Fördjupning Privatpersoner som transporterar farligt gods (1.1.3.1, 1.1.3.3) Bestämmelserna i ADR-S/RID-S gäller inte vid en transport av farligt gods som en privatperson genomför under förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas för att förhindra att innehållet i kollina läcker ut under normala transportförhållanden. Dessutom ska godset vara förpackat för detaljhandelsförsäljning och vara avsett för personligt bruk eller hushållsbruk eller för sport och fritid. När sådant gods utgörs av brandfarliga vätskor (exempelvis diesel, bensin och eldningsolja) som transporteras i återfyllningsbara behållare (förpackningar inom detaljhandeln), fyllda av eller åt privatpersoner, får mängden inte överstiga 60 l per behållare. För transport på väg får den totala mängden som transporteras inte överstiga 240 liter. Farligt gods i IBC-behållare, storförpackningar eller tankar betraktas inte som gods som är förpackat för detaljhandelsförsäljning, IBC-behållare Dessutom får ytterligare 60 liter bränsle medföras på fordonet vid en transport på väg under förutsättning att det är till för driften av fordonet ( reservdunkar ). Som privatperson kan alltså maximalt 300 liter medföras (240 l + 60l). Tänk dessutom på att det finns särskilda regler om hur mycket brandfarliga vätskor som får förvaras när transporten avslutats. Enligt bestämmelserna får varje hushåll förvara 100 liter brandfarlig vätska innan tillstånd krävs. För ytterliggare information om mängder, tillstånd och förvaringsutrymmen, kontakta räddningstjänsten i din kommun. Gällande föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor är: SÄIFS 2000:2 Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar enligt SÄIFS 2000:5.
Utbildning av personer delaktiga vid transport av farligt gods (1.3) Personer som arbetar med transport av farligt gods ska ha utbildning om de bestämmelser som rör deras arbets- och ansvarsområde. Detta kan till exempel vara personer sysselsatta hos avsändare, transportör eller mottagares såsom truckförare, lastare eller förpackare. Även förare som transporterar farligt gods enligt bestämmelserna om värdeberäknad mängd ska ha denna utbildning. Syftet med utbildningen är att öka kunskaperna om bestämmelserna för transport av farligt gods samt om de risker som är förenade med sådana transporter. I bestämmelserna anges att utbildning ska fås innan en person börjar arbeta inom området för transport av farligt gods.
Transport av farligt gods som avfall (2.1.3.5.5, 5.4, Del 16) Bestämmelser införs som innebär att vid transport av avfall ska ADR-S/RID-S i stort sett följas. Det kommer att bland annat krävas dokumentation, typgodkända förpackningar, skriftliga instruktioner, märkning av förpackningar och fordon/vagnar och utbildning. Däremot finns möjlighet till lättnad avseende klassificering av avfall. Avfallet ska klassificeras enligt gällande UN-nummer och förpackningsgrupp/er. I de fall då avfallets beståndsdelar inte är fullständigt kända, får avsändaren använda det/de UN-nummer och förpackningsgrupp/er som bäst stämmer överens med avfallets egenskaper. Om några tveksamheter råder ska alltid förpackningsgrupp I användas. Det förenklade klassificeringsförfarandet får inte användas för ämnen som inte är tillåtna för transport i ADR- S/RID-S (2.2.x.2) samt följande ämnen: ämnen i klass 7 (med undantag av radioaktiva ämnen i undantagna kollin, hos vilka de andra farliga egenskaperna överväger), ämnen i klass 1, ämnen i klass 2, flytande okänsliggjorda explosivämnen i klass 3, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen i klass 4.1, pyrofora ämnen i klass 4.2, ämnen i klass 5.2, ämnen i klass 6.1 eller klass 3, som mot bakgrund av deras giftighet vid inandning ska inplaceras i förpackningsgrupp I (Ämnen, som uppfyller klassificeringskriterierna för klass 8, och vars giftighet vid inandning av damm och dimma (LC50) motsvarar förpackningsgrupp I, men vars giftighet vid förtäring eller hudkontakt endast motsvarar förpackningsgrupp III eller lägre, ska tillordnas klass 8.), smittförande ämnen i klass 6.2. Lösningar och blandningar av oxiderande ämnen eller ämnen som är oxiderande som sekundärfara kan ha explosiva egenskaper. ämnen i klass 4.3 I ADR-S/RID-S finns även sedan tidigare bestämmelser om att avfall som inte uppfyller kriterierna för klassificering i klasserna 1-9, men som omfattas av Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, får transporteras under UN 3077 eller 3082. Vid transport av avfall där det förenklade klassificeringsförfarandet används ska ett tillägg göras i godsdeklaration: Avfall enligt 2.1.3.5.5. Den tekniska benämningen enligt kapitel 3.3, särbestämmelse 274, behöver inte anges. Exempel: UN 3264 Frätande, sur, oorganisk vätska, n.o.s., 8, II, (E), AVFALL ENLIGT 2.1.3.5.5
Vid en transport av avfall där avfallets innehåll är fullständigt känt ska ett tillägg också göras i godsdeklarationen. Det ska anges avfall. Dessutom ska den tekniska benämningen enligt särbestämmelse 274 anges. Exempel: Avfall, UN 1993 Brandfarlig vätska, n.o.s (toluen och etanol), 3, II, (D/E) I bilaga S (del 16) finns nationella bestämmelser om avfall som transporteras som farligt gods. Dessa bestämmelser får användas vid inrikes transport till och med den 31 december 2014. Med anledning av införandet av förenklade klassificeringskriterier, kommer del 16 att tas bort från och med den 1 januari 2015.
Miljöfarliga ämnen (vattenförorenande 2.1.3.8, 2.2.9.1.10, 1.6.1.17, 2.3.5, I 5.2.1.8, 5.3.6) Alla ämnen i klass 1 till 9 som uppfyller kriterierna som miljöfarliga (vattenförorenande) ska betraktas som sådana. Tidigare har dessa kriterier endast gällt för ämnen som klassificerats som UN 3077 och UN 3082. Ämnen ska klassificeras som miljöfarliga om de uppfyller kriterierna som finns angivna i så kallade kategorier (akut 1, kronisk 1 och kronisk 2). I och med att nya kriterier har införts i 2.2.9.1.10 tas hela avsnitt 2.3.5 bort. Ett nytt märke införs. Symbol (fisk och träd): svart på vit eller lämplig kontrasterande bakgrund Kollimärkning För kollin som innehåller miljöfarliga ämnen ska märket ha dimensionerna 100 * 100 mm. Märket får minskas om kollits storlek kräver detta. Märket ska placeras i närheten av UNnumret och ska vara synligt, läsbart och vara väderbeständigt. IBC-behållare med en volym över 450 liter ska märkas på två motstående sidor. Märkningen behövs inte för enkelförpackningar och sammansatta förpackningar som innehåller innerförpackningar med: - högst 5 liter för vätskor, eller - högst 5 kg för fasta ämnen. UN 3082 Förstorat märke Dessutom införs bestämmelser att containrar, MEG-containrar, UN-tankar, tankcontainrar och fordon/vagnar som innehåller miljöfarliga (vattenförorenande) ämnen ska märkas. Märket är detsamma som för förpackningar, men med dimensionerna 250 * 250 mm.
Märkning ska ske då det krävs storetiketter på containrar, tankcontainrar och fordon/vagnar. För transport på väg innebär det märkning i princip för: -styckegodslastade fordon tillsammans med klass 1 (ej 1.4) och klass 7 -containrar med styckegods -tanktransporter Vid tanktransport på väg ska fordonet märkas på båda sidor och bak med märket för miljöfarliga ämnen. En container med styckegods eller en tankcontainer ska märkas på alla fyra sidorna. Om märkningen inte är synlig utanför fordonet ska märkningen även fästas på båda sidor och bak på fordonet.
En cisternvagn ska märkas på båda sidorna. På en vagn med tankcontainer ska containern märkas på alla fyra sidorna. Om inte märkningen är synlig utanför vagnen ska likadan märkning fästas på båda sidor av järnvägsvagnen. Till dessa nya bestämmelser införs övergångsbestämmelser. Ämnen som klassificeras som miljöfarliga enligt de nya kriterierna, förutom UN 3077 Miljöfarliga ämnen, fasta n.o.s och UN 3082 Miljöfarliga ämnen flytande n.o.s, får transporteras till och med 31 december 2010 utan att de nya bestämmelserna börjar gälla. Observera att för UN 3077 Miljöfarliga ämnen, fasta n.o.s och UN 3082 Miljöfarliga ämnen flytande n.o.s gäller de nya kriterierna redan från 1 juli 2009. IMDG-koden I 2008 års utgåva om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) har även här bestämmelserna om vattenförorenande ämnen också ändrats. Kriterierna i IMDG-koden och i ADR-S/RID-S är desamma. I IMDG-koden kallas dock dessa ämnen som uppfyller de nya kriterierna för vattenförorenade ämnen (Marine pollutant). Märket som ska finnas på kollin, containrar, tankar och fordon är identiskt med märket i ADR-S/RID-S, men det benämns olika.
ADR/RID: märke för miljöfarliga ämnen IMDG-koden: märke för vattenförorenande ämnen I IMDG-koden har det tidigare funnits angivet när ett UN-nummer varit att betrakta som vattenförorenande. Numera finns det endast en indikation för ett fåtal ämnen (giftiga ämnen och pesticider), där det med stor säkerhet har fastsällts att ämnet uppfyller de nya kriterierna. Denna indikation finns angiven i kolumn 4 i tabellen med en bokstav P. Det är upp till varje avsändare att konstatera om ämnet som ska transporteras uppfyller kriterierna för vattenförorenade ämnen. Benämningen för UN 3077 Miljöfarliga ämnen, fasta n.o.s och UN 3082 Miljöfarliga ämnen flytande n.o.s densamma i IMDG-koden som ADR-S/RID-S. I IMDG-koden finns också övergångsbestämmelser. De nya bestämmelserna börjar gälla från 1 januari 2010. Klassificering enligt klassificeringsförordningen (CLP) EU har i januari 2009 infört en ny förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. EU:s nuvarande ämnes- och preparatdirektiv och motsvarande svenska regler i Kemikalieinspektionens föreskrifter ersätts stegvis till och med 2015. Senast den 1 december 2010 måste företagen ha gått över till den nya klassificeringsförordningen när det gäller ämnen, och senast den 1 juni 2015 för blandningar. Företagen får tillämpa den nya förordningen redan från 20 januari 2009. I ADR-S/RID-S /IMDG-koden benämns ämnen som miljöfarliga/ Marine Pollutant (IMDGkoden). I CLP förordning benämns dessa ämnen som farliga för vattenmiljön. Dessutom finns det ytterliggare kriterier (kategori kronisk 3 och kronisk 4) som ska uppfyllas. Bra information om denna nya förordning finns att läsa på Kemikalieinspektionens hemsida: www.kemi.se. Läs där under Klassificering, märkning och förpackning. I förordningen anges en översättning mellan farokoder/riskfraser som används i EU:s nuvarande ämnes och preparatdirektivet och de nya kategorierna. 2007 års gällande kriterier för ämnen som är farliga för vattenmiljön i ämnes- och preparatdirektivet och den nya förordningen skiljer sig en aning. Detta innebär att de befintliga farokoderna/riskfraserna och de nya kategorierna endast får användas fram till 1 juni 2015. Därefter ska endast de nya kriterierna användas. Farokod/riskfras Kategori N; R50 Akut 1
N; R50-53 Kronisk 1 N; R51 53 Kronisk 2 Miljöfarliga ämnen ADR-S/RID-S och ämnes- och preparatdirektivet Trots de nya kriterierna för miljöfarliga ämnen finns ett undantag avseende klassificering. För ämnen, lösningar och blandningar som inte klassificeras till några benämningar i klass 1-8 (undantag UN 3077 och UN 3082), och som har farokoden N, och riskfraserna R50, R50/53, R51/53 så ska dessa klassificeras som UN 3077 och UN 3082. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser dessutom att riskfraserna R50, R50/53, R51/53 kan användas som en indikation på att ett ämne kan uppfylla de nya kriterierna som ett miljöfarligt ämne i ADR-S/RID-S. Det är viktigt att notera på att de nya kriterierna i ADR/RID-S och nu gällande kriterier för ämnen som är farliga för vattenmiljön i ämnes- och preparatdirektivet skiljer sig en aning.
Begränsade mängder (3.2 och 3.4) I förteckningen delas kolumn 7 upp till två kolumner, 7a och 7b. I 7a presenteras den kod som avser transport som begränsad mängd. För kolumn 7b se reducerade mängder nedan. Förpackningar som innehåller farligt gods i begränsad mängd ska märkas med riktningspilar när de innehåller: sammansatta förpackningar med innerförpackningar innehållande vätskor, enkelförpackningar, som är utrustade med luftningsanordningar, kryokärl för transport av kylda kondenserade gaser Det finns dock vissa undantag från denna märkning. Dessutom finns nya bestämmelser om märkning med riktningspilar på en overpack som innehåller farligt gods i begränsad mängd. Kollin som har riktningspilar ska vid transport, lastning och lossning placeras i enlighet med pilarna. Det är nu krav på att avsändaren ska informera transportören i förväg om bruttovikten av den begränsade mängd som ska transporteras. Detta gäller inte för en transport på järnväg. Väg Dessutom ska transportenheter med en totalvikt (fordonets vikt + last) över 12 ton och som transporterar begränsade mängder över 8 ton, märkas med svarta bokstäverna LTD QTY som är minst 65 mm höga på vit bakgrund fram och bak på enheten. Detta behövs inte om fordonen redan är märkta med orangefärgad skylt.
Transportenhet som transporterar begränsade mängder över 8 ton. Märkning krävs med svarta bokstäverna LTD QTY. Transportenhet som transporterar begränsade mängder över 8 ton och är märkt med orange färgade skyltar. Ingen märkning med svarta bokstäverna LTD QTY krävs därför. Även för containrar införs krav på att transportenheter som transporterar begränsade mängder över 8 ton ska märkas med bokstäverna LTD QTY. Märkningen ska finnas på alla fyra sidorna om inte enheterna redan är märkta med storetiketter. Om märkningen LTD QTY inte är synligt utanför fordonet ska märkningen även fästas på båda sidor och bak på transportenheten.
Vid en transport som innefattar en sjötransport är även märkning enligt IMDG-koden tillåten, det vill säga Limited quantities. Järnväg För farligt gods förpackat i begränsad mängd över 8 ton som transporteras på järnväg i vagnar och storcontainrar införs också bestämmelser om märkning. Vagnar ska på båda sidorna märkas med svarta bokstäverna LTD QTY som är minst 65 mm höga på vit bakgrund. Denna märkning krävs inte om det finns storetiketter på vagnen. Även för storcontainrar införs krav på att transportenheter som transporterar begränsade mängder över 8 ton ska märkas med bokstäverna LTD QTY på alla fyra sidorna om inte storcontainern redan är märkt med storetiketter. Om märkningen LTD QTY inte är synligt utanför vagnen ska märkningen även fästas på vagnens båda sidor. Vid en transport som innefattar en sjötransport är även märkning enligt IMDG-koden tillåten, det vill säga Limited quantities. Övergångsperiod Bestämmelserna om märkning av transportenheter/vagnar/containrar med begränsad mängd behöver tillämpas först från 1 januari 2011 både för väg- och järnvägstransport.
Farligt gods förpackat i reducerade mängder (3.2 och 3.5) Ett helt nytt undantag införs i bestämmelserna för farligt gods som förpackas i små mängder. Mängderna är mindre än farligt gods som förpackas som begränsad mängd. Bestämmelserna härstammar ursprungligen från de regler som finns för farligt gods på flyg. Bestämmelserna införs för att underlätta transporter som sker mellan olika transportsätt. Lättnaderna kan utnyttjas under följande förutsättningar: Att utbildning enligt kapitel 1.3 följs. Att det farliga godset klassificeras enligt gällande kriterier för klass och förpackningsgrupp. Att de allmänna förpackningskraven i 4.1.1.1, 4.1.1.2, 4.1.1.4 och 4.1.1.6 följs. Att mängden farligt gods inte överskrider de som anges i kapitel 3.5 i ADR-S och RID-S. Mängden är begränsad per innerförpackning och ytterförpackning (t.ex. 3 ml per innerförpackning och 500 ml per ytterförpackning). Det farliga godset förpackas i en innerförpackning som placeras i en mellanförpackning och omges av stötdämpande material. Dessa förpackningar placeras i sin tur i en ytterförpackning. Förpackningarna ska uppfylla vissa provningskrav för att kunna användas. Denna provning kan utföras av avsändaren själv, s.k. egenkontroll eller av ett ackrediterat certifieringsorgan. De behöver inte vara typgodkända. Varje ytterförpackning ska vara tydligt och varaktigt märkt med ett speciellt märke. I märket ska det anges det farliga godsets etikettnummer (primärfaran) och namnet på avsändaren eller mottagaren om det saknas på kollit. Märkningen ska vara svart eller röd på vit eller annan lämplig kontrasterande bakgrund och vara 100* 100 mm. Maximalt antal kolli i ett fordon/vagn eller container är 1000. Om det med kollit finns några dokument (exempelvis CMR fraktsedel eller air waybill ) ska det åtminstone på ett dokument anges Farligt gods i reducerade mängder och dessutom ska det finnas en uppgift på antalet kolli. De ämnen som får transporteras i reducerade mängder har tilldelats en alfanumerisk kod, E0, E1, E2, E3, E4, E5 och anges i kolumn 7b i förteckningen av ämnen. För farligt gods som transporteras i reducerade mängder får overpack användas och samemballering ske.
* numret på varningsetikett(er) - primärfaran ** namn på avs/mott, om det saknas på kollit UN 1263 3 KBV Farligt gods i reducerade mängder Antal kollin
Märkning och etikettering (5.2.2.2.1, 5.2.2.2.1.3) I de nya bestämmelserna får etiketter som används i andra transportslag användas, om de inte påverkar etikettens uppenbara betydelse. Dessutom får etiketterna innehålla text, till exempel UN-numret eller beskrivning av faran. Texten får inte skymma eller påverka andra delar av etiketten. UN 1203 Brandfarligt
Storetiketter och märkning (5.3.1.1.6, 5.3.2.2.1, 5.3.2.2.2 och 5.3.2.2.5) Det finns nu bestämmelser på att orangefärgade skyltar och storetiketter ska sitta fast. Märkningen och skyltarna samt deras nummer och bokstäver, ska klara av att sitta kvar på fordonet/vagnen utan att lossna vid en eventuell olycka om fordonet/vagnen välter. Till dessa nya bestämmelser införs övergångsbestämmelser i 1.6.1.13 för de skyltar som är uppfyller bestämmelserna i föregående regelverk. Dessa får användas till och med den 31 december 2009, om fordonet registrerades eller togs i bruk före den 1 januari 2009. I bestämmelserna anges inga speciella konstruktionskrav på hur skyltarna ska sitta fast, utan det nämns bara i vilka situationer de ska sitta fast.
Dokumentation (5.4.1.1.1 (endast ADR-S), 5.4.1.1.6.4, 5.4.1.11) När tankfordon/cisternvagnar, avmonterbara tankar, batterifordon/batterivagnar, växeltankar och MEG-container som transporteras för att genomgå kontroll efter utgångsdatum, ska detta anges i godsdeklarationen: Transport enligt 4.3.2.4.4 För IBC:er som transporteras för att genomgå kontroll efter utgångsdatum ska Transport enligt 4.1.2.2.(b) anges. Även för UN-tankar ska uppgift i godsdeklarationen om UN-tankar transporteras efter utgångsdatum för senast återkommande kontroll. Transport enligt 6.7.3.15.6(b) eller Transport enligt 6.7.3.15.6(b) eller Transport enligt 6.7.4.14.6(b) beroende på vad som transporteras. Transport i tunnlar, endast ADR-S Vid transport av farligt gods i tunnlar ska en så kallad restriktionskod anges i godsdeklarationen med versaler och i vissa fall siffror inom parentes. Koden behöver inte anges i godsdeklarationen om det från början är känt att transporten inte kommer att passera genom en tunnel med restriktioner för transport av farligt gods. På ett internationellt möte har det informerats att restriktionskoden inte heller behövs anges vid transport av farligt gods i länder där tunnlar inte har hunnit märkas och kategoriseras enligt de nya bestämmelserna för restriktioner för passage genom vägtunnlar. Det finns en övergångsperiod fram till och med den 31 december 2009 för genomförandet av dessa bestämmelser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap råder trots allt avsändare att redan nu ange koden i godsdeklarationen vid en internationell transport. Dessutom införs krav i godsdeklarationen att restriktionskoden ska anges i en viss ordningsföljd. Krav på ordningsföljd finns för följande uppgifter i godsdeklarationen: UN-nummer, föregånget av bokstäverna UN Officiell transportbenämning (n.o.s.-benämningar ska oftast kompletteras med teknisk benämning) Etikettnummer och eventuell sekundäretiketts nummer inom parentes. För ämnen och föremål för vilka det inte finns några nummer på etikettförlagor angivna, ska istället klassen anges I förekommande fall förpackningsgrupp, som får föregås av bokstäverna PG (exempelvis PG III) Restriktionskod, (i förekommande fall) Exempel: UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), I, (C/D) eller UN 1098 ALLYLALKOHOL, 6.1 (3), PGI, (C/D)
Skriftliga instruktioner (transportkort, 5.4.3) och fordonsutrustning (8.1.5) endast ADR-S I de nya bestämmelserna krävs nu en enda skriftlig instruktion för samtliga ämnen. Den skriftliga instruktionen ska vara utformad enligt en fyrsidig modell. Första sidan består av en lista i punktform riktad till föraren, med åtgärder att följa i händelse av olycka eller tillbud. På sidan två och tre finns en tabell som anger: 1. Samtliga etikettförlagor 2. Huvudsakliga faror 3. Tilläggsinformation om förarens åtgärder. På sidan fyra återges den utrustning som ska vara med på fordonet. Det är transportörens skyldighet att se till att föraren får instruktionen, förstår den och är kapabel att handla utefter den. Instruktionen ska vara på ett språk som föraren kan läsa och förstå. Den ska förvaras i förarhytten och vara lättåtkomlig. De skriftliga instruktionerna på svenska hittas på följande webbplats: http://www.srv.se/templates/srv_page 25229.aspx Skriftliga instruktioner på andra språk finns tillgängliga på FN:s webbplats. http://www.unece.org/trans/danger/publi/adr/adr_linguistic_e.htm MSB får dagligen frågor som rör de skriftliga instruktionerna och hur de ska se ut. Texten i ADR, delavsnitt 5.4.3.4, anger att de skriftliga instruktionerna ska överensstämma med den fyrsidiga förlagan som följer vad beträffar utformning och innehåll. Vid ett internationellt möte beslutades följande: De skriftliga instruktionerna ska bestå av en fyrsidig modell och texttroget följa innehållet i ADR. ADR specificerar dock inte storleken varför instruktionerna får ha vilken storlek som helst, bara de förblir läsliga. All information som i ADR visas i färg (dvs etiketter) ska också vara i färg i den instruktion som medföljer transporten. Ingen information utöver den som anges i förlagan i ADR får finnas i instruktionerna (dvs, inga loggor, telefonnummer, kontaktuppgifter etc). I de fall en transportör eller förare vill medföra ytterligare information får detta givetvis medföras i ett separat dokument.
Tilläggsanvisningar för medlemmar i fordonsbesättningen om de farliga egenskaperna hos farligt gods efter klass och om åtgärder som beror på rådande omständigheter Varningsetiketter och storetiketter Faroegenskaper Tilläggsanvisningar (1) (2) (3) Explosiva ämnen och föremål Kan ha varierande egenskaper och effekter som massdetonation, risk för splitter, tryckvåg, intensiv brand/strålningsvärme, upphov till starkt ljus, högt ljud eller rök. Känsliga för stötar och/eller slag och/eller värme Ta skydd och stå inte nära fönster 1 1.5 1.6 Explosiva ämnen och föremål Viss risk för explosion eller brand Ta skydd 1.4 Brandfarliga gaser 2.1 Ej brandfarliga, ej giftiga gaser Risk för brand Risk för explosion Kan vara trycksatt Risk för kvävning Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk för kvävning Kan vara trycksatt Kan orsaka köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Ta skydd Undvik lågt belägna områden Ta skydd Undvik lågt belägna områden 2.2 Giftiga gaser Risk för förgiftning Kan vara trycksatt Kan orsaka bränn- och/eller köldskador Inneslutningar kan explodera vid upphettning Använd flyktutrustning Ta skydd Undvik lågt belägna områden 2.3 Brandfarliga vätskor Risk för brand Risk för explosion Inneslutningar kan explodera vid upphettning Ta skydd Undvik lågt belägna områden Förhindra ämnen som läcker ut att nå vattenmiljö eller avloppssystem 3 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen 4.1 Självantändande ämnen Risk för brand. Brandfarligt eller brännbart ämne kan antändas av värme, gnistor eller lågor Kan innehålla självreaktiva ämnen som sönderfaller under kraftig värmeutveckling vid tillförsel av värme, kontakt med andra ämnen (som syror, tungmetallföreningar eller aminer), friktion eller stötar. Detta kan ge upphov till utveckling av skadliga och brandfarliga gaser och ångor Inneslutningar kan explodera vid upphettning Risk för självantändning om kollin är skadade eller innehåll spillts ut Kan reagera häftigt med vatten Förhindra ämnen som läcker ut att nå vattenmiljö eller avloppssystem 4.2 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Risk för brand och explosion vid kontakt med vatten Ämnen som läckt ut bör hållas torra genom att spillet täcks över Sidan två i de svenska skriftliga instruktionerna. 4.3
Kopplat till att bestämmelserna i 5.4.3 revideras avseende skriftliga instruktioner (transportkort) så revideras även bestämmelserna i avsnitt 8.1.5 om utrustning som ska finnas på fordonet. Utrustningen som anges i detta avsnitt återges exakt likadant på sidan fyra i de skriftliga instruktionerna. Ny utrustning som ska finnas till varje besättningsmedlem på fordonet oavsett typ av ämne, är ögonsköljvätska, skyddsglasögon och skyddshandskar. Dessutom fastställs i bestämmelserna för vilka klasser som det krävs flyktutrustning, skyffel, uppsamlingskärl och en anordning avsedd för tätning av brunn/avlopp. Med flyktutrustning menas till exempel flykthuva eller flyktmask. Följande utrustning ska medföras på transportenheten för alla etikettförlagor: för varje fordon, en stoppklots vars storlek är anpassad efter fordonets högsta totalvikt och hjulens diameter, två fristående varningsanordningar, vätska för ögonsköljning 1), och för varje medlem i fordonsbesättningen: en varningsväst (t.ex. som beskrivs i EN 471), bärbar ljuskälla som överensstämmer med bestämmelserna i 8.3.4, ett par skyddshandskar, och ögonskydd (t.ex. skyddsglasögon). Ytterligare utrustning som krävs för vissa klasser: flyktutrustning 2) för varje medlem i fordonsbesättningen ska medföras på fordonet för etikettförlagorna 2.3 eller 6.1, en skyffel 3), en anordning avsedd för tätning av brunn/avlopp 3), ett uppsamlingskärl av plast 3). 1) 2) 3) Krävs inte för etikettförlagorna 1, 1.4, 1.5, 1.6, 2.1, 2.2 och 2.3. Till exempel flyktutrustning med kombinerat gas/partikelfilter typ A1B1E1K1-P1 eller A2B2E2K2-P2, liknande den som beskrivs i standarden EN 141. Krävs endast för etikettförlagorna 3, 4.1, 4.3, 8 och 9.
IBC-behållare (6.5.2.2.1, 6.5.2.2.2) IBC-behållare ska märkas med en symbol om behållaren får staplas och är typgodkänd för detta. På symbolen ska det anges maximal tillåten staplingslast. Vikten som anges på symbolen får inte överstiga vikten som IBC-behållaren är typprovad med dividerat med 1,8. Till dessa nya bestämmelser införs övergångsbestämmelser i 1.6.1.15. IBC-behållare som tillverkas, renoveras eller repareras före den 1 januari 2011 behöver inte märkas med symbolen. IBC-behållare som renoveras eller repareras efter detta datum måste märkas med symbolen. kg max IBC-behållare, som kan staplas IBC-behållare, som inte får staplas Symbolen ska vara minst 100 100 mm stor, varaktig och väl synlig. Bokstäver och siffror som anger vikten, ska vara minst 12 mm höga. 31HA1/Y/0208NL/Mulder 007/5500/1500 3056 kg max Exempel: Integrerad IBC-behållare för transport av vätskor, med styv innerbehållare av plast och ytterhölje av stål för förpackningsgrupp II och III/tillverkad februari 2008/typgodkänd i Nederländerna/tillverkad av företaget Mulder enligt en behållartyp, till vilken behörig myndighet tilldelat serienumret 007/använd belastning vid staplingsprovningen är 5500 kg/högsta tillåtna bruttovikt är 1500 kg. Att denna IBC-behållare ska märkas med 3056 kg fås fram genom att dividera 5500kg med 1,8. Denna IBC-behållare får stapla två motsvarande behållare på sig. Detta konstateras genom att bruttovikten av två behållare är 1500*2=3000 kg vilket är mindre än 3056 kg. I den grundläggande märkningen för godkända IBC-behållare anges dessutom siffran 0 för IBC-beållare som inte har konstruerats för stapling.
MEMU (1.6, 4.7, 5.1, 5.3, 5.4, 6.12,7.5, 8.2, 8.4, 9.1 ) endast ADR-S Det införs bestämmelser för hur MEMU:s (laddfordon, matrisfordon för tillverkning av explosiva ämnen) ska användas, konstrueras, tillverkas, provas och godkännas. Bland annat anges att ämnen i klasserna 1, 3, 5,1, 6.1 och 8 får transporteras på en MEMU. Det finns flera olika system för tillverkning av explosiva ämnen med hjälp av fordonen. En typ av system innebär att på fordonet transporteras till exempel ammoniumnitrat (AN-prills) UN 1942, saltlösning, olja, vatten, gasningslösning och glykol. Ett annat fordon transporterar ammoniumnitrat emulsion UN-nummer 3375, ammoniumnitrat (AN-prills) UN-nummer 1942 och dieselolja UN-nummer 1202. Tidigare var det inte möjligt att använda sådana fordon för internationell transport på väg, eftersom ADR saknar regler för de speciella behållare och sammankopplade rörsystem som finns på fordonen. Detta har resulterat i att respektive land har haft nationella regler. Även fortsättningsvis finns möjlighet att använda laddfordon som har tillverkats före den 1 januari 2009 för nationell transport, förutsatt att behörig myndighet i respektive berört land lämnat sitt godkännande. Vid användning av MEMU ska bestämmelserna i ADR-S följas. Det rör bland annat: Transportskydd Storetiketter och märkning med orangefärgad skylt
Dokumentation Utbildning Bestämmelser om lastning och lossning Övervakning Konstruktionskrav på fordon och tankar Automatisk brandsläckare i motorutrymmet Värmesköldar som skydd mot brand i däck Två tanktyper finns; över 1000 liter och mindre än 1000 liter Tankar med en volym över 1000 liter kontrolleras av ackrediterade kontrollorgan. Vid användning av MEMU finns det även bestämmelser om konstruktion av så kallade särskilda utrymmen. I dessa utrymmen ska förpackningar med vissa typer av explosiva ämnen förvaras. Transport av explosiva ämnen och föremål på MEMU:s är tillåten endast under vissa förutsättningar. Bland annat krävs att behörig myndighet i varje land ska ge tillstånd för transporten och att typ och mängd av förpackade explosiva ämnen och föremål som transporteras ska begränsas till vad som är nödvändigt för den mängd av material som ska tillverkas. Det får inte överstiga 200 kg av explosiva ämnen och föremål i samhanteringsgrupp D, och totalt 400 st av sprängkapslar eller sprängkapselsystem, eller en kombination av båda. Ett MEMU-fordon ska märkas med storetiketter på båda sidor och bak. Detta gäller för både styckegods (krävs inte för 1.4S), bulk och tank. De särkskilda utrymmena ska märkas med storetiketter för klass 1 (även 1.4 storetikett). Tankar som är mindre än 1000 liter får ha förminskade storetiketter (som etiketter). Vid en blandad last av explosiva ämnen anges endast den farligaste riskkategorin.
MEMU ska märkas med orangefärgade skyltar fram och bak på fordonet. För bulkcontainrar och tankar med en volym på minst 1000 liter ska dessutom numrerade orangefärgade skyltar finnas. Det krävs att föraren är utbildad för att få transportera en lastad MEMU. Ämne Utbildning Klass 1 Grund + klass 1 Klass 1 + klass 5.1 (styckegods) Grund + klass 1 Tank över 1000 liter Grund + tank Lastade MEMU:s ska övervakas eller får alternativt parkeras oövervakade inom säker depå eller inom säkert fabriksområde. Detta krav gäller inte för tömda, ej rengjorda MEMU:s.
Lastplan (del 11) endast ADR-S Vid nationell transport av dieselolja/dieselbränsle/eldningsolja lätt UN 1202, bensin UN 1203 och fotogen UN 1223 krävs inte att mottagarens namn och adress anges i godsdeklarationen om en lastplan används. Exemplet på lastplan som finns i bestämmelserna har ett nytt utseende. UN 3475, som är en blandning av etanol och bensin (E85) är inte undantaget från kravet att mottagarens namn och adress ska anges i godsdeklarationen. Ett sådant undantag måste först godkännas av andra EU länder innan Sverige skulle kunna inför detta. Däremot kan en avsändare alltid använda en lastplan för alla ämnen, således även för E85. I 5.4.14.1 anges att: I händelse av flera mottagare får mottagarnas namn och adress och uppgift om distribuerade mängder, som möjliggör att godsslag och transporterad mängd när som helst kan utläsas, anges i andra handlingar, som ska användas, eller i någon annan handling som är obligatorisk enligt andra regler och som ska finnas ombord på fordonet. Detta innebär att lastplan kan användas, men uppgift om mottagarens namn och adress måste finnas med på fordonet i någon annan handling.