MILJÖRAPPORT 2014. Åre Östersund Airport

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 1(33) MILJÖRAPPORT 2014 Åre Östersund Airport Verksamhetsutövare: Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Enligt miljöbalken 26:19 och Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 2(33) Innehållsförteckning 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT)... 4 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET(NFS 2006:9 4 6 PKT)... 5 3 FAKTISK VERKSAMHET 2011 (NFS 2006:9 4 6 PKT)... 5 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN(NFS 2006:9 4 1 PKT)... 6 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT)... 7 5.1 Beslut... 7 5.2 Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa... 7 6 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2007-2011 OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3,4 PKT)... 10 7 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT)... 11 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006:9 4 10 PKT)... 11 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006:9 4 11 PKT)... 12 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006:9 4 12 PKT)... 12 10.1 Vidtagna åtgärder... 12 10.2 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten... 14 10.3 Bränsleförbrukning... 14 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 13 PKT)... 15 11.1 Förbrukning av kemiska produkter... 16 11.2 Brandövningar... 16 11.3 Halkbekämpning av rullbanan... 16 11.4 Avisning... 17 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006:9 4 14 PKT)... 18 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA. (NFS 2006:9 4 15 PKT)... 21 13.1 Risker och rutiner för riskhantering... 22

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 3(33) 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT)... 22 14.1 Buller, flygvägar och flygplanstyper... 23 14.2 Enkäter... 26 14.3 Utsläpp till luft... 26 14.4 Utsläpp till mark och vatten... 28 14.5 Kontroll av dagvatten... 28 14.6 Kontroll av spillvatten... 31 14.7 Kontroll av dricksvatten... 31 14.8 Skogsbruksplan... 32 15 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR (NFS 2006:9 4 16 PKT)... 32

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 4(33) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING (NFS 2006:9 4 1, 5 PKT) Swedavia AB är ett statligt bolag som driver verksamheten vid Åre Östersund Airport. Swedavias uppgift som flygplatshållare är att driva och utveckla Åre Östersund Airport, med tillhörande verksamhet på ett företagsekonomiskt effektivt sätt. Detta för att tillgodose regionens, medborgarnas och näringslivets behov av flygresor och godstransporter. Åre Östersund Airport utpekades 1996 som kommunikationsanläggning av riksintresse. 2011 har arbetet med att precisera markanspråk med tillhörande influensområde slutförts av Trafikverket och dokumentet har överlämnats till länsstyrelsen för tillämpning. Flygplatsen är lokaliserad på Frösön, 8,3 km väster om Östersunds tätort, på fastigheten Kungsgården 5:4. Flygplatsen har en rullbana med en längd av 2 500 m och en bredd på 45 m. Rullbanan har beteckningarna 12 och 30. Vid flygplatsen bedrivs flygplatsverksamhet som innefattar start och landning av flygplan, passagerar- och terminalservice, drift- och underhåll av landningsbana, parkeringsytor, teknisk utrustning och fastigheter. Swedavia utför även fälthållning och tjänster åt flygbolag som t.ex. tankning av flygplan, samt ansvarar för driften av bilparkering, tvätthallar och fordonsverkstad. Byggnadsbeståndet består av terminalbyggnad, ett brandgarage, samt byggnader för garage, fälthållning, verkstad, biltvätt, elförsörjning mm. På flygplatsen finns också en nyanlagd brandövningsplats som togs i drift 2013/14. I början av 2014 sålde Swedavia den stora tvätthallen för flygplanstvätt som ligger på F4- sidan. Tvätthallen hade hyrts ut till andra verksamhetsutövare de senaste åren. Swedavia har verksamhetsansvaret för den yttre miljön, flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Flygplatschefen är juridiskt ansvarig för miljöfrågor. Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i Jämtland. På flygplatsen verkar ca 20 stycken företag bl. a. flygbolag, flygtrafikledning, speditörer, fraktbolag, biluthyrningsföretag, taxibolag, bussföretag, restaurangföretag, tull och polis. Totalt arbetar cirka 120 personer på flygplatsen, varav Swedavia hade 73 årsanställda år 2014. Från den 1 november 2014 har Swedavia övertagit verksamheten med passagerarservice från SAS. Det innebär att den personal som nu sköter incheckning och boarding till flygplanen numera arbetar på Swedavia. I samband med detta utökades personalen hos Swedavia med 11 nya medarbetare. Huvuddelen av flygverksamheten sker under dagtid och består av inrikes linjefart och charter, utrikes charter, allmänflyg och militärt flyg. Flygplatsen tillämpar modellen Basic Airport, vilket innebär att en medarbetare i huvudsak har 3-4 kompetenser och arbetar integrerat mellan olika arbetsuppgifter. Kompetenserna kan vara brandman, maskinförare i fälthållningen, säkerhetskontrollant och flygplanstankare, jobba med passagerarservice inom skiftet. Åre Östersund Airport är sedan maj 2012, certifierad enligt ISO 14 001. Förnyelserevision genomfördes 2014. Flygplatsen är också certifierad på den högsta nivån, 3+, inom

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 5(33) den europeiska klimatmärkningen ACA, sedan 3 år tillbaka. Interna revisioner genomförs årligen av Swedavias koncernrevision. I dec 2014 genomfördes en samverkansträff tillsammans med länsstyrelsen och Östersunds kommun. Vid denna träff redovisade flygplatsen hur verksamheten förändrats, samt genomförda aktiviteter under året och vad som planeras framöver. Statusen på miljöarbetet redovisades också. 2 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET (NFS 2006:9 4 6 PKT) Miljödomstolen har lämnat Swedavia tillstånd enligt miljöbalken till verksamhet vid Åre Östersund Airport inom fastigheten Östersund Kungsgården 5:1 (numera 5:4) omfattande högst 19 260 flygrörelser per år, varav 19 110 i civil luftfart (dock högst 11 260 flygrörelser med tunga flygplan) och 150 flygrörelser i militär luftfart. Tillståndet innefattar också rätt för Swedavia att, vid förekommande behov, utföra och ta i drift följande om-, ny- och tillbyggnader. Terminalbyggnaden, uppställningsplatser, parkering och anslutningsvägar, utbyggnad för parkering, tvätt, service och underhåll av egna fordon samt brandövningsplats. Den 1 jan 2011 togs det nya tillståndet i anspråk. 3 FAKTISK VERKSAMHET 2014 (NFS 2006:9 4 6 PKT) Under 2014 var antalet passagerare 460 720 stycken, en ökning med 13 % jämfört med året innan. Totala antalet landningar var 5 015 stycken en ökning med 26 % jämfört med 2013. I linjetrafik och charter var det 3 767 landningar. I tabellerna nedan redovisas antalet landningar samt passagerare under åren 2003 till 2014. Inrikes fanns under året operatörerna SAS, Direktflyg/Avies och MAVIA. De vanligaste flygplanstyperna har varit Boeing 737-300 600 800, SAAB 2000, Avro och Jetstream 32. Under 2014 har det inte varit någon inkommande chartertrafik till Åre Östersund Airport. Utgående Charter har avgått till Turkiet, Mallorca, Kanarieöarna, Kroatien och Grekland.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 6(33) Tabell 1 Landningar vid Åre Östersund Airport 2003-2014 År Antal landningar Linjefart och charter Taxi-, allmänflyg, Totalt Förändring aerial work, m fl Inrikes Utrikes 2003 2 385 42 1 716 4 143 2004 2 418 90 1 819 4 327 + 4,5 % 2005 2 648 142 1 572 4 362 + 0,8 % 2006 2 690 132 1 136 3 958-9,3 % 2007 2 502 154 1 514 4 170 + 5,3 % 2008 2 309 97 1 622 4 028-9 % 2009 2 822 89 1 276 4 187 + 4 % 2010 2 894 532 1 165 4 591 + 10 % 2011 2 657 137 1 183 3 977-13% 2012 2 613 122 1 444 4 179 + 5% 2013 2 683 117 1 183 3 983-5% 2014 3 618 149 1 248 5 015 + 26% Tabell 2 Antal passagerare vid Åre Östersund Airport 2003-2014 År Passagerare Utrikes Inrikes Totalt Förändring 2003 8 467 359 304 367 771 2004 15 466 345 995 361 461-1,7 % 2005 20 643 368 878 389 521 + 7,8 % 2006 21 347 374 842 396 189 + 1,7 % 2007 22 285 352 095 374 380-5,5% 2008 17 736 365 683 383 419 + 2 % 2009 14 415 316 454 330 869-14 % 2010 20 952 335 141 356 093 + 8 % 2011 25 979 351 889 377 868 + 6% 2012 23 590 359 496 383 086 + 1 % 2013 24 930 383 770 408 700 +7% 2014 26 168 434 552 460 720 +13% 4 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN (NFS 2006:9 4 1 PKT) Verksamheten vid Åre Östersund Airport påverkar miljön och människors hälsa på olika sätt, bl.a. genom utsläpp till luft, vatten, mark, förbrukning av ändliga naturresurser samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall. Åre Östersund Airport har följande betydande miljöaspekter: Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, servicefordon på flygplatsen, brandövningar, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, provkörning och drift av reservkraft samt personalens tjänsteresor. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och koloxid (CO). Dessa ämnen bidrar till växthuseffekten, försurningen, är hälsoskadliga samt påverkar halten marknära ozon.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 7(33) Utsläpp till mark och vatten kommer främst från halkbekämpning av rullbana, taxibanor och plattor, avisning av flygplan och användning av tvätthallar. Utsläppen består huvudsakligen av urea och glykol. Dessa utsläpp har i första hand en gödande effekt samt är syreförbrukande vid nedbrytning. Avfall och farligt avfall uppkommer i verksamheten. Hushållsavfall kommer i första hand från flygplanen och verksamheterna på flygplatsområdet. Från verkstäderna uppkommer även farligt avfall i form av spilloljor, slam och kemikalierester. Förbrukning av naturresurser förekommer i verksamheten, främst i form av förbränning av fossila bränslen, men även genom användning av sand, urea och glykol. 5 GÄLLANDE BESLUT OCH VILLKOR FÖR VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 2,7 PKT) 5.1 Beslut Det nu gällande grundtillståndet för verksamheten meddelades av miljödomstolen vid Östersunds Tingsrätt genom dom 2008-11-13 (mål nr M 1786-07). Efter överklagande meddelade Miljööverdomstolen dom 2009-11-03, (mål nr M 9889-08). Även Miljööverdomstolens dom överklagades. Högsta Domstolen beslutade 2010-12-01 (mål nr T 5542-09) att inte meddela prövningstillstånd. Swedavia anmälde till länsstyrelsen 2010-12-09 att flygplatsen ville ta tillståndet i anspråk från den 1 januari 2011. 5.2 Gällande villkor, samt åtgärder som vidtagits för att uppfylla dessa 1. Om inte annat framgår av övriga villkor ska anläggningen och verksamheten, inbegripet åtgärder för att minska utsläpp och störningar i omgivningen, utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet. Villkoret omhändertas: Ett övergripande villkor som omhändertas i instruktioner, rutiner och checklistor som finns i flygplatsens miljöledningssystem samt genom Kontrollprogrammet. Uppföljning av villkoret: Inga förelägganden har meddelats från tillsynsmyndigheten. Inga allvarliga miljöavvikelser har noterats under året. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 2. Landningar ska företrädesvis ske på bana 12 och starter ska företrädesvis ske på bana 30 under förutsättning att flygsäkerheten inte äventyras. Villkoret omhändertas: Rutin finns i ANS Lokala Drifthandbok, som flygtrafikledningen jobbar efter. Här sägs att starter och landningar ska ske i enlighet med villkoret så länge inte flygsäkerheten äventyras.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 8(33) Uppföljning av villkoret: Swedavia Flygakustik gör uppföljning av alla starter och landningar som gjorts under året. För detta används flygvägsuppföljningssystemet ANOMS. Villkorsuppfyllnad: Under året har 68 % av landningarna skett på bana 12, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. 50 % av starterna har skett på bana 30 och det är en minskning jämfört med tidigare. Det är huvudsakligen väder och vindar som styr banfördelningen. Villkoret är uppfyllt. Se vidare under kap om buller. 3. Upphävt (MÖD 091103). 4. Bostäder för permanentboende samt vård- och undervisningslokaler som vid beräkning av bullerområden utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer ska bullerisoleras i skälig omfattning efter samråd med tillsynsmyndigheten och fastighetsägaren. Målet med åtgärderna ska vara att flygbullernivån FBN inomhus inte överstiger 30 db(a) och att den maximala ljudnivån i bostäder nattetid samt i lokaler som används nattetid inte överstiger 45 db(a). Villkoret omhändertas: Flygplatsen försöker vara aktiv i samband med planer och bygglov och bevakar att inte någon ny bebyggelse etableras inom de bullerkurvor som utarbetades i samband med tillståndsprövningen. När det gäller influensområdet för buller som fastställts för Riksintresset Åre Östersund Airport, så har kommunen och länsstyrelsen i samband med planering av nya bostäder bortsett från detta. Uppföljning av villkoret: Några bostäder, vård- eller undervisningslokaler finns inte inom det område som utomhus exponeras för FBN 60 db(a) eller mer. Kommunen planerar dock bostäder inom max 70 dba-kurvan vid uteplats. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt 5. Uppsamling av avisningsmedel för flygplan ska ske med stor omsorg och med syfte att eftersträva en hög uppsamlingsgrad i nu installerade uppsamlingsanordningar (MÖD 091103). Villkoret omhändertas: Lokala rutiner och checklistor finns för uppsugning och omhändertagande av glykolspill från uppställningsplattan. Uppföljning av villkoret: Uppsamlingen av glykol har fungerat väl under året och några avvikelser eller incidenter kring hanteringen har inte noterats. Från och med december 2014 skickas det uppsamlade glykolvattnet direkt i spillvattenledning till reningsverket, istället för att samlas i tank och köras med tankbil till reningsverket. Detta enligt önskemål från kommunen och efter godkännande av kommunens miljökontor som är tillsynsmyndighet för reningsverket. Information har också gjorts till länsstyrelsen i god tid innan förändringen. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6. Allt spillvatten från verkstäder, tvätthallar och liknande utrymmen där avloppsvattnet kan bli förorenat av olja ska behandlas i oljeavskiljare innan det leds vidare till det kommunala spillvattennätet.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 9(33) Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner finns för tömning och skötsel av oljeavskiljare. Vid ny- eller ombyggnad beaktas alltid att detta villkor efterlevs. Uppföljning av villkoret: Alla avlopp från utrymmen där oljeföroreningar kan förekomma, är anslutna till oljeavskiljare innan avledning till spillvattennätet. Samtliga avskiljare töms och kontrolleras 2 ggr/år. Detta journalförs. Under 2014 har tömningar gjorts vid 2 tillfällen. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 7. Tankar för lagring av drivmedel och andra miljöfarliga ämnen ska vara invallade med en invallad volym motsvarande den största tankens volym plus 10 % av övriga inom samma område tankars volym (MÖD 091103). Villkoret omhändertas: Instruktioner och rutiner för förvaring av drivmedel och kemikalier finns, som överensstämmer med villkoret. Uppföljning av villkoret: Samtliga cisterner för lagring av drivmedel uppfyller ovanstående krav. Även lagring av andra miljöfarliga ämnen såsom kemikalier, oljor, urea och glykol förvaras invallade på sådant sätt att villkoret uppfylls. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 8. Swedavia ska utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder beträffande användning av miljöklassade fordon och bränslen vid egna transporter i verksamheten. Swedavia ska därefter i miljörapporten till tillsynsmyndigheten redovisa genomförandet av handlingsplanen. Villkoret omhändertas: En handlingsplan för utbyten av fordon och övergång till förnybara bränslen finns framtagen. Den uppdateras i samband med investerings- och affärsplaneringen. Uppföljning av villkoret: Handlingsplanen är utarbetad av Swedavia Fordon. Sedan 2014 är det också Swedavia Fordon som äger alla fordon på flygplatsen och ansvarar för att handlingsplanen uppdatera. Redovisas som bilaga till detta dokument. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt 9. Ett kontrollprogram ska finnas som medger en tillräckligt säker kontroll av att verksamheten bedrivs inom givna föreskrifter och villkor till skydd för människors hälsa och miljön. Programmet ska även innefatta undersökning av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken och hur detta påverkas av utsläpp till vatten från verksamheten. Villkoret omhändertas: Ett kontrollprogram har utarbetats och länsstyrelsen har godkänt detta i beslut 2012-08-31. Uppföljning av villkoret: Under våren 2012 och 2014 har undersökningar av harrbeståndet i Lövtorpsbäcken genomförts. Resultatet från undersökningen av harr i Lövtorpsbäcken 2014, redovisas till länsstyrelsen i en särskild rapport. Provtagningar och kontroller har under 2014, utförts i enlighet med kontrollprogrammet. Resultat från dessa,

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 10(33) samt övriga uppgifter redovisas senare i denna rapport. Förslag till mindre ändringar i programmet kommer att inges till länsstyrelsen under 2015. Villkorsuppfyllnad: Villkoret är uppfyllt. 6 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER 2007-2014 OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT (NFS 2006:9 4 3, 4 PKT) 2007-11-23 Anmälan enligt 9:6 MB om en ny brandövningsplats. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2008-01-14 Anmälan om uppläggning av massor på fastigheten Kungsgården 5:1. Meddelande från länsstyrelsen 2008-07-18. Meddelande från länsstyrelsen 2009-06-05. 2008-07-01 Anmälan enligt 9:6 MB om försäljning av bensin vid Åre Östersund Airport. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2008-09-19 Begäran om mindre revidering av kontrollprogram- gällande provtagning efter oljeavskiljare, samt tidpunkt för samrådsmöte. Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2009-06-16 Anmälan om att använda annat brandövningsbränsle, Sekundol. Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-07-07 Anmälan om anläggande av mindre platta vid brandövningsplatsen. Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-11-23 Anmälan om bilrekonditionering, LFV Car Care Meddelande från länsstyrelsen 2011-02-09. 2009-12-09 Anmälan om ändring av flygvägar Något beslut i ärendet har inte delgivits LFV. 2010-12-09 Anmälan om att ta miljötillstånd i anspråk Något beslut i ärendet har inte delgivits Swedavia. 2011-01-14 Anmälan om ev påläggning av glykol på flygplan, på annan plats än uppställningsplattan. (Detta blev aldrig aktuellt och åtgärden genomfördes aldrig) 2012-06-28 Anmälan om STCC banrace Under 2014 har inte någon anmälan gjorts till länsstyrelsen. Flygplatsen har informerat länsstyrelsen i 2 ärenden:

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 11(33) 2014-10-23 Information om ändring av glykolhanteringen på flygplatsen 2014-06-23 Information ang omtoppning av uppställningsplatta och hantering av fräsmassor 7 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER (NFS 2006:9 4 8 PKT) Swedavias verksamhet vid Åre Östersund Airport, berörs inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter; SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, SNFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER (NFS 2006:9 4 10 PKT) Egenkontrollen förbättras och förfinas regelbundet. Rutiner och instruktioner har omarbetats och reviderats i miljöledningssystemet. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt. Lokala rutiner, centrala rutiner, instruktioner, checklistor mm finns enkelt tillgängliga för alla medarbetare på det lokala Intranätet. För närvarande pågår en implementering av ett nytt ledningssystem inom hela Swedavia. Det kommer även att påverka miljöledningssystemet som kommer att ingå i det nya ledningssystemet. Rutiner och instruktioner kommer att ses över, men några stora förändringar beräknas inte ske. Ledningens genomgång av miljöledningssystemet har hållits i oktober 2014. Intern miljörevisionen genomfördes i okt 2014 och då noterades ingen avvikelse, endast 5 observationer (varav en var brand och två arbetsmiljö). Observationerna har åtgärdats under Q4 2014. I november genomfördes en extern förnyelserevision av DNV. Då noterades en mindre avvikelse och en observation, som är omhändertagna. Samtliga oljeavskiljare har tömts och kontrollerats enligt rutin. Funktionstest av larm har genomförts och där filter funnits har dessa rengjorts, eller bytts ut. Vid årets samtliga provtagningstillfällen i pumpstationen som är ansluten till spillvattennätet, har oljehalten varit mycket låg. Swedavia har anlitat Niwentec AB, som är ett ackrediterat kontrollorgan, för underhåll, kontroll och service av kylanläggningar. Leveranser av köldmedier får endast ske av ackrediterat kontrollorgan. Under 2014 har 1 kg köldmedium fyllts på av typ R134a. Årsrapport enligt SFS 2007:846 bifogas miljörapporten, bilaga 2. Under året har en förbättring av en körväg runt staketet påbörjats. Detta för att krav på en förbättrad kontroll av skalskyddet finns. Det innebär att visst grävnings- och schaktningsarbete har gjorts. Under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Då kan det bli aktuellt med omdragning av några diken. Flygplatsen kommer inför detta att kontakta länsstyrelsen för att klargöra om några särskilda tillstånd behövs för detta. Under sommaren skedde en omtoppning av uppställningsplattan för flygplan. Det innebär att den gamla asfalten revs bort och ny ytbeläggning lades. I samband med detta uppstod fräsmassor, som har lagrats på en anslutningsväg inom flygplatsområdet. Massorna kommer under 2015 att användas för vissa förstärkningsarbetet inom flygplatsen. De innehåller inte någon gammal asfalt med stenkolstjära.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 12(33) 9 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM (NFS 2006:9 4 11 PKT) Inga större olyckor eller driftstörningar har rapporterats under 2014. Endast några mindre spill av olja/kemikalier har noterats. Spillen har samlats upp och omhändertagits som farligt avfall. Någon olja har aldrig nått mark eller vatten och har heller inte utgjort någon risk för skada på människor eller i miljön. 7 st händelser har rapporterats i avvikelsesystemet, som miljöavvikelser. 10 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV ENERGI OCH RÅVAROR (NFS 2006:9 4 12 PKT) 10.1 Vidtagna åtgärder Swedavia har stort fokus på energibesparande åtgärder och att minska företagets klimatpåverkan. Sedan 2005 är Swedavia, klimatneutralt. Det innebär att utsläppen av fossil koldioxid från verksamheten, kompenseras genom att Swedavia köper andelar i godkända projekt utomlands, som bidrar till en sänkning av koldioxidutsläpp i motsvarande grad. Alla projekt är noggrant utvalda av Tricorona Climate Partner med rigorösa kriterier för hållbarhet och additionalitet. Projekten är dessutom i sin helhet granskade av oberoende tredje part i enlighet med FN:s regelverk och är godkända och registrerade av CDM Executive Board, under UNFCCC, UN Framework Convention on Climate Change (1992), Kyotoprotokollet (1997) och Marrakech Accords (2001). Åre Östersund Airport har i 3 år varit certifierade på högsta nivån, 3+ enligt ACA, som är en internationell klimatmärkning som följer en särskild standard. Under 2014 genomfördes en extern revision under 2 dagar i samband med ansökan om certifikat. Arbetet med ACA har bidragit till att ytterligare sätta klimatfrågorna i fokus på flygplatsen. De olika delarna innebär att kartläggningen av utsläpp och förbrukningar har fått ett stort fokus, liksom minskningen av utsläppen. Det har också inneburit att Swedavia har ökat sitt engagemang bland aktörer på och utanför flygplatsen i miljö- och klimatfrågor. För att läsa mer om certifieringen, se http://www.airportcarbonaccreditation.org/ På flygplatsen jobbar en lokal energigrupp med stöd från Swedavia Energi. Gruppen har regelbundna möten och avstämningar. Åtgärder och aktiviteter planeras och prioriteras i gruppen för att minska användningen av energi och resurser. De kommande åren har 500 000 kr per år avsatts för energibesparande åtgärder. Under 2014 gjordes ett utbyte av belysningen på uppställningsplattan för flygplan. Det innebär en energibesparing med 80 % jämfört med tidigare förbrukning. Under 2014 byttes också belysningen på uppfartsvägen till flygplatsen till LED-belysning. Åre Östersund Airport använder enbart vindkraftsel och fjärrvärme är nu installerat i alla byggnader. Från 1 jan 2014 har flygplatsen fått möjlighet att köpa helt klimatneutral fjärrvärme från Jämtkraft. - Alla armaturer inne och ute som byts, ersätts av belysning med senaste LEDtekniken. - Ny LED-belysning längs uppfartsvägen och på uppställningsplattan är klart - Fortsatt installation av rörelsedetektorer pågår i samtliga utrymmen

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 13(33) - Bättre styrning och optimering av ventilationsanläggningen har genomförts - Tätning av byggnader har gjorts, med stor energibesparing som följd - Reglering av temperaturer inomhus - Portar, dörrar och fönster har isolerats, för att minska läckaget av värme Swedavia försöker på olika sätt att även engagera andra aktörer på flygplatsen i klimatoch miljöarbetet. Via avtal, Husmöten och personliga besök försöker Swedavia att påverka andra aktörer och få igång ett samarbete kring klimat- och hållbarhetsfrågor. I december, på Nobeldagen, delade Swedavia ut LED-lampor för adventsbelysning till resenärer, personal och aktörer på flygplatsen. Då spreds också information om energisparande och LED-belysning. Medverkade gjorde också personal från Energirådgivaren. Energirådgivaren har även varit med på ett Husmöte, där samtliga aktörer som finns på flygplatsen deltar, för att informera om energisparande. Flygplatsen deltar i nätverket Green Highway och samverkar i detta bl a med Trondheims flygplats, Vaernes. Vid flygplatsen finns fyra stycken laddplatser, för smart laddning av elbilar, där resenärer eller besökare gratis kan ladda sin elbil. Swedavia var också med som samarbetspartner när Östersunds kommun arrangerade Europeiska trafikantveckan i sept 2014. Flygplatsen har under året medverkat som talare på biogas- och klimatseminarium samt på möte med klimatkommunerna för att berätta om Swedavias miljö- och klimatarbete. En plan för utbyte av fordon mot mer miljöanpassade fordon, samt övergång till förnyelsebara bränslen finns upprättad, se bilaga 1. Under vintern 2014/15 pågår ett världsunikt projekt på flygpaltsen, där en biogasdriven PSB-maskin (Plog-Sop- och Blås), testas. Det är helt nya typer av motorer som utvecklats av tillverkare i samråd med Swedavia. Det finns därför inte några fastställda utsläppsvärden för denna nya typ av Euro 6-motorer och det ska bl a testas fram i det sk MEKA-projektet där även Trafikverket deltar. Det här är ett projekt som driver utvecklingen framåt inom hela EU. Inom Swedavia testas även en 100 % förnybar diesel på flygplatserna Bromma och Kiruna. Så långt som man har kunnat se idag, så är resultatet väldigt positivt när det gäller köregenskaper, driftsäkerhet och prestanda. Projektet är inte utvärdera än, men det kommer att göras under våren 2015. Den här typen av diesel kan användas i befintliga motorer utan några ombyggnader eller ytterligare tillsatser. Utbildning i sparsam körning för tunga fordon fortsätter. Det finns 2 personer som är utbildade instruktörer i sparsam körning för tunga fordon. Dessa ska vara utbildare för de personer som kör tunga fordon på flygplatsen. Swedavia verkar för att det ska bli en eldriven flygbuss som trafikerar flygplatsen. Den 7 nov genomförde SAS en flygning från Arlanda till Östersund med 10% inblandning av förnybart flygbränsle i tankarna. Swedavia var med och finansierade merkostnaden för bränslet. Swedavia har nu också gått med i ett nätverk som heter Fly Green Found, som ska bidra till utveckling och användning av förnybara flygbränslen skyndas på.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 14(33) 10.2 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten I tabell 3 nedan redovisas förbrukningen av el, fjärrvärme och vatten. Förbrukningen av fjärrvärme har minskat med 13 % och el har minskat med 1,5 % under 2014. Flygplatsen har belastats av ledningsförluster på sin elförbrukning på F4-sidan. Detta har åtgärdats under året och fr o m nov 2014 kommer förbrukningen att mätas på ett annat sätt. Tabell 3 Förbrukning av el, fjärrvärme och vatten Förbrukning 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Elförbrukning, 2 485 2524 2 147 2 190* 2 317* 2 099* 2 865* MWh Fjärrvärme, 1 471 1687 1 740 1 482* 1 776* 1 485* 1 054* MWh Vatten, m 3 5 675 3 360 3 215 4 065 3 691** 3 997** 6 277** *Byggnader på f d F4-sidan, som inte räknats med i Swedavias förbrukning tidigare. Fordonsverkstaden inkluderas, tvätthallen exkluderas (hyrs ut) **I siffran ingår samtliga byggnader och brandvattenreservoar på terminalsidan. Tidigare år har endast terminalbyggnaden redovisats. 10.3 Bränsleförbrukning Nedan redovisas bränsleförbrukning i den egna verksamheten samt den mängd flygbränsle som har hanterats på flygplatsen. Tabell 4 Förbrukning av bränslen i egen verksamhet Parameter 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Bensin 95 (m 3 ) 7,5 7,6 6,7 6,3 6,9 5,7 4,9 5,3 6,7 Diesel MK1 (m 3 ) 95,9 87,6 92,3 73,4 88,8 85,9 83,3 113,0 106,1 Jet-A1 (m 3 ) Brandövningar 0 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,2-0,03 Diesel MK1 (m 3 ) 0 0,1 0,2 0 0,1 0,02 0 0,1 0,03 Brandövningar Sekundol till brandövningar 1,05 1,15 (m 3 ) Gasol till brandövningar 0,04 0,06 (ton) Diesel till drift/provdrift av reservkraftaggregat (m 3 ) 2,1 1,9 1,6 2,1 3,1 4,1 2,4 Förbrukningen av dieselbränsle har ökat jämfört med föregående år. Under årets 3 första månader var det sådan väderlek att de tunga fordonen fick gå mycket. Något alternativt bränsle till diesel för tunga fordon finns inte tillgängligt på flygplatsen idag. I dagsläget finns inte något dieselbränsle med inblandning av förnybar andel tillgängligt i Östersund. Inget bolag kan tillhandahålla det och infrastruktur för hantering saknas. Förändringar kring detta pågår och Swedavia håller på att utarbeta en ny bränslestrategi.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 15(33) Tabell 5 Hantering av flygbränslen Parameter 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Jet-A1 (m 3 ) 2845 3697 4 187 4 679 4 270 3 703 3 700 4 974 Avgas 100-LL (m 3 ) 18,5 29 21 20 18,7 22,7 24,6 25,0 Hanteringen av Jet A1 har minskat ytterligare under året och det hänger samman med att ett av flygbolagen väljer att tanka mer på Arlanda. Hanteringen av Avgas 100 LL har minskat jämfört med föregående år. Avgas är ett bränsle som huvudsakligen används av små privatplan. 11 ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER I VERKSAMHETEN (NFS 2006:9 4 13 PKT) Swedavia har sedan flera år tillbaka en koncerngemensam kemikaliegrupp. Ett av gruppens uppdrag är att verka för att mängden farliga kemiska ämnen i verksamheten minskar. Samtliga kemiska produkter miljöbedöms innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och all annan tänkbar information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt har gjorts. På varje avdelning där kemikalier hanteras finns en ansvarig person. Kemikaliegruppen jobbar med att samordna inköp av kemikalier och att ta fram listor inom olika verksamhetsområden på produkter som ska väljas. Det har t ex gjorts inom städområdet, fordonstvätt och smörjmedel till fordon. Under 2014 hade Swedavia som mål att minska antalet kemikalier i verksamheten med 2 %. Målet uppnåddes med god marginal, med en minskning på 11%. På Åre Östersund inventerade vi alla avdelningar och lyckades minska antalet produkter i sortimentet med 15 %. Under hösten 2014 genomfördes en kampanj Substituera mer inom hela Swedavia. Den innebar att produkter som finns med på någon av kemikalieinspektionens listor och som är skadliga från hälso- eller miljösynpunkt ska försöka fasas ut. Beslut har tagits av kemikaliegruppen om att de produkter som finns på REACH kandidatlista ska bytas ut om det är möjligt. Det gäller också produkter från PRIO-listan med utfasningsämnen. Den enda produkt som finns på kandidatlistan och som hanteras på flygplatsen är Avgas 100 LL, flygbensin. I dagsläget finns inte något alternativ till denna, men det är något som branschen håller på att jobba med. Volymen som tankas har också minskat de senaste åren. Information om inköp och hantering av kemikalier görs vid personalträffar och i miljöutbildning. Centrala rutiner för hantering, inköp och förvaring finns upprättade. Kemikalieanvändningen inventerats på samtliga avdelningar minst en gång per år.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 16(33) 11.1 Förbrukning av kemiska produkter Den årliga förbrukningen av använda kemikalier finns redovisat i det kemikalieinformationssystem som finns för flygplatsen och hela Swedavia. Systemet köps in från Intersolia och heter IChemistry. 11.2 Brandövningar Under 2013 färdigställdes den nya brandövningsplatsen. Bara den del där Sekundol 85 används som övningsbränsle har tagits i drift och övningsverksamheten är inte så stor. Sekundol är ett till 100% förnyelsebart övningsbränsle och består till huvuddelen av etanol. Som släckvatten har endast vatten använts. Rutiner och kontrollistor för övningsverksamheten har upprättats och lagts in i miljöledningssystemet. Förbrukningen av övningsbränslen dokumenteras och redovisas i miljörapporten. 11.3 Halkbekämpning av rullbanan För halkbekämpning av bansystemet används sand och urea, Den förbrukade urean går ut i dagvattensystemet eller perkolerar genom marken längs rullbanan, mot grundvattenytan. Dagvattnet från banan leds via dagvattenbrunnar vidare till diken som bl a passerar Glasättflon innan det rinner vidare mot Storsjön via Lövtorpsbäcken. Under året har sand använts för halkbekämpning av taxibanor och uppställningsplattan för flygplan. En särskild bil har köpts in för att kunna lägga ut varm sand. Sand används även för halkbekämpning av gångbanor, parkeringar m.m. inom flygplatsområdet. I nedanstående figur 1 och tabell 6 redovisas ureaförbrukningen mellan åren 2004-2014. Den långsiktiga trenden har varit sjunkande sedan LFV/Swedavia övertog driften av flygplatsen från försvarsmakten år 2006, vilket är mycket positivt. Under 2014 har förbrukningen av urea för halkbekämpning återigen minskat, till den lägsta nivån någonsin. Det användes endast 16,2 ton under hela 2014. Swedavia använder i möjligaste mån mekanisk bearbetning, sopning och blåsning, för halkbekämpning av banan. Sand och urea används då väderförhållandena är sådana att den mekaniska behandlingen inte räcker till. Personalen jobbar aktivt för att hålla goda bromsvärden på banan, vilket är ett absolut krav från flygsäkerhetssynpunkt, men med så låg ureaanvändning som är möjligt. Viktigt att komma ihåg är att användningen av urea är mycket väderberoende. Vid underkylt regn och temperaturer nära noll kan det vara svårt att klara godkända bromsvärden utan ureautläggning.

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 ton Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 17(33) 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Ureaförbrukning Urea (ton) Figur 1 Ureaförbrukning 2004-2014 År Tabell 6 Årsförbrukning av ämnen för halkbekämpning och avisning Parameter/År 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 Sand (ton) 54 75 70 42 37,0 108? 158 40 42 38 Urea (ton) 16,2 64,3 27 56 42 28 60 61 85 118 131 Glykol typ I 52,6 43,1 47,8 31,0 55,4 42,5 42,8 47,3 46,6 42,7 26,4 (m 3 ) 1 Glykol typ II (m 3 ) 15,7 8,0 13,6 6,8 11,0 8,9 15,7 18,2 11,3 9,5 6,0 11.4 Avisning För avisning av flygplan används en avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykolen förekommer i två olika typer, Typ 1 och Typ 2. Skillnaden mellan dessa består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen, mer lättflytande och med låg vidhäftning. Den används för att ta bort isbeläggning. Typ 2 är mer geléartad och har en hög vidhäftningsförmåga. Den används mer i förebyggande syfte för att förhindra isbildning på flygplan och vingar. När typ 1 används går spillet lättare att samla upp eftersom det rinner av lätt, medan typ 2 inte ger så mycket spill på plattan eftersom det mesta sitter kvar på flygplanet. Under 2014 var förbrukningen av glykol typ 1 och 2 på en något högre nivå än tidigare år. Användningen är helt beroende av väderförhållanden och när det finns behov av avisning. Det är befälhavaren om bord på flygplanet som beslutar om avisning ska göras av flygplanet före start. 1 Glykol är normalt blandat med vatten t.ex. är typ I 70 % glykol och 30 % vatten. Typ II är blandat 50 /50. För att beräkna hur mycket glykol som förbrukats räknas all glykol om till 100% glykol.

ton Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 18(33) Avisning sker på uppställningsplattan och spill samlas upp med en sugbil direkt efter flygplanets avgång. Glykol och snöslask/vatten tippas därefter i en betongficka, som är försedd med värmeslingor för att snön ska smälta. I december 2014 har en omledning av vattnet gjorts, så att det numera avleds direkt till kommunens spillvattennät via oljeavskiljare. Detta efter önskemål från kommunen om att få glykolvattnet levererat till reningsverket via ledning. Det innebär minskade transporter från flygplatsen. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Glykolblandat vatten Glykolblandat vatten 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Figur 2 Glykolblandat vatten som borttransporterats 2007-2014 Det dagvatten, som inte kan samlas upp med sugbilen, leds sedan tidigare, via Acodrainrännor åt syd-ost, till oljeavskiljare och vidare till kommunens spillvattennät. En liten del av uppställningsplattan har avrinning åt nord-väst. Det glykolblandade vattnet från denna del avleds huvudsakligen till spillvattennätet via oljeavskiljare vintertid. En mindre del av glykolblandat vatten från uppställningsplattan avleds till dagvatten även vintertid. I samband med den omtoppning av uppställningsplattan som gjordes sommaren 2014, skulle även detta vatten omledas till spillvattnet vintertid. Projektet är inte slutfört och installation av ny oljeavskiljare och omledning av vattnet från den här delen av plattan, kommer att göras under sommaren 2015. Kontroll av nivån i uppsamlingstanken, görs dagligen under vintersäsongen enligt upprättade instruktioner. Larm finns också installerat för att larma om överfyllnad är på väg att ske. Denna kontroll har upphört från och med december 2014. 12 AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET (NFS 2006:9 4 14 PKT) Swedavia arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av det avfall som alstras på flygplatsen genom att: Öka andelen avfall som går till återvinning Minska mängden avfall Minska mängden avfall till deponi

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 19(33) Inte blanda olika avfallsslag Andelen avfall som gått till återvinning har minskat jämfört med föregående år. Mängden övrigt avfall har minskat under året och det beror på en liten minskning av mängden brännbart avfall. Det är troligen bara en variation som beror på att den stora komprimator som finns på flygplatsen bara töms ca 4-5 ggr/år. Flygplatsen har en långtgående avfallssortering. Under 2014 har en översyn av sorteringen gjorts. Några ytterligare kärl för ökad sortering har inskaffats. Swedavia har mål kring en ökning av andelen återvinningsmaterial. Under året har flygpaltsen jobbat med att få bort onödigt reklammaterial som kommer på pallar för att delas ut på flygplatsen. Tidigare har det varit väldigt stora volymer som aldrig delats ut, utan som bara har slängts till återvinning. Vi har nu lyckats få ner beställda volymer så att de är mer anpassade till den utdelning som görs. I början av 2015 har även utdelningen av dagstidningar minskat drastiskt. Under 2015 kommer förändringar att ske av sorteringen inne i terminalen och säkerhetskontrollen, för att om möjligt få en bättre sortering. Information om hantering och sortering av avfall och farligt avfall har utarbetats för alla som arbetar och är verksamma på flygplatsen. Informationen finns tillgänglig via extern hemsida och i miljöledningssystemet. I tabellerna och figurerna nedan redovisas de fraktioner som gått till materialåtervinning, samt övrigt avfall. Tabell 7 Materialåtervinning 2007-2014 Materialåtervinning 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 [ton] Papper 25,0 53,3 62,8 61,9 54,4 47,4 34,8 20,3 Wellpapp 3,8 3,7 2,6 1,8 2,0 4,1 3,2 2,5 Glas 3,4 3,1 3,1 3,4 3,4 2,6 1,7 1,6 Hårdplast 0,48 0,22 0,17 0,09 0,16 0,18 0,04 0,12 Metallförpackning 0,38 0,41 0,15 0,15 0,16 0,03 0,06 0,13 Metallskrot 17,2 5,8 3 1,2 3,9-3,0 8,3 Totalt 50,26 66,53 71,9 68,5 64,0 54,3 42,8 33,0

ton Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 20(33) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Materialåtervinning 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Metallskrot Metallförpackningar Hårdplast Glas, ton Wellpapp, ton Papper, ton Figur 3 Mängden material till återvinning 2007-2014 Tabell 8 Övrigt avfall 2007-2014 Övrigt avfall 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 [ton] Brännbart avfall 29,9 36,2 26,7 36,5 47,4 26,8 34,4 42,8 Komposterbart 1,4 6,4 4,7 2,5 2,5 1,3 2,5 2,5 Osorterat industriavfall 0,02 2,2 0 0 0 2,4 4,4 4,1 Trä 9,4 4,5 1,3 1,4 0,7 1,5 4,2 Fettavskiljare 1,9 1,5 5,2 3,0 3,8 7,0 6,5 Deponi 0 0 0,6 1,2 0 0,01 Slam, pumpstation 0 2,0 2,0 1,4 Totalt 42,6 52,8 39,9 45,8 54,0 39,0 52,0 49,4 Det farliga avfallet från flygplatsen, källsorteras och förvaras i flygplatsens miljöstation. Den är invallad i sin helhet. Avfallet hämtas av Lundstams varje kvartal samt efter beställning. Tömning och kontroll av samtliga olje- och fettavskiljare har utförts av Lundstams, 2 ggr under 2014. I samband med tömning följer personal från flygplatsen med och journalför kontroller, testar larm och noterar behov av utbyten av filter. I tabell 9, nedan redovisas de typer av farligt avfall som transporterats bort mellan åren 2009-2014. Observera att skillnader mellan åren kan bero på att färre tömningar/transporter skett för vissa fraktioner just det året och att det således blir fler tömningar/transporter nästkommande år. Detta kan göra att statistiken ser lite skev ut.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 21(33) Tabell 9 Sammanställning av farligt avfall 2009-2013 Typ EWCkod 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Transportör Elektronikavfall, 20 01 35 1 305 1 447 1 190 628 602 430 Lundstams kg Spillolja, ton 13 02 08 1,8 3,66 0,08 2,01* 0,19* 0,25 Lundstams Lösningsmedel, kg 20 01 13 0 0 0 5 627 0 10 Ragnsells (släckmedel) Batterier, kg 20 01 33 15 0 11 34 0 60 Lundstams Aerosoler, kg 15 01 11 0 20 32 36 0 13 Lundstams Absol, kg 15 02 02 152 0 102 0 258 140 Lundstams Färgavfall, kg 20 01 27 74 0 170 20 56 2 240 Lundstams Lysrör, kg 20 01 21 102 14 53 36 49 60 Lundstams Glödlampor, 20 01 36 0 0 87 0 25 20 Lundstams kg Oljeavskiljarslam, 13 05 08 65 74 62 94 75 51 Lundstams ton Bilbatterier, 16 06 01 470 785 570 0 785 300 Lundstams kg Förorenad 17 05 03 0 0 0 0 1,1 Lundstams jord, ton Oljefilter, kg 16 01 07 63 95 260 108 386 130 Lundstams Oljehaltigt 16 07 08 1,08 0,57 0,73 1,08 0,02 1,3 Lundstams avfall, ton Glykol/kylarvätsk 16 01 14 0 245 Lundstams a, kg Alkaliskt 20 01 15 0 0 0 91 - Lundstams vatten/avfettning, kg 0 Diesel, kg 13 07 01 0 0 0 0 19 Lundstams Färgavfall, kg 08 01 21 0 0 0 20 Lundstams Ammoniakhaltigt vatten, ton 06 02 05 0 0 8,31 Lundstams *Då detta värde angavs i ton, har omräkning till m 3 gjorts. Densiteten antogs vara 0.86 ton/m 3 13 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA (NFS 2006:9 4 15 PKT) I slutet av 2014 har en ny lagringstank för förvaring av glykol typ 2, som används för flygplansavisning installerats i rampgaraget. I och med detta har en bedömd miljörisk eliminerats. Tidigare förvarades vätskan i sk IBC-containers, som flyttades från ett förråd till rampgaraget för påfyllning av bilen där. Den nya cisternen innebär en avsevärd förbättring från både arbetsmiljö- och miljörisksynpunkt. För att informera om flygplatsens miljöarbete finns miljöinformation på flygplatsens hemsida. Dels specifik information om Åre Östersund Airport, men även allmän information om flygets miljöpåverkan. Hemsidan uppdateras regelbundet. För externa aktörer på

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 22(33) flygplatsen finns även en hemsida http://www.swedavia.net/are-ostersund där regler och bestämmelser som gäller på flygplatsen finns publicerade. Under året har miljöinformation internt kommunicerats vid personalmöten, veckobrev, tavelmöten, skiftledarmöten, flygplatsens ledningsgrupp, operativt forum samt vid andra typer av möten. En webbaserad miljöutbildning har utarbetats av Swedavia och all personal ska genomföra denna. Utöver detta har all personal fått genomgång av flygplatsens miljövillkor, kontrollprogram och miljöberedskap. Även en lokal miljöutbildning är utarbetad och har genomförts med 3 av 4 skift under året. Riksintressepreciseringen för Åre Östersunds Airport färdigställdes 2011 och överlämnades från Trafikverket till länsstyrelsen för tillämpning. Swedavia har under året yttrat sig i några detaljplaner som Östersunds kommun upprättat. Flygplatsen är också aktiv och yttrar sig i bygglovsärenden som kan komma att beröras av flygplatsens verksamhet. Under året har också ärenden rörande vindkraftsetableringar hanterats. Innan en intern investering genomförs, ska alltid en miljöbedömning av projektet göras, enligt en modell som utarbetats centralt inom Swedavia. Denna bedömning måste vara godkänd innan investeringen kan godkännas. Beroende på beloppet ska investeringen godkännas av flygplatschefen alternativt Swedavias koncernledning. Detta är ett sätt att fokusera på miljöaspekter i ett tidigt skede i ivesteringsprocessen och påtala behov av anmälningar/tillstånd för de tänkta åtgärderna. Externt kommuniceras miljöarbetet bl a via skyltar, info på TV-skärmar, personliga möten, tidningsartiklar, deltagande i olika möten, arrangemang och seminarier, samt träffar med övriga aktörer på flygplatsen. 13.1 Risker och rutiner för riskhantering Enligt flygplatsens miljöledningssystem finns fastställda rutiner för hur miljöriskerna ska dokumenteras och värderas. Värderingen av miljöriskerna gås igenom en gång per år, liksom miljöberedskapsplanen. Det finns en rutin för miljö- och kemlarm, för att tydliggöra ansvaret vid olyckor. Vi jobbar hela tiden med förbättringar av detta och i utbildningen av brandstyrkan ingår även miljöberedskap. 14 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR (NFS 2006:9 4 9 PKT) Nedan följer en redovisning av utförda undersökningar och kontroller som gjorts under året.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 23(33) 14.1 Buller, flygvägar och flygplanstyper Transportstyrelsen godkände den 18 augusti 2009, det förslag till nya flygvägar som upprättats för flygplatsen. Anmälan gjordes till länsstyrelsen och dessa flygvägar har tillämpas från den 10 januari 2010. Projektet Gröna inflygningar har stannat av under 2014 p g a att ekonomiska medel saknas. Syftet med projektet är att studera möjligheten att ändra flygvägarna något för att kunna göra s k kurvade inflygningar samt att ta fram procedurer så att fler gröna inflygningar, CDA, kan genomföras till flygplatsen. Det är åtgärder som på sikt kan förkorta flygvägarna, minska utsläppen av CO 2 och även reducera bullret.. Flygtrafikledningen styr enligt rutin i sin lokala drifthandbok flygtrafiken så att landningar huvudsakligen ska ske på bana 12 och starter på bana 30. Detta under förutsättning att det är god bromsverkan på rullbanan, max 5 knops medvind och att flygsäkerheten inte äventyras. Andelen landningar och starter som förekommit i respektive banriktning redovisas i tabellerna nedan. Landningar på bana 12 har ökat under året och då har landningar bana 30 minskat. Starterna från flygpaltsen har varit lika fördelade åt båda riktningarna under året, vilket är en viss försämring från bullersynpunkt. Valen av bana avgörs huvudsakligen av vindarna och rådande väder. Tabell 10 Start bana 12 Landning bana 30 Start bana 12, landning bana 30 flygrörelser sydost om flygplatsen. 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 % % % % [%] [%] [%] [%] [%] 50 32 35 37 32 40 39 34 41 32 40 47 44 39 32 38 44 37 Tabell 11 Start bana 30 Landning bana 12 Start bana 30, landning bana 12 flygrörelser nordväst om flygplatsen. 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 % % % % [%] [%] [%] [%] [%] 50 68 65 63 68 60 61 66 59 68 60 53 56 61 68 62 56 63 Antal landningar och starter per dag, kväll och natt under perioden 2014-01-01-2014-12-31, redovisas i tabell 12. Totala antalet rörelser var omkring 26 % fler under 2014, jämfört med år 2013. Andelen rörelser nattetid var år 2014 lika många som år 2013 och ligger fortfarande på en låg nivå.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 24(33) Tabell 12 Operation Dag (kl 06-18) Kväll (kl 18-22) Natt (kl 22-06) Totalt Landning 3410 1278 327 5015 Start 4285 659 61 5005 Totalt 7695 1937 388 10020 Fördelningen på de 10 vanligaste flygmaskinstyperna vid flygplatsen under 2014, redovisas i tabell 13. Första kolumnen visar ICAO-beteckningen. Andra kolumnen beskriver typen där T står för Turbopropp, J för Jet, P för Kolv och Hkp för Helikopter. Tredje kolumnen visar antalet motorer och fjärde kolumnen visar antalet rörelser (landning eller start). Tabell 13 ICAO typ Typ Antal motorer Rörelser SB20 T 2 2242 B736 J 2 1758 B737 J 2 1076 BE20 T 2 768 B738 J 2 760 JS32 T 2 670 EC35 Hkp 2 616 JS31 T 2 368 EC20 Hkp 1 246 RJ1H J 2 166 Övriga 1350 Totalt 10020 På kommande sida visas flygtäthetsplottar med turbopropeller och jetflygplan för 2014. Varje ruta utgör ett område om 100 m 2 och färgen visar antalet flygningar över respektive ruta där en varmare färg (röd) indikerar fler överflygningar, se teckenförklaring. Figur 4 visar starter och figur 5 visar landningar.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 25(33) Figur 4 Flygtäthetsplot av 4 197 starter 2014-01-01 2014-12-31 med turbopropeller och jetflygplan. Figur 5 Flygtäthetsplot av 4 225 landningar 2014-01-01 2014-12-31 med turbopropeller och jetflygplan. Allmänheten kan själva följa de flygningar som gjorts till och från flygplatsen via verktyget WebTrak, som nås via följande länk: http://webtrak.bksv.com/osd

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 26(33) 14.2 Enkäter Under hösten 2014 har en Hållbarhetsenkät gjorts vid flygplatsen för fjärde gången. I Hållbarhetsenkäten har telefonintervjuer gjorts med ca 200 personer som rest från flygplatsen och 200 personer som bor i närheten av flygplatsen, men som inte har rest. Frågeställningarna har bl a handlat om flygplatsens roll i regionen, hur man upplever att flygplatsen jobbar med miljö- och klimatfrågor. En av slutsatserna i undersökningen är att flygplatsen har en utmaning i att nå ut med information till de närboende och resenärerna om det miljöarbete som Swedavia bedriver på flygplatsen. En majoritet av de tillfrågade anser att flygplatsen spelar en viktig roll för regionen och dess utveckling. I slutet av 2014 genomfördes informationsaktiviteter som riktade sig mot resenärerna och under 2015 planeras fler aktiviteter som ska beskriva Swedavias omfattande miljöarbete. 14.3 Utsläpp till luft Utsläpp och bränsleförbrukning inom LTO-cykeln Utsläppen från flygplanen beräknas enligt LTO-cykeln, dvs de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid start och landning. Av tabellen nedan framgår bränsleförbrukning och utsläpp inom LTO-cykeln. Antalet landningar har ökat med 26% jämfört med tidigare år. Använd mängd bränsle har ökat med 19%. Tabell 14 Antal LTO, bränsleförbrukning och emissioner 2007-2014 Parameter 2014 2013 2012 2011 2010 2010 2009 2008 2007 EDMS EDMS EDMS EDMS EDMS FOI Antal LTO (st) 5 008 3 980 4220 3 985 4 544 4 589 4 182 4 027 4 164 Bränsleförbrukning 1 250 1 049 970 861 888 864 831 988 1 092 (ton) CO 2 (ton) 3 945 3 311 3 058 2 716 2 802 2 729 2 627 3 122 3 449 CO (ton) 18,4 20,4 19,3 17,4 16,8 12,9 13,1 15,0 15,9 NO x (ton) 15,1 12,0 10,3 8,7 8,6 9,1 9,0 11,7 13,0 HC (ton) 3,0 3,4 3,7 2,9 3,1 1,6 1,4 1,5 2,4 SO 2 (ton) 1,5 1,2 1,7 1,0 1,0 0,9 0,8 1,0 1,1 Gröna inflygningar Grön inflygning, som också kallas CDA - Continuous Descent Approach, innebär att flygplanet sjunker kontinuerligt från sin marsch-höjd ned till landningsbanan. Genom att sjunka kontinuerligt behövs i det närmaste inget motorpådrag vilket sparar bränsle och utsläpp, samt minskar bullret. Vid en sådan inflygning sparas 150-450 kg koldioxid. I tabell 15 redovisas andelen CDA från 5000 fot och 10 000 fot, av den trafik som analyserats under 2014.

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 27(33) Det är bara flygbolaget SAS som trafikerar flygplatsen reguljärt, som har utrustning för att kunna genomföra visuella inflygningar. Malmö Aviation och AIS har inte utrustning i sina flygplan så att de kan flyga CDA via autopilot. De måste då navigera manuellt och risken är då stor att de behöver flyga i planflykt vid något tillfälle under inflygningen. I dessa fall blir det inte en CDA- inflygning. Värt att notera är att flygtrafikledningen alltid erbjuder flygbolagen CDA. Vid inflygning och landning bana 12, föredrar flygbolagen ofta att göra en s.k. visuell inflygning och därmed förkorta flygvägen. Detta görs vid klart väder. En visuell inflygning är dock svår att kombinera med CDA. Den sparar en hel del bränsle, men inte lika mycket som en CDA. En visuell inflygning definieras dock inte som grön. Tabell 15 Fördelningen CDA Gröna inflygningar per kvartal och från olika höjder, 5 000 och 10 000 fot, under 2014 Kvartal % CDA 10000 fot % CDA 5000 fot 1 51% 63% 2 61% 72% 3 55% 68% 4 58% 66% Utsläpp till luft från egen verksamhet Driften av Åre Östersund Airport ger upphov till utsläpp till luft, främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ). Utsläppen kommer främst från den egna fordonstrafiken, hanteringsförluster vid tankning av flygplan och fordon, drift av reservkraft, samt brandövningar. Underlaget till beräkningarna av utsläppen till luft från egen verksamhet, är förbrukad mängd bränslen i egen verksamhet. Här ingår även hanteringsförluster vid tankning av fordon och flygplan. Här ingår inte utsläppen från flygplanen i luften. I tabell 16 redovisas utsläppen till luft från den egna verksamheten. Jämfört med föregående år har utsläppen av CO2 ökat något, liksom utsläppet av kväveoxider. De beror på en ökad användning av diesel för drift av tunga fordon för halkbekämpning av rullbanan. Tabell 16 Luftutsläpp från egen verksamhet 2007-2014 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 CO2, 266 245 255 207 255 261 248 346 ton NOx kg 2 023 1850 1930 2388 2972 2950 2783 3691 HC, kg 330 403 385 581 778 570 515 583 CO, kg - - - 440 513 483 523 642 SO2, kg 2 2 2 2 2 2 1,6 0,9

RAPPORT 2015-03-23 01.00 D 2015-0012414 28(33) CO2-utsläpp (ton) 243 236 255 245 266 207 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 6 CO2-utsläpp 2007-2014 14.4 Utsläpp till mark och vatten Verksamheten vid Åre Östersund Airport orsakar utsläpp till mark och vatten. Främst kommer det från halkbekämpning av rullbanan samt från avisning av flygplan. 14.5 Kontroll av dagvatten Flygplatsen avvattnas huvudsakligen mot norr via dagvattensystem till diken och vidare mot Glasättflon, som är ett våtmarksområde. Via naturliga och grävda diken leds vattnet via Lövtorpsbäcken och vidare till Storsjön. Visst dagvatten från rullbanans sydvästra del går via dagvattenbrunnar och diken ut i Västbyviken. En mycket liten mängd dagvatten från uppställningsplattor och taxibanor, avleds mot Kungsgårdsviken. Swedavia har under 2014 tagit ut prover på dag-, spill- och recipientvatten i 13 provtagningspunkter. Dessa har följt det som redovisas i kontrollprogrammet. Swedavia kommenterar analysresultaten i strategiska provtagningspunkter, nedan och presenterar också några figurer som visar sammanställda resultat från de senaste årens provtagningar. Samtliga analysresultat finns tillgängliga i digital form hos Swedavia. Analyserna har under året utförts av Alcontrol. Provtagarna har genomgått föreskriven utbildning för provtagning och vid samtliga provtagningar förs fältprotokoll. I punkt D1, kommer dagvatten från uppställningsytorna vid Tornet och taxibanorna sydost om rullbanan. Detta avleds vidare mot Kungsgårdsviken. I punkten är påverkan från flygplatsverksamheten liten, halterna av olja och tungmetaller har legat mycket lågt eller under detektionsgränserna för respektive ämnen. Även kvävehalterna är förhållandevis låga. Vid ett tillfälle i maj 2014 har dock metallhalterna varit relativt höga i punkten. Swedavia har fått fram kartmaterial som visar att det finns andra verksamheter (ej Swedavia) som troligen har oljeavskiljare påkopplade till det dagvattenutsläppet. Utred-