Granskning av SCA:s skogsbruk i Västerbotten

Granskning av SCA:s skogsbruk i Västerbotten Fältbiologernas inventeringsresa 7 16 augusti 2013 1

Innehåll Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar... 7 Stor-Gåstjärnberget... 7 Söder om Abborrtjärnen... 9 Väst om Abborrtjärnen... 10 Nordväst om Abborrtjärnen... 11 Volgsjökullen... 13 Nordväst om Bergmyran... 15 Trollklinten... 17 Diskussion och slutsats... 19 Källor... 20 Stort tack till... 21 Översiktskarta... 22 2

Inventerare Alva Anderberg, Ellinor Delin, Gabriel Hallman, Leila Hasch, Lovisa Hasch, Ross Linscott, Emelie Ljungberg, Kerstin Månsson, Julia Pettersson, Robin Pranter, Helena Rimme, Sten Svantesson, Maria Tranvik, Isak Wadsö Författare till rapporten Alva Anderberg, Ellinor Delin, Leila Hasch, Julia Pettersson, Robin Pranter Samtliga fotografier är tagna av inventerarna. Kontakt inventering2013@gmail.com 3

Inledning Fortfarande avverkas naturskogar i Sverige. Detta trots att vi enligt internationella avtal har satt upp som mål att undanta minst 17 procent av samtliga skogliga ekosystem från avverkning (Naturskyddsföreningen & WWF 2012). Trots att ledande forskare ställer sig bakom kravet att 20 procent av Sveriges produktiva skogsmark måste skyddas (Skydda Skogen, Forskaruppropet). Endast 3,6 procent av den produktiva skogsmarken var formellt skyddad 2011 (Skogsstyrelsen 2013). Hälften av alla rödlistade arter i Sverige är knutna till skogen (Skogsstyrelsen 2013). Omkring 75 procent av dessa är rödlistade på grund av att deras populationer minskar, och avverkningar är det största hotet. Enligt Artdatabankens rapport "Tillståndet i skogen" är var tionde svensk skogsart rödlistad: "Mönstret är i stort sett detsamma i våra grannländer Finland och Norge. På lång sikt är tillståndet allvarligt eller osäkert för omkring 5 000 skogsarter i Fennoskandien." (Larsson (red) 2011). Skogsbolagen gömmer sig bakom FSCcertifieringar, sparar högstubbar och enstaka träd och menar då att de tar miljöhänsyn. Men vad hjälper det när skogen är avverkad? En flerskiktad skog med död ved och dess invånare får vi aldrig tillbaka. Kontinuiteten är bruten. Skogsbruket har aldrig haft en långsiktig, översiktlig plan. Landskapet blir allt mer fragmenterat och de arter som blir kvar får allt längre avstånd till närmsta naturskog. De naturreservat och nationalparker som finns är för få och för små för att räcka till. Tomt ekar skogsbolaget SCA:s miljömål: Vi ska bevara den biologiska mångfalden i våra skogar. (www.sca.com) I protest mot skogsbolagens rovdrift anordnade Fältbiologerna en inventeringsresa till Västerbottens skogar. I utvalda skogar som SCA avverkningsanmält sökte vi efter arter som signalerar höga naturvärden och som inte klarar sig i produktionsskogarnas monokulturer. I denna rapport finns sammanställt vad vi alla går miste om ifall skogarna avverkas. 4

Metod Totalt sju områden i Nordmaling, Bjurholm och Dorotea kommuner inventerades. Samtliga områden var avverkningsanmälda av skogsbolaget SCA, som är certifierade enligt FSC. Skogarna genomsöktes efter rödlistade arter och signalarter, främst svampar och lavar, men även en del insekter, mossor, kärlväter och fåglar. Även strukturella värden såsom mängden död ved, trädslagsblandning, spår av brand, samt trädens ålder och skiktning bedömdes. Artbestämningarna skedde huvudsakligen i fält. Vissa svårbestämda fynd artbestämdes i efterhand av Sten Svantesson. Dessa kollekter finns arkiverade i herbariet vid Göteborgs Universitet. Utöver detta artbestämdes ett fåtal fynd av Leif Tibell vid Naturhistoriska Riksmuséet. De inventerade områdena indelades i tre kategorier beroende på bedömt skyddsvärde. Klass 1: Område där ingen etra hänsyn krävs. Klass 2: Område med höga naturvärden och god potential att bli en klass 3-skog. Området bör ej avverkas. Klass 3: Område med så höga naturvärden att det bedömdes vara alltför skyddsvärt för att tillåta avverkning i. 5

Begreppsförklaringar Signalarter Signalarter är arter som signalerar miljöer med höga naturvärden. Signalarterna utses av skogstyrelsen och är avsedda att fungera som praktiska naturvårdsredskap i skogen. De utgörs därför av arter som är relativt lätta att identifiera, till skillnad från många av de rödlistade arterna. (www.skogsstyrelsen.se) Naturskog och urskog Naturskogar kännetecknas av träd i olika åldrar, grova träd, död ved i olika nedbrytningsstadier samt få eller inga spår efter mänskliga ingrepp. En urskog är en skog som aldrig har påverkats av människor. (www.protecttheforest.se,www.naturvardsverket.se) Rödlistade arter Rödlistan är en förteckning över arter som riskerar att dö ut i Sverige. Alla arter som är rödlistade har bedömts och klassats i olika kategorier, vilka på ett översiktligt sätt sammanfattar arternas situation och i vilken grad de hotas av att försvinna från landet. Rödlistan har se olika kategorier som sammanfattas nedan. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs sedan av Naturvårdsverket. I våra bedömningar av inventerade områden anges alltid de rödlistade arternas hotkategori genom att kategorins förkortning står skriven efter varje rödlistad art. (www.artfakta.se) Kategoriförkortningar Försvunnen RE Akut hotad CR Starkt hotad EN Sårbar VU Missgynnad Kunskapsbrist DD FSC Forest Stewardship Council är en internationell organisation som verkar för certifiering av skogsbruk. Medlemmarna i FSC är bland andra miljöorganisationer, skogsföretag och köpare av skogsprodukter. Certifieringen ska innebära att en oberoende organisation intygar att skogsbruket bedrivits på ett sådant sätt som naturvårdsorganisationerna och skogsföretagen har kommit överens om. Såväl miljöaspekter som ekonomiska och sociala faktorer beaktas. Vi har dock observerat att det skogsbolagen åtar sig enligt FSC inte återspeglas i de skogar vi besökt. Flera svenska miljöorganisationer, bland dem Fältbiologerna, har under de senaste åren lämnat FSC eftersom de tycker att skogsnäringen inte lever upp till FSC-kraven och trots detta inte fråntas sina certifikat. (http://se.fsc.org/) Miljömålen Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet i Sverige ska leda till. I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedömer Naturvårdsverket kontinuerligt om hurvida dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. (www.miljomalen.se) 6

Områdesbeskrivningar Stor-Gåstjärnberget Koordinater: X 7066909, Y 1684729 Kommun: Nordmaling Datum: 9-10 augusti 2013 Klass: 3 Kommentar: I detta område gjordes två inventeringar, en i avverkningsanmälan och en i direkt anslutning till avverkningsanmälan. Båda inventeringarna visade på höga naturvärden. Det finns dessutom ett biologiskt värde i att låta ett sammanhängande område som innehåller olika skogstyper, från hällmarkstallskog till blåbärsgranskog till sumpgranskog, stå kvar. Områdesbeskrivning av det avverkningsanmälda området Grandominerad skog med inslag av björk, tall, gammal asp, smårönnar och ett fåtal gamla sälgar. Hyfsat stor åldersspridning, men riktigt gamla träd saknas. De äldsta träden uppskattningsvis 150 200 år. Svagt sluttande, fuktig till våt terräng. Vissa sumpiga, vitmossebevuna områden men även vissa torrare, klippiga. Markvegetation dominerad av blåbär med vissa inslag av örter. Omvälande mängd lågor i alla nedbrytningsstadier, men bitvis rikligt. Ett flertal lågor av gamla aspar. Kolade stubbar vittnar om att skogen utsatts för brand minst en gång. Arter ur Lobarionsamhället på flera gamla björkar i området. Bitvis rikligt med hänglavar. Spår av en nyligen gjord underröjning. Multnade rester av hus, troligen fyra stycken. Någon typ av gammal väg eller rågång genom skogen. Art Signalart Rödlistekategori Barkticka Bronshjon 7

Bårdlav Gammelgransskål Garnlav Granticka Grantickeporing VU Gränsticka Korallblylav Koralltaggsvamp Kötticka Luddlav Lunglav Orange taggsvamp Purpurfingersvamp Stuplav Ullticka Vedtrappmossa Violettgrå tagellav Vitgrynig nållav Vågbandad barkbock Beskrivning av området väster om avverkningsanmälan Torr hällmarkstallskog med inslag av gran och björk i en svag sydsluttning. Relativt fullskiktad skog, men riktigt gamla träd saknas. De äldsta träden uppskattningsvis 150 200 år. En del torrakor och högstubbar, ofta med kol. Brandljud även på levande träd. En hel del liggande död ved i alla nedbrytningsstadier. Gamla tallstubbar efter dimensionsavverkning spridda i området. Undervegetation dominerad av ljung, lingon och Cladonia-arter. Rikligt med hänglavar och korktaggsvampar. Smalfotad taggsvamp under en tallåga. Art Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Blå taggsvamp Bårdlav Dropptaggsvamp 8

Dvärgbägarlav Fläckporing VU Garnlav Kolflarnlav Korallblylav Kortskaftad ärgspik Lunglav Orange taggsvamp Smalfotad taggsvamp EN Spadskinn VU Stuplav Vedflamlav Vedskivlav Violettgrå tagellav Söder om Abborrtjärnen Koordinater: X 7091972, Y 1644688 Kommun: Bjurholm Datum: 11 aug 2013 Klass: 2 Områdesbeskrivning Barrträdsdominerad skog i en sydsluttning. Bitvis gransumpskog, bitvis torrare tallhed. Stenig till blockig mark i småkuperad terräng. En hel del småalar på vissa ställen. Relativt fullskiktad skog, dock saknas träd äldre än cirka 150 år. Markvegetationen domineras bitvis av blåbär, bitvis av lingon och Cladonia-arter. Enstaka äldre sälgar. Mycket hänglavar. Bitvis ganska mycket lågor, bland dem några grova lågor i sent nedbrytningsstadium. Många förkolnade äldre tallstubbar och ett dubbelt brandljud på en torraka. Stubbar efter dimensionsavverkning. 9

Art Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Bronshjon Dropptaggsvamp Dvärgbägarlav Garnlav Granticka Gräddporing VU Gränsticka Gulporing Kolflarnlav Kortskaftad ärgspik Lunglav Purpurfingersvamp Skrovlig taggsvamp Stuplav Vedflamlav Vedskivlav Violettgrå tagellav Vitmosslav Vågbandad barkbock Vågig flarnlav Ögonpyrola Väst om Abborrtjärnen Koordinat: X 7092579, Y 1644295 Kommun: Bjurholm Datum: 11 aug 2013 Klass: 2 10

Områdesbeskrivning Skogen belägen i en kuperad och blockig sluttning. Talldominerad, frisk mark där blåbär dominerade fältskiktet. Rikliga inslag av gran samt inslag av björk och enstaka sälgar. Trädålder jämt spridd upp till 150, alla åldrar där under närvarande. En del gamla lågor i sena nedbrytningsstadier, ett fåtal torrakor samt flera kolade stubbar. Spår av kraftig dimensionsavverkning. Art Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Blågrå svartspik Dropptaggsvamp Dvärgbägarlav Gulporing Kolflarnlav Kortskaftad ärgspik Lunglav Stuplav Vedflamlav Vågig flarnlav Vedskivlav Bårdlav Garnlav Spadskinn VU Smalfotad taggsvamp EN Violettgrå tagellav Nordväst om Abborrtjärnen Koordinat: X 7093566, Y 1643994 Kommun: Bjurholm Datum: 11 aug 2013 Klass: 3 11

Kommentar: Detta område är mycket likartat det föregående. De binds samman av ett skogsområde med samma struktur som de båda avverkningsanmälda områdena. Inom områdena hittades flera värdefulla biotoper för signalarter och rödlistade arter. Områdesbeskrivning Skog omvälande bestående av tallhed på höjderna och fuktig granskog i sänkorna. Fältskiktet på tallheden dominerat av blåbär med inslag av lingon och ljung på höjderna och markskikt dominerat av lavar. Fältskiktet i granskogen dominerat av blåbär med markskikt av mossor. Inslag av gamla sälgar i hela skogen. Trädåldrar spridda upp till ca 150 år med enstaka träd uppskattningsvis uppåt 200 år. I skogen fanns grova lågor i olika nedbrytningsstadier, måttliga mängder riktigt gamla torrakor varav flera med brandljud, en torraka med dubbelt brandljud och även flera stubbar med brandspår. Spår av kraftig dimensionsavverkning. Fläckvis rikligt med hänglavar. Art: Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Blågrå svartspik Bårdlav Cinnoberflamlav Dvärgbägarlav Gräddporing VU Kolflarnlav Korallrot Kortskaftad ärgspik Lateritticka VU Luddlav Lunglav Skrovellav Stuplav Vedflamlav Vedskivlav Vågig flarnlav 12

Volgsjökullen Koordinater: X 7100440, Y 1637732 Kommun: Bjurholm Datum: 12-13 aug 2013 Klass: 3 Områdesbeskrivning södra delen Frisk tallskog med markvegetation av blåbär på höjderna, samt gransumpskog med markvegetation av blåbär och lågörter i dalarna. Mycket lågor i gransumpskogen, spridda förekomster av torrakor. Tämligen likåldrig skog, de äldsta träden uppskattningsvis 100 150 år. Mycket spår av dimensionsavverkningar och ganska hög andel stubbar med spår av brand. I detta område finns också en brant nordostsluttning. Där finns barrblandskog med rikliga inslag av sälg, björk och asp, med medelhög till hög bonitet. Skogen är flerskiktad men saknar riktigt gamla levande träd. De äldsta träden är uppskattningsvis ca 170 år gamla och är mycket höga i förhållande till sin tjocklek. Rikligt med lågor och torrakor av både löv- och barrträd. Flertalet av barrtorrakorna och dimensionsavverkningsstubbarna bar spår av brand. Många av sälgarna och asparna bar på arter ur Lobarion-samhället och flera av asplågorna var mycket grova. Området innehåller rikligt med hänglavar och markvegetationen domineras av blåbär med inslag av vitmossa med lågörtsvegetation. Art Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Blå taggsvamp Blågrå svartspik Bårdlav Doftskinn Dropptaggsvamp Dvärgbägarlav Fläckporing VU Gammelgransskål Garnlav Granticka Gräddporing VU Gränsticka Gulporing Knärot Kolflarnlav Kortskaftad ärgspik Luddlav Lunglav Silkesporing Skrovlig taggsvamp Sotticka Spindelblomster Stjärntagging Stuplav Torta Ullticka Vedflamlav Violettgrå tagellav Vitgrynig nållav 13

Vitmosslav Vitplätt Vågig flarnlav Vågticka VU Områdesbeskrivning norra delen Äldre skog omvälande dominerad av gran och tall med inslag av asp, björk och enstaka sälgar. Skogen är mestadels flerskiktad men saknar riktigt gamla levande träd, de äldsta är uppskattningsvis upp emot 150 år. Området innehåller rikligt med gamla stubbar efter dimensionsavverkningar med spår av brand. En talltorraka med invallningar efter tre bränder vittnar om att skogen utsatts för åtminstone lika många bränder. Brandljud påträffades även på flera levande träd. Undervegetationen domineras över större delar av området av blåbär med inslag av ljung och lingon, mindre stråk domineras av vitmossa, lågörter och bräknar. Sparsamt med död ved i områdets norra del, men en hel del lågor och rakor av tall och gran i områdets södra del. Skogen är svagt till måttligt sluttande och frisk till blöt. Små delar av området har gallrats i modern tid. Garnlav och vågig flarnlav är rikligt förekommande i hela området. Art Signalart Rödlistekategori Blågrå svartspik Bronshjon Brunpudrad nållav Doftskinn Fläckporing VU Gräddporing VU Gränsticka Gulporing Knärot Kortskaftad ärgspik Lunglav 14

Parknål Skarp dropptaggsvamp Skinnlav Spindelblomster Stjärntagging Torta Vedskivlav Vedtrappmossa Violettgrå tagellav Vitmosslav Vågbandad barkbock Vågig flarnlav Sammanfattning av hela skogen, Volgsjökullen Skogen är kuperad och domineras omvälande av gran och tall, med varierande stort inslag av björk, asp och sälg. Torrare höjder domineras av tall med undervegetation av blåbär medan de fuktigare dalarna domineras av gran med undervegetation av vitmossa, blåbär och lågörter. Rikligt med död ved och spår av brand i form av kolade stubbar, lågor och torrakor samt brandljud på levande tallar. I stora delar av området finns rikligt med hänglavar. Vissa delar av området har ett kraftigt lövinslag, varav flertalet gamla träd. Spår från tidigare dimensionsavverkningar samt mängden lågor och rakor varierar men är överlag måttligt förekommande i hela området. Nordväst om Bergmyran Koordinater: X 7169147, Y 1506153 Kommun: Dorotea Datum: 15 aug 13 Klass: 3 15

Områdesbeskrivning En grandominerad flerskiktad skog med en del inslag av björk och asp där de äldsta träden uppskattades till upp emot 250 år. Vissa spår av dimensionsavverkning men inga övriga kulturspår. Sumpmark. Fältskiktet domineras av blåbärsris och bottenskiktet domineras av hus- och väggmossa. I de blötare partierna domineras vitmossor med rikliga inslag av fräken. Ett källsprång med källmossor. Många lågor i alla nedbrytningsstadier, men inga torrakor. Lågor i alla nedbrytningsstadier men inga torrakor. Enstaka brandspår på död ved samt ett levande träd med brandljud. Signalarter som garnlav, gränsticka och gammelgransskål spritt i hela skogen.. Art: Signalart Rödlistekategori Bronshjon Brunpudrad nållav Daggskinn Doftskinn Gammelgransskål Garnlav Granticka Gränsticka Harticka Kortskaftad ärgspik Källmossa spp Lavskrika Liten sotlav VU Rosenticka Stuplav 16

Tretåig hackspett Trådticka Ullticka Vitgrynig nållav Vitmosslav Vitskaftad svartspik Trollklinten Koordinater: X 7175244, Y 1487295 Kommun: Dorotea Datum: 14-15 aug 13 Klass: 3 Områdesbeskrivning Ett stort skogsområde i kuperad terräng med raviner, åsar och sänkor. Mestadels torr tallskog med undervegetation av blåbär, kråkbär och renlav. Här och var insprängda små myrar. Sänkorna domineras av granskog. Inslag av björk, sälg, asp och rönn. I främst den södra delen av området finns en del mycket gamla träd, varav de äldsta uppskattningsvis var 300 år. I övrigt något yngre skog, med uppskattad högsta ålder ca 120 år. Död ved i olika nedbrytningsstadier finns i varierande mängd i området. Till eempel finns en hel del kolade stubbar, gamla tallågor och en del torrakor. Brandljud sågs på flera levande tallar. Förutom spår av dimensionsavverkningar finns i området också spår av tidigare lövgallring. Art Signalart Rödlistekategori Blanksvart spiklav Blodticka Blågrå svartspik Brunpudrad nållav Bårdlav Daggskinn Doftskinn Dropptaggsvamp Dvärgbägarlav Fläckporing VU Gammelgransskål Garnlav 17

Granticka Gräddporing VU Gränsticka Gulporing Gytterlav Knärot Kolflarnlav Kortskaftad ärgspik Ladlav Lavskrika Luddlav Lunglav Nordlig nållav Nordtagging Skarp dropptaggsvamp Skrovellav Sotlav Stjärntagging Stuplav Vedflamlav Vedskivlav Vedtrappmossa Violettgrå tagellav Violmussling Vitgrynig nållav Vitmosslav Vitskaftad svartspik Vågig flarnlav Vågticka VU 18

Diskussion och slutsats I våra inventeringar av SCA:s avverkningsanmälda skogar i Nordmaling, Bjurholm och Dorotea kommuner har vi funnit 7 skogar som bedöms ha så höga naturvärden att de helt bör undantas från avverkning. De skogar som bedömts som klass 2 bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas till klass 3-skogar och bör ej heller avverkas. SCA:s avverkningsanmälningar lever varken upp till de nationella miljömålen, FSC:s standarder eller SCA:s egen ambition om att förvalta den biologiska mångfalden. Skogar med höga naturvärden är en bristvara i Sverige. Många arters långsiktiga överlevnad är redan allvarligt hotad och de naturskogar som huggs ner idag är de sista i sitt slag. Det är inte rimligt att i dagsläget ifrågasätta om en flerskiktad skog med rikligt av död ved och 15 rödlistade arter är skyddsvärd eller ej, när 20 procent av Sveriges produktiva skogsmark behöver skyddas. Detta i linje med ledande naturvårdsforskning och med stöd av en bred forskarkår (Skydda Skogen, forskaruppropet). Statens egen utvärdering av sina miljömål för ett rikt vät- och djurliv till 2020 lyder såhär: De åtgärder som befintliga styrmedel lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Inga nya styrmedel eller ökade resurser har tillkommit under året. Utvecklingen i miljön bedöms som negativ eftersom miljötillståndet är dåligt och i många fall försämras. (Naturvårdsverket, 2013) Den verklighet som beskrivs är gravt oroväckande men föga förvånande då miljömålen förutsätter att företagen själva tar ansvar för att målen nås. Detta fungerar helt enkelt inte. Fältbiologerna har tidigare inventerat SCA:s marker och har förutom kritik mot avverkningsplaner anmärkt på stora brister i skyddet av nyckelbiotoper och naturvårdshänsyn vid slutavverkning. Inventeringarna 2013 visar att SCA fortsätter att avverka skogar med höga naturvärden. Denna ovilja eller oförmåga till förbättring betraktar vi som fullständigt oacceptabel med tanke på frihet under ansvar -principen. Enligt FSC ska skogar av naturskogskaraktär och områden av stor miljömässig betydelse undantas från alla skogsbruksåtgärder, förutom naturvårdsåtgärder. Inga så kallade naturvärdesträd får avverkas: särskilt gamla och grova träd, ädla lövträd i barrdominerade områden, träd med brandljud eller äldre kulturspår (FSC 2010). Fältbiologerna kräver att SCA: Avsätter samtliga områden som i denna rapport bedömts som klass 3 till fri utveckling eller endast berörs av åtgärder som kan höja naturvärdena, eempelvis naturvårdsbränningar. Håller vad de förbundit sig till genom att vara certifierade av FSC. Tar sina egna mål för biologisk mångfald på allvar. Fältbiologerna kräver av stat och myndigheter: Att höja naturvårdsanslagen till en nivå som gör det möjligt att klara miljömålen. Att skärpa kontroll och påföljder av företags missbruk av skogen. 19

Källor Christiansen, L. (red) 2013. Skogsstatistisk årsbok 2013. Skogsstyrelsen. FSC. 2010. Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer. V2-1 050510. http://se.fsc.org/download.svensk-skogsbruksstandard-v2-1.279.pdf Besökt 22-12-13. Larsson, A. (red) 2011. Tillståndet i skogen rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar 9. ArtDatabanken, SLU Naturskyddsföreningen & WWF. 2012. Sverige och Nagoyamålen. Naturvårdsverket. 2013. Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål & etappmål 2013 SCA: Mål för miljö. www.sca.com/sv/hallbarhet1/mal-for-naturen/biologisk-mangfald-ochfiberinkop/, besökt 22-12-2013. Skydda Skogen: Forskaruppropet. www.protecttheforest.se/upprop/sv/forskarupprop, besökt 22-12-2013. Källor Begreppsförklaringar FSC. se.fsc.org/vr-organisation.222.htm besökt 22-12-2013. Miljömål. www.miljomal.se/ besökt 22-12-2013. Naturskog. protecttheforest.se/sv/om-oss/arbetsomraden/raedda-sverigesgammelskog/fragor-och-svar-om-gammelskog besökt 22-12-2013. Rödlistan. hwww.naturvardsverket.se/hb/artskyddsforordningen/ovriga-lagar/artskydd-i- EU-och-i-Sverige/Rodlistade-arter/ besökt 22-12-2013. Signalarter. www.skogsstyrelsen.se/myndigheten/skog-och-miljo/biologiskmangfald/signalarter/ besökt 22-12-2013. Urskog. www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-0140-x.pdf, besökt 22-12- 2013. 20

Stort tack Alvins fond, Andreas Garpebring, Elin Götmark, Rent-a-Wreck i Umeå, Doroteaupproret, Leif Tibell vid Naturhistoriska Riksmuseet. Fältbiologerna är en oberoende ideell förening för natur- och miljöintresserade ungdomar. Föreningen bildades 1947 och verkar för ett hållbart samhälle, global rättvisa och god miljö. Fältbiologerna anordnar kurser, läger och aktiviteter för att sprida kunskap om natur och miljö. Föreningen bedriver också opinionsbildning och försöker påverka myndigheter, politiker, organisationer och allmänhet till att skapa en bättre värld. 21

Översiktskarta 22

23

24

25

26

27