VISAS I 3G FRÅN SKOLAN SOM GAV OSS LE CHOIX LARKAN STUDIEGUIDE 2014 15 ver 1.0 VÄRLDSPREMIÄR I LÄRKAN 12 AUGUSTI
klicka. 2 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 Tryck på sidnumret för snabb navigering. 3 Perioder och positioner 4 Lektionstider, matturer och onsdagens läsordning 5 Läsåret 2014 15 6 Skolans samlingar Gruppsamlingar 7 Morgonsamlingar Provvecka Omtagningsprov 8 Tentdagar 9 Kursutbud enligt läroplanen 10 Kursbricka
1 2 3 4 må ti on to fre 8 4 7 6 2 1 8 4 7 6 2 1 1 5 2 3 4 1 5 3 3 4 PERIODER OCH POSITIONER Läsåret är indelat i 5 perioder, varje period pågår i ungefär 7 veckor. Kursordningen. I kursordningen, som du får av studiehandledaren vid behov, ser du i vilka perioder de olika kurserna går. Kursbrickan. I kursbrickan (sid 10) ser du i vilka positioner (det vill säga vilka tider) de olika kurserna går. Positioner. I positionsschemat (till vänster) ser du de olika positionernas plats i läsordningen. Märk att onsdagen har varierande positioner beroende på om den är på en udda eller jämn vecka. 5 6 7 8 2 6 5 7 5 2 6 1 4 7 5 3 7 1 4 6 3 7 udda veckor jämna veckor 6 WILMA. Kontrollera din läsordning och dina kursval på Wilma, som du når på adressen wilma.edu.hel.fi 3 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
1 2 3 4 5 6 7 8 må ti on to fre 8 4 7 6 2 1 8 4 7 6 2 1 1 5 2 3 4 1 5 3 3 4 2 6 5 7 5 2 6 1 4 7 5 3 7 1 4 6 3 7 udda jämna 6 veckor veckor Matturer. Studerande äter enligt sin årskurs tider. Matturerna årskursvis ser ut så här: åk 3: kl 11.45 ( 12.00), åk 2: kl 12.00 ( 12.15), åk 1: kl 12.15 Håll mattiderna! Lektionstider må, ti, to, fr Lektion 1 2 8.15 9.45 rast 9.45 10.15 3 4 10.15 11.45 Lunch 11.45 12.45 5 6 12.45 14.15 rast 14.15 14.30 7 8 14.30 16.00 4 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 Lektionstider i Lärkan Alla lektioner måndagar, tisdagar, torsdagar, fredagar går som dubbeltimmar och pågår i 90 minuter, med en paus på lämpligt ställe. Onsdagen. Onsdagens lektionstider avviker från de andra dagarna. Lektionerna 1 2 och 6 7 är dubbeltimmar (90 min), medan lektionerna 3, 4, 5 är enkeltimmar (45 min). Provvecka. Märk de avvikande lektionstider under provveckan, se stycket Provveckan, sid 7. Lektionstider onsdagar Lekt. 1 2 8.15 9.45 rast 9.45 10.00 3 10.00 10.45 rast 10.45 11.00 4 11.00 11.45 Lunch 11.45 12.45 5 12.45 13.30 rast 13.30 13.45 6 7 13.45 15.15 Onsdagens läsordning Udda veckor går positionerna 7 och 1 först och sist på dagen (som dubbeltimmar). Jämna veckor går positionerna 6 och 4 först och sist på dagen. Kalendern visar om det är en jämn eller udda vecka på gång. Märk också att onsdagens lektionstider avviker från de övriga dagarna, se Lektionstider på bredvidliggande sida.
LÄSÅRET 2014 15 1 Augusti 2014 v M T O T F L S 31 1 2 3 32 4 5 6 7 8 9 10 33 34 35 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 November 2014 v M T O T F L S 44 1 2 45 3 4 5 6 7 8 9 46 10 11 12 13 14 15 16 47 48 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 4 Februari 2015 v 5 M T O T F L S 1 6 2 3 4 5 6 7 8 7 9 10 11 12 13 14 15 8 9 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Maj 2015 v M T O T F L S 18 1 2 3 19 4 5 6 7 8 9 10 20 21 22 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 2 September 2014 3 December 2014 v M T O T F L S v M T O T F L S 36 1 2 3 4 5 6 7 49 1 2 3 4 5 6 7 37 8 9 10 11 12 13 14 50 8 9 10 11 12 13 14 38 39 40 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 51 52 1 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Januari 2015 Oktober 2014 v M T O T F L S v M T O T F L S 1 1 2 3 4 40 1 2 3 4 5 2 5 6 7 8 9 10 11 41 6 7 8 9 10 11 12 3 12 13 14 15 16 17 18 42 43 44 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 4 5 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 5 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 5 Mars 2015 v 9 M T O T F L S 1 10 2 3 4 5 6 7 8 11 9 10 11 12 13 14 15 12 13 14 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 April 2015 v M T O T F L S 14 1 2 3 4 5 15 6 7 8 9 10 11 12 16 17 18 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Juni 2015 v M T O T F L S 23 1 2 3 4 5 6 7 24 8 9 10 11 12 13 14 25 26 27 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Juli 2015 v M T O T F L S 27 1 2 3 4 5 28 6 7 8 9 10 11 12 29 30 31 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 elektronisk skolkalender. Lärkan har i år en ny elektronisk skolkalender. Ta kontakt med kansliet ifall du saknar användarnamn till systemet. Kolla larkan.skolkalender.fi
Förhindrad? Om du av någon tvingande orsak inte kan delta i en grupp samling, måste du på förhand kontakta din grupphandledare. SKOLANS SAMLINGAR Samlingarna är tillfällen då viktig information ges ut i skolan. Skolans samlingar är därför obligatoriska för alla elever, om inte annat meddelas. Gruppsamlingar Egen grupphandledare. Varje basgrupp har en lärare som fungerar som grupphandledare. Varje torsdag kl. 9.45 samlas grupperna i sina hemklasser för en träff med grupphandledaren. Grupphandledaren informerar om aktuella händelser i skolan, och studerande har möjlighet att föra fram ärenden till grupphandledaren, EF-representanterna, eller hela gruppen. Gruppsamlingarna är en av skolans viktigaste informationskanaler och närvaro vid dem är obligatorisk för alla studerande. Under provveckan. Under provveckan hålls en längre grupp samling. Under denna samling ges information om den kommande perioden. 6 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
ingen gruppsamling. Under provveckan faller gruppsamlingarna vanligen bort. Morgonsamlingar På tisdagar. Skolan håller normalt morgonsamling tisdagar (och vid behov fredagar) kl 9.45. Morgonsamlingar med konfessionellt (religiöst) innehåll är frivilliga för studerande som inte deltar i religionsundervisning. PROVVECKAN Skolans ordinarie provtillfällen är kursprov, omtagningsprov och tentamensdagar. Andra provtillfällen ordnas inte. Specialläsordning. Märk att provveckan har en skild läsordning. Provveckornas tider finns färdigt insatta i den elektroniska kalendern och på Wilma. OMTAGNINGSPROV Efter varje periods slut ordnas ett extra provtillfälle, så kallat omtagningsprov, som regel andra onsdagen efter period slutet kl. 16 18. Datumen för proven är 14.10, 10.12, 25.2 och 15.4, se den elektronsika kalendern. En studerande som p.g.a. sjukdom eller av annan giltig orsak varit frånvarande under den dag då omtagningsprovet ordnas har rätt att komma till skolan och delta i provet under förutsättning att frånvaron är anmäld och 7 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Rätt att delta i omtagningsprovet har Underkänd. Den som blivit underkänd i någon av periodens kurser. Med giltig orsak. Den som med giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle under kursen. Vid tentamen. Den som skall delta i kursprov i en kurs som han/hon avlägger genom tentamen. att skriftlig utredning över orsaken företes vid omtagningstillfället. Observera. Om du är anmäld till omtagningsprov, men utan giltig orsak varit frånvarande från skolarbetet under samma dag som omtagningsprovet hålls, har du inte rätt att delta i provtillfället. Då anses provtillfället vara förbrukat och prestationen bedöms som underkänd. TENTDAGAR Under läsåret finns särskilda tentamensdagar ut satta. De finns för att ge dig möjlighet att avlägga prov och förhör du eventuellt inte fått avklarade under ordinarie prov tillfällen. Det kan t ex gälla kurser som avläggs genom självstudier (tentamensrätt), där du inte kunnat delta i slutprovet, eller fall där du med beviljat tillstånd varit frånvarande från slutprov och omtagningsprov. Tentamens tillfällena hålls kl 14.20 16.30 på vissa fredagar (se datumen i den elektroniska kalendern, larkan.skolkalender.fi). Information om anmälan till tentamensdagen ges på gruppsamling. 8 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
UTBUD ENLIGT LÄROPLANEN 9 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T Modersmålet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 20 21 22 23 24 Finska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 Finska, MoFi 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 Finska B 1 2 3 4 5 6 7 Engelska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 22 23 24 Franska A 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 24 Tyska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 - " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 Franska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 - " - B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 Engelska B2 1 2 3 4 5 6 7 8 20 Ryska B3 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 Matematik, lång 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 20 21 22 Matematik, kort 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 Fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 20 21 22 23 Kemi 1 2 3 4 5 20 21 Biologi 1 2 3 4 5 20 21 22 23 Geografi 1 2 3 4 20 Religion 1 2 3 4 5 20 21 Livsåskådning 1 2 3 4 5 20 Filosofi 1 2 3 4 20 Psykologi 1 2 3 4 5 20 21 Historia 1 2 3 4 5 6 20 21 22 Samhällslära 1 2 3 4 20 21 22 Hälsokunskap 1 2 3 20 21 22 Bildkonst 1 2 3 4 5 21 22 23 24 25 26 Musik 1 2 3 4 5 21 22 Gymnastik 1 2 3 4 5 21 22 23 Studiehandledning 1 2 21 22 Media 20 21 22 23 25 26 27 28 29 30 Samhällsengagemang 21 22 23 24 Teckenspråk 21 Trafikkurs 21 Specialarbete 21 Avläggs första året Avläggs första eller andra året Avläggs andra året Avläggs tredje året KURS
KURSBRICKA, PERIOD 1 POSITION 1 2 MO1.1 FRB3-1.1 PS1.1 HI1.1 SH1.1 MAA5.1 MAB4.1 GE2.1 HI4.1 FINA20höst.1 FIM20höst.1 ENA8.1 RYB3-7.1 TYB2-3.1 MAA21.1 MAA21.2 MAA21.3 BI1.1 MO3.1 MO3.2 TYB3-5.1 KE3.1 FIL1.1 ENA20höst.1 FRB2-7.1 FY7.1 3 4 5 6 7 8 MO1.2 KE1.1 RE1.1 HI1.2 SH1.2 MO3.3 ENA4.1 TYB3-5.2 MAA5.2 FIM20höst.2 KO5.1 FINA20höst.2 FRA7.1 TYB2-7.1 MAA10.1 FY7.2 MO1.3 HI1.3 SL2.1 SH1.3 FIM4.1 ENA4.2 FRB3-5.1 MAA5.3 BI5.1 ENA20höst.2 PS5.1 MO1.4 MAB1.1 KE1.2 SL2.2 MO3.4 ENA4.3 FRB3-5.2 FIL1.2 KO2.1 FINA20höst.3 FIM20höst.3 BI20höst.1 PS20höst.1 HI20höst.1 MO1.5 FY1.1 MU1.1 KO1.1 SH1.4 MO3.5 GE2.2 RE2.1 HÄ2.1 FINA20höst.4 GY2pj.1 FIM20höst.4 ENA20höst.3 MAA10.2 MAB8.1 FY1.2 RE1.2 MU1.2 KO1.2 S H1.5 FIM4.2 ENA4.4 GE2.3 GY2fl.1 MAA10.3 KE20höst.1 SL20höst.1 HÄ20höst.1 GY1fl.1 GY1pj.1 MOK25.1 10 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 LÄSKURSER/KURS PÅ EGEN HAND UTANFÖR SKOLTID FRB2-3.1 FRB2-3.2 TYB2-3.2 MO21 MO22 FINA21 FIM21 ENA23 KO26 GY5 TRF21
KURSBRICKA, PERIOD 2 POSITION 1 2 ENA1.1 TYB3-1.1 MAA1.1 PS1.2 HÄ1.1 FINA4.1 FIM4.3 GE3.1 FIL2.1 HI4.2 MO6.1 MAA13.1 MAB7.1 TYB2-4.1 ENA1.2 RYB3-1.1 MAA1.2 MOK20.1 FINA4.2 TYB3-6.1 BI4.1 SL4.1 TSP21.1 MO6.2 MO9.1 FY8.1 HI2.1 3 4 5 6 7 8 MO2.1 ENA1.3 FY1.3 SL2.3 HÄ1.2 FIM5.1 MAA7.1 HI5.1 MO6.3 FRB2-8.1 TYB2-8.1 MAA12.1 SH2.1 FINA1.1 FIM1.1 MAA1.3 HÄ1.3 ENA4.5 ENA5.1 RYB3-4.1 MAA7.2 BI2.1 MO8.2 MAA13.2 RE4.1 SH2.2 ENA1.4 MAA1.4 BI1.2 HI1.4 MOK20.2 FRB3-6.1 FY4.1 PS3.1 MO8.1 ENA5.2 RYB3-8.1 MAA12.2 FINA1.2 FRA1.1 HI1.5 MU1.3 GY1pj.2 TYB3-6.2 BI2.2 KE3.2 SL3.1 KO4.1 PS21.1 MO6.4 MAA12.3 FY8.2 RE3.1 FRB3-2.1 FY1.4 KE1.3 GE1.1 GY1fl.2 FIM8.1 MAA7.3 SL1.1 MU2.1 KO23.1 MO6.5 RE3.2 HÄ3.1 GY1fl.1 GY1pj.1 MOK25.1 11 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 FRB2-4.1 TYB2-4.2
KURSBRICKA, PERIOD 3 POSITION 1 2 ENA1.5 ENA2.1 MAA2.1 KE1.4 FINA5.1 MAB4.2 BI5.2 SL1.2 MOK28.1 MO20.1 FINA20vår.1 FIM20vår.1 FIL3.1 HI3.1 MO2.2 TYB3-2.1 RYB322.1 MAA2.2 GE1.2 FINA5.2 FIM6.1 KE4.1 PS4.1 MO20.2 ENA7.1 MAB20vår.1 3 4 5 6 7 8 FINA2.1 ENA2.2 MAA2.3 KO1.3 FIM5.2 TYB3-7.1 MAA8.3 KE4.2 MO20.3 FRB2-20vår.1 TYB2-20vår.1 FRB3-20vår.1 RYB3-20.1 TYB3-20vår.1 MAB20vår.2 RE3.3 FIM1.2 FIM1.3 ENA2.3 HI2.2 MOK21.1 ENA5.3 MAA8.2 GE2.4 HI4.3 SL3.2 MO8.3 MO20.4 ENA20vår.1 FRA20.1 FY20.1 ENA2.4 SL2.4 KO1.4 ENA6.1 FRB3-6.2 MAA8.1 MO20.5 BI20vår.1 FY20.2 PS20vår.1 HI20vår.1 FRB2-1.1 FRB3-3.1 BI1.3 HI6.1 MU1.4 MO4.1 FY4.2 RE2.2 LK2.1 MO8.4 SL20vår.1 HÄ20vår.1 GY23.1 FRB2-4.2 BI1.4 FY1.5 RE1.3 HÄ1.4 MU1.5 GY4.1 GY4.2 MAA20.1 MAA20.2 MAA20.3 RE3.4 hösttermin GY1fl.1 GY1pj.1 MOK25.1 vårtermin GY2fl.2 GY2pj.2 MOK23.1 SH21.2 12 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 TYB2-5.1
KURSBRICKA, PERIOD 4 POSITION 1 2 TYB2-1.1 FIM2.3 TYB3-3.1 KE2.1 PS1.3 HI2.3 MO4.2 FINA6.1 RYB3-5.1 MAA9.1 MAB2.1 HI3.2 FRB2-5.1 FINA2.2 ENA2.5 ENA3.1 MAB3.1 FY2.1 MO4.3 FIM5.3 FRB3-7.1 GE2.5 KE5.1 3 4 5 6 7 8 FRB2-1.2 TYB2-1.2 ENA3.2 FRB3-3.2 TYB3-3.2 MAA3.1 MAB3.2 FIM6.2 ENA5.4 BI2.3 FY21.1 HI4.4 MO2.3 ENA3.3 MAA3.2 BI3.1 PS1.4 MO4.4 ENA5.5 MAB7.2 HI3.3 SL1.3 MO2.4 MO7.1 RYB3-2.1 MAA3.3 RE1.4 ENA7.2 MAA9.2 BI2.4 FIL1.3 SL1.4 FIM2.1 FRA2.1 FY2.2 GE1.3 HÄ21.1 GY1fl.3 MAA9.3 MAB2.2 FY5.1 FIL1.4 KO2.2 FIM2.2 ENA3.4 RE1.5 HÄ1.5 KO1.5 MO4.5 FY5.2 BI2.5 SL4.2 MU2.2 MOK23.1 SH21.2 GY2fl.2 GY2pj.2 13 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
KURSBRICKA, PERIOD 5 POSITION 1 2 MO7.2 FINA3.1 FIM3.1 RYB3-3.1 HI2.4 MO5.1 TYB3-8.1 FY6.1 RE2.3 FRB2-2.1 TYB2-2.1 TYB2-6.1 FINA3.2 FIM3.2 FRB3-4.1 TYB3-4.1 MAA4.1 FY3.1 RYB3-6.1 MAA6.1 MAB5.1 BI4.2 SL1.5 3 4 5 6 7 8 TYB2-2.2 TYB3-4.2 MAA4.2 MAB6.1 BI1.5 FINA6.2 FIM6.3 ENA6.2 MAA11.1 RE2.4 HI4.5 MO2.5 FIM3.3 MAA4.3 PS1.5 HI2.5 MO5.2 ENA6.3 MAA6.2 FY6.2 HI3.4 FRB2-2.2 ENA3.5 FRB3-4.2 MAB6.2 FY3.2 SL2.5 MO5.3 ENA6.4 KE5.2 PS2.1 HI3.5 MO7.3 FRA3.1 KE2.2 GE1.4 KO1.6 MO5.4 ENA6.5 MAA11.2 HÄ3.2 GY2fl.3 BI3.2 GE1.5 KE1.5 LK1.1 HÄ2.2 MO5.5 FRB3-8.1 MAA6.3 MAB5.2 KO2.3 MOK23.1 SH21.2 GY2fl.2 GY2pj.2 14 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 FRB2-6.1
16 Allmänt om studierna 15 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 Skolresor 17 Skåp Ditt studieprogram 18 Läsårsprogram Ändringar i studieprogrammet 19 Studietakten: 3, 3½, 4 år 20 Planera dina studier Kursbeskrivningar Obligatoriska kurser 21 Fördjupade och tillämpade kurser 22 I vilken ordning ska man avläggar kurserna? Hur beakta studentexamen? 23 Hjälp i studiefrågor Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödundervisning, studiestöd och hjälp med skolböcker 24 Slutförande av studierna 25 Godkänt slutbetyg 26 Slutföhör och avgångsbetyg
Skolresor Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda: Om du är under 17 år, reser du med vanlig barnbiljett, som du själv skaffar. När du fyller 17 år får du i skolans kansli ett intyg, som berättigar dig till rabatt på dina skolresor. Med skolans intyg och ett identitetsbevis besöker du sedan trafikverkets kundservice för att köpa ett smartkort som du laddar enligt eget behov. Övriga kommuner: Du som har över 10 km skolväg enkel resa och betalar minst 54 euro/månad i resekostnader får en extra rabatt för sina skolresor. Uppsök skolans kansli för närmare information. OM STUDIERNA Målet för gymnasiestudierna är att ge dig en bred allmänbildning. Också om drygt hälften av de kurser som skall ingå i din examen är obligatoriska ger de årskurslösa studierna dig rätt stora möjligheter att forma ditt gymnasieprogram enligt ditt eget intresse. De viktigaste dragen i gymnasiestudierna känner du säkert till: Utgående från dina kursval görs det upp en läsordning. Ifall det finns möjlighet kan du göra ändringar. Dina gymnasie studier skall ändå vara slutförda senast efter 4 år. Den vanliga studietiden är 3 år. Ditt studieprogram för gymnasiet skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program. Du har möjlighet att ta om kurser i vilka du blivit underkänd (om detta skulle hända). Läs mera om detta i stycket om bedömningen (s 31). Du kan också förnya (gå om) godkända kurser för att få ett bättre kursvitsord. 16 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Skåp Du kan få tillgång till ett skåp. Du anmäler dig då i skolans kansli och löser ut en skåpnyckel, för vilken du lämnar 20 euro i pant. Du får behålla ditt skåp under hela gymnasietiden. Då du återlämnar nyckeln får du tillbaka din pant. Du kan delta i studentexamensprov både på våren och på hösten. Studentexamen kan avläggas etappvis under högst tre på varandra följande prov tillfällen. Se närmare avsnittet om studentexamen (s 51). Du har också en möjlighet att avlägga kurser genom självstudier. Du skall i så fall anhålla om tentamensrätt (s 36). Med din ämneslärare kommer du då överens om de uppgifter du skall utföra för att klara av kursen. I övrigt gäller närvaroplikt under alla lektioner under en kurs. För mera information se stycket om frånvaro (s 29). DITT STUDIEPROGRAM När du inleder dina gymnasiestudier skall du göra upp ett studieprogram för hela gymnasiet. Det gör du för att du själv (och vi) skall få en överblick över hur dina studier kommer att se ut. Dina föräldrar skall också godkänna ditt program, så det är viktigt att du diskuterar dina planer hemma. Du har rätt stor frihet att avgöra vilka ämnen och kurser du avlägger. I ditt program måste alla obligatoriska kurser finnas med, med beaktande av följande: 17 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Val att tänka på. Tid. Skall du gå gymnasiet på 3, 3½ eller 4 år? Ämnen. Skall du läsa lång eller kort matematik, hur många /vilka språk skall du läsa? Fördjupning. I vilka ämnen skall du ta fördjupade kurser, skall du välja extra, så kallade tillämpade kurser? Vad efter gymnasiet? Tänk också på vad du vill göra efter gymnasiet när du väljer dina kurser. Matematik. Du väljer antingen kort eller lång matematik. Språk. Du skall förutom det andra inhemska språket ha ett obligatoriskt främmande språk i ditt studieprogram. Konst. Ditt studieprogram skall innehålla tre kurser i konstämnen (musik, bildkonst), så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämnet, (således 2+1). Religion. För dig som hör till den evangelisk-lutherska e ller ortodoxa kyrkan är ämnet religion obligatoriskt. Om du hör till ett annat trossamfund eller inte hör till något trossamfund kan du anhålla om undervisning enligt din egen trosriktning, vilken staden ordnar centralt, om det finns minst tre studerande som hör till samma trossamfund. Du kan då också välja att delta i undervisningen i religion eller i livsåskådning. Läsårsprogram Inför varje nytt läsår gör du på basen av ditt studieprogram upp ett läsårsprogram, d.v.s. du avgör vilka kurser du skall avlägga under det studieåret. Ditt program för läsåret kommer sedan också fram i dina periodbetyg. De kurser du valt att avlägga under läsåret är utmärkta med ett X. Ändringar i studieprogrammet Du kan göra ändringar i ditt studieprogram under studiernas gång. Ändringar skall vara motiverade, eftersom skolans planering bygger på de val studerandena har gjort. Du skall därför från början göra upp ett så riktigt och 18 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
MÄRK: varje kurs du avlagt och slutfört finns med i ditt studieprogram. Ingen kurs kan strykas ur ditt program i efterhand! realistiskt program som möjligt. Eventuella ändringar i ditt studieprogram måste lämnas in senast en vecka före den period som ändringen gäller. Du kan alltså inte under en pågående period göra ändringar som gäller den periodens kurser. Du skall alltid slutföra en kurs som du har påbörjat. Det är möjligt att byta nivå i matematik och språk, men det måste göras i god tid före din examen, som regel senast under höstterminen under ditt andra studieår. Alla ändringar i studieprogrammet görs i samråd med studiehandledaren. STUDIETAKTEN Tre år. Om du avlägger gymnasiet på 3 år är en lämplig studietakt att ta 30 kurser första och andra året. Efter två år skall du då ha minst 60 kurser. Det tredje året studerar du under perioderna 1 3, och kan då avlägga 15 20 kurser. Tre och ett halvt år. Om du avlägger gymnasiet på 3½ år (student på hösten) kan du jämfört med ett 3-års program ännu avlägga kurser i perioderna 4 och 5 på våren och period 1 på hösten. Då skall ditt årsprogram under de tre hela läsåren innehålla 22 24 kurser per år. Fyra år. Om du avlägger gymnasiet på 4 år kan du sikta på att avlägga minst 20 kurser per år under de tre första åren, det sista året 15 20 kurser under perioderna 1 3. 19 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
20 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 PLANERA STUDIERNA I början av gymnasiet vet man vanligen inte vad man vill fortsätta studera efter gymnasiet. Därför skall du ta vara på den hjälp du kan få i din planering och alltid vända dig till studiehandledaren när du funderar över något eller behöver hjälp. Det är väldigt viktigt att du planerar dina studier på ett vettigt sätt. Ett välplanerat studieprogram stöder dig med tanke på din studentexamen och dina fortsatta studier. Kursbeskrivningar Kursinnehållet i läroplanen presenteras i våra kursbeskrivningar, häftet Kursutbud. I kursbeskrivningarna finns viktig information för varje ämne gällande hur du bäst lägger upp kurserna, i vilken ordning du avlägger dem, om studentexamen i ämnet, med mera. Obligatoriska kurser De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland, och måste ingå i ditt program. De val du skall göra här gäller om du skall läsa
21 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik). De obligatoriska kurserna är numrerade börjande från 1. Fördjupade kurser De fördjupade kurserna är som man förstår av namnet kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De fördjupade kurserna är till rubrik och innehåll gemensamma för alla gymnasier i landet. Numreringen är löpande och fortsätter direkt efter de obligatoriska kurserna, i kursbeskrivningarna känns de igen genom ett litet f efter kursnumret. Observera att provuppgifterna i studentexamen bygger på kursinnehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. I ämnesrealprovet är det speciellt viktigt att du läst alla obligatoriska och fördjupade kurser i ämnet innan du går upp i studentprovet. Tillämpade kurser De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som programmet i media och kommunikation. MÄRK särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen. De tillämpade kurserna är numrerade från 20 uppåt. En tillämpad kurs räknas med i ditt kursantal endast om den blivit godkänd!
I vilken ordning skall man avlägga kurserna? I kursbeskrivningarna (häftet Kursutbud) finns korta presentationer av alla kurser i Lärkan. Dessutom finns för varje ämne en rekommendation för hur du skall lägga upp ditt program under gymnasietiden, i vilken ordning och under vilken årskurs du bäst avlägger kurserna. Hur skall man beakta studentexamen? Du kan påbörja din studentexamen tidigast 1½ termin innan du skall vara klar med dina gymnasiestudier. Det gör du om du vill utnyttja tre skrivningstillfällen. I din planering skall du då beakta att (åtminstone) alla obligatoriska kurser i ett ämne skall vara avlagda innan du deltar i studentexamen i det ämnet. Märk att uppgifterna i studentexamen grundar sig på både obligatoriska och fördjupade kurser. Observera särskilt de s.k. realämnena i studentexamen. Det är viktigt att du läst alla obligatoriska och fördjupade kurser i det/de realämnen du planerar att skriva i studenten. Läs mera om detta i samband med stycket om studentexamen i denna studieguide (s 51). Läs också den text som finns i inledningen till varje studentskrivningsämne i häftet Kursutbud, stycket med rubriken Ämnet i studentexamen. 22 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
specialläraren Elisabeth Frisk är i skolan måndagar och träffas i sitt arbetsrum (rummet bredvid hälsovårdaren) eller nås per Wilma eller per telefon på numret 050-401 3206. Studiestöd Du som fyller 17 år har möjlighet att ansöka om statens studiestöd. Beviljandet av stödet är beroende av föräldrarnas inkomster och förmögenhet. Blanketter får du i skolans kansli, ifall du inte fått dem hemskickade. Ansökan skall göras i god tid innan du fyller 17 år. Ansökan bekräftas i skolans kansli varefter den skickas in. Läs också informationen om studieförmåner på fpa:s webbsidor, www.fpa.fi. HJÄLP OCH STÖD Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Specialläraren leder också en särskild kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Via teori, övningar och diskussioner utvecklar de studerande sitt läsande, sitt skrivande och sin studieteknik. Målet är att bli mera medveten om sina starka sidor och lära sig hitta vägar att arbeta med sina svårigheter. Du anmäler dig till kursen via specialläraren. Stödundervisning Du har också möjlighet att få stödundervisning vid behov. Ta kontakt med en lärare i ämnet, förklara dina svårigheter och kom överens om en lämplig tid för stöd. Hjälp med skolböcker I gymnasiet skaffar studerande sina kursböcker och annat studiematerial själv. Skolan ger ut en lista över de läroböcker som används i de olika kurserna. Om du har av ekonomiska skäl svårt med anskaffningen av skolböcker kan beviljas rätt att få låna skolböcker via skolan. Lärkan har en uppsättning skolböcker, som du kan få hålla hela den tid du går i gymnasiet. Om du skulle behöva den här hjälpen skall du kontakta skolsekreteraren eller rektor. 23 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Avgångsbetyg För att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs: 75 kurser. Att du slutfört dina studier med minst 75 kurser och fått ett godkänt slutbetyg i alla studieämnen. studentexamen. Att du blivit godkänd i studentexamen. SLUTFÖRANDE AV STUDIERNA Före din sista studietermin skall du lämna in ett slutligt studieprogram. För examen på våren skall ett slutligt studieprogram således lämnas in före jullovet. Detta studieprogram ligger till grund för din examen och är bindande: efter det kan du inte längre göra ändringar i ditt program. 24 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
När får man slutbetyg? Slutbetyg ges vid två tillfällen under läsåret: efter period 3 på vårterminen, för dig som ämnar slutföra din examen under vårens studentskrivningar, och efter period 1 på hösten, för dig som slutför studierna under höstens studentskrivningar. Godkänt slutbetyg När du har fullgjort kurserna i ditt studieprogram får du ett slutbetyg, som är ett utdrag ur din studiebok där slutvitsorden i dina läroämnen framkommer. Slutvitsordet fastställs av dina lärare på basis av kursvitsorden i de kurser du har avlagt i ämnet. För att bli godkänd i ett läroämne måste du ha godkända kurser i läroämnet enligt följande: Obligatoriska och fördjupade kurser i den studerandes studieprogram 1 2.......................... 0 3 5.......................... 1 6 8.......................... 2 9 eller flera..................... 3 Högsta antal underkända kurser Slutvitsordet bestäms enligt det aritmetriska medeltalet av kursvitsorden i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ditt program. Slutvitsordet kan enligt lärarens prövning höjas över detta med beaktande av tilläggsprestationer i läroämnet eller om dina kunskaper i ämnet när studierna slutförs bedöms som bättre än vad det på medeltalet baserade vitsordet skulle ange. 25 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Slutförhör Du har även möjlighet att delta i slutförhör i de läroämnen du avlagt. Slutförhören innebär en möjlighet för dig att höja ditt slutvitsord i ett läroämne, vilket annars bestäms av medeltalet i de enskilda kurser du avlagt. Du avgör själv om du vill delta i slutförhör. Slutförhöret omfattar alla de kurser i läroämnet som ingår i ditt studieprogram. Förhöret kan innehålla både muntliga och skriftliga uppgifter. Om du vid slutförhöret uppvisar bättre kunskaper i ämnet än ditt slutvitsord anger kan du på detta sätt höja ditt slutvitsord. Avgångsbetyg från gymnasiet (dimissionsbetyg) Du får avgångsbetyg från gymnasiet när du har klarat av hela ditt gymnasieprogram. På avgångsbetyget finns inte längre vitsord för enskilda kurser. Du får i stället ett slutvitsord i alla läroämnen som ingår i din examen. Huvudregeln är att slutbedömningen ges med siffervitsord i alla ämnen utom i studiehandledning, som bedöms med prestationsanteckning. För ämnet gymnastik och sådana ämnen där ditt studieprogram omfattar endast en kurs eller valfria språk där du avlagt högst två kurser, kan du anhålla om att bli bedömd enbart med en prestationsanteckning (godkänd). Du anhåller om detta i slutskedet av dina studier på en skild blankett som finns i kansliet. Du får ditt avgångsbetyg i samband med studentdimissionen. När är slutförhören? Slutförhör avläggs under april månad (vårens exami nander) och under oktober månad (höstens examinander). Du måste ha slutfört ditt studieprogram innan du får anmäla dig till slutförhör. 26 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
28 Trivselregler 29 Frånvaro Sjukdom, resor och andra orsaker 30 Frånvaro från provtillfälle 31 Bedömningen Underkänd kurs, underkänt prov 32 Studiestopp Obedömd kurs 33 Förnyad kurs Ny bedömning och rättelse av bedömning Periodbetyg 27 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
1. Uppträd vänligt och hänsynsfullt mot alla. Alla medlemmar i skolsamfundet skall ta ansvar för att ingen utsätts för mobbning eller osaklig behandling. 2. Var aktsam med skolans och andras egendom. Var och en bidrar till att skolbyggnaden, klassrum och omgivningar hålls i snyggt skick. Anmäl genast skada till rektor eller grupphandledare. 3. Närvaroplikt gäller vid lektioner och skolans samlingar. TRIVSELREGLER Skolans trivselregler finns till för att upprätthålla ordning, trivsel och trygghet i skolarbetet, och bör iakttas av alla medlemmar i skolsamfundet. Ordningsreglerna gäller under skoltid, på skolans område och vid tillställningar som ordnas av skolan utanför skolans område. Med skolans område avses skolbyggnaden och skoltomten samt trottoarområdena kring skolan. 4. Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledare eller rektor. En studerande som insjuknar under skoldagen bör kontakta berörda lärare innan han /hon avlägsnar sig från skolan. Skolan ger särskilda anvisningar om förfarandet vid frånvaro från skolarbetet. 5. De studerande skall följa anvisningar skolans lärare och personal ger inom ramen för skolans arbete. 6. Lektionstider skall hållas. Till lektion skall medtas den utrustning och de läromedel som undervisningen kräver, enligt lärares anvisning. 7. Tobaksrökning är förbjuden inom hela skolområdet. Bruk av snus är förbjudet i skolfastigheten. Innehav eller användning av alkohol, narkotika eller andra rusningsmedel är förbjudet. 8. Ytterkläder lämnas i vestibulen. Lämna inte värdeföremål i fickor eller väskor som lämnas utan tillsyn. Skolan ansvarar inte för stulen egendom. 9. Utomstående har inte rätt att vistas i skolan utan rektors tillstånd. 10. Fortskaffningsmedel (bil, cykel, motorcykel) parkeras på anvisad plats eller utanför skolans område. Parkeringsplatsen framför skolan är reserverad för skolans personal. 11. Biblioteket, gymnastiksalen och editeringsstudion har särskilda ordningsregler som skall iakttas. I matsalen skall kökspersonalens anvisningar följas. 12. Vid användandet av skolans data utrustning gäller de regler som skolan och stadens utbildningsverk uppsatt. I övrigt hänvisas till gymnasielag och gymnasieförordning. 28 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Närvaroplikt. I gymnasiet råder närvaroplikt vid alla lektioner. Upprepad frånvaro utan giltig orsak leder till sänkt kursvitsord eller i sista hand till att du blir struken från kursen. FRÅNVARO Sjukdom Om du är frånvarande p.g.a. sjukdom, skall hemmet meddela skolan om detta. Det kan göras per telefon eller på Wilma till skolans kansli eller till grupphandledaren. Vid längre frånvaro, tala med ämneslärarren och begär stödundervisning vid behov. Frånvaro av annan tvingande orsak Om du är frånvarande av annan tvingande orsak, som t ex körkortsprov eller deltagande i uppbåd, skall ett meddelande om detta på förhand lämnas till grupphandledaren. Resor och frånvaro av privat orsak Frånvaro av privata orsaker förutsätter att en skriftlig anhållan lämnats in och frånvaron blivit beviljad. Rätt till frånvaro för högst tre skoldagar beviljas av grupphandledare, för upp till två veckor av prorektor, längre ledighet beviljas av rektor. Planeringen måste göras i god tid och i samråd med skolan och dina lärare. Längre frånvaro. Deltar du i en privat resa under skolans arbetsdagar måste du ta konsekvenserna av den frånvaro som uppkommer. Det 29 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Frånvaro från provtillfälle Om du är frånvarande från ett provtillfälle måste du alltid lämna in ett skriftligt intyg över orsaken till frånvaron. Intyget skall lämnas till din lärare i ämnet snarast möjligt, och det skall vara styrkt av en vittnesgill person (t.ex. en förälder). Om du utan giltig orsak varit frånvarande från ett provtillfälle har du inte heller rätt att delta i omtagningsprov. Det är därför viktigt att du så snabbt som möjligt meddelar din ämneslärare om orsaken till din frånvaro. Om en godtagbar utredning över frånvaron inte lämnas in bedöms frånvaro från provtillfälle som underkänd prestation. kan innebära att du måste göra ändringar i ditt studieprogram. Vid längre frånvaro måste du alltid kontakta berörda lärare på förhand, för att komma överens om hur du fullgör dina studier. Anhållan om längre frånvaro lämnas in minst två veckor innan frånvaron inleds. 30 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Underkänt prov. Märk att ett underkänt prov inte automatiskt leder till att kursen blir underkänd, utan att läraren i sin bedömning beaktar alla prestationer som utförts under kursen. BEDÖMNINGEN Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med vitsord enligt skalan 4 10, om inte annat anges i kursbeskrivningen. De tillämpade kurserna bedöms som regel med en prestationsanteckning (G, godkänd). Märk att endast godkända tillämpade kurser räknas med i kursantalet i ditt studieprogram. Underkänd kurs Om du blir underkänd i en kurs har du rätt att en gång förnya kursprovet för att på det sättet få ett godkänt vitsord i kursen. Detta sker som regel vid följande omtagningsprov. Lyckas inte det måste du gå om kursen för att få ett godkänt vitsord i den. 31 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
32 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 Studiestopp Du kan få ett studiestopp i ett läroämne, vilket betyder att du inte kan avlägga nya kurser i ämnet förrän stoppet har avlägsnats. Uppkomsten av studiestopp är beroende av hur många kurser (obligatoriska och fördjupade) du har valt att avlägga i ämnet. Om ditt studieprogram i ämnet innehåller 1 2 kurser måste alltid båda kurserna vara godkända. Om ditt studieprogram omfattar högst fem kurser uppstår studiestopp om två av dem blir underkända. Om ditt program omfattar 6 8 kurser uppstår studiestopp om 3 kurser är underkända, och om ditt program omfattar nio eller flera kurser då 4 kurser är underkända. Du kan då inte gå vidare i studierna förrän studiehindret avlägsnats så att åtminstone en av de underkända kurserna godkänts. Enskilda kurser. I ämnets kursbeskrivningar kan det också anges vilka enskilda kurser som måste vara godkända för att du skall kunna gå vidare i ämnet. Obedömd kurs Om du av giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle eller likaså av giltig orsak inte kunnat slutföra alla kursprestationer inom utsatt tid kan du lämnas obedömd tills du deltagit i omtagningsprovet eller fullgjort den saknade prestationen. På betyget anges en obedömd kurs med bokstaven D.
Förnyad kurs Du kan också avlägga en godkänd kurs på nytt för att försöka få ett bättre vitsord. Vid bedömningen av en kurs som förnyats blir det bättre kursvitsordet gällande. En godkänd kurs kan förnyas en gång. Periodbetyg Periodbetyg ges ut veckan efter en avslutad period (se dagarna i kalendern). I periodbetyget syns vitsorden för samtliga kurser som du avlagt. Den senast bedömda periodens vitsord är fetstilade och understreckade. I betyget syns också ditt program för läsåret. De kurser du valt men ännu inte avlagt är utmärkta med ett X. De obligatoriska kurser du ännu inte avlagt eller valt är utmärkta med ett O. Ny bedömning och rättelse av bedömning Om du anser dig ha blivit oriktigt bedömd kontaktar du i första hand den lärare som gjort bedömningen. Om du tycker att problemet inte löstes kan du vända dig till rektorn. En studerande har rätt att inom två månader efter att han/hon fått del av bedömningen (fått periodbetyg eller slutbetyg) be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran skall göras skriftligt och riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar rektor och studerandes lärare tillsammans. Om du är missnöjd med utslaget av den nya bedömningen kan du begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Vänd dig till rektor eller studiehandledaren för närmare information. 33 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
34 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 35 Självstudier 36 Tentamen 37 Särskilda studieprestationer Gymnasiediplom 38 Diplom i media och bildkonst Provet i muntlig kommunikation 39 Prov i muntliga språkkunskaper (A- & B1-språk) De franska språkexamina DELF / DALF 41 Kurser vid andra läroinrättningar 42 Kurser i Aftis Kurser vid Helsingfors Arbis Periodbyte 43 Bilskolkurser
SJÄLVSTUDIER Du kan välja att avlägga vissa kurser genom självstudier (tentamen). Det betyder att du inte deltar i undervisningen, utan inhämtar kursen på egen hand. Du lämnar då in arbetsuppgifter enligt överenskommelse med ämnesläraren och deltar i slutprovet för kursen. En kurs som tenteras skall i regel avläggas under en period då kursen undervisas. En kurs kan tenteras endast en gång. För att en tenterad kurs skall noteras som studieprestation måste den vara godkänd. 35 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Hur gör jag? För att få rätt att tentera en kurs ska du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden. Vad får man tentera? För att få avlägga en kurs genom tentamen krävs följande: Lämplighet. Kursen skall vara lämpad att avläggas genom självstudier (se kursbeskrivningarna). Tentamensrätt. Du måste få tentamensrätt (skall förordas av en lärare i ämnet, beviljas av prorektor). Självständigt arbete. Du skall kunna arbeta självständigt. Grundkunskaper. Det bör vara ett ämne där du har goda grundkunskaper. För att få rätt att tentera en kurs skall du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden. Detta skall göras innan ifrågavarande period börjar. Tillsammans med läraren kommer du överens om hur kursen skall avläggas och vilka uppgifter du skall utföra. Du får en kopia av blanketten, där tidtabellen för inlämnandet av uppgifter och deltagande i prov är antecknade. Det kan också hända att tentamensrätt inte beviljas. Du måste alltså veta att du erhållit tentamensrätt innan du börjar arbeta med en kurs på egen hand. 36 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Visa Din förmåga. Utbildningsstyrelsen har utvecklat gymnasiediplomen för att ge gymnasiestuderande möjlighet att visa sitt intresse och sin förmåga i konst- och färdighetsämnena i ett särskilt prov. STUDIE Utöver de ordinarie gymnasiestudierna kan du genomföra särskilda studieprestationer, som kan vara goda meriter när du söker dig vidare efter gymnasiet: gymnasiediplom prov i muntlig kommunikation (modersmålet) prov i muntliga språkkunskaper särskilda språkexamina i franska (DELF / DALF) Läs mera om dessa studieprestationer i det följande. Gymnasiediplom Gymnasiediplomet är en fristående studieprestation som kan avläggas i ämnen som inte ingår i studentexamen. Utbildningsstyrelsen fastställer de riksomfattande villkoren för avläggandet av gymnasiediplomet, bedömningskriterierna och betygsformulären särskilt för varje läroämne. Fastän villkoren för avläggandet av diplomet varierar mellan olika ämnen, är ett gemensamt drag att den studerande skall ha visat intresse och kunnande i ämnet under en längre tid. Prestationen bedöms av en av skolans lärare och en utomstå- 37 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
diplom i Media. För att avlägga diplom i media bör du ha klarat av grundkursen MOK 20 och ytterligare tre medie kurser. Själva slutarbetet för diplomet görs i samband med kurs MOK 30. Slutarbetet kan vara inriktat på film och video, multimedia eller journalistik. Kontakt person: Henrik Rosenberg. Diplom i bildkonst. För diplomet i bildkonst bör du ha avlagt minst fyra kurser i bild. Rekommenderade kurser: KO1, KO2, KO5 samt en kurs som stöder ett speciellt uttryck inom bildkonsten, ex. foto, keramik. Kontaktperson: Virpi Westman. ende sakkunnig, enligt vitsordsskalan 1 5. Diplombetyget ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Du kan läsa mera om de allmänna villkoren för gymnasiediplom på Utbildningsstyrelsens hemsida www.edu.fi/teman_gymnasiediplomet. Där finns också information om varje enskilt diplom och de uppgifter som skall utföras i anslutning till diplomet. Utbildningsstyrelsen fastställer årligen nya uppgifter. Diplom i media och bildkonst Lärkan erbjuder dig möjlighet att avlägga gymnasiediplom i media och i bildkonst. Gymnasiediplomet förutsätter att du avlägger minst 4 kurser inom ämnesområdet och gör ett självständigt, omfattande diplomarbete enligt utbildningsstyrelsens anvisningar. Du skall också föra en inlärningsdagbok (portfolio), där du beskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorer som påverkat både processen och den färdiga produkten. Ditt arbete bedöms av en lärare vid skolan och en utomstående bedömare. Gymnasiediplomet ges som bilaga till ditt avgångsbetyg och studentbetyg. Vänd dig till ämnes lärarna för närmare information. Se närmare uppgifter om gymnasiediplomen i häftet Kursutbud. Provet i muntlig kommunikation Under det sista skolåret kan du också avlägga ett prov i muntlig kommunikation i modersmålet. Provet är landsomfattande och hålls i januari, an- 38 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
testa dig. Testa dig själv, kom på muntligt språkprov! mälan sker i samband med anmälan till vårens studentskrivningar. Provet är tvådelat och består av ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Ifall du vill delta i provet är det önskvärt att du har avlagt kursen i retorik (MO7) och gärna även kursen debattforum (MO25), som du lämpligen väljer under höstterminen ditt sista skolår. Närmare upplysningar ges av lärarna i modersmålet. Också över detta prov får du ett diplom med bedömning enligt en verbal vitsordsskala. Diplomet ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. Prov i muntliga språkkunskaper (A- och B1-språk) I gymnasiets läroplan ingår särskilda kurser i muntliga språkfärdigheter. De här kurserna finns i finska (FINA, FIM och FINB) och i främmande A-språk, (för vår skolas del ENA och FRA). I samband med kurserna avläggs ett prov i muntlig språkkunskap. Provet är en obligatorisk del av kursen i muntlig språkfärdighet och kan inte avläggas separat. Över provet ges ett skilt intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Läs mera om de här proven i häftet Kursutbud (se dessa ämnen) och tala med lärarna i ifrågavarande språk. De franska språkexamina DELF / DALF DELF / DALF, Diplôme d Etudes en Langue Française och Diplôme approfondi de Langue Française, är två språkexamina i det franska språket som är erkända av det franska utbildningsministeriet. De här examina är de mest populä- 39 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
ra och mest kända språkproven i franska, även internationellt. Om du vill söka arbete eller studieplats någonstans där det krävs kunskaper i franska är DELF/DALF det bästa intyget på vad du kan. Provet. Provet kan avläggas enligt sex nivåer där A1 motsvarar baskunskaper i språket och C2 att du kan språket flytande. DELF: A1, A2, B1, B2, DALF: C1, C2 Du kan själv besluta vilken nivå du vill testa dig på. Skalan överensstämmer med CEFR, den Europeiska referensramen för språk (Common European Framework of Reference for Languages, för mera information se http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/cadre1_en.asp). Om man avlägger nivån B2 behöver man inte göra språkinträdespovet vid franska universitet. I provet testas fyra olika delområden; hörförståelse, textförståelse, skriftlig framställning och muntlig framställning. Provtillfället. Provet kommer i år att ordnas i Lärkan på våren. För att få delta krävs inga speciella kurser eller förkunskaper men för att bli godkänd ska man uppnå hälften av det totala poängantalet i provet. När man blivit godkänd i alla delprov erhåller man ett diplom från Frankrike. För mera information, se www.ciep.fr och kontakta Therese Almén. 40 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Kolla med rektor. Det är i sista hand skolans rektor som avgör om en kurs vid en annan läroanstalt kan godkännas i ditt studieprogram. Närmare information om kurser och anmälningar får du av studiehandledaren. KURSER VID ANDRA LÄRO INRÄTTNINGAR Bland de kurser som kan ingå i ditt gymnasieprogram kan också finnas kurser som avlagts vid någon annan läroanstalt på andra stadiet. På följande sidor presenteras olika alternativ. 41 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
Kontakta Aftis. För närmare uppgifter om Aftis kurser, kontakta Aftis kansli eller rektor tfn 09-3108 4443. Periodbyte Du kan välja att under en period studera i ett annat gymnasium eller yrkes institut. Du kan bekanta dig med de andra gymnasiernas kursutbud och -bricka hos studiehandledaren. Anhållan om periodbyte skall lämnas in till studiehandledaren senast två veckor innan utbytes perioden inleds. Kurser vid Aftis Tölö specialiseringsgymnasium, vuxenlinjen, har sin verksamhet kvällstid. Kvällsgymnasiet är beläget vid Tölö torg (Sandelsgatan 3). Vid Aftis kan du avlägga enskilda kurser som du inte fått in i ditt studieprogram eller annars missat, eller kurser som inte finns i din egen skolas program, t.ex spanska och B-finska. Kurser vid Helsingfors Arbis Helsingfors arbis ordnar kurser (över 700 under ett läsår) inom de mest vitt skilda områden: språk (omkring 20 olika av vilka 10 på tre olika nivåer), konst, hantverk, gymnastik, musik, matlagning eller informationsteknik. Priset på en kurs beror på hur många timmar den omfattar, men det rör sig mellan 25 och 40 euro. Ifall en kurs ingår i gymnasiets kursutbud, behöver du inte betala för den. Diskutera med din studiehandledare hur du kan räkna dig Arbis kurser till godo. Arbis kurskatalog utkommer i början av augusti och skickas då ut till alla skolor, men du kan också redan i slutet av juni gå in på webben för att se hur utbudet ser ut. Adressen är www.hel.fi/arbis. Där finns instruktioner om hur du kan anmäla dig på webben, per e-post, per telefon eller personligen på Arbis kansli. 42 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
frånvaro. Körlektioner skall ordnas utanför lektionstid, de är inte en giltig orsak till frånvaro från dina lektioner. när startar kursen? Det går cirka fyra bilskol kurser om året. Datumen för kursernas start hittar du på anslagstavlan. BILSKOLKURSER Lärkan samarbetar med en bilskola i Helsingfors, för att bereda skolans studerande möjlighet att flexibelt avlägga körkortsexamen under gymnasietiden. Bilskolkursens teoridel undervisas i Lärkan och motsvarar kursen i trafikkunskap i Lärkans läroplan. Bilskolan informerar om kursen på skolans anslagstavla. 18 år för teoriprov. Det är skäl att välja den kurs som ligger så nära den verkliga tidpunkten för din körkortsexamen som möjligt, eftersom det skriftliga teoriprovet kan avläggas först då man fyllt 18 år. Närmare uppgifter om tid och plats för varje ny kurs meddelas med anslag i början av ifrågavarande period. Första samlingen. Varje kurs börjar med ett gemensamt samlingstillfälle, där också tiderna för kursens timmar bestäms. Preliminära anmälningar görs på en lista inför varje kursstart. Bindande anmälningar till trafikkursen sker under kursens första samling. Gymnasiekursen. Kursen i trafikkunskap kan avläggas genom ett godkänt deltagande i teoridelen för körkortet, oberoende av i vilken bilskola kursen avlagts. OBSERVERA: om teoridelen omfattat endast 20 lektioner, vilket är det vanliga, krävs tilläggsprestationer för att kraven för en gymnasiekurs skall uppfyllas. Kolla detta på förhand. 43 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
45 Lärkan Global Vårt globala projekt 46 Milleniemålen 47 Resor och internationella projekt 48 Fota bra bilder 49 Utbytesår 44 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015
45 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015 LÄRKAN GLOBAL VÅRT GLOBALA PROJEKT Vill du öka ditt medvetande om globala frågor och lära dig se hur frågor är sammanlänkade i vår gemensamma värld? Om du vill engagera dig i globala frågor kan du göra ett specialarbete där du fördjupar dig i ett tema som du själv väljer. Specialarbetet skall utgå från fyra globalt inriktade kurser och anknyta till FN:s millenniemål (se rutan på sidan bredvid). LÄRKAN GLOBAL är ett sätt att samla de kurser som på olika sätt stöder det globala perspektivet och lär oss att se oss som människor i en gemensam värld. I kursbeskrivningarna är de globalt inriktade kurserna utmärkta med en glob-ikon (se också kursbrickan på sidan 10 i denna studieguide, de globalt inriktade kurserna är inringade). Att välja en eller flera globala kurser förbinder dig inte till någonting. För att avlägga ett globalt diplom skall du beakta följande: Minst fyra kurser. I ditt program skall ingå minst 4 globalt inriktade kurser från minst tre skilda läroämnen (högst en A-språkskurs och en B-språkskurs).
milleniemålen 1. Halvera den extrema fattigdomen och andelen som lider av hungersnöd 2. Garantera grundskoleutbildning för alla barn 3. Främja jämställdheten och förbättra kvinnors ställning 4. Minska barndödligheten med två tredjedelar för barn under fem år. 5. Förbättra mödrahälsan, minska mödradödligheten med tre fjärdedelar 6. Stoppa spridningen av hiv/ aids och andra sjukdomar, vänd trenden från ökning till minskning av antalet fall 7. Säkra en hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt p artnerskap för utveckling, med tydliga mål för bistånd, handel och skuldlättnader. Tidtabell. Kurserna ska gärna vara avklarade i period fyra i årskurs 2, en bra tid att jobba med specialarbetet är under period två i årskurs 3. Specialarbetet. Specialarbetet kan vara en skriftlig avhandling, en portfölj med text- och bildmaterial eller en dokumentärfilm. Språk. Diplomarbetet får också utföras på ett språk som eleven läst på A-nivå eller innehar motsvarande kunskaper i. I detta fall är språket en bedömningsfaktor av samma vikt som innehållet. Samarbete. Flera elever kan samarbeta kring ett gemensamt tema/ämne. Presentation. Ditt arbete presenteras inom skolan och kan publiceras på vår hemsida. Diplom. För ett utfört specialarbete får du en skild gymnasiekurs och ett diplom. Specialarbetet nämns också på ditt avgångsbetyg från gymnasiet. Kom igång Om du planerar att avlägga ett globalt diplom ska du vända dig till en lärare i något av de ämnen som ingår i ditt globala program för att komma överens om hur du går vidare. En bra start för ditt arbete är att bekanta dig med FN:s millenniemål på webbadressen www.millenniemalen.nu. Bekanta dig gärna med någon organisation som är engagerad i globala frågor och internationellt utvecklingsarbete (se kurs ST21). Sådana organisationer är t.ex. WWF, Plan, Röda Korset, Nada, Kyrkans Utlandshjälp, Finska Missionssällskapet. 46 Gymnasiet Lärkan Studieguide 2014 2015