Miljö- och byggnadskontoret 2012-08-27 Sidan 1 av 13 Dnr MBN 2012.338 Diariekod: Diariekod: 411 Miljöövervakning - grundvatten, provtagning 2011 Bakgrund Kontrollprogram 1991 upprättades ett program för övervakning av grundvattenkvaliteten i kommunen. Programmet omfattade årliga provtagningar av grundvattnet. 13 provtagningspunkter togs fram i programmet. Punkterna bestod dels av punkter nära grundvattenytan där föroreningspåverkan först ger sig till känna och dels punkter med hög vattenomsättning representerande en större vattenvolym. Punkterna är belägna i grus och sand eller berg. Ett flertal provpunkter är förlagda vid vattentäktsplatser för kommunens (dåvarande) hemskyddsområden. Genom Sollentuna sträcker sig rullstensåsen Stockholmsåsen, som utgör en grundvattentillgång. I norra delen av kommunen finns Norrvattens reservvattentäkt Rotsunda och Jästbolagets grundvattentäkt vilka skyddas av skyddsområde och skyddsföreskrifter som fastställdes av Länsstyrelsen 1974. Nya uppdaterade skyddsföreskrifter är på gång att tas fram. I kommunen finns fyra grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer, Stockholmsåsen-Sollentuna, Stockholmsåsen-Silverdal, Stockholmsåsen- Upplands Väsby och Stockholmsåsen-Solna. Provtagningarna utfördes årligen under hösten. Fysikalisk-kemiska parametrar analyserades och vartannat år gjordes även en mikrobiologisk undersökning. 1998 reviderades kontrollprogrammet varvid några ytterligare punkter tillkom och några andra utgick. Analyserna utökades med metaller samt pesticider och volatila föreningar. På grund av den höga kostnaden för analys av pesticider och volatila föreningar har dessa parametrar endast provtagits i vissa utvalda punkter under vissa år. Kontrollprogrammets syften har varit följande: - kontrollera vattenkvaliteten i punkter som är strategiskt viktiga för dricksvattenförsörjning i kristid - följa förändringar i enskilda naturliga grundvattenparametrar över tiden -studera föroreningspåverkan på grundvattnet från kända eller okända föroreningskällor. De två sista punkterna är relevanta fortfarande. Fram till och med 2006 har årliga provtagningar gjorts av grundvattnet i kommunen. Därefter gjordes ett uppehåll till 2011 då provtagning genomfördes på nytt. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Sidan 2 av 13 Geografisk region Sollentuna ligger i den geografiska regionen Upplands kalkpåverkade område. Regionen omfattar urbergsområden i Uppland med kalkiga jordar. Jordarna har sitt ursprung delvis ur sedimentära bergarter i Bottenhavet. Motståndskraften mot försurning är därför relativt hög, något som förstärks av läget under högsta kustlinjen med förekomst av leror och andra finkorniga jordar. Naturligt höga klorider förekommer i kustnära områden samt som en följd av kvarvarande relikt havsvatten i bergrund och jordlager. Provtagning Provtagning av grundvattnet utfördes den 5 och 6 december 2011. Prov togs i nio punkter. WSP Environmental provtog sju punkter och miljö- och hälsoskyddsenheten två. Enheten tog prov i punkterna Silverdal och Naturskolan, som är lätta att provta då det till exempel inte krävs någon pumputrustning. Provtagning hade planerats i 10 punkter, men punkten Norrvikens f.d vattenverk kunde tyvärr inte provtas. Konsulten från WSP kom ej åt röret, eftersom röret har gjutits över med ett betonggolv vid den ombyggnad som gjorts. De övriga punkter som provtogs var Skansverket, Sollentunavallen, Helenelund, Ekplantan, Norrvikens sydspets, Rotebro och Bergendal. Vid den provtagning som WSP Environmental utförde gjordes fältmätningar av ph, temperatur, konduktivitet, syre och nivå. Metaller och fysikaliskkemiska parametrar analyserades i nio punkter. Volatila föreningar och pesticider analyserades i fyra punkter. PFOS och PFOA analyserades i två punkter. ALS Scandinavia AB utförde alla analyser förutom av PFOS och PFOA, som analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet. Resultat av undersökningarna 2011 Redovisning görs inte för samtliga parametrar som analyserats. För parametrarna klorid, alkalinitet, nitrat och de fyra metallerna arsenik, kadmium, bly och zink finns det bedömningsgrunder från Naturvårdsverket. Redovisning sker därför för dessa parametrar samt för några fler, däribland volatila föreningar, pesticider och PFOS/PFOA. Klorid För klorid finns det bedömningsgrunder där grundvattnet placeras i en av fem tillståndsklasser utifrån. Tillståndsklasserna är mellan låg och mycket hög.
Sidan 3 av 13 Klass mg/l Cl 1 Låg < 20 Bergendal, Naturskolan 2 Måttlig 20-50 Helenelund, Rotebro 3 Relativt hög 50-100 Ekplantan, Skansverket, Norrvikens sydspets 4 Hög 100-300 Silverdal 5 Mycket hög >300 Sollentunavallen Halten är mycket hög i punkten Sollentunavallen (1050 mg/l), 2006 var en i punkten Sollentunavallen i den mellersta tillståndsklassen relativt hög. Det är därmed en kraftig höjning av kloriden i punkten. Hög var den högsta tillståndsklassen 2006 - punkten Silverdal, som har hög även 2011. Punkterna Helenelund och Bergendal har gått från en högre till en lägre klass, medan Silverdal, Skansverket, Ekplantan och Norrvikens sydspets är kvar i samma klass som 2006. Klorider i dricksvatten som överstiger 100 mg/l föranleder enligt Livsmedelsverket en tekniskt grundad anmärkning om risk för korrosionsangrepp. Om kloriden överstiger 300 mg/l tillkommer en estetiskt grundad anmärkning om risk för smakförändringar. I Silverdal var en 135 mg/l och Sollentunavallen 1050 mg/l. I områden som inte varit täckta av hav efter den senaste nedisningen är grundvattnets klorid normalt låg. I områden nedanför högsta kustlinjen kan grundvattnet däremot ha påverkats av relikt saltvatten, det vill säga havsvatten från den tid då dessa områden utgjorde havsbotten. I kustnära områden kan grundvattnet även vara påverkat av nutida havsvatten. Förhöjda klorider kan härstamma från t ex vägsaltning, avlopp eller deponier. Kloridjonen är mycket lättrörlig i mark och grundvatten. Alkalinitet Alkalinitetens storlek är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning. Högre alkalinitet innebär bättre motståndskraft mot försurning. Grundvattnet har hög alkalinitet i 2 punkter (Sollentunavallen, Bergendal) och mycket hög alkalinitet i 7 punkter (Skansverket, Helenelund, Norrvikens sydspets, Ekplantan, Rotebro, Silverdal, Naturskolan). Detta innebär tillräcklig alkalinitet för att även i framtiden bibehålla acceptabel ph-nivå.
Sidan 4 av 13 ph ph är ett mått på vattnets surhetsgrad, hur mycket vätejoner det innehåller. Ett neutralt vatten har ph-värde 7, ett surt vatten har ett ph-värde lägre än 7 och ett basiskt högre än 7. Låga ph-värden (<6,5) medför risk för korrosion på ledningar, vilket kan leda till ökade metaller i dricksvatten. I grundvatten bör ph-värdet ligga i intervallet 6,5-9,0. (Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2006:09). ph i provpunkterna varierar mellan 7,0 och 7,7. Helenelund har det lägsta ph-värdet 7,0 och Naturskolan det högsta, 7,7. Sollentunavallen och Rotebro har det näst högsta, 7,5. Hårdhet Med vattnets hårdhet menas i huvudsak dess innehåll av kalcium- och magnesiumjoner. Höga värden på totalhårdheten anger ett hårt vatten och låga värden ett mjukt vatten. Totalhårdhet ( dh) 2 Mycket mjukt vatten, risk för korrosionsskador 2-5 Mjukt vatten, risk för korrosionsskador Bergendal 5-10 Medelhårt vatten Naturskolan 10-21 Hårt vatten, risk för utfällningar (15 dh är riktvärde enligt Socialstyrelsen 2005) >21 Mycket hårt vatten, risk för utfällningar Silverdal, Skansverket, Helenelund, Ekplantan, Norrvikens sydspets, Rotebro Sollentunavallen Nitratkväve, nitrat I grundvattnet förekommer kväve främst som nitrat. Nitrat är en lättlöslig form av kväve och transporteras lätt med vatten. Naturliga er av kväveföreningar i grundvatten är mycket låga. Den naturliga nitraten i grundvattnet i Sverige överstiger inte 0,5 mg/l NO 3 -N. Förhöjda er är oftast orsakade av läckage från stallgödsel, kvävegödsling på framförallt jordbruksmark eller påverkan från avlopp. För nitratkväve finns det bedömningsgrunder där grundvattnet placeras i en av fem tillståndsklasser utifrån. Tillståndsklasserna är mellan mycket låg och mycket hög.
Sidan 5 av 13 Klass mg/l NO 3 - N 1 Mycket låg 2 Låg 0,5-1 Ekplantan < 0,5 Norrvikens sydspets, Rotebro, Bergendal, Naturskolan 3 Måttlig 1-5 Skansverket, Helenelund, Silverdal, Sollentunavallen 4 Hög 5-10 5 Mycket hög >10 Vid jämförelse mellan 2006 och 2011 års provtagning kan konstateras att klassindelningen är densamma båda åren. I de punkter som haft måttliga er har erna varit 10,4 (Skansverket), 20,7 (Helenelund), 10,3 (Silverdal), 4,56 (Sollentunavallen) mg/l nitrat. Gränsvärde för nitrat för otjänlighet är 50 mg/l och för tjänligt med anmärkning 20 mg/l, enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30. Det är därmed endast punkten Helenelund som ligger strax över gränsvärde för tjänligt med anmärkning med avseende på nitrat. Riktvärde för grundvatten på nationell nivå ligger på 50 mg/l nitrat enligt SGU-FS 2008:2, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten. Observera att klassindelningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder avser nitratkväve och ovan angivna rikt- och gränsvärden från Livsmedelsverket och SGU avser nitrat. 50 mg nitrat/l motsvarar 11,4 mg nitratkväve/liter. Metaller Metaller analyserades i 9 punkter. För metallerna arsenik, kadmium, bly och zink finns det bedömningsgrunder från Naturvårdsverket där grundvattnet placeras i en av fem tillståndsklasser utifrån. Tillståndsklasserna är mellan mycket låg och mycket hög. Förhöjda metaller är vanligen orsakade av antropogena källor (orsakade av människan) såsom avfallsupplag, avfallssand från gruvbrytning och industriell verksamhet i övrigt. Kadmium, bly och zink är vanligt förekommande i samhället. De sprids via utsläpp till luft och mark och når på så sätt grundvattnet. Kadmium finns ackumulerat i jordbruksmark och förorenad mark. Zink förekommer i stor omfattning i rostskyddade stålprodukter som ofta används i markförlagda konstruktioner. Bly finns deponerat i mark från bl a avgasutsläpp från blyad bensin. Arsenik ingår i
Sidan 6 av 13 träimpregneringsmedel för utomhusanvändning. Arsenik förekommer i berggrunden tillsammans med sulfider. Arsenik Klass 1 Mycket låg µg/l < 1 Skansverket, Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro, Silverdal, Naturskolan 2 Låg 1-5 Sollentunavallen; Ekplantan 3 Måttlig 5-10 4 Hög 10-50 5 Mycket hög >50 Bergendal Bergendal har mycket hög arsenik. Gränsvärde för otjänligt dricksvatten är 10 µg/l arsenik. I Bergendal är därmed vattnet otjänligt vad gäller arsenik. 2006 hade Bergendal endast måttlig och en har därmed ökat. 2006 var den högsta tillståndsklassen hög. Det var då hög i punkten Norrvikens f.d vattenverk (den provpunkt som tyvärr inte kunde provtas 2011). Kadmium Klass 1 Mycket låg µg/l < 0,05 Skansverket, Helenelund, Ekplantan, Norrvikens sydspets, Rotebro, Bergendal, Silverdal, Naturskolan 2 Låg 0,05-0,1 Sollentunavallen 3 Måttlig 0,1-1 4 Hög 1-5 5 Mycket hög >5 2006 var en mycket låg i punkten Sollentunavallen och har 2011 stigit till låg. Norrvikens sydspets och Naturskolan hade 2006 låga er, där har erna sjunkit till en lägre klass. Gränsvärde för otjänligt dricksvatten är 5 µg/l.
Sidan 7 av 13 Bly Klass 1 Mycket låg µg/l < 0,2 Helenelund, Ekplantan, Norrvikens sydspets, Rotebro 2 Låg 0,2-1 Skansverket, Sollentunavallen, Bergendal, Silverdal 3 Måttlig 1-3 Naturskolan 4 Hög 3-10 5 Mycket hög >10 2006 var vattnet i Bergendal otjänligt vad gäller bly (gränsvärde är 10 µg/l), en har 2011 minskat till låg. Gränsvärde för otjänligt dricksvatten är 10 µg/l. Zink Klass 1 Mycket låg µg/l < 5 Skansverket, Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro 2 Låg 5-20 Sollentunavallen, Ekplantan, Silverdal 3 Måttlig 20-300 Bergendal, Naturskolan 4 Hög 300-1000 5 Mycket hög >1000 Volatila föreningar Volatila (lättflyktiga organiska) föreningar analyserades i 4 punkter; Silverdal, Skansverket, Sollentunavallen, Ekplantan. Det var 27 olika ämnen/parametrar som analyserades. Volatila föreningar, de klorerade kolvätena trikloreten och tetrakloreten, påträffades i en punkt av fyra provtagna. trikloreten µg/l tetrakloreten µg/l Skansverket 1,1 0,1 I punkten Skansverket uppmättes trikloreten (1,1 µg/l) och tetrakloreten (0,1 µg/l).
Sidan 8 av 13 I tre av de fyra punkterna som provtagits har klorerade kolväten påträffats vid provtagning tidigare år, i en av punkterna dock endast vid provtagning under ett av åren då analys skett, i de två andra vid två eller fler tillfällen. De punkter där klorerade kolväten påträffats tidigare är Skansverket (trikloreten och tetrakloreten), Ekplantan (triklormetan år 2000) och Sollentunavallen (trikloreten och tetrakloreten). Halterna har hela tiden varit under de riktvärden som SGU fastställt för trioch tetrakloreten i grundvatten (SGU-FS 2008:2) och under gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt för dessa ämnen enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Tri- och tetrakloreten har använts som lösningsmedel vid kemtvätt och för avfettning av metaller. Tetrakloreten används fortfarande vid kemtvätt. För trikloreten råder förbud mot yrkesmässig användning sedan 1996. Pesticider Pesticider analyserades i 4 punkter; Skansverket, Sollentunavallen, Ekplantan, Silverdal. Pesticider påfanns i två punkter av fyra som analyserades. Det var pesticiden BAM som påträffades. Silverdal 0,09 Skansverket 0.086 Pesticid BAM µg/l Vid provtagningen 2011 analyserades 35 olika pesticider. Det finns olika analyspaket av pesticider och vilka pesticider som analyserats har varierat en del mellan de år då pesticider analyserats. Halterna var under de riktvärden för grundvatten för bekämpningsmedel som SGU fastställt (SGU-FS 2008:2) och under gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt för dessa ämnen enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. BAM (2,6-diklorbensamid) är en nedbrytningsprodukt av totalbekämpningsmedlet Diklobenil som ingick bl.a i Totex strö. Substansen är mot ogräs och exempel på användningsområde är grusgångar, gårdsplaner, järnvägar.
Sidan 9 av 13 PFOS och PFOA PFOS och PFOA analyserades i två provpunkter; Sollentunavallen och Ekplantan. PFOS ng/l PFOA ng/l Sollentunavallen 10,4 3,81 Epkplantan 19,3 3,94 I båda punkterna uppmättes värden av PFOS och PFOA som är lite förhöjda, lite högre än bakgrundser. Opåverkade sjöar i Sverige har er mellan 1-5 ng/l PFOS. (Karin Norström, IVL). Miljöförvaltningen i Stockholms har analyserat PFOS och PFOA i grundvatten 2011 och 2012. Av PFOS uppmättes värden mellan <5 och 100 ng/l och av PFOA värden mellan <5 och 52 ng/l. I utgående vatten från Henriksdal och Bromma reningsverk uppmättes 2001 upp till 20 ng/l PFOS. (NV rapport 5440). Naturvårdsverket har 2008 beräknat och föreslagit gränsvärden för PFOS i olika medium, 300-1000 ng/liter för dricksvatten, 30 000 ng/l för inlandsytvatten och 3000 ng/l för andra ytvatten. Det finns inga fastställda svenska rikt- eller gränsvärden för PFOS och PFOA. Perfluorerade ämnen (PFAS) är en grupp syntetiska ämnen som har använts sedan 50-talet i många typer av produkter där man utnyttjar ämnenas temperaturtålighet eller förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Vanliga produkter där perfluorerade ämnen kan ingå är impregnerat papper, impregnerade textilier, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Ämnena finns även i produkter som används inom verkstads- och elektronikindustrin. Två av de mer kända ämnena i gruppen är PFOS (perfluoroktansulfonsyra) och PFOA (perfluoroktansyra). De perfluorerade ämnena är väl spridda runt om i världen och gemensamt för ämnena i gruppen är att de i regel är mycket persistenta i miljön eller ombildas till ämnen som är mycket persistenta. PFOS är också bioackumulerande och toxiskt. Det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande, karcinogent och giftigt för vattenlevande organismer.
Sidan 10 av 13 Kommentarer, inför kommande provtagning I provtagningspunkten Norrvikens fd vattenverk gick det inte att ta något prov. Konsulten från WSP kom ej åt röret, eftersom röret har gjutits över med ett betonggolv vid den ombyggnad som gjorts. Det var synd, eftersom det har varit en viktig provtagningspunkt. 2006 hade punkten höga er av kadmium, bly, zink och arsenik. Inför kommande provtagning måste det tillses att röret är åtkomligt. I Helenelund, Norrvikens sydspets, Rotebro och Bergendal var vattnet svart med lukt och partiklar. Inför nästa provtagnings behöver rören spolas rena. Provpunkter Punkt nr, namn, brunnstyp 1, Silverdal, Grusfilterbrunn 2, Skansverket, Schaktbrunn btg 3, Sollentunavallen, Grusfilterbrunn 4, Helenelund Rb 9304, 50 mm stålrör 5, Ekplantan, Grusfilterbrunn 8, Norrvikens sydspets Rb 8711, 50 mm stålrör 9, Norrvikens fd vattenverk, Grusfilterbrunn 10, Rotebro Rb9305, 50 mm stålrör 11, Rotsundavattentäkten, Grusfilterbrunn Akvifärtyp Syfte Laboratorieanalys Provtag are Grusås Grusås Grusås Sandavlagring Grusås Dricksvatten i kristid Dricksvatten i kristid Repr prov av grundv i åsen Fyskem + Metaller + Volatila + Pesticider Fyskem + Metaller + Volatila+ Pesticider Fyskem + Metaller + Volatila + Pesticider + PFOS, PFOA Mhe WSP WSP Påverkan från E4 Fyskem + Metaller WSP Repr prov av grundv i åsen Fyskem + Metaller + Volatila + Pesticider + PFOS, PFOA WSP Grusås Tänkbar vattentäkt Fyskem + Metaller WSP Grusås Dricksvatten i kristid Fyskem + Metaller + Pesticider WSP Grusås Påverkan från E4 Fyskem + Metaller + WSP Grusås Repr prov av grundv i åsen 13, Bergendal, Bergbrunn Berg Prov av grundv i berg Fyskem + Metaller WSP 18, Naturskolan Fyskem + Metaller Mhe
Sidan 11 av 13 Provpunkter som provtogs 2011. Norrvikens f.d vattenverk, markerad med gult, provtogs inte, på grund av att röret inte var åtkomligt. Konsulten från WSP kom ej åt röret, eftersom röret har gjutits över med ett betonggolv vid den ombyggnad som gjorts. Rotsundavattentäkten (markerad med grått) provtas av Norrvatten. Punkten står med, för att påminna om att resultat finns. Ingen redovisning av resultat från Norrvattens provtagning görs i denna rapport.
Karta med provpunkter 2012-08-27 Sidan 12 av 13
Sidan 13 av 13 Parametrar Parametrar som analyserades: Ca, Fe, K, Mg, Na, Si, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr, Zn, totalhårdhet, turbiditet, färg, konduktivitet, ph, nitrit, alkalinitet, CODMn, ammonium, fosfat, nitrat, fluorid, klorid, sulfat, alifater >C5-C8, alifater >C8-C10, bensen, toluen, etylbensen, xylener, indan, naftalen, alkylbensener, diklormetan, triklormetan, tetraklormetan, 1,1-dikloretan, 1,2-dikloretan, 1,1,1-trikloretan, 1,1,2-trikloretan, 1,1,2,2-tetrakloretan, 1-2- diklorpropan, cis-1,2-dikloreten, trans-1,2-dikloreten, trikoreten, tetrakloreten, vinylklorid, monoklorbensen, dikorbensener, MTBE, andra föreningar (volatila), 2,4-D, atrazin, desetylatrazin, desisopropylatrazin, bentazon, BAM, cyanazin, 2,4-DP (diklorprop), dimetoat, etofumesat, fenoxaprop, fluroxipyr, imazapyr, isoproturon, klopyralid, kvinmerac, MCPA, MCPP (mekoprop), metamitron, metazaklor, metribuzin, simazin, terbutylazin, klorsulfuron, metsulfuronmetyl, foramsulfuron, nikosulfuron, rimsulfuron, sulfosulfuron, tifensulfuronmetyl, triasulfuron, tribenuronmetyl, triflusulfuronmetyl, glyfosat, AMPA, PFOS, PFOA