14 på våra klagomål på FSC-brott... 38 2. Citat ur FSC-standard... 39 2

Inventerare Daniel Ahrreman, Alva Anderberg, Emelia Börjesson, Ellinor Delin, Johanna Eriksson, Sofia Fransén, Leila Hasch, Lovisa Hasch, Amanda Lidén, Malin Lundberg, Sigrid Magnusdotter, Johan Moberg, Kerstin Månsson, Julia Pettersson, Robin Pranter, Viktoria Stenström, Sten Svantesson (validerare). Rapporten är skriven gemensamt av inventerarna. Framsidefoto Pågående avverkning i Israelvattnet S 2. Foto: Johan Moberg. Datum för färdigställande av rapport 14 oktober 2014 Kontakt delin.ellinor@gmail.com 072-720 09 17 3

Inledning 17 fältbiologer är på inventeringsresa i en skog nära Israelvattnet i Strömsunds kommun och gör det fältbiologer gör på en inventeringsresa: inventerar gammelskog. I just den här skogen finns granar äldre än 200 år, tretåiga hackspettar, och en rad rödlistade svampar, lavar och mossor. 17 fältbiologer kollar varenda låga, varje granstam, varenda stubbe. Det är som i alla skogar vi tittat på tidigare under veckan. Men samtidigt är det inte som vanligt, för bakgrundsljudet, som brukar bestå i trädsus och enstaka fågelrop, är utbytt mot ljudet av sågklingor mot bark och trä. Det är ljudet av träd som fälls, och för varje minut tilltar det i styrka. Naturskogar avverkas hela tiden i Sverige, trots att Skogsvårdslagen säger att miljömålen skall vara likställda produktionsmålen. Just den dagen, onsdagen den 13:e augusti 2014, fick vi bekräftat att det inte stämmer på långa vägar. Vi hittade exklusiva arter som rynkskinn och gränsticka, och ändå hade skogen hunnit avverkas till tre fjärdedelar när vi kom dit. Efter en snabb inventering ringde vi distriktschefen för Holmen och upplyste honom om att de höll på att avverka en skyddsvärd skog, och troligen bröt mot FSC:s kriterier. Efter en stund gick han med på att tillfälligt stoppa avverkningen och själv komma och titta på skogen dagen därpå. Efter att vi hade visat områdets naturvärden för Holmens utsända och diskuterat med dem beslutade de sig för att dra tillbaka maskinerna tills vidare. Framtiden för skogen vid Israelvattnet är ännu oviss. Men om inte vi, 17 fältbiologer, hade kommit dit den där dagen så skulle den redan ha varit borta. Till många andra platser kom vi försent och möttes av hyggen istället för de skogar vi hade tänkt inventera. Skogslagar och skogens värden ett perspektiv Enligt FSC skall skogsbrukare undanta minst 5 % av sin produktiva skogsmarksareal från andra åtgärder än skötsel påkallad för att bevara och främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald (FSC 2014). Samtidigt är de som skrivit under Skydda skogens Forskaruppropet eniga om att: "anslaget till skogsskydd måste höjas till den nivå som krävs för att långsiktigt bevara skogens biologiska mångfald''. Svensk naturvårdsforskning anser idag att 20 % av skogen behöver skyddas för att bevara den skogliga biologiska mångfalden (Skydda skogen). Att bevara skogens biologiska mångfald innebär att hindra de arter som nu hotas från att dö ut. I nuläget är var tionde skogslevande art rödlistad och riskerar därmed att dö ut inom överskådlig tid (Gärdenfors 2010). ArtDatabanken visar också att det är bråttom eftersom de sista oskyddade naturskogarna kommer att ha avverkats om 20 år; den enda naturskog vi då kommer att ha kvar är den skyddade skogen, som kommer att utgöra 5 % av den ursprungliga produktiva skogsytan (Larsson o.a. 2011). Denna siffra skall jämföras med Sveriges åtagande enligt Nagoya-avtalet, där vi lovat att skydda minst 17 % av den produktiva skogsmarken. Skogsstyrelsen kan inte göra mycket för att hindra att skyddsvärda skogar avverkas, och eftersom Skogsvårdslagen ligger utanför Miljöbalken måste inte skogsägaren ta miljöhänsyn. 30 SVL meddelar visserligen natur- och kulturhänsyn, men Skogsstyrelsen har bara resurser till att kontrollera en bråkdel av alla avverkningsanmälningar, och överträdelser mot lagen leder inte till sanktioner. 30 SVL konstaterar dessutom att naturhänsyn skall tas så länge det inte försvårar pågående markanvändning. Efter inlämnad avverkningsanmälan har 4

Skogsstyrelsen 6 veckor på sig att komma med invändningar, sedan är det fritt fram att göra med skogen som ägaren vill så länge produktionen inte äventyras (Zaremba 2012). Lindfors & Hjärtberg (2014) menar att naturvården är en död hand över landsbygden, att skyddad natur innebär att skogen inte kan brukas, vilket betyder att bygderna går miste om arbetstillfällen (Lindfors & Hjärtberg 2014). Andra studier visar emellertid att ekoturismen är en uppåtgående trend (Fredman & Margaryan 2014), samtidigt som trenden verkar vara den motsatta för skogsindustrin (Christiansen 2013). En amerikansk studie visar vidare att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och skyddad mark är starkare än sambandet mellan ekonomisk nedgång och skyddad mark, att skyddad natur och väglösa marker tvärtom kan vara tillväxtdrivande. Studien jämförde ekonomisk tillväxt med nivån skyddad natur i olika kommuner (county) i Oregon, USA. Dessutom minskar värdet på utvinningsindustrin medan turismen ökar i värde (Southwick Associates 2000). Eftersom Sveriges lagar och myndigheter inte förmår att skydda så mycket skog som enligt forskningen skulle krävas för att bevara den biologiska mångfalden, och eftersom produktionsmålet ständigt prioriteras över miljömålet, trots att lagen säger att de ska vara jämställda, så känner vi fältbiologer oss manade att agera. Vi kan inte stå och se på medan de sista spillrorna naturskog utanför reservaten försvinner. Vi vill inte se arter dö ut och landskap brytas sönder framför våra ögon. Vi vill inte bevittna en ekologisk katastrof. Skogsindustrin har mycket pengar och makt att påverka politiken och därmed lagen så att den passar dem. Vi däremot har inget annat än våra starka viljor och vårt ihärdiga slit att sätta tilltro till. Vi gav oss ut på inventeringsresa för att kolla om verkligheten såg så illa ut som vi trott (det gjorde den!), och sprida ljus över skogsbolagens, i detta fall Holmens, bristande naturhänsyn och brott mot FSC:s kriterier. Vi hoppas att ni som läser den här rapporten tar till er den information vi har samlat in och hjälper oss i kampen att bevara de sista naturskogarna. Avverkningarna sker ständigt. Det är bråttom nu! 5

Metod Mellan den 11 och 17 augusti besökte 17 medlemmar i Fältbiologernas skogsnätverk ca 15 avverkningsanmälda områden i Strömsunds kommun, varav vissa redan var avverkade. Nio avverkningsanmälda skogar (ännu ej avverkade) inventerades. Dessutom gjordes två översiktliga hyggesinventeringar. Samtliga besökta områden ägs av Holmen Skog, som är certifierade enligt FSC. Skogarna genomsöktes efter rödlistade arter och signalarter, främst svampar och lavar, men även en del insekter, mossor, kärlväxter och fåglar. Även strukturella värden såsom mängden död ved, trädslagsblandning, spår av brand, samt trädens ålder och skiktning bedömdes. Artbestämningarna skedde huvudsakligen i fält. Vissa svårbestämda fynd artbestämdes i efterhand av Sten Svantesson. De inventerade områdena indelades i tre kategorier beroende på av gruppen bedömt skyddsvärde: Lågt naturvärde: Skog som vi inte anser når upp till nyckelbiotopsklass men som bör sparas för att Sverige ska uppnå målet (Miljödepartementet 2012) om 17 % skyddad skog. Lokalt värdefull skog. Medelhögt naturvärde: Skog som vi anser åtminstone bitvis når upp till nyckelbiotopsklass och som har god potential att utvecklas till skog med höga naturvärden. Regionalt värdefull skog. Högt naturvärde: Skog som vi anser når upp till nyckelbiotopsklass och som absolut bör undantas från avverkning. Nationellt värdefull skog. Den 19 augusti 2014 kontaktade vi Holmen och sände dem artlistor för de avverkningsanmälda skogar som vi klassat ha medelhögt eller högt naturvärde. Vi uppmanade dem att avvakta med avverkning i dessa områden tills de fått hjälp av Skogsstyrelsen med att göra naturvärdesbedömningar, och att sedan avsätta skogarna om de visat sig ha höga naturvärden. Holmen gav därefter Skogsstyrelsen uppdraget att inventera de flesta av de skogar, dock inte Nyvattenhöjden, som vi kontaktat dem om. Vid datumet för denna rapports färdigställande, 14 oktober 2014, hade Skogsstyrelsen ännu bara inventerat Tallberget. Denna inventering resulterade i upprättandet av två nyckelbiotoper inom avverkningsanmälan. För samtliga områden som beskrivs i denna rapport, utom Djupvattenhöjden 3 som bedömdes ha lågt naturvärde, upprättades klagomål på brott mot FSC:s standard som den 13 oktober 2014 skickades till ansvariga på Holmen Skog. Holmen Skog svarade samma dag. Då vi ansåg att svaret inte föranledde någon förändring i klagomålen upprättades formella klagomål som sändes till Holmen Skogs certifierare, DNV (Det Norske Veritas), den 13 oktober 2014. 6

Begreppsförklaringar Signalarter Signalarter är arter som signalerar miljöer med höga naturvärden. Signalarterna utses av skogstyrelsen och är avsedda att fungera som praktiska naturvårdsredskap i skogen. De utgörs därför av arter som är relativt lätta att identifiera, till skillnad från många av de rödlistade arterna. (www.skogsstyrelsen.se) Naturskog och urskog Naturskogar kännetecknas av träd i olika åldrar, grova träd, död ved i olika nedbrytningsstadier samt få eller inga spår efter mänskliga ingrepp. En urskog är en skog som aldrig har påverkats av människor. (www.protecttheforest.se,www.naturvardsverket.se) Rödlistade arter Rödlistan är en förteckning över arter som riskerar att dö ut i Sverige. Alla arter som är rödlistade har bedömts och klassats i olika kategorier, vilka på ett översiktligt sätt sammanfattar arternas situation och i vilken grad de hotas av att försvinna från landet. Rödlistan har sex olika kategorier som sammanfattas nedan. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs sedan av Naturvårdsverket. I våra bedömningar av inventerade områden anges alltid de rödlistade arternas hotkategori genom att kategorins förkortning står skriven efter varje rödlistad art. (www.artfakta.se) Kategoriförkortningar Försvunnen RE Akut hotad CR Starkt hotad EN Sårbar VU Missgynnad NT Kunskapsbrist DD FSC Forest Stewardship Council är en internationell organisation som verkar för certifiering av skogsbruk. Medlemmarna i FSC är bland andra miljöorganisationer, skogsföretag och köpare av skogsprodukter. Certifieringen ska innebära att en oberoende organisation intygar att skogsbruket bedrivits på ett sådant sätt som naturvårdsorganisationerna och skogsföretagen har kommit överens om. Såväl miljöaspekter som ekonomiska och sociala faktorer beaktas. Vi har dock observerat att det skogsbolagen åtar sig enligt FSC inte återspeglas i de skogar vi besökt. Flera svenska miljöorganisationer, bland dem Fältbiologerna, har under de senaste åren lämnat svenska FSC eftersom de tycker att skogsnäringen inte lever upp till FSC-kraven och trots detta inte fråntas sina certifikat. Idag är Sveriges Ornitologiska Förening och WWF de enda miljöorganisationerna som fortfarande är medlemmar i Svenska FSC. (http://se.fsc.org/) 7

Miljömålen Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet i Sverige ska leda till. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedömer Naturvårdsverket kontinuerligt om huruvida dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. (www.miljomal.nu) 8

Områdesbeskrivningar samt FSC-klagomål Samtliga inventerade områden ligger i Strömsunds kommun. Vi har, i de fall vi har inventerat flera avverkningsanmälningar som ligger nära varandra, även skrivit ett sammantaget omdöme för det område som avverkningsanmälningarna tillsammans täcker. Större sammanhängande skogsområden med biologiskt värdefull skog saknas i stor grad i dagens skogslandskap och som en del i ett större område kan även skogsavsnitt med något lägre naturvärden vara mycket viktiga att spara. Vid ett fåtal artfynd står noteringen ev. ej i området. På grund av den låga upplösningen på kartor över avverkningsanmälningarna vi hade tillgång till var vi vid vissa tillfällen osäkra på exakt var gränsen gick. Arter med denna notering hittades alltså antingen inom avverkningsanmälan eller strax utanför gränsen. Alla koordinater anges i RT 90. På kartorna har avverkningsanmälningar turkosblå färg. De beskrivna områdena är utmärkta med siffror i de fall samma karta visar flera besökta områden och med en pil i de fall en karta endast visar ett besökt område. Djupvattenhöjden Karta över Djupvattenhöjden 1, 2 och 3 9

Djupvattenhöjden 3 Inventeringstillfälle: 11 aug Ärendebeteckning: A 14529-2014 Storlek: 4,6 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7128440 Y 1459370 Foto: Emelia Börjesson Områdesbeskrivning Skogen ligger i en nordsluttning med inslag av kala klippväggar. Den är grandominerad med inslag av tall, björk och sparsamt inslag av sälg. Flerskiktad men de äldsta och yngsta träden saknas. De äldsta funna träden ca 150 år. Mycket sparsamt med död ved. Markvegetationen utgörs av blåbär med inslag av lingon och kråkbär. Sparsamt inslag av lågörtsvegetation. Spår av underröjning samt förekomst av gamla avverkningsstubbar efter plockhuggning. Inga övriga kulturspår. Stor del av området genomgånget. Omdöme: Lågt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Bårdlav x. Garnlav x NT Gytterlav x. Luddlav x. Skrovellav x NT Spår efter tretåig hackspett NT Stuplav x. Ullticka x NT Vitgrynig nållav x. 10

Djupvattenhöjden 2 Inventeringstillfälle: 11-12 aug Ärendebeteckning: A 14526-2014 Storlek: 2,6 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7128943 Y 1458516 Foto: Robin Pranter Områdesbeskrivning Skogen ligger i en brant och fuktig nordostsluttning. Den är grandominerad med inslag av björk, asp och tall. Sparsamma inslag av sälg och enstaka rönnar. Flerskiktad skog, men bitvis saknas de allra äldsta träden. Äldsta funna träd ca 200 år. Rikligt med lågor i alla nedbrytningsstadier. Ett fåtal gamla grantorrakor. Brandspår på tallågor. Markvegetationen domineras av blåbär, lingon, ekbräken och vitmossa. Bitvis inslag av lågörtsvegetation. Ett fåtal gamla plockhuggningsstubbar. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Högt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Blackticka x VU Brunpudrad nållav x. Bårdlav x. Daggskinn. Gammelgransskål x NT Garnlav x NT 11

Gränsticka x NT Harticka x NT Kandelabersvamp x NT Kilporing NT Knärot x NT Korallfingersvamp. Kötticka x NT Luddlav x. Lunglav x NT Ormbär x. Plattlummer x. Purpurfingersvamp x NT Purpurmylia x. Rosenticka x NT Rödbrun blekspik x NT Skinnlav x. Smalskaftslav x VU Stor aspticka x NT Stuplav x. Trådticka x. Ullticka x NT Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. Vitskaftad svartspik x NT Ögonpyrola x. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots förekomster av minst 18 rödlistade arter (se artlista) och bitvis stora ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Djupvattenhöjden 1 Inventeringstillfälle: 12 aug Ärendebeteckning: A 14527-2014 12

Storlek: 7,5 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7128848 Y 1457899 Till höger: Harticka, Onnia leporina (NT). Foton: Robin Pranter. Områdesbeskrivning Skogen ligger i en nordvästsluttning. Den är grandominerad med rikliga inslag av sälg och björk samt enstaka rönnar. Bitvis fullskiktad men stora delar saknar de äldsta och/eller yngsta åldrarna. Bitvis sparsamt och bitvis rikligt med lågor, då i alla nedbrytningsstadier. Brandspår på tallåga. Markvegetationen domineras av blåbär, med inslag av lågörter och bitvis även högörter. Gamla traktorvägar finns i området. Bitvis rikligt med plockhuggningsstubbar. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Medelhögt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Brunpudrad nållav x. Gammelgransskål x NT Garnlav x NT Gränsticka x NT Gytterlav x. Harticka x NT Korallfingersvamp x. Luddlav x. Lunglav x NT Skrovellav x NT Stjärntagging x NT Stuplav x. Trådticka x. Ullticka x NT Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. Vitskaftad svartspik x NT 13

Vågbandad barkbock x. Ögonpyrola x NT På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots att det utgör en del av ett större sammanhängande naturskogsområde, hyser minst 11 rödlistade arter (se artlista) och bitvis rikligt med lågor. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att delar av den avverkningsanmälda skogen håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Områdesbeskrivning av Djupvattenhöjden 1 och 2 samt området däremellan. (Djupvattenhöjden 1 och 2 ligger nära varandra och kopplas samman av ett område av liknande ej avverkningsanmäld skog) Skogen ligger i en mer eller mindre brant nordost- till nordvästsluttning med ett flertal kala lodytor. Den är grandominerad med inslag av sälg, björk och sparsamt inslag av asp, tall och rönn. Flerskiktad skog, bitvis saknas de äldsta träden. Äldsta funna träd ca 200 år. Generellt medelgott till rikligt med lågor. I större delen av området lågor i alla nedbrytningsstadier. Brandspår på lågor. Blåbärsvegetation dominerar. Rikliga inslag av ekbräken. Inslag av vitmossa och sparsamma inslag av högörts- och lågörtsvegetation. Bitvis spår av tidigare plockhuggning, bitvis saknas spår av tidigare skogsbruk. Enstaka traktorspår. I området finns rikliga förekomster av ett stort antal olika rödlistade arter och signalarter. Sammantaget omdöme: Högt naturvärde. 14

Israelvattnet Karta över Israelvattnet S1 och 2 Israelvattnet S 2 Inventeringstillfälle: 13 aug Ärendebeteckning: A 14557-2014 Storlek: 17,2 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7136032 Y 1438903 15

Skogsstruktur i den ännu inte avverkade delen av området. Foto: Alva Anderberg Virke från den avverkade delen av området. Foto: Johan Moberg 16

Områdesbeskrivning Ca ¾ av området var redan avverkat vid inventeringstillfället. Här beskrivs den ickeavverkade skogen i västra delen av området. Skogen ligger i ett småkuperat landskap nära myrmark och fjäll. Den är grandominerad med inslag av björk. Årsringsräkning på stubbar visade på avverkade träd över 200 år. Medelgott med död ved. Spår av bäver. Gamla granar, uppskattningsvis omkring 200 år, finns spridda i hela området. Många av dessa bär spår efter tretåig hackspett. Blåbär dominerar markvegetationen. Inslag av sumpmark med vitmossor. Måttliga spår av plockhuggning. Större delen av det icke-avverkade området genomgånget. Omdöme: Medelhögt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Gammelgransskål x NT Garnlav (rikligt) x NT Granticka x NT Gränsticka x NT Harticka x NT Källmossa x. Kötticka x NT Lavskrika NT Nordisk stormhatt x. Rynkskinn x NT Spår efter tretåig hackspett NT Trådticka x. Ullticka x NT Vitgrynig nållav x. Vitskaftad svartspik x NT På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts, och delvis avverkats, trots förekomster av minst 11 rödlistade arter (se artlista), många gamla granar som vi anser bör klassas som naturvärdesträd samt flertalet lågor i olika nedbrytningsstadier. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen håller nyckelbiotopsklass. Vi anser också att det är troligt att Holmen har brutit mot nedanstående kriterier, då de har 17

avverkat stora delar av området som också verkar ha haft höga naturvärden (se områdesbeskrivning ovan): - Kriterium 6.2.1S - Kriterium 6.3.18 Israelvattnet S 1 (hygge) Inventeringstillfälle: 14 aug Ärendebeteckning: A 14559-2014 Storlek: 18,9 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7137310 Y 1438070 Foto: Johan Moberg 18

Sönderkörd låga. Foto: Emelia Börjesson Områdesbeskrivning Smal kantzon av träd ned mot sjöarna, mellan en trädbredd och 25 meter bred. Bitvis avverkat precis intill våtmark. Kantzon saknas helt vid en ca 30 meter lång sträcka längs en bäckfåra. Ett fåtal lämnade grantorrakor. Enstaka unga granar lämnade vid en stig och skoterled som löper genom området ned mot sjöstranden. Ett flertal sönderkörda granlågor. Sönderkörd bäckfåra. Flertalet förekomster av garnlav (NT). Fynd av vitgrynig nållav. Äldsta årsringsräknade avverkningsstubben ca 150 år. Relativt få högstubbar. Ytterst få evighetsträd. Endast en liten del av området genomgånget. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald troligen inte har bedömts på ett tillfredsställande sätt då det har avverkats trots att fynd av lågor, garnlav och vitgrynig nållav tyder på att skogen var en naturskog. 19

- Kriterium 6.3.4S Kommentar: Citat ur kriterium 6.3.4S: Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än 1 år förutom då de: a) utgör en säkerhetsrisk för dem som arbetar i skogen eller för allmänheten inom rekreationsområden, b) blockerar frekvent nyttjade stigar och vägar, c) är klenare avverkningsrester, d) utgör yngelmaterial för skadeinsekter vid dokumenterad risk för massförökning. Då Holmen på många ställen på hygget har kört sönder gamla lågor, och då detta knappast kan anses vara att lämna lågor, anser vi att Holmen har brutit mot detta kriterium. - Kriterium 6.5.14 och 6.3.15S. Kommentar: Då Holmen har lämnat en bitvis mycket smal och bitvis obefintlig kantzon mot våtmark, bäckfåra och sjö i området anser vi att de har brutit mot ovanstående kriterium. Holmen Skog riskerar också att vid avverkningen ha brutit mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Sjulsåsen Karta över Sjulsåsen 1, 2 och 3 20

Sjulsåsen 1 Inventeringstillfälle: 15 aug Ärendebeteckning: A 11844-2014 Storlek: 11,7 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7136809 Y 1447288 Foto: Alva Anderberg Områdesbeskrivning Skogen ligger delvis i en kuperad sluttning mot en bäck, delvis på relativt plan och storblockig mark. Den är grandominerad med bitvis rikliga inslag av björk och sälg. Enstaka enar. Längs bäcken finns gråal, högörtsvegetation och rörligt markvatten. Större delen fullskiktad, bitvis saknas de äldsta träden. På en höjd finns troligen en lövbränna. Äldsta funna träd ca 200 år. Bitvis rikligt, bitvis måttligt med död ved. Brandljud på gran och en låga med kolrester. Markvegetationen domineras av blåbär med inslag av vitmossa. Vissa platser tycks vara måttligt plockhuggna. Gamla traktorvägar i östra delen av området. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Medelhögt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Brunpudrad nållav x. Bårdlav x. Gammelgransskål x NT Garnlav x NT Granticka x NT 21

Gränsticka x NT Gytterlav x. Harticka x NT Kilporing NT Knärot x NT Kötticka x NT Luddlav x. Lunglav x NT Nordisk stormhatt x. Norsk näverlav x VU Philonotis sp. x. Skrovellav x NT Sotlav x. Spår av tretåig hackspett NT Stuplav x. Trådticka x. Ullticka x NT Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots förekomster av minst 14 rödlistade arter (se artlista), flertalet gamla sälgar och granar och bitvis rikligt med lågor. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen bitvis håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Sjulsåsen 2 Inventeringstillfälle: 15 aug Ärendebeteckning: A 14580-2014 Storlek: 6,2 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7137056 Y 1447326 22

Ovanligt formad gran. Foto: Lovisa och Leila Hasch Områdesbeskrivning Skogen ligger i en småblockig nordsluttning. Den är grandominerad med rikliga inslag av björk och sälg. Till största delen fullskiktad men bitvis saknas de äldsta träden. Måttlig till riklig mängd lågor. Huvudsakligen blåbärsdominerad markvegetation, bitvis vitmossedominerat. Måttligt med stubbar från tidigare plockhuggning. En traktorväg genom området. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Medelhögt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Bårdlav x. Gammelgransskål x NT Garnlav x NT Granticka x NT Gräddticka x VU Gränsticka x NT Harticka x NT Knärot x NT Kötticka x NT Luddlav x. Lunglav x NT Norsk näverlav x VU Rynkskinn x NT Skinnlav x. Skrovellav x NT Sprickporing VU Stuplav x. 23

Trådticka x. Ullticka x NT Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots förekomster av minst 15 rödlistade arter (se artlista) och flertalet gamla sälgar och granar. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen bitvis håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Sjulsåsen 3 Inventeringstillfälle: 15 aug Ärendebeteckning: A 2820-2014 Storlek: 7,7 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7136680 Y 1446973 24

Foto: Robin Pranter Områdesbeskrivning Skogen ligger i en blockig, kuperad och svagt sluttande terräng. Den är grandominerad med varierande inslag av björk. Enstaka aspar och sälgar. Fullskiktad. Äldsta funna träd ca 250 år. Huvudsakligen rikligt med lågor i alla nedbrytningsstadier men fläckvis partier med måttlig mängd lågor. Gott om torrakor. Inga synliga brandspår. Blåbärsdominerad markvegetation med fuktiga partier med vitmossa och fräken. Mycket sparsamt med gamla plockhuggningsspår. Enstaka, tydliga avverkningsstubbar. Stora delar av skogen urskogslik. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Högt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Blackticka (ev. ej i området) x VU Daggskinn. Doftskinn x NT Gammelgransskål x NT Garnlav x NT Granticka x NT Grantickeporing VU Gräddticka x VU Gränsticka x NT Gyalecta Friesii (ev. ej i området) NT Harticka x NT Lunglav x NT 25

Rosenticka x NT Rynkskinn (ev. ej i området) x NT Skinnlav x. Skrovellav x NT Sotlav x. Spår efter tretåig hackspett NT Stjärntagging x NT Stuplav x. Trådticka x. Ullticka x NT Vitgrynig nållav x. Vitskaftad svartspik x NT På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots att det i stora delar har urskogsliknande karaktär, och trots förekomster av minst 18 rödlistade arter (se artlista). Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Områdesbeskrivning av hela Sjulsåsen Skogen ligger i en kuperad och bitvis blockig terräng. En bäck rinner genom området. En myr finns i mitten. Skogen är grandominerad med bitvis mycket rikliga inslag av björk och sälg. Enstaka rönnar och sälgar i sydväst. Längs bäcken gråal. I mellersta delen enstaka enar. Sydvästra delen (område 3) fullskiktad, urskogsartad till stora delar. I mellersta delen av området (område 1) fanns på högre platser lövdominerade platser som saknade gamla granar och hade brandspår på lågor; troligen en lövbränna. Skogen på dessa platser verkade generellt yngre. Svackorna i detta område var fuktiga och där var skogen fullskiktad men med spår av plockhuggning. I norra delen (område 2) var skogen fullskiktad men med spår av plockhuggning. De äldsta funna träden ca 250 år. Mängden lågor varierande: I sydväst mestadels rikligt. I mellersta delen bitvis rikligt, bitvis måttligt. I nordöstra delen bitvis rikligt, bitvis sparsamt. Brandspår i mellersta delen. I större delen av området domineras markvegetationen av blåbär, bitvis med inslag av ekbräken. På fuktiga platser vitmossedominerat. Längs bäcken och i mindre svackor högörtsvegetation. Större delen med 26

spår av plockhuggning, två traktorvägar. I sydväst endast enstaka säkra spår av plockhuggning. I området finns rikliga förekomster av många olika rödlistade arter och signalarter. Sammantaget omdöme: Högt naturvärde. Nyvattenhöjden Karta över Nyvattenhöjden Inventeringstillfälle: 16 aug Ärendebeteckning: A 14566-2014 Storlek: 22,4 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7140943 Y 1453765 27

Påbörjad avverkning. Foto: Amanda Lidén Granlågor i den ännu vid inventeringstillfället oavverkade delen av skogen. Foto: Emelia Börjesson Områdesbeskrivning Avverkning pågick i området vid inventeringstillfället. En mindre del av skogen var redan avverkad. Efter vår inventering har avverkningen i området slutförts (Adolfsson, mejl 13 oktober 2014). Vilken hänsyn som Holmen har tagit vid avverkningen har vi inte fått information om. 28

Skogen ligger i en bitvis blockig, varierad terräng med både sumpmark och torrare kullar. I östra delen av avverkningsanmälan finns en sydsluttning. En bäck rinner genom den västra delen och marken där är källpåverkad. Skogen är grandominerad med rikliga inslag av björk. Enstaka sälgar, aspar, alar, enar och tallar. Större delen fullskiktad, men mindre områden med yngre skog. Äldsta funna träd ca 250 år. 230-årig granstubbe från pågående avverkning. Sparsamt till måttligt med lågor, de flesta i relativt tidigt nedbrytningsstadium. Inga spår av brand funna. Markvegetationen domineras av blåbär med inslag av ekbräken och vitmossa. Större delen av området verkar måttligt plockhugget, ett mindre område kraftigt plockhugget. Korridorer med nyligen kalavverkad skog från pågående avverkning. Större delen av området genomgånget. Omdöme: Medelhögt naturvärde. Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Brunpudrad nållav x. Bårdlav x. Daggskinn. Gammelgransskål x. Garnlav x NT Granticka x NT Gränsticka x NT Harticka x NT Kortskaftad ärgspik x. Kötticka x NT Lavskrika x NT Liten aspgelélav x VU Liten sotlav x VU Luddlav x. Lunglav x NT Ormbär x. Philonotis sp. x. Skrovellav x NT Spår efter tretåig hackspett NT Stjärntagging x NT Stuplav x. Tallstocksticka x VU Trådticka x. Ullticka x NT Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk 29

kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkningsanmälts trots förekomster av minst 15 rödlistade arter, varav 3 VU-arter (se artlista), och bitvis stora ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Dessutom anser Fältbiologernas skogsnätverk att den avverkningsanmälda skogen håller nyckelbiotopsklass. Om Holmen Skog har avverkat/avverkar den berörda skogen så riskerar de att även ha brutit/bryta mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18. Trollhögarna (hygge) Karta över Trollhögarna Inventeringstillfälle: 16 aug Ärendebeteckning: A 14520-2014 Storlek: 22,6 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7131276 Y 1454982 Områdesbeskrivning Nyligen avverkat hygge. Årsringsräkning på några valda stubbar visar att granar av åldrarna 180, 170, 150, 195, 200, 210, 185, 120, 190, 210, 220 och 200 år nyligen avverkats. En skog med så gamla träd kan antas ha haft höga naturvärden, och borde ha undantagits från avverkning. 30

På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald troligen inte har bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom området har avverkats trots att där bevisligen har stått granar runt 200 år, träd som kanske var s.k. naturvärdesträd. Holmen Skog riskerar även att ha brutit mot kriterium 6.2.1S och 6.3.18 om den avverkade skogen, som verkar troligt, var en naturskog med höga naturvärden och naturvärdesträd. Tallberget Karta över Tallberget Inventeringstillfälle: 17 aug Ärendebeteckning: A 14503-2014 Storlek: 24,3 ha Ungefärlig mittpunktskoordinat: X 7128826 Y 1468497 31

Foto: Robin Pranter Områdesbeskrivning Gammal tallstubbe. Foto: Ellinor Delin Skogen ligger i en kuperad sydsluttning med raviner och lodytor. Den är grandominerad med rikliga inslag av sälg, tall, asp och björk. Enstaka rönnar och enar. Lövträdsinslaget är fullskiktat och en hel del gamla aspar och sälgar finns i området. Flerskiktat med tall, dock saknas de yngsta och äldsta träden. Den äldsta funna tallen ca 270 år. Mestadels fullskiktat med gran, men bitvis saknas de äldsta träden. Rikligt med granlågor i alla nedbrytningsstadier. Måttligt till rikligt med tallågor i sena nedbrytningsstadier. Rikligt med björklågor, sparsamt med asp- och sälglågor. Ett fåtal talltorrakor och -högstubbar. Enstaka brandljud på död tall. Kolade lågor, stubbar och högstubbar. Markvegetationen är blåbärsdominerad med rikliga inslag av lågörtsvegetation och ekbräken. Lingon och renlavar dominerar på höjderna. Rikligt med stubbar av tall efter plockhuggning, förekomster av avkapade tallågor. Rester efter elstängsel. Endast ca en femtedel av området genomgånget. Omdöme: Högt naturvärde Detta område var ännu vid rapportens färdigställande (14 oktober 2014) det enda av de berörda områdena som Skogsstyrelsen hade inventerat. Myndighetens inventering resulterade i att två nyckelbiotoper upprättades inom avverkningsanmälan: N 740-2014 (12,1 ha) och N 739-2014 (4,5 ha). I detta fall instämde Skogsstyrelsen alltså i vår bedömning att området var av nyckelbiotopsklass. Den del av avverkningsanmälan som inte blev klassad som nyckelbiotop har nu avverkats (Adolfsson, mejl 13 oktober 2014). Namn Signalart Rödlistekategori 2010 Blågrå svartspik NT Bårdlav x. 32

Dvärgbägarlav x NT Garnlav x NT Granticka x NT Gräddporing VU Gränsticka x NT Knärot x NT Kolflarnlav x. Korallblylav x. Kortskaftad ärgspik x. Kötticka x NT Lunglav x NT Plattlummer x. Rosenticka x NT Rynkskinn x NT Skinnlav x. Skrovellav x NT Spår efter tretåig hackspett NT Stor aspticka x NT Stuplav x. Trådticka x. Ullticka x NT Ulltickeporing VU Vedflarnlav x. Vedskivlav x. Vedtrappmossa x NT Vitgrynig nållav x. På avverkningsanmälan anser Fältbiologernas skogsnätverk att Holmen Skog inte lever upp till följande i den gällande FSC-standarden: - Bilaga 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Kommentar: Enligt bilaga 4 är syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Detta ska utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. I bilagan står också: En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. Fältbiologernas skogsnätverk anser att områdets förutsättningar för biologisk mångfald inte kan ha bedömts på ett godtagbart sätt, eftersom Holmen har missat att skogen är av nyckelbiotopsklass, som Skogsstyrelsens etablering av två nyckelbiotoper inom avverkningsanmälan bekräftar. Dessutom finns minst 17 rödlistade arter inom området, och många substrat (stående och liggande död ved, kolade stubbar, gamla lövträd, gamla barrträd) som är värdefulla för den biologiska mångfalden. 33

- Kriterium 6.2.1S. Kommentar: Citat ur kriterium 6.2.1S: Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). Det är uppenbart att Holmen har brutit mot detta kriterium då de har avverkningsanmält en skog som enligt Skogsstyrelsens definition innehåller två nyckelbiotoper. - Kriterium 4.1.6. Kommentar: Citat ur kriterium 4.1.6: Skogsbrukare ska tillse och dokumentera att anställda har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområdet, avseende såväl produktion som natur- och kulturmiljön. Holmen kan anses ha brutit mot kriterium 4.1.6. då erforderlig kompetens för att på ett tillfredsställande sätt bedöma områdets naturvärden uppenbarligen saknas. Om Holmen Skog avverkar den berörda skogen så riskerar de att även att avverka naturvärdesträd och därmed bryta mot kriterium 6.3.18. Diskussion och slutsats Torsdagen den 14:e augusti 2014 träffade vi fältbiologer två män, distriktschef och produktionsledare, från Holmen Skog, angående den pågående avverkningen i Israelvattnet S 2. Produktionsledaren med ansvar skötsel/planering, är det närmaste en naturvårdare Holmen Skog har i detta område. Holmen har ingen biolog anställd alls i Bredbyns distrikt, som sträcker sig från Ångermanlandskusten till Gäddede. Under mötet med Holmen fick vi veta att i Ströms Vattudal finns ca 60 000 ha Holmen-ägd skog. Av dem har 12 000 ha (20,4 %) produktiv skog avsatts för naturvård. Den totala siffran för alla Holmens skogar är 8,4 %. Vi fick också höra om det nya protokollet som naturvärdesinventerare, studenter som anställs under sommaren, skall använda för att utse skogar med höga naturvärden. När vi tryckt på lite fick vi veta att inga artkunskaper efterfrågas för att kunna göra dessa bedömningar, och inga biologistudenter anställs. Vi tycker att det är konstigt att de som arbetar med skog inte vet vilka arter som finns i skogen. De arter som tillsammans i en komplicerad väv bygger ekosystem. Media (Immefors 2014) meddelade att Holmen skog inte håller med Fältbiologerna om att många av de skogar de avverkningsanmält är skyddsvärda, men de är glada åt det jobb vi gjorde. Det är inte underligt att de är glada åt de arbetstimmar vi lagt på att inventera deras skogar, det är ett jobb som de själva borde utfört, men som vi gjorde gratis. Skogsstyrelsen och skogsvårdslagen Felet är inte helt och hållet Holmen Skog AB eller andra företag. Företagen vill helst gå med vinst och ser kanske skyddad skog som en förlust för produktionen, och anställda biologer som en förlust för företaget. Felet ligger också hos politikerna och de statliga myndigheterna. 34

Skogsstyrelsen har ett stort ansvar att se till att företagen efterlever lagen. Skogsstyrelsen prioriterar privata skogsägare, medan företagen får mer frihet under ansvar. Och med den skogsvårdslag vi idag har i Sverige lämnar det mycket att önska. Skogsstyrelsen är den myndighet som skall se till att skogsvårdslagen efterföljs, men de har ett antal hinder i vägen för att uppfylla sitt uppdrag. För det första saknar de ekonomiska resurser för att anställa den personalstyrka som krävs för lagtillsyn. Detta beror på politiska beslut. Vidare har de enbart 6 veckor på sig att granska inkomna avverkningsanmälningar, men har myndigheten inte meddelat något när prövotiden är slut kan skogen avverkas enligt skogsägarens planer. Eftersom inget beslut har tagits, finns det inget som tredje part kan överklaga. Bristen på personal, en kort prövotid och att inget beslut krävs innebär att knappt 1 % av alla inkomna avverkningsanmälningar granskas (Zaremba 2012). Slutligen har Länsstyrelserna en minimal budget för reservatsbildning, något som enbart räcker till en bråkdel av alla de skogar som de bedömer som skyddsvärda. Samtidigt som vi kritiserar Holmen Skog AB för att inte bedriva ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk, kritiserar vi regeringen för att inte satsa på en lag som tar hänsyn till ekosystemens ramar och ekonomiska medel för att fullfölja lagen. Holmen Skog AB avverkar naturskogar för att det inte finns några mogna planteringar idag. Att då säga att hyggesbruket är hållbart är en sanning med modifikation. Och enligt Artdatabanken kommer de sista oskyddade naturskogarna att ha avverkats om 20 år om inget ändras. Då kommer 95 % av den produktiva skogsmarken i Sverige att vara omvandlad till produktionsskog och de resterande 5 % kommer att vara skyddad produktiv skogsmark (Larsson o.a. 2011). Det är alltså bråttom att skydda de kvarvarande gammelskogarna. Det tar hundratals år innan ett kalhygge återigen blivit en artrik gammelskog, i bästa fall. I värsta fall kommer vissa arter aldrig åter, eftersom de blivit utrotade, eller eftersom närmaste spridningskälla finns för långt bort. Forest Stewardship Council Holmen Skog AB är FSC-certifierade. FSC (Forest Stewardship Council) står på tre ben, nämligen ett skogsbruk som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Vi ser, både med egna ögon och med hjälp av rödlistan, att det första kravet inte uppfylls, eftersom ca 10 % av alla skogslevande arter är rödlistade (Gärdenfors 2010). Om inte skogsbruket ställs om kan siffran komma att öka, och en förlust av 50 % av alla arter ger en förlust av biomassaproduktion med 13 % (Hooper o.a. 2012), men inga studier har gjorts för just boreala skogar. Vad hyggen kostar samhället och turismen är det ingen som vet. Klart är dock att snårig ungskog är något som uppskattas av få skogsbesökare. Att Holmen Skog AB dessutom avverkar naturskogar istället för planteringar är ekonomisk ohållbart. Vår boreala skog är ett artrikt ekosystem. Den instabilitet som skapas när ett sådant ekosystem utarmas på arter kan leda till att ekosystemkollaps eller att det får svårt att återhämta sig efter störningar. Exempel på störningar är naturliga (brand, insekter, storm) och onaturliga (hyggen, markberedning etc.). Förmågan till återhämtning efter en störning kallas resiliens. En ickefungerande skog ger en sämre ekonomi (jmfr med t ex Hooper o.a. 2012). FSC (2014) skriver att de inte kräver perfektionism i efterlevnaden av FSC:s principer och kriterier. Vi funderar på vad konsumenterna skulle säga om detta stod på KRAV:s hemsida. 35

Som det är nu vet vi inte om något som är FSC-certifierat kommer från ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbart skogsbruk eller inte. Vidare kräver FSC (2014) att skogsbrukare ska tillse och dokumentera att anställda har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområdet, avseende såväl produktion som naturoch kulturmiljön. Vi anser att Holmen Skog AB tydligt visat att de inte uppfyller detta då de helt enkelt inte anställer biologer eller andra sakkunniga. Vi på Fältbiologerna anser att de som arbetar med skog borde förstå skogen. De borde förstå ekosystemen och de ekosystemtjänster de levererar. Det är arter som bygger upp dessa ekosystem. Vi möttes dock av okunskap och naivitet. Skogsbrukare ska ha kunskap om skogsbruksmetoder som i väsentliga avseenden efterliknar naturlig/hävdskapad dynamik och när dessa är att föredra kan också läsas i FSC:s standard (FSC 2014). Vi har svårt att se hur hyggen efterliknar naturlig dynamik, och förstår inte varför inte andra bruksmetoder används. På hygget vi inventerade såg vi att kantzoner till våtmarker saknades, marken var sönderkörd på många ställen, och detsamma för vattendrag, vilket går emot FSC:s standard. Men vi inser att det är svårt att undvika markskador då företaget använder bruksmetoder som per automatik förstör miljön de är i. Slutligen menar FSC (2014) att skogsbrukare ska använda sig vid planering och skogsbruksåtgärder av uppdaterad kunskap från nya forskningsresultat om skogsbrukets inverkan på skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga. Hade Holmen Skog AB varit påläst på senaste forskningen hade de vetat vilka produktionsförluster de kan göra på att bedriva hyggesbruket, hur de skadar turismen och att deras skogsbrukande medför stora utsläpp av växthusgaser. Var och en av dessa effekter bryter mot något av FSC:s tre ben. Allvarliga avvikelser från FSC-standarden kommer att innebära att företaget diskvalificeras, men vad allvarliga avvikelser är vet vi inte då Holmen Skog AB fortfarande har kvar sin FSCmärkning. Vi vill samtidigt rikta kritik emot FSC som själva inte verkar vara uppdaterade på senaste forskningen, då de enbart kräver 5 % avsatt mark. Avslutningsvis verkar Holmen Skog AB ha dålig koll på sina marker, och FSC verkar ha dålig koll på Holmen Skog AB. Fältbiologernas skogsnätverk kräver: att Holmen Skog AB slutar avverka naturskogar, att Holmen Skog AB anställer sakkunniga på ekosystem och arter, att Skogsstyrelsen bedömer alla inkommande avverkningsanmälningar och sätter stopp för avverkning i de fall höga naturvärden har observerats, att regeringen ger Skogsstyrelsen resurser nog för att de ska kunna utföra detta uppdrag, att regeringen för in Skogsvårdslagen under Miljöbalken, att FSC uppdaterar sin standard efter färsk naturvårdsforskning, att FSC blir hårdare i sina granskningar och drar in certifikatet för samtliga företag som inte är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. 36

Referenser Adolfsson, O. Mejl 13 oktober 2014: Svar på klagomål gällande avverkningsanmälda skogar på Holmen Skogs markinnehav. Se bilaga 1. Christiansen, L. (red) 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013. Skogsstyrelsen. ISBN 978-91- 87535-01-7. Fredman, P. & Margaryan, L. 2014. The supply of nature-based tourism in Sweden A national inventory of service providers. ETOUR, Report 2014:1 FSC 2014. Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer. FSC-STD-SWE- 02-02-2010 SW. Gärdenfors, U. 2010. The 2010 Red List of Swedish Species. Swedish Species Information Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Hooper, D. U., Adair, E. C., Cardinale. B. J., Byrnes. J. E. K., Hungate, B. A., Matulich, K. L., Gonzalez, A., Duffy, J. E., Gamfeldt, L. & O Connor, M. I. 2012. A global synthesis reveals biodiversity loss as a major driver of ecosystem change. Nature, vol. 486, sid. 105-109. Immefors, M. 2014. http://www.op.se/jamtland/stromsund/faltbiologerna-fann-skyddadearter-skogsavverkning-stoppades Publicerades i ÖP 2014-08-19 Larsson, A., Bjelke, U., Dahlberg, A. och Sandström, J. 2011. Tillståndet i skogen rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken rapporterar 9. ArtDatabanken SLU, Uppsala. ISBN: 978-91-88506-46-7. Lindfors, N. O. & Hjärtberg, R. 2014. Debattartikel: Fler avsättningar av skog hotar Norrbottens framtid. LRF.se http://www.lrf.se/medlem/regioner/norrbotten/press/pressmeddelanden/debattartikel-fleravsattningar-av-skog-hotar-norrbottens-framtid/ Miljödepartementet. 2012. Regeringsuppdrag M2012/71/Nm. http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-isverige/regeringsuppdrag/2012/landmiljoer/regeringsuppdrag-landmiljobiologiskt.mangfald.pdf Skydda skogen. http://skyddaskogen.se/upprop/en/forskarupprop Hemsida besökt 2014-10-02 Southwick Associates. 2000. Historical Economic Performance of Oregon and Western Counties Associated with Roadless and Wilderness Areas. Oregon Natural Resources Council & World Wildlife Fund. Zaremba, M. 2012. Lagen är en rökridå. http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida/ Publicerades i Dagens nyheter 2012-05-01 37

Bilagor 1. Svar från Holmen 13 okt 14 på våra klagomål på FSC-brott Hej Ellinor Vid mötet med Fältbiologernas fältgrupp i augusti 2014, kom vi överens om följande hantering av de avverkningsanmälningar som ni hade synpunkter på. Avbryta avverkningen vid Israelsvattnet. Avverkning är i nuläget inte aktuell på det sparade partiet. Vi kunde slutföra avverkningen av trakten Nyvattenhöjden då vi muntligt (Telefon med Ellinor Delin) diskuterat området och var överens om att de avgränsningar i området som vi hade gjort i stort stämde med er uppfattning om vad som borde lämnas orört. 1 Vi skulle uppdra åt Skogsstyrelsen att nyckelbiotopsinventera resterande trakter. Detta för att ytterligare säkra att vi inte avverkar skog som i enlighet med FSC ska sparas. Efter att SKS inventerat de av er utpekade trakterna skulle vi låta er få ta del av resultatet av inventeringen. Skogsstyrelsen har fått uppdraget att inventera trakterna, men arbetet har inte slutförts så något sammanfattande resultat har inte kunnat skickas till er. Fram till i dag har Skogsstyrelsen inventerat trakten Tallberget. Denna inventering resulterade i att en del av trakten bedömdes ha nyckelbiotopsklass, ca 16 ha. Resterande del av trakten har efter inventeringen avverkats. Med vänlig hälsning Olle Adolfsson Distriktschef (Holmen) 1 Detta påstående överensstämmer inte med vår uppfattning. Enligt oss så kom vi aldrig överens om några bestämda avgränsningar, utan uppmanade bara Holmen att åtminstone lämna de delar av området som hyste högst naturvärden. Ur Ellinor Delins mejl till Olle Adolfsson ang. Nyvattenhöjden (19 aug 14): [vi] har kommit fram till att vi har hittat ytterligare tre rödlistade arter där, alla klassade som VU: tallstocksticka, liten sotlav och liten aspgelélav. Efter det beskedet är vi ännu mer måna om att Nyvattenhöjden borde sparas. Strukturmässigt anser vi att området generellt inte håller lika hög klass som t.ex. Israelvattnet S där vi träffade er. Bitvis är skogen närmast trivial, och mängden död ved varierar inom området från nästan inget alls till relativt rikligt. De fina artfynden visar dock att området trots detta har höga naturvärden. Vi skickar med koordinaterna för våra artfynd i området, och förutsätter att ni undviker att hugga dessa delar av skogen. Helst ser vi förstås att ni avsätter hela området, eller åtminstone lämnar breda skyddszoner med skog kring de finare delarna, för att arterna inte ska drabbas av den klimatförändring som ett närliggande hygge skulle orsaka. 38

2. Citat ur FSC-standard Här följer bilaga 4 ur Svensk Skogsbruksstandard enligt FSC (uppdaterad juli 2014) samt de kriterier som har nämnts i rapporten. BILAGA 4: Riktlinjer för miljö- och naturvärdesbedömning Certifierade markägare ska genomföra utvärderingar av effekter innan mera omfattande åtgärder genomförs i enlighet med kriterium 6.1. Sådana utvärderingar kan utgöras av planeringsrutiner på landskaps- eller fastighetsnivå eller utföras på beståndsnivå innan genomförandet av åtgärderna. Syftet med miljö- och naturvärdesbedömningen är att identifiera biologisk mångfaldsvärden. Bedömningen uppfyller dubbla syften dels genom att utgöra ett underlag för miljö- och naturvårdsplanering och urval av avsättningar för naturvårdsändamål. Vidare som underlag för planering på beståndsnivå för att minimera negativa effekter av åtgärder och förstärka positiva effekter. En undersökning av ett områdes naturvärden grundad på den verkliga förekomsten av krävande växt- och djurarter fordrar omfattande fältarbete och mycket god biologisk kompetens. Ett tillvägagångssätt bättre lämpat för det stora flertalet markägare och verksamma inom skogsbruket är att istället på ett systematiskt sätt bedöma områdets förutsättningar för biologisk mångfald, såsom det avspeglas i förekomsten av för organismerna väsentliga biotopegenskaper och livsmiljöer. En sådan bedömning måste vara tillräckligt omfattande för att med hänsyn till olika organismgruppers krav på livsmiljöer belysa: - topografi och markförhållanden - hydrologi - beståndsklimat - trädskiktets sammansättning och karaktär - träd med speciella egenskaper - olika former av död ved - växttäcke/bördighet - naturlig störningsdynamik - historiskt nyttjande För att åstadkomma god samstämmighet och ett tillförlitligt resultat, måste metodiken vara väl strukturerad och utprovad. Det måste finnas ändamålsenliga tillämpningsinstruktioner. Den metodik som används för naturvärdesbedömning ska vara utvärderad och godkänd av certifieraren. Denne ska också förvissa sig om att metodiken används på ett tillförlitligt sätt. En utförlig metodbeskrivning ska finnas tillgänglig och visas vid förfrågan. 39

KRITERIER 4.1.6. Skogsbrukare ska tillse och dokumentera att anställda har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområdet, avseende såväl produktion som natur- och kulturmiljön. 6.2.1S. Skogsbrukare ska undanta från alla skogsbruksåtgärder, förutom åtgärder påkallade för att bevara eller främja biotopens naturliga eller hävdbetingade biologiska mångfald alla: a) Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier b) Nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens definition och metodik (1995). c) Impediment (mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1m3sk per hektar och år). 6.3.4S. Skogsbrukare ska lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som varit döda längre tid än 1 år förutom då de: a) utgör en säkerhetsrisk för dem som arbetar i skogen eller för allmänheten inom rekreationsområden, b) blockerar frekvent nyttjade stigar och vägar, c) är klenare avverkningsrester, d) utgör yngelmaterial för skadeinsekter vid dokumenterad risk för massförökning. 6.3.15S. Skogsbrukare ska i anslutning till våtmarker och impediment främja kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. Avgränsning ska i första hand ske på barmark. 6.3.18S. Skogsbrukare ska lämna och värna, vid alla skogsbruksåtgärder, alla naturvärdesträd: a) avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd; b) grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona, c) grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar, d) grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd, e) trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd, f) grova enar, g) träd med påtagliga, öppna brandlyror, h) hålträd och träd med risbon, i) träd med tydliga äldre kulturspår, j) enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet. 6.5.14. Skogsbrukare ska ha rutiner som medför att åtgärder längs vattendrag och öppna vatten-ytor främjar kontinuerligt beskogade, om möjligt skiktade, topografiskt, hydrologiskt och ekologiskt betingade övergångszoner. 40

Fältbiologerna är en oberoende ideell förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Föreningen bildades 1947 och verkar för ett hållbart samhälle, global rättvisa och god miljö. Fältbiologerna anordnar kurser, läger och aktiviteter för att sprida kunskap om natur och miljö. Föreningen bedriver också opinionsbildning och försöker påverka myndigheter, politiker, organisationer och allmänhet till att skapa en bättre värld. 41