PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer stå sig om vi jobbar fler eller färre antal år? och annan pensionsinfotainment Ole Settergren, Pensionsmyndighetsutredningen 25 november 2009
36 dagar kvar!
Den nya myndigheten Försäkringskassans pensionsverksamhet PPM Pensionsmyndigheten - knappt 1000 medarbetare - finns på 8 platser i landet - Stockholmskontoret är beläget i Hornstull - anslag 2010:1,5 mdr
Ole Settergren 8 maj 2009 Pensionsmyndighetens uppdrag som vi tolkar det!
Uppdraget Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer Möjlighet för pensionsspararna att förstå, förutse och kunna påverka hela sin pension Enkel, neutral och pålitlig hjälp till sparare i valet av fonder Pålitliga fakta och analyser om pensioner till regeringen och andra intresserade Effektiv pensionsadministration till låg kostnad för alla pensionärer och pensionssparare
Vad kan en vanlig medborgare Rätt pension i rätt tid förvänta sig? Bra stöd för att välja fonder Orange kuvert, lättläst intressant och tydligt Lättanvänd webbplats med lättbegriplig information och effektiva e-tjänster Enkla och snabba handläggningsprocesser www.minpension.se helhetsbilden av pensionen på enkelt sätt Service över disk på mer än 100 platser Serviceinriktad telefonkundtjänst med bra öppettider
Det lokala personliga mötet Inom Försäkringskassan och PPM erbjuds inom pensionsområdet följande: servicekontor på ca 80 orter lokalkontor på ca 40 orter samverkanskontor (i samarbete med AF eller kommun) bokade möte informationsverksamhet för blivande pensionärer informationsverksamhet om pensionssystemet, premiepensionen och fonder.
Så här möter vi pensionärer och pensionssparare Vi kommer att genomföra mer än 275 000 möten under 2010 Vi använder myndighetens lokaliseringsorter för att klara hög servicenivå till lägsta kostnad Luleå Vi kommer att genomföra 10 000 fördjupade bokade möten Karlstad Växjö Sundsvall Söderhamn Gävle Stockholm Visby 124 Servicekontor i hela landet utgör navet för det spontana besöket Halmstad Satsning på uppsökande informationsverksamhet - informationstillfällen för blivande pensionärer - utbildning av vidareinformatörer - proaktiv information ute hos företag och organisationer Vi bygger vidare på strategin kring tekniskt möte på distans
Webb och intranät - centrala verktyg i mötet 9
Vad kan branschen och våra uppdragsgivare förvänta sig? effektiv och standardiserad statistikproduktion oberoende, lättillgänglig information kunskapskälla och en aktiv myndighet i debatten hög kvalitet i beslutsunderlag vi skapar förståelse för skillnaden mellan Pensionsmyndigheten och pensionssystemet
Hur får pensionärer och sparare veta att vi finns? Huvudbudskapet är våra kontaktuppgifter Information med pensionsbeskedet i januari Dagspressannonser Webbannonsering Massmedieaktiviteter Orange kuvert Information på alla vårdcentraler Information hos Försäkringskassan och servicekontoren Och via er hoppas vi!
Alla pensionärer får ett brev
Förändringar i premiepensionen Ickevalsalternativet premiesparfonden läggs ned Ersätts av SÅFA statens årskullsförvaltningsalternativ som förvaltas av 7:e AP-fonden Samtidigt införs ett nytt statligt alternativ Statens fondportföljer
SÅFA Din årskull avgör risknivån Ju närmare pensionen, desto lägre risk minst 100 procent aktier fram till 55 års ålder Låg avgift
Statens fondportföljer Alternativ för den som vill välja risknivå på en färdig portfölj Tre varianter försiktig, balanserad och offensiv beroende på mixen av aktier och räntepapper Förvaltas av 7:e AP-fonden Låg avgift
Nu ett annat perspektiv
Jorden Geografisk och politisk Källa: www.worldmapper.org
Befolkningen Källa: www.worldmapper.org
Den äldre befolkningen äldre än 65 år Källa: www.worldmapper.org
Barnen Yngre än 16 Källa: www.worldmapper.org
Det nya systemets tre grundläggande principer 1 Varje krona räknas" 2 Indexering till snittinkomstens förändring - undantag från denna regel sker om balanseringen är aktiverad 3 Pensionen beräknas med den livslängd som gäller vid pensionstidpunkten
Pensionsreformens förflyttningar... Avgift/pensionsrätt Contribution 16 % 16 % 2,5 % Avgiftsbestämt Inkomstpension I Premiepension II 100 % risk de försäkrade Förmånsbestämt Ftp G Ä ATP / Folkpension III IV 100 % risk försäkringsgivaren (staten ) Ftp = förtidspension G = garantinivå Ä = änkepension Fördelnings -system Fonderatsystem (premiereserv)
Varje avgift ger pensionsrätt hela livet, livsinkomstprincipen SEK Pensionsgrundande inkomst 16 % Inkomstpension Premiepension 2,5 % 0 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder Age
Pensionskontot och pensionsberäkningen 0 Pensionskontots saldo, kronor Arvsvinst Ränta Snittinkomst utvecklingen* Administration Ränta, netto År som pensionär (65 19) Förskottsränta 1,6% Delningstal Avgifter = 16 pensionsrätter = Pension 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 Ålder - *Undantag sker om balanseringen är aktiverad
Varför en avgift på 18,5 %? 1 Bl.a. för att det givet vissa antagande innebar samma pension som i ATP 2 och 18,5 räcker i och med tjänstepensionerna (då ca 3,5 % under tak, nu på väg mot 4,5 %)
Ett annat sätt att beskriva pensionsreformen Före reformen och efter Garantipension Inkomst- Earnings grundad public pension ATP Universal flat rate benefit folkpension Folkpension Inkomstgrundad- Earnings pension (inkomst- & premium och premiepension) pension)
I det nya pensionssystemet innebär den ökade livslängden att vi måste arbeta längre för att få samma % i pension som årgångarna före. Årskull...fyller 65 Livslängd vid 65 Effekt på månadspensionen från livslängdsökningen (via delningstalen) Pensionsålder för att neutralisera livslängdsökningens effekt Förväntad livstid som pensionär med den högre pensionsåldern 1930 1995 82 år, 5 mån.. 65 år 17 år, 6 månader. 1940 2005 83 år, 7 m. -5 % 65 år, 9 m. 17 år, 10 m. 1950 2015 84 år, 10 m. -10 % 66 år, 7 m. 18 år, 3 m. 1960 2025 85 år, 7 m. -13 % 67 år, 2 m. 18 år, 5 m. 1965 2040 85 år, 11 m. -15 % 67 år, 5 m. 18 år, 6 m. 1970 2035 86 år, 3 m. -16 % 67 år, 7 m. 18 år, 8 m. 1980 2045 86 år, 10 m. -18 % 68 år 18 år, 10 m. Ole Settergren 25 mars 2009 Källa: Försäkringskassan Orange Rapport Pensionssystemets årsredovisning 2007
Några uppgifter om hur mycket pengar det rör sig om
Hur mycket betalar vi för våra pensioner och vad fick vi i pension? Beloppen avser 2007. Källa Orange Rapport Pensionssystemets årsredovisning 2008. Lönesumman år 2007 var 1 237 miljarder kr. Allmän pension Avgifter / premier miljarder kr. 218 Procent av lönesumman 18 Utbetalningar miljarder kr. 186* Avtalspension 119 10 49 Privat pension 13 Summa 350 4% 1 29 19 254 7% 34% 62% 19% 74% *Utöver de ovan redovisade avgifterna för intjänad pension betalades år 2007 garantipension (20 miljarder) änkepension (15 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd (8 miljarder), totalt 43 miljarder motsvarande 3,5 procent av lönesumman.
Pensionsparadoxen: höga avsättningar och låga (?) pensioner. Ole Settergren 25 mars 2009
Socialförsäkringsutgifter inom äldrepolitiken, miljader kr Förmån 2009 2010 2011 2012 Tilläggs- & inkomstpension 220,9 225,0 224,8 235,0 Premiepension 0,9 1,3 1,6 2,2 Garantipension 19,0 18,1 18,0 17,8 Efterlevandepensioner BTP (till pensionärer) Äldreförsörjning -sstöd 15,9 15,0 14,3 13,7 6,9 7,2 7,9 7,9 0,5 0,5 0,5 0,6 Summa 263,2 267,1 262,1 277,2 Källa: Försäkringskassans anslagsprognos i 30 juli 2009, samt uppgifter från PPM
Allmän pension 2009 Förmån Miljarder kr Mottagare Snitt* Tilläggspension 189 1 690 000 9 300 Inkomstpension 31 700 000 3 700 = Inkomstpension & tilläggspension (fördelningssystemet) 220 1 690 000 10 800 Premiepension 1 640 000 100 = Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (inkomstgrundad pension) 221 1 710 000 10 800 Garantipension (GARP 37 & 38) 19 765 000 2 100 Allmän pension 240 1 750 000 11 600 *Snitt kr per månad per mottagare
Pensionernas storlek 2008 Kronor / månad 1:a kvartilen Median 3:e kvartilen Allmän pension 7 154 10 127 13 156 Allmän pension + tjänstepension + Privat pension 7 977 11 976 15 943 Kan (kanske) jämföras med en genomsnittlig pensionsgrundande inkomst på ca 18 600 kr per månad Snittinkomst för fulltidsarbetande är ca 30 600. (Orange rapport 2008 snittinkomsternas definition kan diskuteras) Ovanstående belopp innefattar personer med få förvärvsår i Sverige samt personer med tidiga (och sena) pensionsuttag
Pensioner och pensionsnivåer år 2006 för personer födda 1940 Pension Procentandel* som har denna pension Genomsnittlig pension 2006, kr månad Procent av slutlön (inkomst i ålder 60-64 år) Garanti-, inkomst, tilläggs- och premiepension 100 11 160 60 Tjänstepension 91 3 100 17 Privat pension 45 1 240 6 Totalt 15 500 83 *I undersökningen ingår endast personer som tog ut pension vid 65 och som har minst 30 intjänandeår, total blev det 65 140 personer Källa: Folksam 2009-04-09, Välfärdsrapport Vad blev det för pension, av Håkan Svärdman.
Detta händer 2009/2010
Jämförelse av nya och gamla regler för indexering av 2002-2009 Följsamhetsindex - ackumulerat 21,2 % Prisbasbelopp - ackumulerat 16,0 % 2,7 3,3 3,6 2,8 4,4 4,5 5.0% 4.0% 3.0% 1,8 1,8 1,8 1,5 1,6 1,7 2.0% 0,8 0,8 1,1 1.0% 0,3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0.0% För pensionärer med enbart inkomstgrundad pension och som haft pension åtminstone sedan 2002 har följsamhetsindexeringen hittills gett 4,5 % högre pensioner än vad som skulle blivit fallet med de gamla reglerna. Ole Settergren 8 maj 2009
Olika faktorers bidrag till följsamhetsindexeringen 2010, procent Real inkomstutveckling, medel 2006-2009 +1,3 Prisförändring, juni 2008-juni 2009 0,8 Korrigering av tidigare prognoser 0,2 Förändring av inkomstindex +0,3 Balanseringseffekt 1,7 Förändring av inkomstindex/balansindex 1,4 Normen 1,6 Följsamhetsindexering = nominell förändring av inkomst- och tilläggspensionerna, 3,0
Fördelning av balanseringseffekten för alla pensionärer Balanseringseffekt Antal pensionärer Procent av alla 0 218 000 12 <0 - minus 0,5 153 000 9 minus 0,5 - minus 1 445 000 25 minus 1 - minus 1,5 1 000 0 minus 1,7 966 000 54 Totalt 1 783 000 100 Balanseringseffekten är noll procent för ca 218 000 pensionärer. För ca 153 000 pensionärer som har garantipension samt BTP är balanseringseffekten ca 0,2 procent. Av knappt 1,8 miljoner pensionärer har ca 816 000 pensionärer en balanseringseffekt under en procent. Knappt en miljon pensionärer har varken bostadstillägg eller garantipension. Balanseringseffekten för dessa är 1,7 procent.
Förändring disponibel inkomst 2010, person utan BTP (född 1937 eller tidigare)
Förändring disponibel inkomst 2010, person med BTP (född 1937 eller tidigare, antagen hyra 4 000 kr /månad)
Hur känslig är pensionärens reala inkomst beroende på följsamhetsindexering (och balansering) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Full real effekt på summa pension Helt okänsligt Real förändring i summan av allmänna pensionsförmåner (IP + GarP + BTP) vid realförändring av inkomstgrundad pension (IP) 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 11000 12000 13000 14000 15000 16000 17000 Inkomstpension
Vad är det egentligen som gör att balanseringen (bromsen) slår till? Svar: Skulderna har ökat lite för mycket, och AP-fondens avkastning har varit lite för låg. Faktisk skuld 2008 7 428 Skuld som skulle medfört oförändrat balanstal 6 995 = för stor skuldökning 473 Förklaras av: Grundavdragets indexhöjande effekt 160 Förmåner > avgifterna + omvärdering av ATP-skuld Miljarder kr 123 Det finns olika sätt att beskriva utvecklingen, den här tar AP-fondens avkastning för given. Så behöver man inte se det. Om man istället tar skuldernas utveckling för given, skulle AP-fondens avkastning 2002-2008 i genomsnitt, behövt vara 6,7 % per år. Då hade fonden varit 950 miljarder 31/12 2008 Medellivslängdens pensionsskuldsökning Övrigt 45 145 Fondens genomsnittliga avkastning var 2,19 % per år. Fonden var 707 miljarder 31/12 2008. = Summa förklaring 473
Är pensionssystemet underfinansierat, finns det en inkomstbrist? Beror på vilket synsätt man har. Med synsättet att pensionernas storlek ska anpassa sig till vad systemet långsiktigt bedöms kunna finansiera så finns det inte, och kommer aldrig att finnas, en inkomstbrist. Med synsättet att pensionernas storlek ska vara på en viss nivå, eller utveckla sig på visst sätt, t.ex. minst följa KPI, så finns det för närvarande en inkomstbrist.
Vad kan pensionärerna vänta sig de närmaste åren? Prognos osäkra siffror 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring av inkomstindex, % +6,2 +0,3 +3,4 +3,8 +4,1 Balanseringseffekt 0,0 1,7 4,5 2,6 0,4 Förändring av inkomstindex/balansindex %, +6,2 1,4 1,2 +1,1 +3,7 Nominell förändring av inkomstpensionerna, % +4,5 3,0 2,8 0,5 +2,1 Källa: Försäkringskassan, Budgetuppföljning 2009-10-29
Pensionerna finansieras av de arbetande
Genomsnittlig PGI per ålder Kronor 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 15 25 35 45 55 65 Respektive årskulls ålder 2007 Ole Settergren 25 mars 2009 Källa: Försäkringskassan, PGI 2007. Boguslaw D. Mikula
Genomsnittlig PGI per ålder vid tidigare debutålder Varje ålder fram till ålder 43 antas få den ett år äldre ålderns genomsnittliga PGI. Genomsnitts PGI vid 42 = 43. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Ökning av avgifter = 4,5 miljarder kr Ökning av omsättningstiden = 0,5 år Ökning av avgiftstillgång = 4,5 x 31 = 140 miljarder kronor Ökning av avgiftstillgång via omsättningstid (0,5 år) = 80 miljarder kr Summa ökning av avgiftstillgång = 220 miljarder Ökningen motsvarar en avkastning på fonden (707) om 30 % 0 15 25 35 45 55 65 Respektive årskulls ålder 2007 Ole Settergren 25 mars 2009 Källa: Försäkringskassan, PGI 2007. Boguslaw D. Mikula
Genomsnittlig PGI per ålder vid senare utträde Varje ålder från till ålder 43 antas få den ett år yngre ålderns genomsnittliga PGI. Genomsnitts PGI vid 43 = 44. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Ökning av avgifter = 4,5 miljarder kr Ökning av omsättningstiden = 0 år Ökning av avgiftstillgång = 4,5 x 31 = 140 miljarder kr Summa ökning av avgiftstillgång = 140 miljarder Ökningen motsvarar en avkastning på fonden (707) om 20 % 0 15 25 35 45 55 65 Respektive årskulls ålder 2007 Ole Settergren 25 mars 2009 Källa: Försäkringskassan, PGI 2007. Boguslaw D. Mikula
Genomsnittlig PGI per ålder vid tidigare debut och senare utträde 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Ökning av avgifter = 9 miljarder kr Ökning av omsättningstiden = 0,5 år Ökning av avgiftstillgång = 9 x 31 = 280 miljarder kr Ökning av avgiftstillgång via omsättningstid (0,5 år) = 80 Summa ökning av avgiftstillgång = 360 miljarder Ökningen motsvarar en avkastning på fonden (707) om 50 % 0 15 25 35 45 55 65 Respektive årskulls ålder 2007 Ole Settergren 25 mars 2009 Källa: Försäkringskassan, PGI 2007. Boguslaw D. Mikula