[ERGONOMI VID SITTANDE]

2011 Matilda Lagerkvist KPP039 Produktutveckling 3 Mälardalens högskola HT-10 Handledare: Rolf Lövgren [ERGONOMI VID SITTANDE] Detta fördjupningsarbete i kursen KPP039 Produktutveckling 3 handlar om ergonomi vid sittande. Människan har olika sittpositioner, statiskt samt dynamiskt sittande. I längden är statiskt sittande direkt skadligt för kroppen. Idag förespråkas ett dynamiskt sittande som ger människan möjligheter att variera sin sittposition.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Syfte och mål... 3 3. Problemformulering... 3 4. Projektavgränsningar... 3 5. Teori... 4 5.1 Ergonomi... 4 5.1.1 Olika typer av ergonomi... 4 5.1.2 Varför ergonomi är viktigt... 5 5.1.3 Antropometri inom ergonomi... 5 5.2 Ergonomi vid sittande... 6 5.2.1 Människans kropp i sittande position... 7 5.2.2 Designaspekter vid utformning av arbetsstolar... 7 6. Resultat... 9 7. Slutsats... 10 8. Referenser... 11 8.1 Böcker... 11 8.2 Internetkällor... 11

1. INLEDNING Som individuell inlämningsuppgift i kursen KPP039 Produktutveckling 3 har jag valt att fördjupa mig i ergonomi. Jag tror att jag som produktutvecklare kommer att ha nytta av ergonomi i flera fall, framförallt ur designperspektiv. Då ergonomi är ett omfattande område har jag valt att fördjupa mig i ergonomi vid sittande. 2. SYFTE OCH MÅL Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka förståelsen samt kunskapen om ergonomi vid sittande. Målet är att: Ge mig ökad förståelse samt grundläggande kunskap om ergonomi Undersöka hur människans kropp uppför sig i sittande position Få ökad förståelse samt kunskap om hur ergonomi påverkar designen av arbetsstolar 3. PROBLEMFORMULERING För att få struktur på detta fördjupningsarbete rörande ergonomi valde jag att formulera ett antal frågeställningar. Vad är ergonomi? Varför är det viktigt med ergonomi? Hur fungerar människans kropp i sittande position? Vilka designaspekter bör tas i beaktning vid utformning av arbetsstolar? 4. PROJEKTAVGRÄNSNINGAR Ergonomi är ett omfattande område att undersöka. Det finns även olika studier kring ergonomi och synsättet kan därför variera. I mitt fall där jag undersöker sittergonomi och sittmöbler kommer jag att fokusera på den information som rör detta område. Jag anser även att viss information inte är relevant för mig som produktutvecklare utan är mer av medicinskt syfte. Jag har därför avgränsat arbetet till information som jag kan ha nytta av i framtiden, i studier som såväl yrkesliv.

5. TEORI I detta avsnitt kommer litteraturstudier samt definitioner att redovisas. 5.1 ERGONOMI Nedan kommer ett citat från Nationalencyklopedin som kortfattat beskriver ergonomi: Ergonomi, kunskapsområde som avser individualiserad anpassning av arbetsmetoder och arbetsmiljö så att de i möjligaste mån är i harmoni med människokroppens struktur och funktionssätt och inte har benägenhet att framkalla hälsoproblem. Ergonomiska åtgärder kan gälla bl.a. arbetsställning, lyfthjälpmedel och optimal belysning. Nationalencyklopedin beskriver även ergonomi på följande sätt: Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsberedskapen. Ordet ergonomi kommer från grekiskan, där ergon står för arbete och nomia för kunskap. (Ergonomer, 2011-01-15). Under andra världskriget skapades många nya maskiner. I samband med detta kom man till insikt om att maskinerna behövde anpassas efter människan. Då kallades det Human Engineering, idag kallas det ergonomi. (Österlin K, 2010, s. 21). Ergonomi är en relativt ung tvärvetenskap som uppkom under 1950-talet. (Nationalencyklopedin, 2011-01-10). 5.1.1 OLIKA TYPER AV ERGONOMI Det finns olika typer av ergonomi, vilka går att läsa om nedan. Kraftergonomi Kraftergonomi avser olika arbetsställningar, arbetsrörelser samt kroppsliga belastningar. Människokroppens mått, även kallat antropometri, ger information om hur människan använder egna krafter samt hur yttre krafter påverkar kroppen. (Nationalencyklopedin, 2011-01-10). Informationsergonomi, även kognitiv ergonomi Informationsergonomi avser samspelet mellan maskin och människa. Främst behandlar informationsergonomi hur information från exempelvis en kontrollpanel uppfattas samt bearbetas av människan. Varpå denna bearbetning sedan återförs till kontrollpanelen.

Med hjälp av kunskaper om mänskliga relationer, gruppsykologi samt ledarskap kan optimala ergonomiska förhållanden skapas. (Nationalencyklopedin, 2011-01-10). Synergonomi Vid synergonomi tillämpas kunskaper både inom kraft- och informationsergonomin på synfunktionen. Med hjälp av denna tillämpning kan fixerade huvudställningar, svåravläst text eller olämpliga belysningsförhållanden undvikas. (Nationalencyklopedin, 2011-01-10). 5.1.2 VARFÖR ERGONOMI ÄR VIKTIGT Idag är många människor sjukskrivna eller förtidspensionerade på grund av dåliga ergonomiska förhållanden. Exempel på detta är belastningsskador och förslitningsskador, vilka kan ha uppstått på grund av rörelsemoment samt lyft som inte utförts korrekt. Ergonomi är av stor vikt i arbetslivet, bland annat med avseende på ekonomi samt produktivitet. Arbetsskador så som förslitningsskador kostar företaget, samhället som så väl den anställde. Med god ergonomi föreligger mindre risk för arbetsskador. (Ergonomer, 2011-01-15). Exempel på dålig ergonomi En grästrimmer med för kort handtag, så att man får gå böjd, som är tung att hålla och har hård strömbrytare att hålla intryckt. En stol som man kasar av framåt på, och som lätt välter. En miniräknare med så tätt mellan tangenterna att man ofta trycker på två samtidigt. En arbetsplats med trångt för knäna, starkt motljus, höga skåp som medför höga, tunga lyft, buller och rök från omgivande maskiner. (Österlin K, 2010, s. 104). 5.1.3 ANTROPOMETRI INOM ERGONOMI Antropometri kommer av grekiskan a nthrōpos som står för människa och me tron för mått, och är läran om människokroppens måttförhållanden. Antropometri kan med fördel implementeras inom ergonomi, med hjälp av antropometri kan arbete samt arbetsmiljö anpassas efter människans anatomiska samt fysiologiska förutsättningar. Antropometri ger även möjligheter till att genomföra beräkningar av belastningskrafter som kroppen utsätts för i olika arbetsställningar.

5.2 ERGONOMI VID SITTANDE En stol ska ge kroppen ett bra stöd, vara anpassad efter uppgift samt vara bekväm. I längden blir de flesta stolar obekväma, vissa blir det snabbare än andra. Hur människan upplever komforten i stolen beror på samspelet mellan stolens egenskaper, användarens egenskaper samt uppgiften. (Pheasant S & Haslegrave C.M, 2006, s. 121). Stolens egenskaper Sätets dimensioner Sätets vinkel Sätets profil Stabilitet och stöd Klädsel Användarens egenskaper Kroppens dimensioner Kroppsliga besvär Cirkulation Mentalt tillstånd Uppgiften Längd Visuella krav Fysiska krav - Händer - Fötter Mentala krav Bild 1: Samspelande faktorer för människans uppfattning av komfort.

5.2.1 MÄNNISKANS KROPP I SITTANDE POSITION Människans ryggrad består av 24 ryggkotor och ger flexibilitet samt stöd till hela kroppen. Ryggraden är uppbyggd av muskler, ligament, diskar och ben. (Pheasant S & Haslegrave C.M, 2006, s. 123). Det statiska och dynamiska sittandet Det statiska sittandet kan sammanfattas till tre olika sittställningar. Den framåtlutade/aktiva sittställningen, < 70 i höftled Den klassiska sittställningen, 90 i höftled Den bakåtlutade sittställningen, > 120 i höftled Bild 2: Schematisk bild över det statiska sittandet. Vid statiskt sittande är sittandet ensidigt och det föreligger stor risk för att kroppen utsätts för skadlig belastning i såväl rygg som nacke och axlar. Det dynamiska sittandet innebär att människan naturligt vill röra sig och förändra sin sittposition. Studier kan även påvisa att om möjligheten finns byter människan naturligt sittposition flera gånger i timmen. (Officeline, 2011-01-15). 5.2.2 DESIGNASPEKTER VID UTFORMNING AV ARBETSSTOLAR För att designa en ergonomisk stol finns det vissa avgörande faktorer som bör tas i beaktning. Målet är att åstadkomma en sittposition där ländryggen har sin neutrala position. (Pheasant S & Haslegrave C.M, 2006, s. 126). Vid utformning av ergonomiska produkter är det av stor vikt att ta hänsyn till antropometri. (Helander M, 2006, s. 147). Designaspekter vid utformning av arbetsstolar är således antropometri som såväl önskvärda inställningar hos arbetsstolen. faktorer position Ländryggen hänsyn Bild 3: Ryggrad.

De flesta arbetsstolar som framställs idag har justerbara inställningar. På en fullt ställbar arbetsstol bör följande inställningar kunna göras: Justerbar sitshöjd Justering av sittdjup Justerbar vinkel av ryggstöd Svängbar sits, vilken kan lutas framåt som såväl bakåt Armstöd, vilka är avtagbara samt kan justeras i höjd som såväl bredd (Linnéuniversitetet, 2011-01-16). Exempel på ergonomiska arbetsstolar Bild 4: Olika typer av ergonomiska arbetsstolar.

6. RESULTAT Detta avsnitt redovisar svar till de frågeställningar jag formulerat tidigare i detta fördjupningsarbete. Vad är ergonomi? Ergonomi är Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsberedskapen. Varför är det viktigt med ergonomi? Det är viktigt för att med hjälp av ergonomi går det att förebygga arbetsskador, så som förslitningsskador och belastningsskador. Detta i sin tur leder till att företaget kan spara resurser sett till ekonomi samtidigt som produktiviteten fortfarande är god. Hur fungerar människans kropp i sittande position? Människan kan antingen ha en statisk eller dynamisk sittposition. Den statiska sittpositionen är inte skonsam då den är väldigt ensidig, vilket i sin tur kan leda till belastningsskador. En dynamisk sittposition innebär att människan regelbundet byter sittposition och därmed belastar kroppens leder och muskler olika. Vilka designaspekter bör tas i beaktning vid utformning av arbetsstolar? För att utforma en ergonomisk arbetsstol är det flera designaspekter som bör tas i beaktning. Bland annat: Justerbar sitshöjd Justering av sittdjup Justerbar vinkel av ryggstöd Svängbar sits, vilken kan lutas framåt som såväl bakåt Armstöd, vilka är avtagbara samt kan justeras i höjd som såväl bredd Utöver detta är det nödvändigt att ta hänsyn till antropometri, läran om människokroppens måttförhållanden.

7. SLUTSATS Ergonomi är ett omfattande område med många olika synsätt. Det finns mycket litteratur i ämnet och oändligt många internetsidor som representerar ergonomiska produkter. Jag fann det dock svårt att finna relevant information om just ergonomi vid sittande. Mycket av den litteratur jag funnit avhandlar ergonomi vid grepp eller ergonomi vid utformning av arbetsplatser. Jag anser också att det kan vara svårt att bedöma vad som är rätt respektive fel, eller om det ens finns några. Som jag tidigare nämnt finns otaliga studier inom detta område. Vid genomförandet av detta fördjupningsarbete har jag försökt att vara så objektiv som möjligt. Innan jag påbörjade detta fördjupningsarbete insåg jag inte hur brett området var. Efter att ha genomfört detta fördjupningsarbete har jag fått mycket kunskap samtidigt som jag skapat förståelse för vikten av ergonomi. Med tanke på dagens samhälle med flertalet stillasittande arbeten är det av stor vikt att utforma produkter med avseende på ergonomi. Det viktigaste med ergonomi vid sittande är att sittpositionen kan varieras, vara dynamisk. Detta kan uppnås genom en stol med anpassningsbara inställningar sett till varje människas antropometri. Som jag tidigare skrivit så är ergonomi omfattande, i detta fördjupningsarbete belyser jag endast ergonomi vid sittande. Jag tror att det finns många fördelar med att ha förståelse för ergonomi inom produktutveckling. För att framställa en lyckad produkt är det viktigt att förstå användaren och anpassa produkten till denne. För att kunna förstå och använda sig av ergonomiaspekter fullständigt vid produktutveckling anser jag dock att bredare studier inom ämnet bör göras.

8. REFERENSER 8.1 BÖCKER Helander, Martin, 2006, A Guide to Human Factors and Ergonomics, 2 nd ed., Boca Raton: Taylor & Francis Pheasant, Stephen, Haslegrave, Christine M 2006, Bodyspace Anthropometry, ergonomics and the design of work, 3 rd ed., Boca Raton: Taylor & Francis. Österlin, Kenneth, 2010, Design i fokus för produktutveckling, Malmö: Liber. 8.2 INTERNETKÄLLOR Ergonomer, 2011-01-15, http://www.ergonomer.se/ Ergonomer, 2011-01-15, http://www.ergonomer.se/vaerfoer-aer-ergonomi-viktigt.htm Linnéuniversitetet, 2011-01-16, http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:205026 Nationalencyklopedin, 2011-01-10, http://www.ne.se/lang/ergonomi Nationalencyklopedin, 2011-01-10, http://www.ne.se/kort/ergonomi Officeline, 2011-01-15, http://officeline.se/web/ergonomi.aspx