Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14
Omvårdnadslyftet och krav på utbildningsnivå Bakgrund Omvårdnadslyftet anknyter till Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12) och Socialstyrelsens vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen (demens, psykiatri, kost- och nutrition, omsorg och vård vid livets slut samt funktionsbevarande omsorg). Nivå på personalens kunskaper och förmågor I december 2011 publiceras Socialstyrelsens allmänna råd (SOFSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. De allmänna råden innehåller rekommendationer för tolkningen av 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och närmare bestämt, de grundläggande kunskaper som behövs för att arbeta som t.ex. vårdbiträde eller undersköterska i socialtjänstens omsorg om äldre. I 3 kap. 3 SoL står det att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet det för uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. I de allmänna råden redogör Socialstyrelsen för, under 12 olika rubriker, vilka grundläggande kunskaper och förmågor som personalen bör ha. Detta har sedan kompletterats med ett råd om att en person kan uppnå kunskaper och förmågor i enlighet med de allmänna råden genom godkända kurser om 1 100 poäng i de programgemensamma karaktärsämnena och 300 poäng i ämnet gerontologi och geriatrik på vård- och omsorgsprogrammet, eller genom motsvarande utbildning. De allmänna råden säger även att det går att få tillräckliga kunskaper i svenska för att förstå, tala, läsa och skriva svenska i enlighet med de allmänna råden genom godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk i vård och omsorgsprogrammet, eller genom annan motsvarande utbildning. Detta tillägg är avsett för befintlig personal i verksamheterna, som inte har behörighet att börja läsa svenska eller svenska som andraspråk på programgemensam nivå. Sådan personal kan alltså i stället läsa svenska eller svenska som andraspråk på gymnasiegemensam nivå. Ansvar Den ansvariga nämnden eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet har ansvaret för att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet i en verksamhet (3 kap. 3 andra stycket SoL).
Syfte Omvårdnadslyftet syftar till att stimulera huvudmännens långsiktiga arbete med att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Satsningen avser både den grundläggande kompetensen och den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. Målgruppen är den personal inom äldreomsorgen där grundutbildningen till yrket är en gymnasial utbildning, t.ex. vårdbiträden och undersköterskor. Satsningen ska förstärka, men inte ersätta, de utbildningsinsatser som pågår i kommunerna. Vad innebär det för oss? Arbete planeras pågå inom 2 års tid och indelas i flera etapper: 1. Enkät till omvårdnadspersonal i att uttrycka sina önskemål och bedömningar om egen kompetens och kompetenshöjningsbehov 2. Kartläggning av språkkunskapsnivåerna där svenska är andra språk 3. Kartläggning av äldre och nyare gymnasiala utbildningar inom vård och omsorg 4. Kartläggning av andra än vårdutbildningar inom vår verksamhet 5. Bedömning om kunskapsförhöjningsbehov av svenska som andra språk 6. Bedömning av kompetenshöjningsbehov enstaka kurser/poäng 7. Validering av befintliga kompetenser 8. Utbildningsplanering och genomförande av utbildningsinsatser så långt som möjligt på egen arbetsplats, studier i grupp, flexibla studier med individuellt upplägg i egen takt, distansstudier. 9. Fördjupningsutbildningar på högskola om det finns intresse. 10. Utvärderingar. Förväntningar Höjning av den formella kompetensen på arbetsplatsen, högre kompetens och därmed ökad kvalitet i verksamheten, lägre kostnad genom en förkortad utbildningstid, kartläggning av kompetens, personalutveckling och stöd i rekrytering av personal. Vad innebär validering? Validering innebär att synliggöra, identifiera och erkänna en persons verkliga kompetens. Det handlar inte bara om den kompetens en person formellt skaffat sig i olika utbildningar med betyg, utan även den kompetens som en person fått genom praktiska erfarenheter och deltagande i kompetensutveckling på arbetsplatsen eller i samhällslivet i övrigt. Hur går det till att validera? Steg 1. Information. Vad innebär validering? Hur går validering till? Vilka kurser kan valideras i aktuellt program? Innehåll i olika kurser, kursmål och betygskriterier. Steg 2. Kartläggning och bedömning av kompetens. Den som ska validera gör en självskattning av vilka kurser som kan vara möjliga att validera. Valideringspedagogen samtalar om vilka kurser som bedöms vara möjliga att validera. Valideringspedagogen går igenom skriftliga dokument t.ex. betyg eller intyg. En valideringsplan upprättas.
Steg 3. Validering med fokus på att uppnå betyg godkänt. Validering, görs muntligt (individuellt eller i grupp) och skriftligt (individuellt). Den muntliga valideringen leds av valideringspedagogen. Arbetsgivaren skriver ett intyg om att den som ska validera har de praktiska erfarenheter som krävs, för att uppnå godkänt i vissa kurser, alternativt kan praktisk validering ske på skolan. Valideringen avslutas och betyg sätts. Eventuell kompletteringsutbildning enligt särskild individuell planering. Steg 4. Skriftlig examination för högre betyg och kompletteringsutbildning. Den som önskar uppnå ett högre betyg i de kurser som validerats får möjlighet att pröva detta genom särskild skriftlig examination. För den som vill fortsätta med eventuell kompletteringsutbildning upprättas en individuell studieplan. Vilka vinster ger validering till individen? Att erfarenheter och kunskaper blir erkända och dokumenterade; att få formell kompetensgenom betyg eller intyg; att kunna fortsätta med kompletteringsutbildning med utgångspunkt från validering; förkortad utbildningstid; individanpassat utbildningsinnehåll; ökad trygghet och säkerhet i arbetet; att kunna få högre lön eller söka andra arbeten; ökade möjligheter till arbete om man är arbetssökande. Berättigade utbildningar Grundläggande kunskaper kurser på gymnasienivå i det nya vård- och omsorgsprogrammet på gymnasieskolan (GY11) eller motsvarande kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen(vux2012). Kurserna är valbara men man bör ha de 1 100+300 gymnasiepoängen för att gå vidare till programfördjupningarna. Specialiserade uppgifter kurser på gymnasienivå. För personal som arbetar, eller kommer att arbeta med, specialiserade uppgifter kan Medicin 2, Samhällsbaserad psykiatri, Psykologi 2 samt Hemsjukvård ses som ytterligare fördjupning av kunskapsområden som är viktiga inom äldreomsorgen. Personal som arbetar med dessa uppgifter kan även ha en arbetslagsledande funktion vilket gör att det kan finnas behov av kunskaper inom Ledarskap och organisation liksom IT i vård om omsorg. För personal som arbetar med specialiserade uppgifter är nedanstående programfördjupningar bidragsberättigade om de anordnas som uppdragsutbildning. Specialiserade uppgifter kurser på yrkeshögskole- och högskolenivå. Socialstyrelsen har i en vägledning 2012 ställt samman kunskapsområden som kan behövas för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. De är demens, psykiatri, kost- och nutrition, omsorg och vård vid livets slut samt funktionsbevarande omsorg. För personal som arbetar med specialiserade uppgifter får statsbidraget användas för befintliga kurser som bedrivs av anordnare av yrkeshögskoleutbildning och som har relevans för vård och omsorg om äldre, samt högskolekurser med relevans för vård och omsorg om äldre. Det förutsätter att dessa kurser anordnas genom uppdragsutbildning. Socialstyrelsen har även utlyst statsbidrag till utbildningsanordnare som behöver medel för att starta uppdragsutbildningar. Information till ÄHO s ledning och Omsorgsnämnd sept-2012 F.M. MAS
Genomförande Planering Omsorgsnämnden i Bjurholm ansökte om medel för att bedriva Omvårdnadslyftet inom Bjurholms äldre- och handikappomsorgen i februari 2012. Under sommaren 2012 fick vi beslut om beviljade medel. Förfrågningsenkät skickades ut till all vård och omsorgs personal under sommaren 2012. Uppgifter om kompetensstrukturen inom ÄO Bjurholm inhämtades från personalregister. Enhetschefer sammanställde kompetensbehoven. Kartläggning om befintliga kompetenser visade att cirka 38 % av vårdpersonalen saknade vårdutbildning medan den resterande 62 % saknade gymnasiepoäng enligt reformen GY-2011. Däremot uppfyller vi krav på svenska 2 och svenska som andra språk då vi anställer ingen personal med ickegodkända språkfärdigheter. Under sommaren kontaktade vi flera olika utbildningsanordnare i Umeå, Skellefteå, Luleå, Stockholm och Vännäs och beställde offert för utbildningsinsatser. Vi kommunicerade med Socialstyrelsen under hela förberedningsfasen angående villkorens förtydligande och handledning. Trots att vi har uttalat behov efter vårdpersonal med högskoleutbildning i demensvården, bedömde vi att satsning i grundutbildningen skulle gå i första hand. På förfrågningsunderlaget som vi skickat ut svarade Kunskaps Utvecklings Institutet (Kui), utbildningsanordnare som hade goda referenser från många kommuner i landet där validering och kompetensförhöjningsinsatser hade genomförts. Vi gjorde krav specifikation och beställningsunderlag och anlitade Kui för genomförande av valideringen i Bjurholm Hösttermin-2012/Vårtermin-2013. Genomförande av Omvårdnadslyftet HT-2012 Första informationsmöte om valideringen mellan valideringspedagog och personal som skulle valideras genomfördes den 30 oktober-2012. Valideringen genomfördes vecka 49. Resultat: 15 deltagares kunskaper i Vård- och omsorgsarbete 1, 200 gymnasiepoäng Sammanlagt 3000 poäng 1 deltagares kunskaper i Social psykiatri och Psykiatri 1,2. 400 poäng Sammanlagt.. 3400 poäng Planering VT-2013: 15 deltagares kunskapsvalidering i Psykologi-1 (50 p) och Etik och Människans livsvillkor (100 p) inplanerat till vecka 9 i Bjurholm. Ytterligare medel ansöktes och beviljades av Socialstyrelsen hösten-2012. Uppföljande information till Omsorgsnämnden inplanerad efter andra valideringstillfället under våren 2013. Info till ON 26 feb 2013
Genomförande av Omvårdnadslyftet VT-2013 VT-2013. Valideringen genomfördes 26-28 februari 2013. Resultat: 15 deltagares kunskaper i Psykologi 1 50 p validerades. 750 p 15 deltagares kunskaper i Etik och människovillkor 100p. 1500 p Sammanlagt 2250 poäng Mars-2013. Bjurholmskommun har erhållit ytterligare 206.000 T från Socialstyrelsen. Planering HT-2013: Kurs Äldre hälsa och livsvillkor 200 p. Antal personer som får validera planeras preliminärt 15 stycken alternativt Hälsopedagogik 50 p. Info till ON maj 2013. Genomförande av Omvårdnadslyftet HT-2013 HT-2013. Valideringen genomfördes 1-3 oktober 2013. Resultat: 15 deltagares kunskaper i Äldres hälsa och livsvillkor 200 p.. 3000 poäng Planering VT-2014: Om ny utlysning för statsbidrag kommer ut i november kan vi ansöka om medel till 2014. Okt-13 Fausta Marianovic