Laboration i Festologi Abraham van Helsing och Abraham van Helsings sekreterare 1 februari 2014 1 Introduktion Till en stor sittning brukar det serveras öl, vin, nubbe och punsch. Av laborationstekniska skäl kommer det intwe att serveras vid bordet eller att ingå i biljettpriset. Man kommer istället införskaa de drycker man vill ha i baren. För att få backning ropar man backning!, och går sen till baren och köper en backning. 2 Metod När toastmastrasna talar har man tre ord på sig att avsluta konversationen. Fem om man har halva inne. Har man mer än så är det tradition att bjuda in toastmatrarna. Upplever man att sittningen år för långsamt går det att ropa tempo!. Vill man framföra ett spex eller en sång så framför man det till toastmastrarna (Abraham van Helsing, och hans sekreterare). 3 Resultat Resultatet av sittningen mäts i regel i promille, och ett bra mål brukar vara 1,5 promille. Andra mål är också bra, och om det är välmålat uppskattas det extra mycket. 4 Rapportskrivning Rapporten ska ta formen av ett synopsis, ett tidigt förstadium till ett fullvuxet spex, och vara ett dokument omkring två sidor långt som (i text) beskriver karaktärer, tema och handling för det presumtiva spexet. Traditionellt baseras ett synopsis på historiska händelser och personer. 1
INLÄMNING sker genom att skicka ditt synopsis via mail till tomas.bylund@gmail.com DEADLINE för inlämning är den 16:e FEBRUARI. UPPLÄSNING och BETYGSÄTTNING är den 23:e FEBRUARI. 5 Laborationsmoment Dessa ska utföras med gott humör och högljudda tillrop. 5.1 Sång 1. Portos visa. Denna visa sjungs i regel som första sång under sittningar. Jag vill börja gasqua. Var faan är min aska Vem i helvete stal min butelj? Skall törsten mig tvinga en TT börja svinga? Men vad fan bara blunda och svälj! Vilken smörja! Får jag spörja: Vem för fan tror att jag är en älg? Till England vi rider och sedan vad det lider stöter vi välan på någon pub. Och där ska vi festa, blott dricka av det bästa utav whisky och portvin, jag tänker gå hårt in för att smaka på rubb och stubb. 5.2 Sång 2. Måsen är en visa som sjungs till nubben. Det nns era verser än de som är skrivna i kompendiet, men av utrymmesskäl är inte alla medtagna. Det satt en mås på en klyvarbom och tom i krävan var kräket. Tungan lådde vid skepparns gom, 2
där han satt uti bleket. Jag vill ha sill hördes måsen rope och skepparn svarte: Jag vill ha O P Om blott jag får, om blott jag får. Nu lyfter måsen från klyvarbom och vinden spelar i tågen. OPn svalkat har skepparns gom, jag önskar blott att jag såg en. Så nöjd och lycklig den arme saten, han sätter storsegel den krabaten. Till havs han far och halvan tar. Jag tänker sälja min dromedar. Jag tänker ytta till norden. Vem vill va' bosatt uti ett land, där man får ligga vid borden? Nu konverterar jag här på snabben! Jag vill ha akvavit till kebaben! Var ingen mes, fyll upp din fez! Det satt en mus i en hushållsost, och åt och åt utan måtta. Tills osten blivit en mushåls-ost, och han en klotformad råtta. Så bra, sa musen, att va en fettboll, nu kan jag rulla med hast åt rätt håll: Ostindien! Ostindien! Den mås som satt på en klyvarbom, den är nu död och begraven, och skepparn som drack en aska rom, han har nu drunknat i haven. Så kan det gå om man fått för mycket, om man för brännvin har fattat tycke. Vi som har kvar, vi resten tar. 5.3 Sång 3. Jag har aldrig var't på snusen har likt Måsen ett ertal verser, men vi har begränsat antalet i kompendiet. 'Halleluja' upprepas 14 gågner, men varje person sjunger bara varannan gång. Den sjunde och fjortonde upprepningen är utdragen. 3
Jag har aldrig vatt på snusen, aldrig rökat en cigarr, halleluja! Mina dygder äro tusen, inga syndiga laster jag har. Jag har aldrig sett nå't naket, inte ens ett nyfött barn, halleluja! Mina blickar går i taket, därmed undgår jag frestarens garn. Halleluja!... Bacchus spelar på gitarren, Satan spelar på sitt handklaver, alla djävlar dansar tango, säg vad kan man väl önska sig mer? Jo, att alla bäckar vore brännvin, Finska viken fylld med Koens öl, Koskis i varenda rännsten och punsch i varendaste pöl. Halleluja!... 5.4 Sång 4. Skåne är en sång som sjungs till nubben. Nu är det dags att taga supen. Den stärker varje svag fysik. Den rinner ner igenom strupen, river gott som en tolvtums spik. Den är vårt hopp mot gula faran, vår tröst vid varje bleklagd sorg. Den stärker oss mot mask i magen, starkare än Sveaborg. Mera brännvin i glasen mera glas på vårt bord mera bord på kalasen, mera kalas på vår jord. Mera jordar kring månen mera månar kring Mars mera marscher till Skåne, mera Skåne, bevars! 4
5.5 Sång 5. Denna visa sjungs ofta till brännvin. Fordom odla man en vindruvsranka av vars frukt man gjorde ädelt vin Nu man pressar saften ur en planka doftande av äkta terpentin Höj nu bägaren, o broder, syster låt den svenska skogen rinna kall ner i strupen och om du är dyster låt oss dricka upp en liten tall. 5.6 Sång 6. Gräv ur tundran är den sista nubbevisan, där den sista nubben dricks upp. Fram tills 'Höj sen glasen...' sjungs den tyst, och efter det sjungs den kraftigt. Det Skrevs till Ekonomspexet Lenin. Gräv ur tundran två dussin potäter, låt dem jäsa uti fjorton dar. Modersmjölken för ryssar och sovjeter brännes i babushkas samovar. Var, var, var? Modersmjölken för ryssar och sovjeter brännes i babushkas samovar. Kyl sen drycken i Sibiriens tjäle, tappa upp i immiga små glas. Höj sen glasen för fosterlandets välgång sjung Nastarovnja! med en mäktig bas. Höj sen glasen för fosterlandets välgång sjung Nastarovnja! Låt glasen gå i kras! 5.7 Sång 7. Dance macabre är en sång som inte tillhör någon speciell del avsittningen. Runt kring vår stuga små djävlar sluga tassa så tyst med bockfot och svans. Varulvar yla, isande kyla 5
sveper i dimman fanstygets dans. Bäva, o broder, lyssna och hör vrålen från gast, som osalig dör. Satan han skrattar, askan han fattar, super tills dagen gryr. Gastar och spöken skymtar i kröken dödingar släpa ruttnande lik. Benrangel skramla, spökhänder famla, kväva din strupes rosslande skrik. Helvetets alla fasor släpps loss. Fan rider här med hela sin tross. Göm dig i stugan, du har fått ugan, Dille, det blir din lott. 5.8 Sång 8. Rövarpunsch. Ibland sjungs den era gånger i rad, med ett mellanspel av ppunsch,punsch...". Då brukar sången fortgå tills ingen börjar sjunga punsch,punsch..."efter versen är klar. Ja, punschen är och och punschen var och punschen skall förbliva. En lidelse vi alla har som inget kan fördriva. Ja punschen tinar opp, såväl som svalkar både kropp och själ. Den botar begären och lindrar besvären. Ja, punschen den gör både gott och väl! 5.9 Sång 9. Visa till torsdagskväll är en högstämd punschvisa. Visa obildade barbarer brukar byta ut 'fyllefår' mot 'fyllehud' eller 'fyllegodtyckligt djur'. De gör fel. Du häller ur askan en gyllene tår av punsch ifrån Cederlund. Du lyfter sen bägar'n och väl du förstår att föra den till din mun. 6
I kväll skall du dricka ditt livselixir och känna den ljuva punschen liksom ett vårbjörkeskir. I natt skall du bäras av grodan på bår och kallas för fyllefår. 5.10 Sång 10. Bered din kropp för punschen. Om KMS har köp punschen byts sista raden till "han är ett KMS drägg". Bered din kropp för frälsning av guldgul karaktär från gudarna en hälsning till alla männ'skor här den bringar fred på jorden vi stämmer upp i orden må gudars vilja ske men först om punsch vi be Se himlen änglar gråter när punschen tagit slut de tänka livet hårt är om ingen köper ut men gud går på systemet och löser det problemet han måste aldrig visa leg han har mustach och skägg 5.11 sång 11. O gamla klang och jubeltid. Om man känner sig träad av någon rad, så kan man ställa sig upp för att visa det. Till sista versen står man på stolen, och vid ssluten bröder fast vår krets"håller man händer med korsade armar tills lyft bägaren högtdå man lyfter bägaren och skålar. Det är traditionellt med ett slag i bordet till "kärnan". Alla andra slag är fel, och görs endast av obildade barbarer. O, gamla klang och jubeltid, ditt minne skall förbliva, och än åt livets bistra strid ett rosigt skimmer giva! 7
Snart tystnar allt vår yra skämt, vår sång blir stum, vår glam förstämt; O, jerum, jerum, jerum, O, quae mutatio rerum! Var äro de som kunde allt, blott ej sin ära svika, som voro män av äkta halt och världens herrar lika? De drogo bort från vin och sång till vardagslivets tråk och tvång; O, jerum, jerum, jerum, O, quae mutatio rerum! Den ene bökar upp den jord den andre väl planera den enes liv är djurens mord den andre grönt plantera en kokar sånt som luktar fult en skriver ϕ och x4 förstult; O, jerum, jerum, jerum, O, quae mutatio rerum! Men hjärtat i en sann student kan ingen tid förfrysa. Den glädjeeld som där han tänt, hans hela liv skall lysa. Det gamla skalet brustit har, men KÄRNAN nnes frisk dock kvar, och vad han än må mista, den skall dock aldrig brista! Så slutet, bröder, fast vår krets till glädjens värn och ära! Trots allt vi tryggt och väl tillreds vår vänskap trohet svära. Lyft bägarn högt och svinga, vän! De gamla gudar leva än bland skålar och pokaler, bland skålar och pokaler! 8