H. 08 1
V. 08 2
H. 07 3
V. 09 4
1) Nedan ser du en karta, som visar de regionala villkoren i freden efter vinterkriget i mars 1940 samt två historiska tolkningar av de ändrade gränserna. I II Stalin och Molotov meddelade öppet att de inte kunde tro på Finlands försäkringar att landet ville och kunde försvara sin neutralitet mot varje försök att uttnyttja dess område till ett angrepp på Sovjetunionen. Av dessa skäl ville man utforma de sovjetiska militära planerna så, att ett preventivt angrepp på Finland skulle vara möjligt vid ett dylikt hot. Alla gränsjusteringar i fredsavtalet i Moskva skulle förbättra möjligheterna för ett sådant angrepp. Källa:A Upton, Välirauha (1965) III Finland tog ingen notis om att dessa områdesjusteringar uteslutande dikterades av nödvändigheten att försvara Leningradområdet. Givetvis gick de längre än de ursprungliga sovjetiska förslagen att flytta gränsen i trakten av Leningrad men de tog lärdom av vinterkriget. De representerade den 'maximimängd', som en gång för alla löste frågan om gränsen mellan Finland och Sovjetunionen. Källa: V.V. Pohlebkin, Suomi vihollisena ja ystävänä (1969) a)jämför med varandra Uptons och Pohlebkins uppfattningar om de sovjetiska strävandena i fredsslutet 1940. (2p.) b) Bedöm med hjälp av kartan grunderna för vardera uppfattningen(3) c)varför lyckades de ändrade gränserna i fredsvillkoren inte säkerställa freden mellan länderna? (4p.) 5
II Stalin och Molotov meddelade öppet att de inte kunde tro på Finlands försäkringar att landet ville och kunde försvara sin neutralitet mot varje försök att uttnyttja dess område till ett angrepp på Sovjetunionen. Av dessa skäl ville man utforma de sovjetiska militära planerna så, att ett preventivt angrepp på Finland skulle vara möjligt vid ett dylikt hot. Alla gränsjusteringar i fredsavtalet i Moskva skulle förbättra möjligheterna för ett sådant angrepp. Källa:A Upton, Välirauha (1965) III Finland tog ingen notis om att dessa områdesjusteringar uteslutande dikterades av nödvändigheten att försvara Leningradområdet. Givetvis gick de längre än de ursprungliga sovjetiska förslagen att flytta gränsen i trakten av Leningrad men de tog lärdom av vinterkriget. De representerade den 'maximimängd', som en gång för alla löste frågan om gränsen mellan Finland och Sovjetunionen. Källa: V.V. Pohlebkin, Suomi vihollisena ja ystävänä (1969) 6
16A. a) T. Kokelaan on tunnistettava tekstien peruserot: Rytin ilmoitus pysyä Saksan rinnalla ja Mannerheimin ilmoitus Suomen pyrkimyksestä rauhaan. Pohdinnaksi riittää tietää, että Rytin kirje liittyy Neuvostoliiton suurhyökkäyksen ajankohtaan ja Suomen ahdinkoon. Mannerheimin kirje liittyy aikaan, jolloin suurhyökkäys oli pysäytetty ja hänestä oli tullut presidentti. K. Dokumenttien yksityiskohtaisempi selvitys. Pohdintaa esimerkiksi Neuvostoliiton ehdottoman antautumisen vaatimuksesta suurhyökkäyksen aikana ja Saksan aseavun merkityksestä Suomelle. Pohdintaa Saksan sotilaallisen tilanteen heikentymisestä Normandian maihinnousun jälkeen ja Neuvostoliiton luopumisesta ehdottoman antautumisen vaatimuksesta suurhyökkäyksen epäonnistuttua. b) T. Esimerkiksi 2 3 seuraavista: Moskovan välirauha, Lapin sota, Paasikiven linja, valvontakomission saapuminen Suomeen, Pariisin rauhansopimus sekä YYA sopimus. K. Em. perusfaktojen syvällisempi pohdinta. Suomen aseman kytkeminen kylmän sodan alkamiseen. Vastauksessa voi olla myös pohdintaa Marshall avusta kieltäytymisestä ja kansandemokratioiden synnystä Suomen ulkopolitiikan kannalta katsottuna. 7
10. a) Molemmissa teksteissä vedotaan lujan hallitusvallan puolesta, jotta voidaan turvata yhteiskunnan järjestys ja rauha. Monarkian kannattajat perustelevat lujaa hallitusvaltaa sisällissodan aiheuttamalla epäjärjestyksellä ja ulkopolitiikalla: itsenäisyyden turvaamisella ja hyvillä suhteilla keskusvaltoihin. Myös tasavallan kannattajat näkevät suhteet Saksaan tärkeinä. Valtiomuodolla ei ole merkitystä suhteiden ylläpitoon. Tasavaltalaisen hallitusmuodon kannattajat tuovat esiin kansanvallan merkityksen ja katsovat, että yhteiskuntajärjestyksen turvaamista ei voi antaa vieraasta maasta tulevalle kuninkaalle. b) Kirjeen taustalla ensimmäisen maailmansodan loppunäytös Saksan tappio ja ympärysvaltojen voitto. Friedrich Karl luopui kruunusta, koska Saksan keisarikunta romahti. Hän ilmeisesti ymmärsi, että Suomen oli arvioitava suhteet Saksaan uudelleen: saksalaisesta kuninkaasta oli tulossa rasite Suomelle. c) Monarkian taustalla tynkäeduskunnan päätös ja vetoaminen Ruotsin ajan hallitusmuotoon. Maaliskuun 1919 eduskuntavaalit olivat voitto tasavaltaisen hallitusmuodon kannattajille ja tappio monarkisteille. Valtionhoitaja Mannerheim vahvisti tasavaltaisen valtiomuodon 1919. Monarkistien vaatimuksesta presidentille annettiin laajat valtaoikeudet mm. suhteessa eduskuntaan. Puoluekartan kehitys: Kokoomus ja edistyspuolue syntyvät valtiomuototaistelun seurauksena. Ensimmäiseksi presidentiksi valittiin tasavaltalainen K.J. Ståhlberg. Yhdysvallat ja Iso Britannia tunnustivat Suomen itsenäisyyden. Tasavaltalaisten voitto tuki sisällissodan jälkeistä eheytymistä. LIKHETER a) SKILLNADER stark centralmakt monarki mot republik centralmakterna (Tyskland) lita eller inte på utl.makt b) Förändringar krigets slut Finlands framtid viktigast 8
4) Den 2 juli 1917 behandlade lantdagen propositionen om den s.k. maktlagen, enligt vilken makten i Finland skulle överföras från Rysslands kejsare till lantdagen. Den socialdemokratiske ledamoten Yrjö Mäkelin försvarade lagförslaget med följande argument: Jag skulle säga att vi kräver oavhängighet för att revolutionens resultat skall bli bestående. Vi kräver den för att man i en stat fri från förmyndarskap med hjälp av klasskampen kan ordna drägliga förhållande för den arbetande befolkningen. Och vad Ryssland gäller skulle det aldrig få bekymmer av ett oavhängigt, folkstyrt Finland. I detta land kommer arbetarna att bestämma och där arbetarna bestämmer, där verkställs inget som kunde skada ett annat folks berättigade strävanden. Kansalaissota dokumentteina I (1967) Den ungfinske lantdagsledamoten K.J. Ståhlberg motsatte sig propositionen om maktlagen så här: jag kan inte rösta för dess godkännande och för att man inlåter sig i en äventyrspolitik med landets och folkets öde som insats. I så fall skulle vi själva ifrågasätta kravet på att även andra bör uppfatta Finlands grundlagar som okränkbara och heliga. Jag måste därför rösta emot lagförslaget, i hopp om att man på basen av ett nytt förslag ännu kunde uppnå ett tillfredsställande resultat, som beaktar folkets giltiga rättigheter, de nu uppnådda resultaten och den framtida utvecklingen på ett mer bestående sätt. Lantdagen 1917, protokoll I Några månader senare den 6 december 1917 röstade lantdagen igenom självständighetsförklaringen. Rösterna föll 100 mot 88, och emot röstade socialdemokraterna. a) Varför var Mäkelin och Ståhlberg oense om maktlagen? b) Varför ändrade socialdemokraterna sig inför omröstningen 6.12.1917? 9
b) Utvecklingen mellan 2.7.1917 6.12.1917 Regeringskrisen Nyval Svinhufvuds helborgerliga självständighetssenat Oktoberrevolutionen Generalstrejken Mommilas blodsbad Tudelningen av nationen 10
På hösten 1899 uruppfördes orkestersviten Historiska bilder, komponerad av Jean Sibelius samma år. Det avslutande stycket fick något senare namnet Finlandia. År 1940 omarbetade Sibelius hymnpartiet ur Finlandia för manskör. Denna version framfördes första gången på hösten samma år till följand år av V.A. Koskenniemi: O Finland, se, din morgonljusning randas, och natten skingras, hotfullt mörk och lång. Hör lärkand röst med rymdens susning blandas, Snart rymden fylles av jubelsång. Se natten flyr och fritt du åter andas. Din morgon ljusnar, o fosterland Stig högt, vårt land, som du ur natt dig höjde. Den dag dig väntar, fritt och öppet möt Med samma kraft, med samma mod, du röjde, När träldomsoket du sönderbröt. Förtrycket aldrig dig till jorden böjde. Ditt verk dig väntar, o fosterland. (Översättning: Joel Rundt) På vilka sätt anknöt både orkesterstycket och arrangemanget för manskör till händelser och stämningar under de nämnda åren? 11