Biotopkartering och bedömning av naturvärden inom planerad vindkraftspark vid Palsbo

Biotopkartering och bedömning av naturvärden inom planerad vindkraftspark vid Palsbo PÅ UPPDRAG AV EON VIND SVERIGE AB 2011-06-08

Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund jonas.stenstrom@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 62 Personal Örjan Fritz (fältarbete, slutliga kartor, rapport), tel. 0761-14 68 77 Jens Morin (kontakter ArtDatabanken, preliminära kartor), tel. 0703-16 87 86 Uppdragsgivare EON Vind Sverige AB Kontaktperson: Camilla Rasmusson Kartmaterial Tillhandahållet av uppdragsgivaren Foton Örjan Fritz Naturcentrum AB Omslagsbild: Senvuxen gammal gran, ett typiskt inslag i områdets många myrkanter. Barken färgas av olika lavar, främst gammelgranlav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea. 2 (15)

Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 UPPDRAG OCH AVGRÄNSNING AV OMRÅDE... 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET... 8 METODER & MATERIAL... 8 BEFINTLIGA UNDERLAG... 8 FÄLTINVENTERING... 9 RESULTAT... 9 KÄNDA NATURVÄRDEN... 9 OBJEKT MED NATURVÄRDEN... 9 Höga naturvärden... 9 Ordinära naturvärden... 13 NATURVÅRDSINTRESSANTA ARTER... 13 PÅVERKAN PÅ NATURVÄRDENA... 15 REFERENSER... 15 BILAGA 1. Metodik för biotopkartering och naturvärdesbedömning BILAGA 2. Foton miljöer. BILAGA 3. Foton arter. BILAGA 4. Utdrag av rödlistade arter (exkl. fåglar) från ArtDatabanken. 3 (15)

En stor andel av inventeringsområdet vid Palsbo utgörs av våtmarker, ofta högmossar eller sumpskogar, med smärre bäckar och kärrbildningar i laggzonerna. Dessa områden är generellt sett lite påverkade av sentida mänskliga ingrepp, och har naturvärden, bland annat i form av senvuxna gamla träd och en hög och jämn luftfuktighet. 4 (15)

Sammanfattning Biotopkartering & naturvärdesbedömning Palsbo Inom ett ca 8,8 km 2 stort område vid Palsbo, inom Gislaveds och Vaggeryds kommuner i nordvästra Småland, planerar EON Vind Sverige AB att uppföra en vindkraftspark. Som en del i arbetet med att utreda områdets naturvärden har EON Vind Sverige AB gett Naturcentrum AB i uppdrag att utföra en biotopkartering och naturvärdesbedömning av området, där objekt som bedömts vara naturvårdsintressanta redovisas i föreliggande rapport. Uppgifter om fåglar och fladdermöss presenteras vid sidan av denna rapport. Förstudier av fåglar och fladdermöss har tagits fram av Naturcentrum (Ahlén 2011, Morin 2010). Fördjupade inventeringar av dessa artgrupper utförs under 2011 och redovisas separat. Biotopkarteringen våren 2011 resulterade i totalt 88 objekt med olika naturvärden inom inventeringsområdet (Figur 1). Dessa objekt omfattar en total areal om 2,2 km 2, vilket utgör ungefär 25 % av inventeringsområdets yta, och återfinns främst i eller i direkt anslutning till våtmarker. Figur 1. Naturvårdsintressanta objekt, uppdelat i klasserna höga naturvärden (röda ytor) och naturvärden (gröna ytor), inom inventeringsområdet enligt bedömningar av Naturcentrum 2011. Objekt med höga naturvärden har numrerats 1-14 och kopplar till en kortfattad beskrivning av respektive objekt (se s. 7-8). Objekt med naturvärden på frisk mark har numrerats 15-17. 5 (15)

Totalt har 14 objekt (27 ha) klassificerats som höga naturvärden, medan övriga 74 objekt (196 ha) klassificerats som naturvärden, enligt Naturcentrums metodik. Inventeringsområdet vid Palsbo är högt beläget (ca 300 m.ö.h.) på det sydsvenska höglandet ca tre mil sydväst om Jönköping. Området utgörs så gott som helt av skog och våtmarker. Skogsmarken domineras av barrskogar (mest tall), som är genomgående rationellt skötta och omfattar stora arealer av hyggen eller yngre-medelåldriga skogsbestånd. Naturvårdsintressanta områden på denna typ av mark, torr till frisk, är få och ytmässigt mycket begränsade, främst som asp i branter och naturskogsartade barrblandskogar vid våtmarker. Våtmarker upptar en betydande andel av områdets totala areal. Det rör sig främst om högmossar och sumpskogar, ofta delvis tallbevuxna, men även smärre sjöar, tjärnar och myrgölar. Våtmarkerna är i motsats till skogsmarkerna ofta låggradigt påverkade av skogsbruk och andra sentida mänskliga ingrepp. Dessa många fuktiga-blöta marker har naturvärden, i flera fall som kan anses som höga. Naturvärdena består i miljöer som är värdefulla för dess ekologiska funktioner, för tillhandahållande av lämpliga mikroklimat och strukturer som gynnar förekomster av naturvårdsintressanta arter, t.ex. en hög och jämn luftfuktighet, gamla senvuxna träd och död ved. Inom inventeringsområdet gjordes flera fynd av t.ex. den rödlistade hänglaven garnlav Alectoria sarmentosa och signalarten kattfotslav Arthonia leucopellaea. De är exempel på naturvårdsintressanta arter som är beroende av en hög och jämn luftfuktighet och senvuxna gamla träd. Detta gäller även den rödlistade laven aspgelélav Collema subnigrescens, som uppges växa på asp i ett par av inventeringsområdets nyckelbiotoper. Även utanför inventeringsområdet finns värdefulla våtmarker. Söder och sydost om inventeringsområdet finns de naturvårdsklassade myrmarkerna Fågelåsamossen och Stormossen. Inventeringen av naturvårdsintressanta arter har genomförts med betoning på att finna kryptogamer som är särskilt användbara som indikatorer för värdefull skog. Observationer gjordes även av fåglar (orre, tjäder) under inventeringen, vilka dock tas upp i den ovan aviserade rapporten om fördjupad inventering av fågelfaunan. Med ledning av artuppgifter från utredningsområdet kan det anses vara troligt att man inom inventeringsområdet kan finna även naturvårdsintressanta arter av andra organismgrupper, som kärlväxter, vedlevande insekter, mossor och svampar, om riktade och fördjupade inventeringar utfördes under andra tidpunkter under året för att finna dessa. Naturvärdena i inventeringsområdet kan påverkas negativt av olika typer av exploateringar, främst i våtmarksmiljöerna. Hydrologiska ingrepp, t.ex. dikning vid vägdragningar, och avverkningar kan försämra förutsättningarna för naturvärden eller i värsta fall medföra förlust av biotoper och arter. 6 (15)

Inledning Uppdrag och avgränsning av område På uppdrag av EON Vind Sverige AB har Naturcentrum AB under våren 2011 utfört en biotopkartering och naturvärdesbedömning inom en planerad vindkraftspark vid Palsbo i Jönköpings län (Figur 2). Det aktuella området ligger ca tre mil sydväst om Jönköping och berör både Vaggeryds och Gislaveds kommun. Inga specifika verkplatser har pekats ut av uppdragsgivaren för särskild bedömning. Avgränsningen av inventeringsområdet (Figur 2), tillhandahållet av uppdragsgivaren, inrymmer en yta på ca 8,8 km 2. Det är inom detta område som fältinventeringarna utfördes våren 2011. Detta område har kompletterats med ett större undersökningsområde (Figur 2) för att inkludera rapporter av arter som kan bedömas kräva större skyddszon till vindkraftverk. Området är framtaget med en buffertzon på 2-3 km där hänsyn också tagits så rapporter från sjöar exempelvis ska bli inkluderade i rapportunderlaget. Det är detta större område som ligger till grund för samtliga uttag av rapporter från ArtDatabankens databaser och i fortsättningen benämns undersökningsområdet. Figur 2. Inventeringsområdet markerat med blå begränsningslinje och undersökningsområdet med violett begränsningslinje. 7 (15)

Allmän beskrivning av området Aktuellt område är ett skogs- och våtmarksrikt landskap beläget på hög höjd (kring 300 m.ö.h.) på det sydsvenska höglandet. Området är topografiskt varierat med bergshöjder och lägre liggande terrängsvackor med våtmarker. Barrskog, med tall och gran, dominerar skogsmarken i området. Dessa barrskogsbestånd ingår i ett intensivt och rationellt skött skogslandskap (Foto 1-2). På torr till frisk mark är inslaget av triviallövträd sparsamt, men asp, björk och sälg förekommer. Förekomsten av ädellövträd är starkt begränsad, och bara enstaka ekar, fågelbär och lönnar hittades. De fuktiga till blöta markerna, dvs våtmarkerna, utgör en viktig del i områdets natur (Foto 3-4). Såväl antalet som den totala areella utbredningen av våtmarker är stor. Förutom mossar och sumpskog, oftast till del tallbevuxna, finns några smärre sjöar, tjärnar och myrgölar inom området. Dessa avvattnas genom ett flertal smärre bäckar. Våtmarkerna är i mycket lägre grad än skogsmarken påverkade av ingrepp. Även graden av tidigare påverkan, som hydrologiska ingrepp, är till synes begränsad. Gamla diken är mest igenvuxna. Främst i tallsumpskogarna finns inslag av gran och björk. Sparsamt växer även klibbal på några få ställen. Metoder & material Information om områdets naturvärden har inhämtats dels genom befintlig tillgänglig information, dels genom egna fältinventeringar inom inventeringsområdet. Befintliga underlag Huvudsaklig källa för befintlig information är ArtDatabanken. Naturcentrum har beställt och fått utdrag av observationer av naturvårdsintressanta arter ur ArtDatabankens databaser, vilket alltså innefattar alla rapporterade förekomster av rödlistade och skyddsklassade arter. Observera att fladdermöss och fåglar behandlas i separata rapporter av Naturcentrum. Listor med rapporter av rödlistade arter inom utredningsområdet redovisas i Bilaga 4. Det bör också noteras att rapporterna från ArtDatabankens observationsdatabas och Artportalen visserligen är koordinatsatta, men anger normalt inte exakt var observationen gjorts. Felmarginalerna är ofta minst 100 m. Information om skyddade områden (Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal), intresseområden (myrskyddsplan, riksintresse för naturvård) och diverse relevanta inventeringsunderlag (nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, sumpskogar, värdeklassade våtmarker och ängs- och betesmarker) har sökts på diverse myndigheters hemsidor (Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen). 8 (15)

Biotopkartering och naturvärdesbedömning Vid totalt tre tillfällen, 5, 15 och 20 april 2011, besöktes inventeringsområdet och naturvårdsintressanta biotoper karterades och naturvärdesbedömdes i enlighet med Naturcentrums metod (Bilaga 1). Olika kartunderlag användes som utgångspunkt för inventeringarna. Vid det första besökstillfället var det tidig vår och snösträngar låg kvar på vägar och i skuggiga lägen. Dessutom var våtmarkerna delvis isklädda. Det var dock ändå möjligt att utföra inventeringar i delar av området. Under det andra tillfället rådde full vår, och all is och snö var borta. Vid det tredje tillfället var temperaturen sommarlik (kring +20), många vårfåglar var återkomna och det började bli grönt i markerna. Alla delar av inventeringsområdet genomströvades till fots vid sök efter miljöer med naturvärden. Dessa identifierades och avgränsades på karta. För objekt med höga naturvärden antecknades värdefulla strukturer och naturvårdsintressanta arter (värdearter). Fåglar som är naturvårdsintressanta och/eller bedöms vara känsliga för vindkraft berörs inte närmare i denna rapport, annat än att fynd gjorda under fältinventeringen anges för de objekt som bedömdes ha höga naturvärden. Resultat Kända naturvärden Förutom fåglar fanns få noteringar i området av rödlistade arter i ArtDatabankens databaser. Av aktuella noteringar kan nämnas endast aspgelélav Collema subnigrescens, som växer på asp i ett par aspbranter(figur 3). Av skyddsklassade arter, utom fåglar, finns en uppgift om orkidéen Dactylorhiza maculata i utkanten av utredningsområdet, vilket inte berör inventeringsområdet. Av kända nyckelbiotoper fanns tre registrerade (Skogens Pärlor, Skogsstyrelsen); ett bäckområde och två smärre bergsklackar med äldre asp, samtliga i inventeringsområdets norra delar. Många av områdets sumpskogar var registrerade i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Ingen del av inventeringsområdet är idag utpekad som formellt skyddad mark. Med det menas att naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd saknas inom området. Ej heller har några våtmarker inom inventeringsområdet angetts ha höga till mycket höga naturvärden i Länsstyrelsens våtmarksinventering, och inga våtmarker figurerar i Länsstyrelsens myrskyddsplan (Hassel 2006). Däremot ansluter våtmarker med höga naturvärden inventeringsområdets södra gräns i form av Fågelåsamossen och Stormossen. Mossjön, i närhet till inventeringsområdets östra enklav, är referenssjö i den nationella miljöövervakningen och utpekad som Natura-område. Våtmarkskomplexet Mosshult (innefattande Stormossen) ingår i Länsstyrelsens myrskyddsplan (Hassel 2006). Inga ängs- och betesmarker med höga naturvärden har angivits från inventeringsområdet, och finns närmast vid Mosshult. 9 (15)

Figur 3. Rapporterade förekomster av rödlistade arter, exklusive fåglar, inom utredningsområdet, där inventeringsområdet har markerats med blå avgränsningslinje. Uppgifter från ArtDatabanken. Objekt med naturvärden Inventeringen av området 2011 har resulterat i en avgränsning av totalt 88 objekt med olika grad av naturvärden. Dessa objekt omfattar totalt 223 ha. Det innebär att 25 % av inventeringsområdets areal har bedömts ha naturvärden. Det stora flertalet av dessa objekt har setts på plats, men ett fåtal oftast smärre våtmarksobjekt har avgränsats som naturvärden utifrån flygbild, kartinformation och inventerarens erfarenhet av området. Inga unika naturvärden hittades. Totalt 14 objekt, totalt omfattande 27 ha, har klassificerats som höga naturvärden (Figur 1). Höga naturvärden (nr 1-14) 1.Tallskog, östra enklaven (Foto 5) Areal: 3,5 ha. Beskrivning: Fastmarkskulle omgiven av tallmosse. På kullen växer gamla högresta grova tallar. Bärris dominerade fältskiktet. Flera bohål bohål i tall, lämpliga för större hålhäckande fåglar, noterades, och möjligen häckade pärluggla 10 (15)

som hördes på kvällen i området (Jens Morin, muntligt). Ett risbo i tall hittades, troligen bebott av sparvhök. Av övriga strukturer kan nämnas flera tallrotvältor. Området fortsätter norrut med en lite olikåldrig och låggradigt skött tallskog med många tallågor och även förekomst av tallhögstubbar. Värdearter: Tjäder 1 tupp stöttes. Rikligt med tjäderspillning i området. Platsen visade sig också vara en tjäderspelplats vid besök påföljande morgon (Jens Morin, muntligt). Av vanligare arter kan nämnas att flera mesarter sjöng i området, bl.a. tofsmes och svartmes. 2. Gammal inäga, östra enklaven (Foto 6) Areal:0,5 ha Beskrivning: Ödetomt med förekomst av gamla vårdträd i form av lönnar. Även hasselbuskage, rönn och ek noterades liksom flera grova lövlågor, och högstubbe av grov lönn. Värdearter: Signalarterna grynig filtlav Peltigera collina och dvärgtufs Leptogium teretiusculum täckte stora delar av lönnarna. 3. Blandsumpskog, öster om vägen (Foto 7) Areal:3,8 ha Beskrivning: Lågvuxen blandsumpskog av gran, tall och björk. Låg sentida påverkan. Gott om rotvältor. Olikåldrigt och naturskogsartad miljö. Värdearter: Rikliga förekomster av signalarten kattfotlav Arthonia leucopellaea på senvuxen klen gran. Även gott om gammelgranlav, blodlav och grynig blåslav indikerar en miljö med en hög och jämn luftfuktighet. 4. Tallmosse, öster om vägen Areal:0,3 ha Beskrivning: Liten sänka med tallmosse och sumpskog i laggkanterna. Gott om torrakor, martallar och en del tallågor. Värdearter: Förekomst av den rödlistade hänglaven garnlav Alectoria sarmentosa (flera förekomster på grankvistar) och signalarten kattfotslav Arthonia leucopellaea på senvuxna granstammar. Stort bestånd av skvattram. 5. Myrgöl, öster om vägen (Foto 8) Areal:2,7 ha Beskrivning: Myrgöl i tallmosse. Fint utbildade vegetationsmattor och gungflyn. Kan antas hysa ett flertal värdefulla värdearter. Värdearter: Skogssnäppa 1 par häckade, och märkligt nog förekomst av den rödlistade hämplingen (en buskmarksart i oftast torrare miljöer). 6. Bäckområde, söder om Rakalven (Foto 9) Areal:3,3 ha Beskrivning: Fritt rinnande bäck som genomkorsar och ansluter till äldre senvuxen skog, såväl senvuxen gran som lövpartier med björk och klibal. Totalt sett gott om rötskadade träd, lågor, rotvältor och torrträd. Hög och jämn luftfuktighet. Delar av objekt svänger ut utanför inventeringsområdet. Värdearter: Den rödlistade hänglaven garnlav Alectoria sarmentosa växte på björk och gran. Dessutom noterades rikligt med blodlav och gammelgranlav 7. Aspbrant, norra Högåsabergen (Foto 10) Areal:1,5 ha 11 (15)

Beskrivning: Lövrik barrnaturskog i västvänd bergbrant. Gott om senvuxen asp, även i form av knäckta träd, högstubbar och lågor. Även gran, rönn, tall och björk. Dessutom finns gott om död barrved som lågor och döda träd, klippor och lodytor. Norr, öster och söder om objekt ansluter omfattande relativt nyupptagna hyggen. Värdearter: Signalarterna bårdlav Nephroma parile och rävticka Inonotus rheades noterades växa på asp. Dessutom finns sentida fynd av den rödlistade aspgelélaven Collema subnigrescens, som noterades växa på asp. 8. Aspbrant, södra Högåsabergen Areal:0,7 ha Beskrivning: Lövrik barrnaturskog i väst- och nordvända ras- och bergbranter. Förutom äldre aspar (med håligheter och rötskadade partier) fanns även äldre tall, gran och någon ek i branterna. Relativt gott om död ved, t.ex. grova asphögstubbar. Lodytor och rasmarker i branterna.objektet omges norrut och österut av omfattande öppna hyggen. Värdearter: Signalarterna bårdlav Nephroma parile, grynig filtlav Peltigera collina och rävticka Inonotus rheades noterades växa på asp. Dessutom finns sentida fynd av den rödlistade aspgelélaven Collema subnigrescens, som också noterades växa på asp. 9. Gransumpskog, norr om Brännegölen (Foto 11) Areal:2,2 ha Beskrivning: Gransumpskog i svagt sluttande terrängsvacka. Kantas norrut av en grov tall och österut av en smärre bergbrant. I sumpskogen finns även en del tall och björk, ibland med ansamlingar av stammar som på socklar. Senvuxna klena granar dominerar dock trädskiktet. Ett bäckdråg leder så småningom ut i en bäck i den nedre delen av objektet. Allt sammantaget resulterar i en miljö med en hög och jämn luftfuktighet. Värdearter: Förekomst av signalarterna kattfotlav Arthonia leucopellaea, korallav Sphaerophorus globosus, skuggmossa Dicranodontium denudatum och stor revmossa Bazzania trilobata. Dessutom växte de fuktgynnade arterna blodlav och gammelgranlav en masse på trädstammarna. Detta är en miljö där orkidéer som korallrot och spindelblomster skulle kunna växa. 10. Tallöar vid myr, västra delen (Foto 12) Areal:0,8 ha Beskrivning: Fastmarksöar och gamla risgranar och grova gamla martallar intill kärrkanter och sumpskogsmiljöer. Luckigt och solbelyst. Ändå var luftfuktigheten hög. Döda granar och rotvältor. Värdearter: Den rödlistade hänglaven garnlav Alectoria sarmentosa sågs på grankvist. En sparvhökshona jagade mellan trädstammarna i objektet. 11. Laggzon med senvuxen gran, västra delen (Foto 13) Areal:1,4 ha Beskrivning: Laggzon mellan tallmosse och nedre delen av bergshöjd utmed en lång sträcka. Riklig förekomst av senvuxna gamla granar. Även förekomst av öppet kärr, rotvältor, lågor, torrakor totalt sett rikligt med död fuktig barrved. Värdearter: Förekomster av signalarten kattfotlav Arthonia leucopellaea, gott om gammelgranlav och blodlav. Varnande skogssnäppa, troligen häckande. 12 (15)

12. Blandsumpskog, västra delen Areal:5,6 ha Beskrivning: Relativt stor blandsumpskog med förekomst av många senvuxna granar och björkar. Totalt sett en hel del död ved i forma av rotvältor och döda träd. Hög och jämn luftfuktighet. Värdearter: Orrtupp stöttes. Många granar med förekomst av gammelgranlav. 13. Barrnaturskog, västra delen (Foto 14) Areal:0,6 ha Beskrivning: Ett smärre parti med gammal barrblandskog med naturskogsrtad karaktär (olikåldrigt, mkt död ved, fin struktur). Partier ansluter direkt till en tallmosse. Inom objektet finns gamla tallar och (rötskadade) granar, senvuxna träd, döda träd, torrakor, högstubbar och lågor. Blockrik mark. Värdearter: Inga särskilt naturvårdsintressanta arter hittades. Dock sannolikt hökrevir (sparv/duv), då nyplockade fåglar låg på stora block. 14. Vårdträd vid Brännorna Areal:0,1 ha (punktobjekt) Beskrivning: Vårdträd vid (öde?)hus. Trädet är en gammal rötskadad lönn. Värdearter: Signalarterna bårdlav Nephroma parile och traslav Leptogium lichenoides noterades på lönnen. Naturvärden Totalt 74 objekt, omfattande 196 ha, klassificerades som naturvärden (Figur 1). Nästan samtliga dessa objekt utgörs av smärre våtmarker av olika slag, främst högmossar och sumpskogar dominerade av tall, gran och björk. Många av dessa objekt visar låg grad av sentida mänsklig påverkan, har vissa strukturer (t.ex. död ved) och enstaka signalarter, dock ofta i lägre omfattning än i de objekt som bedömts ha höga naturvärden. Fördjupade studier kan dock mycket väl innebära att ett mindre antal av dessa våtmarksobjekt med naturvärden uppgraderas till objekt med höga naturvärden. Den stora mängden av likartade objekt med naturvärden gör det inte meningsfullt att särredovisa alla i text. Objekt som innehåller tydliga naturvärden på torr-frisk mark kan dock ha större relevans att särredovisa. Det rör sig om tre objekt med nr 15-17 (Figur 1). 15. Barrblandskog väster om Fågelåsamossen Areal:22,2 ha (OBS! Avser hela objektet!) Beskrivning: Äldre barrblandskog på frisk-fuktig mark väster om Fågelåsamossens våtmarker. Det rör sig om objektets allra västligaste delar och omfattar några hektar. Gott om senvuxna äldre träd. Även förekomst av enstaka rotvältor, torrträd och torrakor. Värdearter: Inga direkta signalarter påträffades, men rikligt med blodlav och gammelgranlav på trädstammarna. 16. Fågelåsens östsida Areal: 4,5 ha (OBS! Avser hela objektet!) Beskrivning: Tallmosse öster om grusvägen utgör större delen av objektet. Väster om grusvägen, upp i Fågelåsens östsluttningar, växer en grandominerad barrskog. Den är gallrad, gles och medelåldrig och innehåller få värdefulla 13 (15)

strukturer. Områdets höga luftfuktighet har dock gynnat en riklig förekomst av hänglavar (Alectoria, Bryoria, Usnea) på grangrenarna. Värdearter: Den rödlistade hänglaven garnlav Alectoria sarmentosa noterades växa åtminstone på en gran. 17. Fastmarksholme sydöst om Kogöl Areal: 18,2 ha (OBS! Avser hela objektet!) Beskrivning: Olikåldrig naturskogsartad barrblandskog på smärre (<0,5 ha) fastmarksholme direkt sydöst om Kogöl. Några rotvältor, torrakor och senvuxna äldre granar noterades. Värdearter: Inga särskilda arter noterades, men gott om gammelgranlav växte på gran. Naturvårdsintressanta arter Ett fåtal rödlistade arter (Gärdenfors 2010) eller signalarter (Nitare 2000, Norén m.fl. 2002) var kända från området innan fältinventeringen. Aspgelélav Collema subnigrescens (hotkategori nära hotad, NT) noterades växa på asp i bergsklackarnas sluttningar i inventeringsområdets nordvästra del (Figur 3). Under inventeringarna i området i april 2011 fann Naturcentrum följande rödlistade arter* (Gärdenfors 2010) och signalarter (Nitare 2000) exklusive fåglar: Garnlav Alectoria sarmentosa* NT (Foto 14). Noterades spridd inom inventeringsområdet på minst sex lokaler, men populationerna är alltid små, och därmed känsliga för påverkan. Kattfotslav Arthonia leucopellaea (Foto 16) Grynig filtlav Peltigera collina (Foto 17) Traslav Leptogium lichenoides Dvärgtufs Leptogium teretiusculum Bårdlav Nephroma parile Stor revmossa Bazzania trilobata Skuggmossa Dicranodontium denudatum Korall-lav Sphaerophorus globosus (Foto 15) Rävticka Inonotus rheades Gemensamma substrat för flertalet funna rödlistade arter och signalarter är antingen gamla senvuxna träd eller grova lövträd. Vidare gynnar en hög och jämn luftfuktighet samtliga angivna lavar och mossor. 14 (15)

Påverkan på naturvärdena En viktig förklaring till förekomsten av befintliga naturvärden är den relativt låga sentida påverkan av mänskliga ingrepp i områdets våtmarker. Naturvärdena i inventeringsområdet kan påverkas negativt av olika typer av exploateringar, i dessa våtmarksmiljöer. Hydrologiska ingrepp, t.ex. dikning vid vägdragningar, och avverkningar kan försämra förutsättningarna för naturvärden eller i värsta fall medföra förlust av biotoper och arter. Referenser Ahlén, J. 2011. Bedömning av förutsättningar för fladdermöss vid Palsbo. Gislaveds och Vaggeryds kommuner. Underlag för MKB för vindkraft. 15 s. Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hassel, L. 2006. Värdefulla myrmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2006: 5. Morin, J. 2010. Förstudie av fåglar inför planerad vindkraftspark vid Palsbo. December 2010. 17 s. Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. 15 (15)