Universitet & högskolor

Rapport 2011:8 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011 www.hsv.se

Rapport 2011:8 R Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011

Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011 Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:8 R ISSN 1400-948X REDAKTÖRER Ingeborg Amnéus, Lena Eriksson, Ingrid Pettersson UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Ellen Almgren, Ingeborg Amnéus, Lena Eriksson, Örjan Hemström, Magdalena Inkinen, Anna Lundh, Lars Pettersson, Per-Gunnar Rosengren, Åsa Rurling UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Ingrid Pettersson INTERNATIONELL MOBILITET Anders Wiberg UTBILDNING OCH ARBETE Örjan Hemström, Anders Wiberg PERSONAL Per Gillström, Helen Dryler, Magdalena Inkinen EKONOMI OCH FORSKNINGSFINANSIERING Marie Kahlroth SVERIGE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Aija Sadurskis NYCKELTAL Jan-Åke Engström TABELLER Eva-Marie Larsson GRAFISK FORM OCH GRAFIK Lena Ernstson OMSLAGSBILD Illustration av konstnärligt campus, innan byggstart, Umeå Universitet. White Arkitekter INLAGANS ILLUSTRATIONER Kreativa miljöer vid svenska universitet TRYCK Åtta.45 Tryckerier AB, Solna, juni 2011 TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER

FÖRORD HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT SAMMANFATTAR utvecklingen vid svenska universitet och högskolor under det senaste året. Årets utveckling sätts också in i ett längre perspektiv, vilket möjliggör en redovisning av trender och tendenser. Årsrapporten 2011 präglas av rekord. Den svenska högskolan är större än någonsin i den högre utbildningens tusenåriga historia. Närmare en halv miljon individer studenter och anställda verkar i högskolan. Ett rekordartat stort antal nybörjare påbörjade högskoleutbildning läsåret 2009/10. Den kraftiga ökningen gällde även om man exkluderar inresande studenter. Läsåret 2009/10 stod, för första gången på tio år, de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Medianåldern bland de svenska högskolenybörjarna var också lägre än någonsin tidigare. Det totala antalet studenter det senaste läsåret utgjorde också ett rekord. Antalet examina ökar igen och en Bolognaeffekt kan ses i att generella program har ökat kraftigt sedan 2007/08. Det är fortfarande stora skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i högskolestudier den kvinnliga dominansen är hög. Internationaliseringen ligger på en hög nivå men balansen mellan inresande och utresande studenter är ojämn 42 000 mot 26 500 men med införandet av avgifter för studenter utanför EU/EES förväntas omvända förhållanden. Sammantaget kan antalet svenska studenter som väljer att förlägga hela sin utbildning utomlands sägas motsvara ytterligare ett svenskt lärosäte. Antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå är oförändrat 2010 jämfört med 2009, men andelen kvinnor ökar hela tiden. Grupper med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i utbildning på forskarnivå. Samma situation råder i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Nu har 32 procent av den svenska befolkningen högskoleutbildning vilket är fyra procentenheter över genomsnittet för OECD. Högskolans storlek syns också i att de anställda utgör ungefär en fjärdedel av all statlig personal. Såväl totalantalet anställda som antalet som forskar och undervisar var det högsta någonsin 2010. Könsfördelningen bland den forskande och undervisande personalen har blivit jämnare men det finns stora skillnader inom olika personal- och ämnesgrupper. Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning var rekordartade 67,4 miljarder kronor 2010 två procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Merparten av forskningsfinansieringen härrör från offentliga medel, men den privata sektorn står för en överraskande hög andel 13 procent av forskningsfinansieringen. Sammantaget präglades läsåret 2009/10 av högskolans fortsatta expansion. Analyserna i årsrapporten bygger på lärosätenas löpande rapportering av statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån och på den direktrapportering till Högskoleverket som lärosätena gör i samband med att de avlämnar sina årsredovisningar till regeringen. Förutom denna huvudrapport publiceras en förkortad version på engelska. Dessa publikationer finns, liksom en tabellbilaga till årsrapporten, tillgängliga på Högskoleverkets webbplats, www.hsv.se. Via hemsidan når man också Högskoleverkets databas för nationell uppföljning av verksamheten vid universitet och högskolor (NU-statistikdatabasen). Uppgifterna i årsrapporten kompletteras också av mer detaljerad information i de statistiska meddelanden som ges ut gemensamt av Statistiska centralbyrån och Högskoleverket. Jag hoppas att de uppgifter om verksamheten vid högskolor och universitet som presenteras i Högskoleverkets årsrapport ska kunna tjäna som information och underlag för beslutsfattare såväl inom statsmakterna och näringslivet som inom universitet och högskolor. Lars Haikola Universitetskansler FÖRORD 3

LÄROSÄTEN LÄROSÄTEN MED TILLSTÅND ATT UTFÄRDA EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ, AVANCERAD NIVÅ OCH FORSKARNIVÅ Statlig huvudman Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet 1 Mittuniversitetet Örebro universitet Blekinge tekniska högskola* Gymnastik- och idrottshögskolan* Högskolan i Borås* Högskolan i Gävle* Högskolan i Halmstad* Högskolan i Skövde* Malmö högskola* Mälardalens högskola* Södertörns högskola* Enskild huvudman Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping* * Högskolor med tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett eller flera begränsade områden vid utgången av 2010. 1. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick den 1 januari 2010 samman till Linnéuniversitetet. LÄROSÄTEN MED TILLSTÅND ATT UTFÄRDA EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Statlig huvudman Försvarshögskolan Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Dans- och cirkushögskolan Dramatiska institutet 2 Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm 2 Enskild huvudman Beckmans designhögskola Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds teologiska högskola Newmaninstitutet Röda Korsets högskola Sophiahemmet högskola Stockholms Musikpedagogiska Institut Teologiska Högskolan, Stockholm Örebro Teologiska Högskola Dessutom finns ett antal utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen. 2. Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm gick den 1 januari 2011 samman till Stockholms dramatiska högskola.

INNEHÅLL FÖRORD 3 LÄROSÄTEN 4 SAMMANFATTNING 7 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 Sökande antagna nybörjare 12 Uppföljning av nya tillträdesregler, FAKTARUTA 16 Studenterna 19 Basår, FAKTARUTA 19 Kårobligatoriet, FAKTARUTA 21 Studenter med funktionshinder, FAKTARUTA 21 Examina 21 Bedömning och behörighetsprövning av utländsk utbildning, FAKTARUTA 25 Genomströmning 25 Utbildningens omfattning och inriktning 27 De tre första åren med ny utbildnings- och examensstruktur, FAKTARUTA 29 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 33 Nybörjare 34 Forskarskolor för yrkesverksamma lärare, FAKTARUTA 36 Hela doktorandpopulationen 36 Examina 39 Högskolor med examenstillstånd på forskarnivå inom ett område, FAKTARUTA 39 Doktorander vid högskolor utan eller med begränsat examenstillstånd i utbildning på forskarnivå, FAKTARUTA 39 Konstnärlig licentiatexamen och doktorsexamen, FAKTARUTA 40 INTERNATIONELL MOBILITET 43 Utresande studenter från Sverige 44 Inresande studenter till Sverige 47 Internationellt utbyte doktorander 49 Internationellt utbyte personal 49 UTBILDNING OCH ARBETE 51 Utbildningsnivå och arbetsmarknadsställning 52 Etablering på arbetsmarknaden 52 Doktorsexaminerades etablering 54 Framtidsutsikter 55 PERSONAL 59 Personalen totalt 60 Den forskande och undervisande personalen 60 Kvinnor och män 61 De olika personalgruppernas utveckling 62 EKONOMI OCH FORSKNINGSFINANSIERING 67 Intäkter, kostnader och resultat 68 Resurstilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, FAKTARUTA 72 Forskningsfinansiering 73 Direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå, FAKTARUTA 74 SVERIGE I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 81 NYCKELTAL 89 Nyckeltal för lärosäten 90 Nyckeltal för yrkesexamensprogram 100 TABELLER 105

Campus Sundvall, Åkroken Mittuniversitetet Åkroken utsågs 2008 till Europas bästa nybyggda universitetsområde och Bästa stadsdel. Det har även vunnit det prestigefyllda stadsbyggnadspriset Charter Awards. Fotograf Tina Stafrén

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING 7

FLER STUDENTER ÄN NÅGONSIN TIDIGARE Läsåret 2009/10 var på många sätt ett rekordår för den svenska högskolan. För utbildningen på grundnivå och avancerad nivå märks detta tydligt. Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som inte tidigare studerat i högskolan, var högre än någonsin tidigare. Detta gällde även om man tar bort de inresande studenterna och bara räknar de studenter som tillhör den svenska befolkningen. Totalt var det 109 000 personer, varav en fjärdedel var inresande studenter, som för första gången påbörjade en högskoleutbildning vid ett svenskt lärosäte under 2009/10. Under 2000-talets första decennium har antalet högskolenybörjare per läsår ökat kraftigt, från 72 000 till 109 000, men under denna period har det framför allt varit de inresande nybörjarna som bidragit till ökningen. Läsåret 2009/10 stod dock, för första gången på tio år, de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Allra mest ökade antalet 19-åriga högskolenybörjare, alltså de som fortsatte direkt till högskolan efter avslutade gymnasiestudier. Medianåldern bland de svenska högskolenybörjarna, dvs. när inresande studenter exkluderats, var 20,2 år, vilket är lägre än någon gång tidigare. Också totalantalet studenter var det största någonsin. Höstterminen 2010 var antalet studenter på grundnivå och avancerad nivå 369 000. Distansutbildningen fortsatte att öka, och ungefär en femtedel studerar enbart på distans. Rekordsiffror uppmättes också för volymen utbildning på grundnivå och avancerad nivå, mätt i helårsstudenter. Antalet helårsstudenter var 321 000 under 2010. Sammantaget fanns två tredjedelar av helårsstudenterna på program och en tredjedel på fristående kurser. Generella program har ökat kraftigt sedan den nya utbildnings- och examensstrukturen infördes 2007/08. BEFOLKNINGEN ALLT MER VÄLUTBILDAD Under 2009/10 avlade 51 700 personer examen på grundnivå eller avancerad nivå, vilket innebär att antalet examinerade ökade igen efter tre års nedgång. Under de senaste tio åren har andelen med högskoleutbildning i befolkningen ökat påtagligt. Av årskullen född 1975 hade 27 procent avlagt en minst treårig examen senast vid 35 års ålder 15 procentenheter mer än årskullen född 1965. Enligt statistik från Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) ligger Sverige något över genomsnittet vad gäller andelen i befolkningen som har högskoleutbildning. Som högskoleutbildning räknar OECD minst 120 avklarade högskolepoäng. Mätt på detta sätt hade 32 procent av den svenska befolkningen högskoleutbildning 2008. Genomsnittet för OECD var 28 procent. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är det tydligt att högskoleutbildning inte rekryterar från alla grupper i lika stor utsträckning. Det är fortfarande stora skillnader mellan kvinnors och mäns deltagande i högskolestudier. Av dem som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 hade 48 procent av kvinnorna gått vidare till högskolestudier inom tre år, medan motsvarande andel bland männen var 37 procent. Bland högskolenybörjarna 2009/10 var andelen kvinnor, när inresande studenter exkluderats, 58 procent och andelen män 42 procent. Benägenheten att börja i högskolan är också beroende av föräldrarnas utbildningsnivå. Personer med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i högskoleutbildning och personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. Även studenter med utländsk bakgrund har lägre representation i högskolan än deras andel i befolkningen. FORTSATT ÖKNING AV INRESANDE STUDENTER Läsåret 2009/10 fortsatte ökningen av inresande studenter till Sverige, och nästan 42 000 studenter från andra länder studerade i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. De flesta av dessa var freemover-studenter som kom till Sverige på egen hand. Mer än hälften av freemover-studenterna kom från länder utanför EU/EES och Schweiz. Antalet inresande studenter kommer antagligen att minska då studieavgifter införs för studenter utanför EU/EES och Schweiz från och med hösten 2011. Uppgifter om antalet sökande och antagna till de internationella masterutbildningarna hösten 2011 visar också på en stor minskning jämfört med föregående år. De svenska studenter som studerar utomlands är betydligt färre än antalet inresande studenter till Sverige. Läsåret 2009/10 studerade 26 500 svenska studenter utomlands, och antalet har legat på ungefär samma nivå under tio års tid. Drygt tre fjärdedelar var freemover-studenter. Även om de flesta utresande studenter studerar en eller två terminer utomlands, är det också allt fler svenskar som skaffar sig hela eller större delen av sin högskoleutbildning utomlands. Många av dessa studerar på en läkarutbildning. Också internationellt har studentrörligheten ökat kraftigt. OECD räknar med att det 2008 var 3,3 miljoner studenter som studerade i ett annat land, en ökning med 70 procent sedan millennieskiftet. OFÖRÄNDRAT INFLÖDE I UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Till skillnad från utbildning på grundnivå och avancerad nivå var antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå i princip oförändrat 2010 jämfört med 2009. Under 2010 började nästan 3 500 personer utbildning på forskarnivå. Teknikvetenskap och medicin är de områden som har flest nybörjare, följt av naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Inom dessa fem områden finns 90 procent av doktorandnybörjarna. Sedan 1990 har andelen kvinnor ökat från en tredjedel till närmare hälften (47 procent) av doktorandnybörjarna. Om man exkluderar de utländska doktoranderna, som utgör en tredjedel av doktorandnybörjarna, är andelen kvinnor 51 procent. Även om könsfördelningen bland samtliga doktorandnybörjare är jämn, är den ojämn inom de olika ämnesområdena. Mest ojämn är könsfördelningen inom teknikvetenskap 8 SAMMANFATTNING

(29 procent kvinnor, 71 procent män) och medicin (59 procent kvinnor, 41 procent män). Liksom i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är grupper med högutbildade föräldrar överrepresenterade i utbildning på forskarnivå, och grupper med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. Framför allt är det gruppen med forskarutbildade föräldrar som är överrepresenterad. Under 2010 fanns 17 700 aktiva doktorander i utbildning på forskarnivå. En majoritet 59 procent studerade på heltid. Drygt hälften av doktoranderna hade en doktorandanställning, och en tiondel vardera finansierade sin utbildning med utbildningsbidrag eller med stipendier. Olika finansieringsformer är olika vanliga beroende på ämnesområde. Det totala antalet examinerade från forskarnivå fortsatte att minska. Både antalet doktorsexamina och antalet licentiatexamina minskade, och under 2010 avlades 2 600 doktorsexamina och 700 licentiatexamina. HÖGSKOLEUTBILDADE ETABLERAR SIG SNABBT PÅ ARBETSMARKNADEN En majoritet av alla examinerade från universitet och högskolor etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Det gäller både dem med examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå, och dem med doktorsexamen. Av dem som tog examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå 2006/07 hade i genomsnitt 80 procent hunnit få en etablerad ställning på arbetsmarknaden 1 1,5 år efter sin examen, och 75 procent var både etablerade på arbetsmarknaden och hade ett yrke som normalt kräver högskoleutbildning. Bland de doktorsexaminerade 2000 och 2002 var nästan nio av tio etablerade på arbetsmarknaden 2008, och åtta av tio var etablerade bland de doktorsexaminerade 2005. Både för dem med examen från motsvarande grundnivå och avancerad nivå och dem med doktorsexamen skiljer sig etableringen beroende på ämnesområde. Examinerade inom medicin-odontologi och teknik hade en stor andel etablerade, medan andelen var mindre inom konstnärligt ämnesområde, humaniora-teologi samt naturvetenskap. ÖKAD ANDEL KVINNLIGA PROFESSORER De anställda i högskolan utgör ungefär en fjärdedel av all statlig personal. Antalet anställda vid universitet och högskolor, inklusive forskarstuderande med anställning som doktorand, var cirka 70 100 individer under 2010, vilket motsvarar 55 100 helårspersoner. När forskarstuderande undantas uppgår den forskande och undervisande personalen till 26 400 helårspersoner. Både totalantalet anställda och antalet som forskar och undervisar var det högsta någonsin 2010. Könsfördelningen bland den forskande och undervisande personalen har blivit allt jämnare, och 2010 var totalt 43 procent kvinnor och 57 procent män (helårspersoner) anställda. Det är dock stora skillnader bland olika personalgrupper. Bland professorerna var andelen kvinnor minst 21 procent men det är ändå en fördubbling av antalet kvinnliga professorer sedan 2001, från 460 till 960 helårspersoner. Då utgjorde kvinnorna 14 procent av professorerna. Den tydligaste ökningen av andelen kvinnor under denna tidsperiod har skett bland den stora gruppen lektorer, från 30 till 43 procent. Det är också skillnader i könsfördelning beroende på ämnesområde. För sju av tolv ämnesområden låg könsfördelningen i intervallet 40 60 procent. Inom de flesta ämnesområden är dock män i majoritet bland den forskande och undervisande personalen, och det är också främst män som är anställda som professorer. Inom teknikvetenskap och naturvetenskap är andelen manliga lärare och forskare särskilt stor (75 respektive 64 procent), medan andelen män är liten (21 procent) inom det stora området övriga forskningsområden, som inkluderar bland annat vårdvetenskap. REKORDSTORT EKONOMISKT ÖVERSKOTT IGEN Den totala kostnaden för högre utbildning och forskning var 67,4 miljarder kronor 2010. Det motsvarade 2 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Om man undantar kostnaden för centrala myndigheter och kostnaden för studenternas studiemedel och bara ser till lärosätenas verksamhet, var de sammanlagda kostnaderna 54,8 miljarder kronor. Det sammantagna ekonomiska resultatet för lärosätena var ett rekordstort överskott om 2,8 miljarder kronor. Det motsvarar 5 procent av den totala omsättningen. Höga studentantal i kombination med tillfälligt utökade takbelopp (den maximala ersättning ett lärosäte kan få från staten), och ökade forskningsintäkter har lett till det rekordstora överskottet. Flera lärosäten har använt anslagssparande från tidigare år och därigenom fått ersättning för utbildning som de utfört utöver takbeloppet. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras i hög grad (88 procent) av direkta statsanslag. Finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå kommer däremot från många olika källor. Direkta statsanslag står för knappt hälften (47 procent) av finansieringen. Totalt sett står dock offentliga medel för cirka 80 procent av forskningsfinansieringen eftersom en relativt stor del av den statliga finansieringen går via forskningsråd och andra myndigheter, och därtill kommer forskningsmedel från kommuner och landsting. Den privata sektorn står sammantaget för 13 procent av forskningsfinansieringen. Lärosätenas intäkter av forskningsbidrag var 13,4 miljarder kronor 2010, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Jämfört med två år innan är det en ökning med nästan 20 procent. Forskningsråden Vetenskapsrådet, FAS och Formas samt Vinnova stod för 40 procent av bidragsintäkterna 2010. I ett internationellt perspektiv lägger Sverige en förhållandevis stor andel av de offentliga utgifterna på högre utbildning. Inom OECD lade länderna 2007 i genomsnitt 3,0 procent av de offentliga utgifterna på högre utbildning, medan motsvarande andel för svensk del var 3,4 procent. < SAMMANFATTNING 9

Ljungbergssalen Karlstads universitet Fotograf Hans M Karlsson

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Läsåret 2009/10 var ett rekordår för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Såväl antalet nya studenter som det totala antalet studenter och helårsstudenter de senare mäter volymen av utbildning var detta läsår större än någonsin tidigare, mycket beroende på att unga i hög utsträckning påbörjade högskoleutbildning. Även antalet examinerade ökade efter att ha minskat tre år i rad. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ och avancerad nivå kan beskrivas på olika sätt. Det handlar dels om de personer som deltar i utbildningen, dvs. studenterna, dels om hur mycket och vilken utbildning som ges, dvs. utbildningsvolymen. Studenterna kan i sin tur beskrivas i olika delar av utbildningen. De nya studenter som för första gången påbörjar högskoleutbildning ger en bild av inflödet i den högre utbildningen i Sverige. I andra änden av ett sådant tänkt flöde finns då de studenter som tar examen som färdigutbildade individer. De flesta av de studenter som studerar i högskolan befinner sig dock varken i inflödet eller i utflödet utan mitt i en utbildning, men det finns också ett stort antal studenter som återkommer till högskolan efter en redan avslutad utbildning. Högskoleutbildning fyller alltså olika funktion för olika studenter, och därmed skiljer sig också deras avsikter med studierna. SÖKANDE ANTAGNA NYBÖRJARE Läsåret 2009/10 var ett rekordår på många vis för den svenska högskolan. Antalet nybörjare har aldrig varit högre även utan de inresande studenterna medräknade. Följande avsnitt syftar till att beskriva inflödet av studenter i högskolan ur olika perspektiv. Processen ansökan, antagning och påbörjande av högre utbildning redovisas i detta avsnitt liksom övergångsfrekvensen mellan gymnasieskolans olika program och högskolan. I de flesta beskrivningar är det just tidigare nämnda läsår (2009/10) som beskrivs, men avsnittet börjar med en redogörelse för den senaste stora ansöknings- och antagningsprocessen, vilket innebär att avsnittet inleds med uppgifter om sökande till höstterminen 2010. FÖREGÅENDE ÅRS REKORDSTORA ÖKNING AV SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN AVSTANNAR Inför höstterminen 2009 ökade antalet sökande till högskolan mycket kraftigt (med 29 procent) till det högsta antalet sökande någonsin 121 000 personer utan tidigare högskolestudier sökte till högre utbildning då. Inför höstterminen 2010 har antalet sökande utan tidigare högskolestudier minskat något till 120 000 men det är fortfarande ett betydligt högre antal än inför tidigare höstterminer. Sett i ett längre perspektiv var antalet nya sökande under 2000-talets första hälft runt 100 000 till varje hösttermin, men antalet minskade kraftigt mellan höstterminen 2005 och höstterminen 2006 till omkring 88 000. Därefter ökade det i långsam takt igen fram till höstterminen 2008, varefter det alltså skedde en mycket kraftig ökning till höstterminen 2009. Andelen sökande 19-åringar i förhållande till befolkningen har ökat jämfört med föregående höst medan andelen 20-åringar och 21-åringar har minskat. Fortfarande är årskullen 19-åringar i befolkningen mycket stor, och eventuellt spelar även den tidigare konjunkturnedgången roll för arbetsmarknaden för yngre personer. Figur 1. Sökande och antagna utan tidigare högskolestudier per hösttermin 2002 2010. Endast personer med svenska personnummer ingår i redovisningen. Från och med 2007 gäller ett nytt samordnat antagningssystem, Nya. Tidigare förekom en viss dubbelräkning, och därför bör jämförelser över tid göras med försiktighet. Fördelningen mellan könen bland sökande utan tidigare högskolestudier har varit densamma under lång tid, men från och med höstterminen 2009 blev den något jämnare, och samma fördelning gäller inför höstterminen 2010 av de sökande utan tidigare studier var 57 procent kvinnor och 43 procent män. FÄRRE BLIR ANTAGNA Antalet antagna utan tidigare studier var 63 100 inför höstterminen 2010. Det är en minskning med 5 procent jämfört med höstterminen 2009. Eftersom den minskningen är större än minskningen av antalet sökande utan tidigare studier innebär det att också andelen antagna av de sökande minskat något från 55 procent höstterminen 2009 till 53 procent höstterminen 2010. Sett i ett längre perspektiv har dock andelen antagna ökat från 41 procent höstterminen 1998. Könsfördelningen bland de antagna utan tidigare studier var densamma som bland de sökande. Andelen 19-åringar av samtliga antagna ökade från 33 procent till 34 procent mellan höstterminen 2009 och höstterminen 2010. 19-åringarna är också den åldersgrupp där flest blir antagna 59 procent av 19-åringarna blev antagna höstterminen 2010. I ett längre perspektiv är det i denna åldersgrupp som andelen antagna ökat mest hösten 1998 blev 40 procent av 19-åringarna antagna. Som framgår av figur 1 överstiger antalet sökande alltid antalet antagna. Skillnaden kan emellertid inte tolkas som ett direkt mått på hur mycket större efterfrågan på högre utbildning är än utbudet. Dels finns stora skillnader mellan olika utbildningar vad gäller utbud och efterfrågan, dels är ansöknings- och antagningsprocessen en lång och komplex process med föränderliga populationer. Alla sökande är inte behöriga, vissa som antas tackar nej till sin plats i något av urvalen, och vissa som påbörjar utbildning har inte sökt inom ramen för 12 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

antagningssystemet. Mer om processen från ansökan till påbörjad utbildning beskrivs i Högskoleverkets årsrapport 2010 (2010:10 R). ANTALET UTLÄNDSKA SÖKANDE FORTSÄTTER ATT ÖKA Redovisningen i föregående avsnitt handlar om svenska sökande och antagna. Under senare år har emellertid också antalet utländska sökande ökat kraftigt. Uppgifter om de utländska sökande är dessvärre något mer svårtolkade. Utländska sökande utgörs av den population sökande som saknar fullständiga personnummer, och ofullständiga personnummer innebär att det saknas en unik identitet, vilket kan leda till dubbelräkningar. Tack vare en större samordning av antagningssystemen från och med våren 2007 har problemen med dubbelräkning minskat, men det förekommer fortfarande mellan olika antagningsomgångar. Sett till den ordinarie höstterminsomgången den antagningsomgång som redovisats ovan skulle man kunna sluta sig till att antalet utländska sökande minskat jämfört med höstterminen 2006, då de var som flest i denna antagningsomgång sökte 22 700 personer med ofullständiga personnummer. Höstterminen 2010 var antalet sökande med ofullständiga personnummer i den ordinarie antagningsomgången 14 000. Sedan höstterminen 2008 finns dock två separata antagningsomgångar utöver den ordinarie, nationella höstterminsomgången som vänder sig till just utländska studenter. Den ena omgången innehåller internationella kurser och program på grundnivå och den andra innehåller internationella masterprogram. Antalet sökande inom dessa två omgångar har ökat kraftigt sedan 2008. Jämfört med höstterminen 2009 ökade antalet sökande till internationella kurser och program med 12 procent höstterminen 2010, medan antalet sökande till internationella masterprogram ökade med 20 procent. En del av den ökningen kan kanske förklaras av införandet av studieavgifter för s.k. tredjelandsmedborgare (personer utanför EES-området) höstterminen 2011, och att ansökningsomgångarna 2010 således var de sista utan avgifter. Allt tyder på att antalet utländska sökande minskat kraftigt i samband med införandet av anmälnings- och studieavgifter. ANTALET HÖGSKOLENYBÖRJARE FORTSÄTTER ATT ÖKA FRÅN REKORDNIVÅER Läsåret 2008/09 hade antalet högskolenybörjare aldrig varit högre 94 000 personer som inte tidigare hade studerat vid svensk högskola påbörjade högre utbildning under detta läsår. Men ökningen stannade inte där. Till läsåret 2009/10 ökade antalet högskolenybörjare med 16 procent, och föregående års rekordnivå ersattes av ett nytt rekord på 109 000 högskolenybörjare. I ett längre perspektiv ökade antalet högskolenybörjare ganska kraftigt under 1990-talet och de första åren av 2000-talet. Därefter minskade antalet nybörjare något under mitten av 2000-talet innan de senaste årens kraftiga ökningar tog vid. För första gången på tio år står de svenska nybörjarna för större delen av ökningen. Mellan läsåret 2008/09 och läsåret 2009/10 ökande antalet svenska nybörjare med 18 procent, medan antalet inresande nybörjare ökade med 11 procent. Andelen inresande studenter av högskolenybörjarna ligger fortsatt på 25 procent. Allra mest ökade antalet 19-åriga högskolenybörjare en ökning med 33 procent jämfört med föregående läsår. Till viss del beror det på en rekordstor årskull 19-åringar i befolkningen år 2009, men ännu viktigare var sannolikt den djupa lågkonjunktur som rådde och som inte minst påverkade möjligheterna för ungdomar att få ett arbete. Över hälften 52 procent av högskolenybörjarna var under 22 år läsåret 2009/10 samtidigt som åldersgruppen 35 år och äldre för första gången sedan 1977 utgjorde mindre än en tiondel av högskolenybörjarna. Antal sökande Antal antagna 2008 Internationella kurser och program 14 200 2 600 Internationella masterprogram 54 200 12 900 2009 Internationella kurser och program 38 700 5 000 Internationella masterprogram 78 800 16 700 2010 Internationella kurser och program 43 400 6 100 Internationella masterprogram 94 400 19 900 Tabell 1. Sökande och antagna till de två internationella omgångarna höstterminerna 2008 2010. Figur 2. Högskolenybörjare läsåren 1997/98 2009/10. Antalet personer som för första gången började studera vid universitet och högskolor i Sverige var 109 000 läsåret 2009/10. En fjärdedel av dessa utgjordes av inresande studenter, dvs. studenter som deltar i utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, s.k. free-moverstudenter. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 13

INRESANDE STUDENTER HÖJER MEDIANÅLDERN I internationella jämförelser framstår emellertid högskolenybörjarna i Sverige som gamla (se kapitlet Sverige i ett internationellt perspektiv, figur 57). Läsåret 2009/10 var medianåldern bland högskolenybörjare i Sverige 20,9 år. Hälften av nybörjarna var således upp till 20,9 år gamla, medan den andra hälften var äldre än så. Den relativt sett höga medianåldern bland högskolenybörjarna i Sverige hänger delvis samman med att det svenska högskolesystemet i större utsträckning än många andra länders system möjliggör för studier senare i livet. Men den är också avhängig det faktum att man med begreppet nybörjare avser alla som för första gången börjar studera vid ett svenskt lärosäte. Därmed inkluderas även de många inresande studenterna, som alltså utgjorde en fjärdedel av alla högskolenybörjare i Sverige läsåret 2009/10. De inresande studenterna är väsentligt äldre än de svenska i medianålder mätt. Läsåret 2009/10 var medianåldern 22,7 år bland de inresande nybörjarna jämfört med 20,2 år bland de svenska. Merparten av de inresande nybörjarna har studerat innan de börjar studera i Sverige. I många fall studerar de antingen på ett utbytesprogram som förutsätter tidigare studier eller på ett magister- eller masterprogram på avancerad nivå som en fortsättning på tidigare studier. När de inresande studenterna inkluderas bland nybörjarna höjs således medianåldern för samtliga nybörjare. I ett längre perspektiv kan det konstateras att medianåldern bland svenska högskolenybörjare aldrig tidigare varit så låg som den var läsåret 2009/10, men det åskådliggörs bara om de inresande studenterna särredovisas såsom i figur 3. Också könsfördelningen påverkas av de inresande studenterna. Läsåret 2009/10 var andelen kvinnor bland det totala antalet högskolenybörjare 55 procent. Exkluderas de inresande studenterna är emellertid andelen kvinnor 58 procent, vilket i och för sig innebär att könsfördelningen blivit något jämnare bland de svenska nybörjarna jämfört med föregående läsår. Av stor betydelse för utvecklingen av antalet som påbörjar högskolestudier är förstås årskullarnas storlek. Med tanke på den stora tillströmningen av antalet 19-åringar till högskolan under läsåret 2009/10, är det intressant att notera att årskullen 19-åringar nådde sin topp på närmare 135 000 personer 2009. Därefter minskar antalet ganska snabbt, vilket sannolikt innebär att antalet 19-åriga nybörjare också kommer att minska relativt kraftigt framöver. ÖVERGÅNGEN FRÅN GYMNASIESKOLANS NATURVETENSKAPLIGA PROGRAM KLART HÖGST Övergångsfrekvensen från gymnasieskolan till högskolan beräknas traditionellt som andelen av dem som slutfört gymnasieskolan som gått vidare till högre utbildning inom tre år. Läsåret 2006/07 slutförde 90 070 elever gymnasieskolan. Av dessa hade 42,5 procent påbörjat högskolestudier t.o.m. läsåret 2009/10. Det är dock en stor skillnad mellan mäns och kvinnors övergångsfrekvens. Bland de 45 300 kvinnor som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 hade 48 procent gått vidare till högre utbildning inom tre år, medan motsvarande andel bland de 44 700 männen var 37 procent. Liksom tidigare år är övergångsfrekvensen högst från de studieinriktade programmen: det naturvetenskapliga, det samhällsvetenskapliga och det internationella baccalaureateprogrammet. I särklass högst är övergångsfrekvensen från det naturvetenskapliga programmet. Av de 5 200 elever som slutförde gymnasieskolan på detta program läsåret 2006/07 hade 81 procent påbörjat studier i högskolan inom tre år. Bland övriga program var övergångsfrekvenserna relativt höga från teknikprogrammet och från det estetiska program- Figur 3. Medianålder bland högskolenybörjare 1985/86 2009/10. De inresande studenterna, som ingår i nybörjarpopulationen, har en väsentligt högre medianålder än de svenska nybörjarna. Figur 4. Antal 19-åringar i befolkningen 1990 2028. Mellan 1990 och 2010 redovisas antalet 19-åringar per den 31 december respektive år. Mellan 2011 och 2028 är antalet 19-åringar en uppskattning baserad på antalet i yngre åldersgrupper per den 31 december 2010, vilket innebär att ingen hänsyn tagits till eventuell in- och utvandring. Antalet 19-åringar nådde sin topp 2009 med över 130 000. Därefter kommer antalet att minska relativt snabbt igen. 14 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

met också det ett återkommande mönster från tidigare år. I övrigt syns ett välkänt mönster övergångsfrekvenserna är generellt sett högre från kvinnodominerade yrkesinriktade program, såsom barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet, än från mansdominerade yrkesinriktade program, såsom fordons-, bygg- och industriprogrammen. Även om övergångsfrekvensen traditionellt beräknas som andelen av dem som slutfört gymnasieskolan inom tre år, kan det vara intressant att också notera hur stora andelar som går direkt vidare till högre utbildning efter slutförd gymnasieskola. Av dem som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/07 påbörjade 19 procent högskolestudier direkt efter detta, dvs. under läsåret 2007/08. Ett genomgående mönster över tid är att den största övergången under de tre år som övergången följs upp sker direkt. Andelen som går direkt vidare har länge legat runt 20 procent, men det senaste läsåret har en kraftig ökning skett. Av de elever som slutförde gymnasieskolan 2008/09 hade en fjärdedel 25 procent påbörjat högre utbildning läsåret 2009/10. PÅ NÄSTAN ALLA STORA YRKESEXAMENSPROGRAM ÖKADE ANTALET NYBÖRJARE Antalet nybörjare ökade på många av högskolans stora yrkesexamensprogram läsåret 2009/10 jämfört med läsåret 2008/09, som också var ett läsår förknippat med nybörjarökningar på många av dessa program. Delvis är detta förstås en effekt av de generella ökningarna av högskolenybörjare, men att vara nybörjare på ett program innebär inte att man med nödvändighet är högskolenybörjare. Även personer som bedrivit andra studier innan de påbörjar studier inom ett specifikt program räknas som programnybörjare. På nästan alla av de stora yrkesexamensprogrammen ökade antalet nybörjare kraftigt. Särskilt stora över 30 procent var ökningarna på civilekonom- och högskoleingenjörsprogram. Minskningar mindre kraftiga skedde bara på specialistsjuksköterske- och sjuksköterskeprogram, till stor del beroende på indragna examenstillstånd för sådana examina vid vissa lärosäten. Antalsmässigt var ökningen av nybörjare störst på lärarprogram där nybörjarna var nästan 2 000 fler läsåret 2009/10 jämfört med läsåret 2008/09, men så är också lärarprogrammet det i särklass största yrkesexamensprogrammet. Många av yrkesexamensprogrammen är likt gymnasieprogrammen kraftigt könssegregerade. Yrkesexamensprogram inom vård och omsorg (sjuksköterske- och socionomutbildningarna) och även lärarprogrammet är kraftigt dominerade av kvinnor, medan motsatsen gäller yrkesexamensprogram inom teknik (ingenjörsutbildningarna). Antal elever som slutförde gymnasieskolan 2006/07 Andel som påbörjat högskolestudier t.o.m. läsåret 2009/10 Program i gymnasieskolan Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Samtliga 44 748 45 322 90 070 36,8 48,2 42,5 Nationella program Naturvetenskapsprogrammet 5 207 4 301 9 508 80,5 81,6 81,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 5 838 10 296 16 134 52,3 61,8 58,4 International Baccalaureate 202 423 625 65,8 62,4 63,5 Summa NV-, SP-pgm, Int Bacc. 11 247 15 020 26 267 65,6 67,5 66,7 Barn- och fritidsprogrammet 798 2 599 3 397 15,4 28,9 25,8 Byggprogrammet 2 975 105 3 080 2,1 10,5 2,4 Elprogrammet 3 180 62 3 242 9,6 17,7 9,7 Energiprogrammet 573 5 578 5,9 20,0 6,1 Estetiska programmet 1 083 3 000 4 083 42,4 46,4 45,4 Fordonsprogrammet 2 728 174 2 902 1,8 4,0 2,0 Handels- och adm.programmet 945 1 961 2 906 13,1 16,5 15,4 Hantverksprogrammet 189 1 354 1 543 7,4 15,1 14,2 Hotell- och restaurangprogrammet 1 231 2 294 3 525 7,3 11,3 9,9 Industriprogrammet 916 83 999 3,7 21,7 5,2 Livsmedelsprogrammet 91 276 367 4,4 9,8 8,4 Medieprogrammet 969 1 635 2 604 30,3 38,0 35,1 Naturbruksprogrammet 729 1 316 2 045 7,4 24,8 18,6 Omvårdnadsprogrammet 247 1 889 2 136 22,7 29,7 28,9 Teknikprogrammet 4 013 633 4 646 56,5 64,6 57,6 Summa övriga nationella program 20 667 17 386 38 053 19,2 28,3 23,4 Specialutformade program 5 864 6 852 12 716 41,6 53,8 48,2 Utbildningar vid fristående skolor 6 605 5 828 12 433 40,7 52,5 46,3 Tabell 2. Elever som slutförde gymnasieskolan 2006/07 och som påbörjat högskoleutbildning t.o.m. 2009/10 fördelade efter program i gymnasieskolan och kön. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 15

Uppföljning av nya tillträdesregler Högskoleverket har i rapporten Första antagningen med de nya reglerna en uppföljning av antagningen till höstterminen 2010 (2011:7 R) följt upp de regler som för första gången tillämpades vid antagningen av nybörjare på utbildning på grundnivå höstterminen 2010. Reglerna innebär bland annat att sökande med betyg utfärdade efter 2003 kan tillgodoräkna meritpoäng. Några ämnen ger meritpoäng i urvalet om den sökande uppnått minst betyget godkänt. Betyg som har kompletterats efter avslutade gymnasiestudier värderas i en särskild grupp med få platser (grupp II). Syftet med gruppen är att kompletteringar ska löna sig mindre jämfört med tidigare antagningsomgångar. Sökande med utländska betyg ska också värderas i en egen grupp. Uppföljningen bygger på en enkät bland sökande under hösten 2010 samt på data från antagningen. Undersökningen visar att något fler än hälften av de svarande med betyg utfärdade 2003 eller senare, uppgav att de var osäkra eller inte förstod hur reglerna påverkade dem. Sökande som gick ut gymnasieskolan 2009 och 2010 har haft bättre kunskap om reglerna och kunnat göra de val som krävs för att få många meritpoäng. De har därmed haft en fördel jämfört med sökande som gått ut gymnasieskolan tidigare år. Rapporten pekar på att denna grupp i många fall valt kurser i gymnasieskolan enligt regeringens intentioner. Framför allt har de valt att läsa fler kurser i matematik och även beviljats utökat program i gymnasieskolan. Den meritpoängskurs som gett flest antal sökande meritpoäng är engelska B. Omkring 40 procent av de sökande till nybörjarprogram har uppnått det maximala antalet meritpoäng (2,5). I Högskoleverkets rapport framgår att betygen väl godkänt eller mycket väl godkänt är viktigast för goda studieresultat i högskolan. Rapporten visar även att andra ämnen, än de som ger meritpoäng, är viktiga för studieframgång. Därför bidrar meritpoängen sannolikt inte till betygens förmåga att ge en prognos för studieframgång i högskolan, eftersom meritpoäng viktar godkända betyg och inte de betygssteg eller de ämnen som har störst betydelse för studieframgång. Uppföljningen visar även att för flera sökalternativ har sist antagen i grupp II (kompletteringsgruppen) lägre meritvärde än sist antagen i grupp I (direktgruppen). Det betyder att det tvärtemot intentionerna har lönat sig att komplettera betygen. Detta har varit vanligt på tre stora programutbildningar; socionom-, sjuksköterske- och civilekonomutbildningen. Att det krävts högre poäng i grupp I än i grupp II beror sannolikt på att färre än förväntat ansökt med kompletterade betyg och att många sökande med förhållandevis svaga jämförelsetal konkurrerat i grupp II. Uppföljningen visar även att sökande med utländska betyg missgynnats. På flera utbildningar har det inte funnits några platser för sökande med utländska betyg, eftersom det varit för få sökande i dessa fall. Endast något fler än hälften av de sökande med utländska betyg och maximala meriter har antagits. Antal nybörjare 2009/10 Förändring från föregående läsår Andel i procent kvinnor/ män Lärarprogram 12 590 +19 74/26 Civilingenjörsprogram 6 790 +13 29/71 Sjuksköterskeprogram 4 840-5 84/16 Högskoleingenjörsprogram 4 340 +33 24/76 Socionomprogram 3 110 +3 83/17 Civilekonomprogram 3 000 +39 50/50 Juristprogram 2 050 +16 56/44 Specialistsjuksköterskeprogram 1 950-12 85/15 Läkarprogram 1 380 +16 53/47 Tabell 3. Nybörjare på yrkesexamensprogram med fler än 1 000 nybörjare. För uppgifter om nybörjare på alla yrkesexamensprogram över en längre tidsperiod hänvisas till tabell 2 längst bak i denna rapport. KRAFTIG ÖKNING AV ANTALET NYBÖRJARE PÅ GENERELLA PROGRAM På alla typer av program som leder till en generell examen högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen ökade antalet nybörjare kraftigt mellan 2008/09 och 2009/10, se tabell 10 i slutet av detta kapitel. Procentuellt ökade antalet nybörjare på de tvååriga högskolexamensprogrammen mest en ökning med 32 procent mellan 2008/09 och 2009/10. På masterexamensprogrammen ökade antalet nybörjare med 27 procent, medan ökningen av antalet nybörjare var 21 procent på såväl kandidatexamenssom magisterexamensprogrammen. Andelen inresande studenter av nybörjarna är fortsatt hög på de generella programmen på avancerad nivå. Av nybörjarna på magisterexamensprogrammen är andelen inresande studenter 52 procent och av nybörjarna på masterexamensprogrammen är motsvarande andel 60 procent läsåret 2009/10. Den höga andelen inresande studenter av nybörjarna på magister- och master examensprogrammen avspeglas också i könsfördelningen. Av nybörjarna på magisterexamensprogrammen är andelen kvinnor 48 procent och av nybörjarna på masterexamensprogrammen är den 42 procent, till stor del beroende på att andelen män är mycket högre bland de inresande än bland de svenska studenterna. Andelen kvinnor är också relativt låg 46 procent på högskoleexamensprogrammen. Det har dock inget att göra med de inresande studenterna, som är väldigt få på dessa program, utan återspeglar sannolikt att många av högskoleexamensprogrammen ligger inom ämnesområdet teknik. HÖGSKOLESTUDIER ÄR TYDLIGT SOCIALT SKIKTADE Benägenheten att börja studera i högskolan är tydligt socialt skiktad. Personer med högutbildade föräldrar är överrepresenterade i högskoleutbildning och personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade. De sociala skillnaderna i påbörjade högskolestudier är tydligt ordnade efter varje utbildningsnivå och har hittills inte ändrats nämnvärt över tid: 16 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Figur 5. Fördelning (procent) efter föräldrarnas utbildningsnivå bland högskolenybörjare under 35 år för olika ämnesområden och jämfört med befolkningen 19 34 år. Uppgifterna gäller för läsåret 2009/10. Antalet nybörjare för olika ämnesområden och för samtliga områden anges inom parentes. ju högre utbildningsnivå som föräldrarna har desto högre andel börjar i högskolan. För gruppen med forskarutbildade föräldrar var det 83 procent i årskullen födda 1984 som hade börjat studera i högskolan till och med 25 års ålder. Denna andel minskar stegvis med fallande utbildningsnivå bland föräldrarna, till 21 procent för personer med förgymnasialt utbildade föräldrar. (Alla uppgifter i detta avsnitt är hämtade från publikationen Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 1003. Inresande studenter ingår inte i denna redovisning.) Föräldrarnas olika utbildningsnivå innebär olika sociala förutsättningar som påverkar barn och ungdomar under hela skoltiden. Flera olika studier har visat att det bland annat leder till sociala skillnader i skolprestationer, val av bostadsplats och val av skola. Redan innan det är dags att söka sig till högskolan finns stora sociala skillnader när det gäller vilka gymnasieutbildningar olika sociala grupper avslutat. I årskullen födda 1984 var det exempelvis 3,7 gånger vanligare att personer med forskarutbildade föräldrar hade avslutat naturvetenskapligt- eller samhällsvetenskapligt program jämfört med personer som hade förgymnasialt utbildade föräldrar, 73 jämfört med 20 procent. Övergången till högskolestudier är hög från de två nämnda gymnasieprogrammen (se tabell 2.). FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSNIVÅ PÅVERKAR ÄVEN STUDIERNAS INRIKTNING Läsåret 2009/10 hade cirka en tredjedel av högskolenybörjarna under 35 år högutbildade föräldrar (minst en av föräldrarna hade som lägst avslutat en treårig eftergymnasial utbildning). I befolkningen i åldrarna 19 34 år var motsvarande andel 23 procent (figur 5). Andelen av nybörjarna läsåret 2009/10 som hade högutbildade föräldrar varierar mellan olika ämnesområden. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar fanns inom ämnesområdet medicin odontologi, 48 procent. Därefter kom konstnärligt område samt humaniora teologi med 41 procent. Lägst var andelen, 20 procent, inom undervisningsområdet. Detta område har nästan samma fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som den i befolkningen i motsvarande åldrar, det vill säga 19 34 år. Nybörjarna inom vård och omsorg hade också en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som låg ganska nära fördelningen i befolkningen. Andelen högskolenybörjare med förgymnasialt utbildade föräldrar är liten i alla grupper, mellan 2 och 7 procent. Det beror främst på att det är den minsta gruppen i befolkningen men också på att gruppen är den mest underrepresenterade bland nybörjarna i högskolan. Mest underrepresenterad var gruppen med förgymnasialt utbildade föräldrar bland högskolenybörjarna inom det konstnärliga området. Där var det bara 2 procent som hade förgymnasialt utbildade föräldrar. Det kan jämföras med 7 procent inom undervisningsområdet. Om man i stället för ämnesområden analyserar olika yrkesexamensprogram var andelen med högutbildade föräldrar högst bland nybörjarna på läkarexamensprogrammet. De flesta av nybörjarna inom ämnesområdet medicin odontologi började på just läkarexamensprogrammet. Stora andelar med högutbildade föräldrar fanns också på utbildningarna till arkitekt, psykolog, jurist, tandläkare och civilingenjör. I alla dessa yrkesexamensprogram hade mer än hälften av nybörjarna högutbildade föräldrar. NYBÖRJARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND Med utländsk bakgrund avses att man är född i ett annat land än Sverige eller att båda föräldrarna är utrikes födda. Inresande studenter som inte är folkbokförda i Sverige räknas dock inte till den gruppen. Läsåret 2009/10 fanns det knappt 14 000 nybörjare med utländsk bakgrund vid svenska universitet och högskolor. Två tredjedelar av nybörjarna med utländsk bakgrund var själva födda utomlands medan en tredjedel var födda i Sverige av utrikes födda föräldrar. Både antalet och andelen nybörjare med utländsk bakgrund har ökat över tid. Antalet nybörjare med utländsk bakgrund ökade från drygt 8 000 läsåret 2000/01 till nästan 14 000 läsåret 2009/10. Det motsvarar en ökning med ungefär 70 procent. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund ökade under samma period från 13 till 17 procent. Trots att nybörjarna med utländsk bakgrund har blivit allt fler är de fortfarande något underrepresenterade i högskolan. Det visar en jämförelse med hela befolkningen i åldern 19 29 år, som är den åldersgrupp som flertalet nybörjare i högskolan tillhör. År 2010 hade 23 procent av hela befolkningen i ålders- UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 17

gruppen 19 29 år utländsk bakgrund, vilket alltså kan jämföras med 17 procent av nybörjarna i högskolan läsåret 2009/10. Att studenter med utländsk bakgrund är underrepresenterade i högskolan framgår också om vi ser till andelen av en viss årskull som har påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I årskullen födda 1983, som blev 25 år 2008, hade 45 procent av ungdomarna med svensk bakgrund påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel bland ungdomar med utländsk bakgrund var 37 procent. KÖN OCH URSPRUNGSLAND HAR BETYDELSE En majoritet (59 procent) av nybörjarna med utländsk bakgrund läsåret 2009/10 var kvinnor. Här liknar mönstret alltså det som finns bland nybörjare med svensk bakgrund. Andelen kvinnor var något högre bland de utrikes födda nybörjarna (60 procent) än bland nybörjarna födda i Sverige av utrikes födda föräldrar (58 procent). Hur vanligt det är att påbörja högskolestudier varierar också beroende på ursprungsland. En jämförelse mellan de tio största ursprungsländerna i befolkningen med utländsk bakgrund visar att det var vanligast att påbörja högre utbildning bland utrikes födda personer från Iran och Polen. I årskullen födda 1983 hade 60 respektive 47 procent av gruppen med iranskt och polskt ursprung börjat läsa vid högskolan vid 25 års ålder. Det kan jämföras med 16 procent av årskullen med somalisk bakgrund och 22 procent av dem med bakgrund i före detta Jugoslavien. Andelen nybörjare med utländsk bakgrund varierar också mellan olika ämnesområden. Den största andelen nybörjare med utländsk bakgrund finns inom det naturvetenskapliga området. Inom det naturvetenskapliga området finns de yrkesexamensprogram som hade störst andel studenter med utländsk bakgrund läsåret 2008/09. Det är utbildningarna till apotekare, receptarie och biomedicinsk analytiker, där omkring hälften av nybörjarna hade utländsk bakgrund. Allra lägst andel studenter med utländsk bakgrund fanns det inom området lant- och skogsbruk. Där hade endast 1 procent av nybörjarna utländsk bakgrund läsåret 2008/09. FÖRÄLDRARS UTBILDNINGSNIVÅ HAR OLIKA STOR BETYDELSE FÖR PERSONER MED SVENSK OCH UTLÄNDSK BAKGRUND Såväl för personer med svensk bakgrund som för personer med utländsk bakgrund har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för påbörjade högskolestudier, oavsett om vi beskriver variationen i påbörjade högskolestudier för män eller kvinnor (figur 6). När kön, svensk respektive utländsk bakgrund kombineras med föräldrarnas olika utbildningsnivå märks vissa skillnader mellan grupper. Om föräldrarna var förgymnasialt utbildade eller hade en kortare gymnasieutbildning var det personer med utländsk bakgrund som hade en större andel med påbörjade högskolestudier än personer med svensk bakgrund. Detta gällde bland såväl kvinnor som män. Om föräldrarna i stället hade en längre eftergymnasial utbildning eller var forskarutbildade var det personer med svensk bakgrund som var mer benägna att påbörja högskolestudier än de med utländsk bakgrund. I grupper som hade föräldrar med längre gymnasiala eller kortare eftergymnasiala utbildningar var det ingen skillnad i påbörjade högskolestudier mellan personer med svensk och utländsk bakgrund. Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Läsår Antal Procent Antal Procent 2000/01 55 212 87 8 190 13 2001/02 58 804 86 9 203 14 2002/03 60 704 85 10 491 15 2003/04 57 788 84 10 780 16 2004/05 54 877 84 10 320 16 2005/06 54 099 84 10 146 16 2006/07 51 170 83 10 730 17 2007/08 53 277 82 11 594 18 2008/09 57 053 82 12 413 18 2009/10 67 933 83 13 937 17 Tabell 4. Högskolenybörjare med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2000/01 2009/10 (antal och procent). Figur 6. Andel (procent) i årskullen födda 1984 med påbörjade högskolestudier upp till 25 års ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå, kön, svensk och utländsk bakgrund, läsåret 2009/10. Uppgifterna gäller individer i årskullen födda 1984 som var folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder. 18 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ