FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkontrollutskottet 19.10.2011 2011/...(NLE) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om nomineringen av Henrik Otbo till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-.../2011 2011/...(NLE)) Budgetkontrollutskottet Föredragande: Inés Ayala Sender PR\879651.doc PE473.830v01-00 Förenade i mångfalden

PR_NLE_art108 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT...3 BILAGA 1: HENRIK OTBOS MERITFÖRTECKNING...4 BILAGA 2: HENRIK OTBOS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA...5 PE473.830v01-00 2/10 PR\879651.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om nomineringen av Henrik Otbo till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-.../2011 2011/...(NLE)) (Samråd) Europaparlamentet utfärdar detta beslut med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-.../2011), med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den... höll en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till ämbetet som ledamot av revisionsrätten, med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-.../2011), och av följande skäl: A. Henrik Otbo uppfyller/uppfyller inte villkoren i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 1. Europaparlamentet tillstyrker/avstyrker rådets förslag till utnämning av Henrik Otbo till ledamot av revisionsrätten. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan. PR\879651.doc 3/10 PE473.830v01-00

BILAGA 1: HENRIK OTBOS MERITFÖRTECKNING Namn: Henrik Otbo Född: 14 november 1949 i Köpenhamn Medborgare: Danmark Nuvarande arbete: Riksrevisor i Danmark Utbildning: Masterexamen i nationalekonomi, Köpenhamns universitet 1976 Anställningar: 1995 : Riksrevisor i Danmark 1991 1995: Undervisning i företagsekonomi och statskunskap, Handelshøjskolen 1989 1995: Avdelningschef på Rigsrevisionen 1988 1991: Undervisning i teoretisk statistik, Köpenhamns universitet 1988 1989: Tjänsteman på Rigsrevisionen 1985 1988: Chef för den danske ledamotens kansli på Europeiska revisionsrätten 1984 1985: Attaché för den danske ledamoten på Europeiska revisionsrätten 1980 1983: Undervisning i företagsekonomi och statskunskap och 1983 även i teoretisk statistik på Handelshøjskolen i Köpenhamn 1976 1984: Tjänsteman på Rigsrevisionen Ordförande för Intosais Professional Standards Committee (PSC) sedan 2004. Intosai är den internationella sammanslutningen av högre revisionsorgan. PSC har ansvar för att utarbeta yrkesmässiga revisionsstandarder som kan användas av de nationella revisionsorganen. Språkkunskaper: Danska, engelska, franska och tyska. PE473.830v01-00 4/10 PR\879651.doc

BILAGA 2: HENRIK OTBOS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA Yrkeserfarenhet 1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision? Min utbildningsbakgrund är en masterexamen i nationalekonomi. Den röda tråden i min yrkeskarriär är revision av offentlig verksamhet. Jag började arbeta på Rigsrevisionen redan i unga år. Under många år under min yrkesbana har ja även undervisat i statistik och statskunskap på Copenhagen Business School (tidigare Handelshøjskolen i Köpenhamn) och Köpenhamns universitet. Åren 1984-1988 hade jag turen att få komma till Luxemburg och arbeta på den danske ledamotens kansli på Europeiska revisionsrätten. Här lärde jag mig inifrån hur EU-systemet fungerar. Jag fick också lära mig vikten av internationellt samarbete. När jag fick blev avdelningschef på Rigsrevisionen i Danmark var en av mina huvudarbetsuppgifter revision av EU-medel. Min enhet utarbetade flera särskilda rapporter om hur EU-medel använts i Danmark. Dessutom utsågs jag till ansvarig för kontakterna med EU för Rigsrevisionens räkning och även till Rigsrevisionens internationella kontaktperson för Intosai (International Organisation of Supreme Audit Institutions) och Eurosai (European Organisation of Supreme Audit Institutions). Dessa uppdrag gav mig både ett internationellt perspektiv och även inspiration till revisionsarbetet på Rigsrevisionen. Jag utnämndes till riksrevisor i Danmark 1995 och har innehavt detta ämbete fram till nu. Som riksrevisor har jag sett till att utveckla Rigsrevisionens arbete. Under min tid har Rigsrevisionen utfört relevanta, lägliga och högkvalitativa granskningar och revisioner inför Statsrevisorerne, Folketinget och förvaltningen. Jag har skapat goda arbetsrelationer med alla Rigsrevisionens aktörer och motparter samtidigt som jag har slagit vakt om vårt oberoende. Sedan 2004 har Rigsrevisionen haft ordförandeposten i Intosais Professional Standards Committee. Denna kommitté har 68 höga revisionsorgan som medlemmar. Vid Intosais kongress 2010 lade kommittén fram en fullständig förteckning med revisionsstandarder som alla högre revisionsorgan ska tillämpa. 2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv? Rent allmänt har jag under mina år som dansk riksrevisor arbetat för att bidra till en positiv samhällsutveckling i Danmark genom att leverera granskningar och revisioner av hög kvalitet. Eftersom Rigsrevisionen har tillträde till samtliga offentliga organ över hela skalan har det varit viktigt för mig att använda våra tillträdesmöjligheter till att åstadkomma öppenhet, insyn och ansvarstagande och främja god praxis inom all offentlig förvaltning. Mitt fokus på att leverera rätt granskning vid rätt tidpunkt har berört beslut på tre huvudområden: PR\879651.doc 5/10 PE473.830v01-00

1. Bättre dialog med Statsrevisorerne för att se till att Rigsrevisionen uppfyller deras krav och förväntningar och tillhandahåller granskningar och revisioner av hög kvalitet. Jag har gjort detta bl.a. genom att ordna årliga besök för Statsrevisorerne på Rigsrevisionen, genom att låta dem ta del av revisionsplaneringen och ta fram pm om pågående revisioner. med förvaltningen genom att dela med oss av kunskap, riskbedömningar och genom att tillhandahålla rekommendationer för att se till granskningarna ger ett mervärde till förvaltningen. Ett exempel är att Rigsrevisionen anordnade en rikskonferens om revision av offentlig verksamhet. Temat för den senaste konferensen som hölls i oktober var hur revision av offentlig verksamhet ger ett mervärde. 2. Utveckla kunnande och revisionsstandarder för revisorer som granskar offentlig verksamhet både på nationell och internationell nivå. Rigsrevisionen i Danmark har tillsammans med andra revisionsinstanser som granskar offentlig verksamhet tagit fram ett revisionscertifieringsschema. Detta schema utgör en gemensam ram för alla revisorer i offentlig verksamhet och ger en grund för högkvalitativa granskningar. Jag vill än en gång nämna ordförandeuppdraget i Intosais Professional Standards Committee. Detta arbete har givit alla medlemmar i Intosai en fullständig förteckning med revisionsstandarder, särskilt för revisorer i offentlig verksamhet. 3. Kundundersökningar som Rigsrevisionen genomförde 1999, 2001 och 2009 och en expertundersökning 2006 för att säkerställa att Rigsrevisionen gör relevanta granskningar och revisionsarbete. Oavhängighet 3. Enligt EG-fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter? Fördragets bestämmelser om oberoende är liknande de som gäller för min tjänst som riksrevisor i Danmark så jag är van att tillämpa sådana bestämmelser. För det första har endast Statsrevisorerne rätt att begära att riksrevisorn ska göra granskningar och revisioner. Det är dock min erfarenhet från 16 års arbete på Rigsrevisionen att många andra aktörer har goda idéer om myndighetens arbetsplanering. För det andra visar medierna ett allt större intresse för revisionsarbetet. Det har varit en balansgång att vara öppen inför pressen och samtidigt se till att revisorerna kan arbeta ostört. För det tredje är det min erfarenhet att granskningar där man kommer fram till kritiska resultat som avser viktiga frågor kan leda till tuffa diskussioner med och kritiska svar från de organ som är inblandade. Jag tror att dessa tre dilemman är här för att stanna och att det är viktigt att hitta rätt balans i varje situation. PE473.830v01-00 6/10 PR\879651.doc

För att garantera fullständigt oberoende kommer jag naturligtvis inte efterfråga eller ta emot instruktioner från någon tredje part, vare sig regeringar eller andra organ. Jag kommer att hantera revisionsärenden på ett yrkesmässigt sätt i enlighet med internationella revisionsstandarder. Jag kommer även att följa bestämmelserna i fördraget och revisionsrättens arbetsordning, uppförandekod och etiska riktlinjer. Att jag är oavhängig kommer dock inte att hindra mig från att ha en dialog med berörda medoch motparter. Rätten har en viktig roll att spela när det gäller att åstadkomma relevanta revisionsresultat och att meddela dem på ett klart och tydligt sätt. 4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit tillämpligt? Ett sådant förfarande tillämpas inte i Danmark för det uppdrag jag har haft. 5. Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den? Jag har inga affärsintressen som kan komma i konflikt med mina yrkesuppgifter. Jag är fullt beredd att redogöra för mina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem. Jag är inte inblandad i någon pågående rättsprocess. 6. Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten? Jag sitter inte på något uppdrag som jag blivit vald till och har heller inget aktivt uppdrag med ansvar inom något politisk parti. 7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat? Jag skulle hantera sådana fall utifrån revisionsrättens förfaranden. Detta skulle garantera att sådana fall hanterades lika och korrekt oavsett de inblandades ursprung. Det är obligatoriskt att fallet överlämnas till Olaf om bedrägeri och eller korruption misstänks eller om det finns tecken på regelbrott. Jag har endast hanterat ett begränsat antal fall av bedrägerier i Danmark. Men i vart och ett av dessa fall har Rigsrevisionen tagit det på största allvar och arbetat nära med de myndigheter som varit inblandade. För mig är det av största vikt att revisionsrättens arbete bidrar till ett transparent och ansvarstagande EU. Genom att arbeta nära tillsammans med Olaf med förebyggande av regelbrott och bedrägerier hjälper revisionsrätten till att fokusera på sund finansiell förvaltning av EU:s medel. Fullgörande av arbetsuppgifter PR\879651.doc 7/10 PE473.830v01-00

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund finansiell förvaltning i offentliga förvaltningar? Sund finansiell förvaltning byggs kring principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Detta innebär att institutionerna måste fastställa sina mål, använda relevanta resultatindikatorer och upprätta adekvata interna kontroll- och granskningssystem för att garantera en hög grad av resultat och efterlevnad. Den högsta ledningens fokus på förvaltning och uppföljning av målen är grundläggande för en sund finansiell förvaltningskultur. Institutioner med en sund finansiell förvaltningskultur betraktas som ansvarstagande och transparanta och visar tydligt sin effektivitet inför "ägarna" och den europeiska allmänheten. 9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott? Parlamentets översyn av kommissionens genomförande av budgeten är av grundläggande betydelse. Det ger EU-medborgarna garantier för att de pengar de tillhandahåller används klokt, för de syften som avsetts, i enlighet med lagstiftningen och regelverket, och så effektivt som möjligt. Detta förfarande stärker enligt min mening den demokratiska dialogen och bidrar på sikt till att öka medborgarnas tillit och bidrar på så sätt till ökad sammanhållning i EU. Revisionsrätten har en viktig roll att spela i detta sammanhang eftersom det är en av de viktigaste källorna till information om hur budgetmyndighetens avsikter genomförs. Denna information redovisas i rättens årsrapport, som främst behandlar finansiell granskning och granskning av hur beslut efterlevs, och de särskilda rapporterna som främst behandlar resultatgranskning. Revisionsrättens ansvar sträcker sig dock längre än att skicka rapporterna till parlamentet eftersom rätten har en skyldighet att bistå budgetkontrollutskottet när det är möjligt. Jag menar att parlamentet, och då särskilt budgetkontrollutskottet, är revisionsrättens främsta kund och att förhållandet mellan budgetkontrollutskottet och revisionsrätten måste därför vara nära så att parlamentets översyn av EU:s finanser blir så effektiv som möjligt. Revisionsrätten och budgetkontrollutskottet måste ha en löpande och effektiv dialog och revisionsrätten måste vara uppmärksam på parlamentets önskemål och förväntningar samtidigt som den garanterar sitt eget oberoende. 10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen? Det är min övertygelse att både finansiell granskning och effektivitetsgranskningar ska innebära ett mervärde för förvaltningen. Men effektivitetsrevisioner syftar till att se till att EU får valuta för pengarna och bör leda till PE473.830v01-00 8/10 PR\879651.doc

att EU får bättre finansiell förvaltning. Effektivitetsgranskning bör se till att budgeten genomförs i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Korrekt användning av EU:s medel är viktigt för alla EU-medborgare och revisionsrätten har därför en viktig roll att spela när det gäller att leverera relevanta resultatgranskningar av EUmedel. Genom att leverera lägliga, relevanta och högkvalitativa effektivitetsrevisioner fokuserar revisionsrätten på sund finansiell förvaltning av EU-medel. Att få bättre resultat för pengarna är naturligtvis syftet med sådana revisioner. Tyvärr har inte alla EU:s verksamheter adekvata mål och sådana indikatorer som skulle göra att revisionsrätten kunde granska vilken effektivitet som åstadkommits. I sådana fall kan revisionsrätten behöva granska finansförvaltningssystemen, kombinerat med typiska exempel på tveksam effektivitet och ändamålsenlighet. Revisionsrättens finansiella granskningar och effektivitetsrevision bör förse Europaparlamentet med en bra grund inför framtida beslut om användningen av EU-medel. 11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget? Min erfarenhet från kontakterna med Statsrevisorerne i Danmark har lärt mig hur viktigt en löpande dialog är för att uppfylla förväntningarna. Jag kommer därför att göra mitt bästa för att stödja och stärka dialogen mellan budgetkontrollutskottet och revisionsrätten. Revisionsrätten och de högre revisionsorganen i EU har ett väl fungerande samarbete sedan många år. Vi arbetar tillsammans med ömsesidig respekt och på jämlik bas. Samtidigt ser jag ett behov av att man utvecklar samarbetet både när det gäller finansiell revision och effektivitetsrevision. Om revisionsrätten grundar mer av sitt arbete på de nationella högre revisionsorganens resultat skulle det ge rätten en möjlighet att fördela resurser till andra relevanta granskningar. Och jag tror att en sådan utveckling är nödvändig. Under de kommande åren kommer det att bli än mer viktigare att revisionsrätten åstadkommer mervärde genom att tillhandahålla tydliga revisionsresultat som ger en solid grund för europeiska beslutsfattare. EU:s medlemsstater både inom och utom euroområdet kämpar mot en allvarlig finansiell kris. Revisionsrätten och de nationella högre revisionsorganen bör använda detta tillfälle till att samla sina gemensamma krafter. Jag är därför glad att man vid det nyliga mötet i EU:s kontaktkommitté beslutade att samarbete än närmare och på så sätt ge vårt bidrag till att klara krisen. Jag menar att revisionsrätten har en viktig roll att spela i detta samarbete och att revisionsrätten är den logiska länken mellan de högre revisionsorganen i EU och Europaparlamentet. Övriga frågor Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten? PR\879651.doc 9/10 PE473.830v01-00

Ja. Jag kan inte se hur jag skulle kunna arbeta effektivt med att bistå parlamentet utan att ha parlamentets förtroende. PE473.830v01-00 10/10 PR\879651.doc