Sammanträdesprotokoll 1(7) Plats och tid Sessionssalen Kommunhuset, kl 08.30 12.00 Beslutande P-I Pettersson, (C) ordf Lennart Juthe, PRO Göran Lundberg, (S) Göte Ekström, PRO Rosie Folkesson, (S), Ks Arne Gustafsson, PRO Viola Johnsson-Högstedt, SPF Maritza Velinder, PRO C-G Odengrund, SPF Allan Karlsson, PRO Elsy Larsson, SPF Mona-Lisa Sundqvist, SKPF Lars Rundgren, PRO Elise Jönsson, RPG Ingvar Ritzén, PRO Övriga deltagande Ann-Gret Sillén, socialchef Lars Rosander, kommunalråd Utses att justera Allan Karlsson Underskrifter Paragrafer 9-18 Sekreterare Yvonne Knutsson Ordförande Per-Inge Pettersson Justerande Allan Karlsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunala Pensionärsrådet 2014-01-22 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats av protokollet Datum för anslags nedtagande Socialkontoret Underskrift Yvonne Knutsson
Sammanträdesprotokoll 2(7) KPR 9/2014 Budget 2015, socialnämnden Socialchefen informerar. Budgetberedningen har inte gjort klart sina direktiv. Det finns många önskemål från politiken. Anpassningar på 1077 tkr presenteras. En minskning av dagersättning på Framsteget med 500 tkr Höjning av intäktsbudgeten på Ekliden och Hemgården med 350 tkr Hemtjänstens lokaler flyttas från Oskarsgatan till Knektagården 300 tkr En höjning av intäktsbudgeten inom hemtjänsten med 900 tkr och höja kostnadsbudgeten med 900 tkr Uppdrag från politiken att avsätta 100 tkr av ofördelade medel till utbildning för nya politiker. KPR 10/2014 Budget 2015, övrig kommunal verksamhet Lars Rosander presenterar mål och ram för 2015. I mitten av april kommer man att ha dialoger med förvaltningarna. 80% av kommunens budget fördelas på socialförvaltningen och barn-utbildningsförvaltningen. Resterande 20% fördelas på övriga verksamheter. KPR 11/2014 Riktlinjer/policy för fördelning av medel till frivilligorganisationerna Ersättningen är uträknat på antalet genomförda caféer och övriga aktiviteter 2013. För caféer à 400:- x 186 Övriga aktiviteter à 25:-.x 1.613 Summa Hyra lokaler Summa 74.400 tkr. 40.325 tkr 114.725 tkr. 116. 883 tkr. 231. 608 tkr Kostnaderna för hyror betalas av socialförvaltningen.
Sammanträdesprotokoll 3(7) Caféer à 400:- Övriga aktiviteter à 25:- Ersättning Kommunens årskostnader för Träffpunkts hyror Hultsfred 19 0 7 600:- 1 425:- Kopparslagaren Hultsfred Smörblomman 18 0 7 200:- 0:- Hultsfred Lindgården 11 175 8 775:- 0:- Hultsfred Knektagården 11 146 8 050:- 0:- Hultsfred Stationen 33 237 19 125:- 105 708:- Järnforsen Violen 9 82 5 650:- 0:- Silverdalen/Linnéan 21 213 13 725:- 0:- Lönneberga/Lönnen Vena Klockargården 13 310 12 950:- 0:- Mörlunda Lundagården 15 280 13 000:- 0:- Målilla/Hemgården Skeppet 20 116 10 900:- 7 350:- Skeppet Virserum/Ekliden Ordenshuset/ Församlingshemmet 16 54 7 750:- 2 400:- Ordenshuset Kommunala Pensionärsrådet beslutar att anta fördelningsnyckeln samt att utvärdera efter 1 år. I samband med ovanstående punkt kommer frågan upp om aktivitetsstöd till föreningar, som ligger hon Kultur och Fritid. Lars Rosander lovar att återkomma i frågan. KPR 12/2014 Platser i särskilt boende Beslut om särskilt boende 17 personer har beslut om särskilt boende enligt socialtjänstlagen, som inte är verkställt. Det äldsta beslutet är taget den 22 november 2013. Lediga platser i särskilt boende Det finns i dagsläget ingen ledig lägenhet på särskilt boende. Platser på korttids boendet Hjorten Det är idag 17 personer som vistas på korttidsboendet. Nio av dessa personer väntar på särskilt boende.
Sammanträdesprotokoll 4(7) KPR 13/2014 Rutiner så att brukare med biståndsbeslut får med sig föreskriven medicin Om den enskilde själv sköter sin medicin i hemmet och så även ska göra så på det särskilda boendet så är det den enskildes eget ansvar. Om den enskilde har hjälp med sin medicin i hemmet (inskriven i hemsjukvården för detta) så är det sjuksköterskans ansvar att se till att förskriven medicin kommer med vid flytt under förutsättning att sjuksköterskan är informerad om flytten. Rent praktiskt brukar det vara anhöriga som ombesörjer att medicinen kommer med och ibland kan det vara hemtjänstpersonalen som är behjälpliga. KPR 14/2014 Hur får äldre möjlighet att skriva ner sin levnadsberättelse När det gäller levnadsberättelsen så uppmanar/ber vi den enskilde eller anhöriga fylla i en levnadsberättelse när man flyttar till ett demensboende eller när man börjar på Slättgården. Vid behov även i hemtjänsten. Vi är också, om man så vill, behjälpliga i att fylla i den. Vi fyller också på i levnadsberättelsen om vi får kunskap om olika saker som inte finns nedtecknat i levnadsberättelsen. KPR 15/2014 Palliativ vård Svenska palliativregistret är ett verktyg för att förbättra vården i livets slutskede. Utifrån olika parametrar registrerar vårdpersonalen vad som skett under sista tiden i patientens liv. På så sätt kan man följa upp och förbättra vården. Samtidigt kan man säkerställa att alla får samma möjligheter i livets slut. Sedan 2006 är förvaltningen med i Svenska palliativa registret. http://palliativ.se/
Sammanträdesprotokoll 5(7) Pilotgruppen inom palliativ vård, dvs. Tvärprofessionellt team för vård i livet slut har arbetat fram hur vi ska arbeta och hur omhändertagandet av den enskilde i livets slut och dess närstående, ska ske på ett bra sätt. I livets slut bör anhöriga informeras och tillåtas att delta i omvårdnaden om den döende så önskar. Då det inte längre går att bota den enskilde eller rädda ett liv, bör vården ändras från att vara kurativ, dvs. botande, till att bli palliativ, dvs. symtomlindrande. Då en människa är döende bör endast sådana insatser fortgå eller sättas in som ger lindring och stöd. Detta är minst lika viktigt som den kurativa vården. Samråd sker alltid med behandlande läkare vilket dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Palliativ vård förutsätter respekt för den enskilde. Det handlar om vård av hela människan, fysiskt, psykiskt, socialt samt andligt. Generell omvårdnad eller enligt riktlinjer från ansvarig sjuksköterska: Ge den föda och dryck som han/hon kan ta emot Rengör och fukta munnen regelbundet med våt tork doppad i t.ex. vichyvatten samt läpparna med t.ex. cerat, glycerol eller olja. (Se vad som kan erbjudas på munvårdsbrickan) Noggrann hudvård på särskilt utsatta delar som rygg, höfter, ländrygg och hälar för att förebygga trycksår. Lägesändring om så behövs. Var observant gällande oro, ångest och smärta. Kontakta ansvarig sjuksköterska. Lämna inte den döende ensam om denne känner oro eller är ångestfylld. KPR 16/2014 Valhall Vid förra KPR lyftes frågan varför man inte får/kan laga mat i köket på Valhall. När PRO eller SPF hyr lokalen får man inte laga mat i köket utan endast värma maten. Vad behövs för att man ska få laga mat där? Socialförvaltningen har ställt frågan till Miljö- och byggnadskontoret och fått följande svar från Karin Åkerstedt som är livsmedelsinspektör. Hon har tittat på Valhall och hon säger att när man registrerade verksamheten 2007 anmälde man det som mottagningskök, då det var det som var tänkt då. Det är inget fel på lokalerna, ser inga problem med att laga mat där, men då krävs en ändring i registrering. Det innebär då att man
Sammanträdesprotokoll 6(7) får en högre kontrolltid, då det ställer högre krav på livsmedelshanteringen i lokalen och det är den man kontrollerar vid inspektion, för att säkerställa att de serverar säkra och redliga livsmedel. Därmed blir även den årliga kontrollavgiften högre. Så självklart är det möjligt att laga mat i lokalen, bara ansvariga för lokalen ändrar registrering. KPR beslutar att bjuda in Peter Adolfsson, chef för Kultur och Fritid till nästa KPR 2014-09-03 dels för att presentera sig och dels för att informera om vilka förutsättningar som gäller för uthyrning av lokaler i Valhall. KPR 17/2014 Protokoll från verksamhetsråd Kommunala Pensionärsrådet går igenom protokoll från verksamhetsråd hemtjänsten område norr och Lindgården. KPR 18/2014 Diskriminering av äldre - ålderism Elsy Larsson informerar om skrivelse från Inger Ingesson Ledamot i Sveriges pensionärsförbunds förbundsstyrelse och ordförande SPF-Häggen Piteå. I många kulturer är åldrande detsamma som möjlighet till vishet och klokskap. De äldre ses som en tillgång i samhället och deras erfarenhet värderas högt. Men i Sverige frodas ålderismen dvs det är en människas ålder som utgör grunden för fördomar och diskriminering. Det är den mest accepterade formen av fördomar som existerar idag, hävdar somliga Andelen äldre ökar i samhället. Vi vill leva aktivt och dö unga vid hög ålder. Först under andra hälften av 1900-talet har detta blivit möjligt för de flesta. För SPF är en hög andel äldre i befolkningen ett tecken på en lyckad samhällsutveckling. De flesta kommer att vara friska och fungera utmärkt i samhället till 75 år eller äldre. Dagens pensionärer är aktiva, deltar i det sociala livet och många väljer att arbeta vidare efter uppnådd pensionsålder Men de som vill och kan arbeta efter 65 års ålder fråntas det skydd och som socialförsäkringssystemet ger. Denna lagstiftning bygger på föråldrade tankar och den har inte hängt med i det nya som sker i samhället. Några exempel: Handikappersättning. Kan inte fås om handikappet uppstår efter 65 år.
Sammanträdesprotokoll 7(7) Bilstöd. Vid funktionsnedsättning kan man få bilstöd. Detta upphör då man fyller 65 år. Sjukpenning. Den som arbetar och är 65 år eller äldre kan ha rätt till sjukpenning, men rätten försvinner efter 180 dagar. Stöd och service till funktionshindrade. Om funktionshindret uppstår efter 65 år finns ingen rätt till LSS. Det finns också andra exempel på ålderism i det svenska samhället. Beskattning. Sverige är det enda landet i västvärlden där pensionärer beskattas mer än förvärvsarbetande. Politisk representation. Idag finns ca 1,5 miljoner pensionärer, vi utgör 28% av valmanskåren men utgör endast 4% av riksdagsledamöterna. Representationen i kommun- och landstingsfullmäktige är lika dålig. Sjukvården Åldersgräns används för beslut om diagnostiska prover och för behandlingar. Brister i läkemedelsbehandlingen av äldre är vanliga samt bristande krav på vad äldres vård skall omfatta. Ålderism förekommer inom många områden. Det finns ålderism inom arbetslivet, hälso- och sjukvården, inom media, i språket, i attityderna och i lagstiftningen. SPF:s förbundsstyrelse har antagit ett handlingsprogram för att identifiera och utmana ålderismen och eliminera dess konsekvenser. SPF har fastställt fem mål som vi kommer att kräva av samhället Betrakta pensionärer som fullvärdiga medborgare Öppna arbetslivet för pensionärer Se över lagar och regler som är ålderistiska Avskaffa åldersgränsers inom vården Garantera en årlig läkemedelsgenomgång för alla som är 75 år eller äldre Beslut Kommunala Pensionärsrådet beslutar att ordet gammal byts ut mot ordet äldre i dokument som rör äldreomsorgen. Respektive organisation hör av sig om man upptäcker felskrivningar.